Studiens syfte är att undersöka samhällskunskapslärares förståelse av och arbete med jämställdhet i årskurs 4-6. Detta eftersom Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 framför att skolan ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män (Skolverket, 2017c). Den teori som inspirerat studien är hermeneutik. I studien har sex lärare som arbetar i årskurs 4-6 från 4 olika kommunala skolor deltagit. Genom semistrukturerade intervjuer har det visat sig att lärare generellt förstår jämställdhet som när flickor och pojkar har samma rättigheter och skyldigheter. Hälften av lärarna kopplar samman jämställdhet med jämlikhet. Jämställdhet lyfts både spontant och som planerad undervisning i klassrummet och samtliga lärare arbetar med jämställdhet ur ett historiskt perspektiv så att eleverna får syn på dåtid och nutid. Det är av vikt att lärare gör sig själva och sina elever medvetna om jämställdhet. Trots det samtalas det ytterst lite om jämställdhet mellan lärare. / The aim of this study is to investigate civics teachers's understanding and work with gender equality in elementary school. This because the curriculum in Sweden, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 proposes that the school should promote gender equality beteen woman and men (Skolverket, 2017c). The theory which has inspired this study is hermeneutic. In this study, sex teachers have participated and they all working in elementary school from four local schools. Through semi-structed interviews the result shows that teachers in general understand that gender equality is when girls and boys have the same rights and obligations. Half of the teachers connect gender euality with equality. Gender equality is mentioned both spontaneously and as planned education it the classroom and all teachers work with gender equality from a historical persepctive. This make the pupils able to visualise past and present. It is important that teachers make themselves and their pupils aware of gender equality. Despite that, teachers speak very little about gender equality with each other.

Jämställdhet är ett begrepp som på senare år har utvecklats och fått stor betydelse i samhället. I läroplanerna mellan 1980 och 2022 har begreppet jämställdhet förekommit men tillämpandet av begreppet har förändrats med tiden. Genom tidigare forskning framkommer det att kvinnor har varit underrepresenterade i historieläromedlen.  De har bortsett ifrån hur kvinnor upprätthöll samhället och främst riktat fokus på krigen och vad som hände på slagfälten. Forskningen påtalar också att vid användandet av könsneutrala begrepp i läromedel går det av sammanhanget urskilja att de syftar till män. Tidigare forskning belyser också att läromedlen väljer att placera in kvinnor i specialstycken för att uppmärksamma att de också har varit en del av historien. Föreliggande studie har haft som syfte att synliggöra förändringar och kontinuiteter i framställningen av kvinnor och män i historieläromedel för årskurs 4–6, genom att studera historieläromedel som är publicerade mellan 1980 – 2022. Denna studie har kombinerat en kvantitativ analys med en kvalitativ analys. Den kvantitativa analysen redogör antalet namngivna kvinnor och män i respektive läromedel. Genom en komparativ textanalys och en kritisk diskursanalys har sex läromedel analyserats genom Hirdmans genussystem och de två logikerna; att mannen är normen och att kvinnor och män ska hållas isär. Logikerna har legat till grund för analysen för att urskilja hur kvinnor och män framställs i förhållande till varandra. Genom att jämföra hur kvinnor och män framställs i läromedlen över tid i förhållande till läroplanerna har studien analyserat förändringar och kontinuiteter i framställningarna. Utifrån resultatet av den kvantitativa analysen framkommer det att kvinnor varit underrepresenterade i samtliga läromedel som analyserats. I det senaste läromedlet som analyserats är kvinnors representation däremot nästan jämställd med mäns. Av resultatet från den kvalitativa analysen framkommer det att det går att urskilja diskurser i framställningen av kvinnor och män. Det finns en kontinuitet utifrån de egenskaper, sysselsättningar och sammanhang som tillskrivs respektive kön och genom dessa kategorier går det att urskilja ett isärhållande mellan kvinnor och män. Genom framställningen av kvinnor och män går det också att urskilja en manlig norm i läromedlen. Baserat på läroplanernas syn på begreppet jämställdhet framkommer det också av resultatet en koppling mellan framställningen av begreppet i läroplanen och läromedlen från respektive läroplan. Det går att urskilja en förändring med tiden främst utifrån läromedlen kopplade till Lgr11 och den största förändringen sker i läromedlet från 2020.

The purpose of this study has been to investigate which approach history textbooks authors have towards the historical representations of male respective female tasks, places and traits, aswell as how these representations relates to the gender perspective in Gy 11.In this study three history textbooks are analyzed with the help of a discourse analysis based on a sender-oriented interpretation strategy and Yvonne Hirdman’s gender system. The result shows that all history textbooks authors in general have a critical approach towards the historical aswell as the contemporary representation of male respective female tasks, places and traits and that this is in line with the gender perspective in Gy 11. In the concluding discussion it is established that the result of this study differ from previous studies regarding the presence of dominating male norms, the separation of male and female aswell as the lack of gender perspective.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, och hur detta förhållningssätt i sin tur påverkar utformningen av inomhusmiljön i förskolan. Studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning, med en kvalitativ del där respondenterna gett egna kommentarer. Resultatet av de kvantitativa frågorna pekar på att populationen består av störst andel nyutexaminerade förskollärare, med examen inom de fem senaste åren. Resultatet indikerar även en hög enighet bland respondenterna, att det är av vikt att motverka könsstereotypa normer i förskolans inomhusmiljö, samt att deras verksamhets inomhusmiljö har utformats därefter. I relation till majoritetens enighet följde frågor om praktiskt utförande av mer varierande indikationer i resultatet. I studiens kvalitativa del framkom tre olika kategorier. I kategori ett intog förskollärarna ett könsblint förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en uppdelning av könskodat lekmaterial i inomhusmiljön. I kategori två intog förskollärarna ett medvetet förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en utformning av inomhusmiljön med enbart könsneutralt lekmaterial. I kategori tre intog förskollärarna ett medvetet förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en integrering av könskodade lekmaterial. Sammanfattningsvis indikerar föreliggande arbete på att det, i synnerhet hos gruppen förskollärare med examen inom de fem senaste åren, finns en hög grad av enighet i frågan om det är viktigt att arbeta med att utforma förskolans inomhusmiljö utifrån ett genusperspektiv. Däremot skiljer sig förhållningssätt och inställning till praktiskt utförande inom gruppen, och det går att urskilja flera olika strategier för tillämpning.

The purpose of this qualitative study was to contribute with increased knowledge about preschool teachers' use of gender perspectives in the work with the indoor learning environment. The research questions in the study concern to what extent and in what ways the preschool teachers describe that they use a gender perspective in the work with the preschool learning environment indoors, and what can be made visible in the preschool teachers' descriptions with the help of Hirdman's (1988, 2003) gender system theory. The selection of the study’s participants were preschool teachers, and the data collection method was semi-structured interviews that visualized the preschool teachers' work around gender perspectives. The result that has been produced from the nine interviews was, among other things, that the preschool teachers agree that the indoor learning environment should be designed to be accessible and suit all children according to their different needs, regardless of gender. We chose to use Hirdman's gender system theory where the preschool teachers' answers in the study have been analyzed based on the theoretical concepts of separation, hierarchies and gender contracts. A conclusion produced by the study was that there are both strategies and shortcomings in the work with gender in the learning environment, but that most of the preschool teachers use a gender perspective in different ways when working with the preschool's indoor learning environment. It was made clear in the gender analysis that the preschool teachers’ work with a gender perspective in the indoor learning environment to some extent takes place in accordance with Hirdman’s gender system theory. The theoretical concepts in the analysis show that there is separation in the preschool teachers’ work with gender-stereotypical materials, hierarchies where the preschool teachers choose to act more neutrally towards certain gender-stereotypical materials and that the gender contract is reinforced by the preschool teachers’ assumptions of what role they think the children want in roleplay. / Syftet med denna kvalitativa studie var att bidra med ökad kunskap om förskollärares användning av genusperspektiv i arbetet med lärmiljön inomhus. Forskningsfrågorna i studien handlar om i vilken utsträckning och på vilka sätt som förskollärarna beskriver att de använder genusperspektiv i arbetet med förskolans lärmiljö inomhus, samt vad som kan synliggöras i förskollärarnas beskrivningar med hjälp av Hirdmans (1988, 2003) genussystemteori. Urvalet av studiens deltagare var förskollärare och datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer som synliggjorde förskollärarnas arbete kring genusperspektiv. Resultatet som har framställts från de nio intervjuerna var bland annat att förskollärarna är eniga om att lärmiljön inomhus ska utformas till att vara tillgänglig och passa alla barn efter deras olika behov, oberoende av kön. Vi valde att använda oss av Hirdmans genussystemteori där förskollärarnas svar i studien har analyserats utifrån de teoretiska begreppen isärhållande, hierarkier och genuskontrakt. En av studiens slutsatser var att det förekommer både strategier och brister i arbetet med genus i lärmiljön, men att de flesta förskollärarna trots allt använder sig av genusperspektiv på olika sätt när de arbetar med förskolans lärmiljö inomhus. Det tydliggjordes i genusanalysen att förskollärarnas arbete med genusperspektiv i lärmiljön inomhus till vissa delar sker i enlighet med Hirdmans genussystemteori. De teoretiska begreppen i analysen visar att det förekommer isärhållande i förskollärarnas arbete med könsstereotypa material, hierarkier där förskollärarna väljer att agera mer neutralt till vissa könsstereotypa material och att genuskontraktet förstärks av förskollärarnas antaganden av vilken roll de tror att barnen vill ha i leken.

This study examines how young women are affected by the body ideals on Instagram. Eight women from a university in the south of Sweden are interviewed. The results are discussed in this qualitative study by using the social comparison theory, sociocultural theory, the gender system and postfeminism. Through the interviews about how the body ideals on Instagram work and are created, the study shows a nuanced picture of how young women are affected by the body ideals that are spread. The study shows that Instagram has a significant impact on the respondents, which leads to an increased pressure and stress in connection with striving for the body ideals. Their perceptions of the idealized body ideal are changing, and striving to achieve this ideal creates strains on their standards. By applying chosen theories of social comparison, gender systems, sociocultural factors and postfeminism, this research contributes to a deeper understanding of how young women navigate and shape their self-images in a digital context. The findings underscore the importance of recognizing and addressing the challenges young women face in terms of body ideals and self-image formation on social media platforms such as Instagram.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om jämställdhet och genusnormer kopplat till barnlitteratur. Vi har använt metoden barnlitteraturanalys för att undersöka hur karaktärerna skildras utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen baserades på tre verk som valdes utifrån topplistan för barn- och ungdomslitteratur 2023. Detta val grundas på att det är många barn som läser de böckerna. Utifrån analyserna framkom det både karaktärer som är stereotypt porträtterade samt normbrytande. De tydligaste dragen som upptäcktes var att särskilt mammorna porträtteras stereotypiskt. Utöver detta framställs kvinnorna som normbrytande då de är ledare. / The purpose of the study is to increase knowledge about equality and gender norms in children’s literature. Children’s literature analysis was used as the method. In the analysis, we examined how characters are depicted from a gender perspective. The study was based on three books selected from a top list of children’s and youth literature 2023. The reason for selecting books from the top list is because many children encounter these books in some way. It was found in the analysis that characters are both stereotypical and norm breaking. The most prominent aspects were that adults, especially mothers, were stereotypical portrayed. Furthermore, women are depicted as leaders, which is norm breaking.

Att könsfördelningen inom socialtjänsten i stort är ojämnt fördelad visste vi sedan tidigare. När vi gjorde vår praktik var den ena av oss ändå i en relativt heterogent könsfördelad grupp och den andra i en mer homogen. Tiden på enheterna fick oss att fundera på vad könsfördelningen i en arbetsgrupp kan få för konsekvenser i praktiken. Syftet med uppsatsen är att problematisera bilden av att en jämn könsfördelning per definition är gynnsam och att den ska väcka diskussion kring detta.Vi valde att arbeta med en kvalitativ metod där vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som verkar inom samma område. Fyra av intervjuerna genomfördes på en enhet där könsfördelningen var relativt heterogen och fyra på enhet där könsfördelningen var homogen. Vi ville genom intervjuerna undersöka hur socialsekreterarna inom de båda enheterna upplever vad kön och könsfördelning har för betydelse. Vi ville också studera hur de uppleverde ansträngningar som görs för att öka representationen av män i socialtjänsten. Resultaten av studien visade att informanterna hade många tankar och upplevelser kring att män får fördelar eftersom de befinner sig i minoritetsställning. Det framkom exempelvis att män respekteras mer av ledningen och att klassiska manliga beteenden ses som eftersträvansvärda vilket var särskilt tydligt i den homogena gruppen. Båda grupperna var dock överens om att en heterogen könsfördelning är att föredra då det kan gynna arbetsgruppen. I analysen av resultatet utgick vi från Hirdmans(1988) teori om genussystemet, en socialkonstruktivistisk ansats samt annan relevant tidigare forskning inom området som ett sätt att förstå ovanstående. I den avslutande diskussionen lyfter vi framförallt, med genussystemet som utgångspunkt, att så länge den patriarkala strukturen i samhället får råda kommer mannens överordning att fortsätta reproduceras. Det är således av vikt att synen på könen som komplementära och mannen som norm fortsätter att diskuteras, så att vinsten med fler manliga socialsekreterare inte går ut över jämställdheten och de kvinnliga socialsekreterarnas arbetssituation. / We knew that gender distribution within social services is unevenly matched. When we did our internship, one of us was in a relatively heterogeneous gender-divided group and the other in a more homogeneous. During our internships, we asked ourselves what kind of consequences gender distribution in a working place could have. The purpose of the essay is to problematize the image that an even gender distribution by definition is something good and to spark a discussion about this. We chose to work with a qualitative method in which we conducted eight semi-structured interviews with social secretaries working in the same area of expertise. Four of the interviews were conducted on a unit where gender distribution was relatively heterogeneous and four on a unit where gender distribution was homogeneous. Through the interviews, we wanted to investigate how the social secretaries perceived the importance o fgender and gender distribution. We also wanted to study how they experienced the efforts made to increase the representation of men in social services. The results of the study showed that the informants had many thoughts and experiences about men getting benefits because of their minority position. For example, it emerged that men are more respected by the management and that classic male behaviours are considered desirable, which was particularly evident in the homogeneous group. However, both groups agreed that a heterogeneous gender distribution is preferable as it can benefit the team. In the analysis of the result, we applied Hirdman’s (1988) theory of a gender system, a social constructivist approach and other relevant previous research in the field as ways of understanding the above. In the final discussion, with the view of the gender system applied, we emphasize that as long as the patriarchal structure of society can prevail, the superiority of men will continue to be reproduced. It is therefore important that the view of the sexes as complementary and the view of men as the norm continues to be discussed, so that the profit with more male social secretaries does not go beyond gender equality and the female social secretaries’ work situation.

<p>In today´s labour market, men and women are segregated, both vertically and horizontally. Exceptions to the rule of gender segregation are few. There is, however, one managerial group where women and men are equal in numbers: school principals. In a short period of time, the distribution in terms of sex among principals in Sweden has changed dramatically. How does gender equality in numbers affect gender equality in a qualitative sense? That is the focus of this thesis. In order to find out, I interviewed eight senior level school principals, on the topics of sex/gender, leadership and gender equality.</p><p>Three important conclusions were drawn from the interviews. The first one is that there is a strong connection between masculinity and leadership among the principals. When they talk about establishing boundaries and discussing right and wrong, they focus on male principals. In certain situations, no woman is good enough, no matter how good a principal she is. Male principals are described as different, in a positive way. The second conclusion has to do with the way men and women are described. The male principals describe themselves as intuitive and focused on relationship issues – features traditionally labelled as female. The women, however, describe themselves as masculine in some ways. It appears that who and what is labelled as male or female is negotiable among the principals in this study.</p><p>The final conclusion concerns gender equality. It appears that the strive for gender equality in a quantitative sense has led to a focus on men and masculinity. The strive for gender equality in numbers, seems to put egual opportunitys for men and women at risk.</p>

This dissertation examines changes in the Swedish health care system during the period 1962-2000. During this period, three legislative changes affected the development of the health care system. Firstly, the Health care act of 1962 that increased the county councils responsibility for the health care. Secondly, the Health care act of 1983, which resulted in a new definition of concept health at the same time as it changed the hospitals responsibility for care and illness. Thirdly, from 1992 to 1995, three reforms changed the hospitals position in the health care system. Together with the general technological development of the health care sector, these three legislative changes have led to new way of producing care as well as it has created new jobs, new work specialities and it has also effect the gender division in work. Women have always dominated the work in the health care sector. The way of care production have however also created new jobs mainly consisting of technological work assignments that have better status than traditional care work with the patients. The new technological jobs are furthermore primarily occupied by men, which leads to a organizational development than reemphasizes the hierarchical structure of the health care sector, where women work in the lower position and men in the upper positions. This development is also evident when nurses begin to work with technology. This express a new gender system in which men dominate in curing and nursing work-assignments at care wards with high technological level, but not in the caring assignments. And at care wards with low technological level the situation is the opposite, women dominate in all three assignments e.g. curing, nursing and caring care work.