Den ständigt utvecklande värld vi lever i har för många klivit in i en ny era, där artificiell intelligens oroar befolkningen med felaktig information, yrken som byter ut mänsklig arbetskraft mot den högt effektiva AI. Än finner vi problematik bakom detta relativt nya verktyget, och den individuella individen saknar förtroende för denna form av teknologi. Denna studie ämnar således att undersöka hur förtroendet för Sundsvalls kommun kan komma att påverkas ifall mottagarna av kommunikationen får veta att kommunikationen är framtagen med hjälp av generativ AI. Genom en kvantitativ enkätundersökning undersöks ställningstaganden och uppfattningen kring AI, vad personer tycker om detta verktyg. Det insamlade materialet består av frågor som berör tre scenarier vi har inkluderat, respondenternas användning av AI, individuellt förtroende för Sundsvalls kommun, demografiska faktorer och till vilken grad de tar till sig kommunikation av kommunen. Regressionsanalysen visar att demografiska faktorer såsom ålder, utbildning, boendesituation,hushållsstorlek och antal barn påverkar tilliten till AI genererademeddelanden olika beroende på scenario.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen om vilka upplevelser och attityder kring artificiell intelligens som kan inverka på IT-anställdas yrkesidentitet både idag och i framtiden. Vi tog kontakt med ett IT-konsultföretag och genomförde sju intervjuer med organisationens anställda. Datainsamlingen skedde genom en halvstrukturerad intervjuguide. I vår teoribakgrund har vi utgått ifrån en Teknikacceptansmodell (TAM), begreppet affordances, Goffmans identitetsteori samt en modell av interaktionen mellan arbete och identitet. Resultatet visar att samtliga respondenter använder sig av den generativa typen av AI där majoriteten är positivt inställda till tekniken och ser den som ett stöd och verktyg i det dagliga arbetet. De anställda ser artificiell intelligens som en bidragande och stärkande faktor i relation till deras yrkesidentitet idag, där AI som verktyg stöttar och frigör mer tid för kreativa, meningsfulla och relationsskapande arbetsuppgifter. Majoriteten av de anställda är positivt inställda och ser AI som en stärkande faktor för yrkesidentiteten i framtiden. Däremot fann vi en viss oro kring jobbförlust och professionell avkvalificering i framtiden, där AI:s potentiella kapacitet kan orsaka lidande för de IT-anställdas yrkesidentitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur relationen mellan interaktiv och generativ konst ser ut samt att försöka utreda om de kan förstås samexistera och definieras som ett utpräglat konstnärligt uttryck eller koncept. Detta i och med deras historiska och estetiska sammankoppling trots sina tillsynes paradoxala egenskaper. Generativ konst definieras ofta som konst skapad av ett autonomt system, till exempel ett datorprogram eller en maskin, vilket utifrån vissa givna regler självständigt utformar delar av eller ett fullständigt konstverk. Frånvaron av mänskligt inflytande, vare sig det rör sig om konstnären själv eller åskådare, blir alltså en tongivande avgränsning. Interaktiv konst är å andra sidan, som namnet indikerar, helt beroende av mänskligt handlande och deltagande och åskådaren eller användaren blir avgörande för verkets design och utförande. Undersökningen består i en analys av Peter Beyls konstverk Petri och Ernest verk-serie Shaping Form (and Space) ur vilken en diskussion kring gemensamma och definierande beröringspunkter görs. Undersökningen bekräftar tidigare studier som visar på att hybridformer mellan interaktiv och generativ konst existerar. Dessa innehar klart identifierbara aspekter av båda koncepten. Möjligt definierande och särskiljande element i form av bland annat ett fokus på ömsesidig påverkan eller influens mellan åskådare och generativa system eller människa och maskin identifieras också.

Die Arbeit analysiert das Lasermikrosintern von Metallen in seiner Gesamtheit durch kalkulierbare Modelle und Formulierungen. Hierfür wird der Sintervorgang in relevante Prozessschritte untergliedert. Die darauf aufbauenden Berechnungen der Prozessparameter werden in Form analytischer Ansätze und durch numerische Simulation analysiert. Anfänglich werden die Modelle der Einzelschritte und deren Resultate werden auf Übereinstimmung mit den experimentellen Daten und Beobachtungen geprüft. Hierbei dienen die Modelle, Algorithmen und analytischen Beziehungen als nachhaltiges Instrumentarium für Analysen und Beschreibungen dieses und ähnlicher Prozesse. Mithilfe der entwickelten Algorithmen werden die bisherigen Vorstellungen zum Prozessmechanismus verifiziert, korrigiert, ergänzt und offene Fragen zur Prozessmechanik beantwortet. Abschließend werden die mechanistischen Modelle der Einzelschritte zur Diskussion experimenteller Ergebnisse und beobachteter Prozessphänomene in Form einer Gesamtinterpretation der betreffenden Lasermikrosinterregime zusammengeführt. Zunächst werden die Prozessbedingungen und Prozessbeschreibungen sowie die Modelle zur Strahlungsabsorption in Pulvern in Arbeiten fremder Autoren vorgestellt. Zur Beschreibung der Ursache und Wirkung laserinduzierter Plasmen, ein besonders beim Lasermikrosintern bedeutsames Phänomen, wird auf eigene frühere Arbeiten zurückgegriffen. Aus den besonderen Bedingungen des Lasermikrosinterns wird die formale Gliederung des Prozessverlaufs in drei separate Dissipationsphasen abgeleitet. Die drei relevanten Reaktionsphasen sind hierbei, die Absorption der Strahlung, die Wärmeausbreitung und Schmelzerzeugung sowie die Wärmeleitung im Pulverbett. Die ablaufenden Einzelmechanismen als Folge der gepulsten Laserstrahlung werden durch geeignete Näherungen beschrieben und berechnet. Die Resultate werden mit grundlegender Aussage mit experimentellen Beispielen verglichen und verifiziert. Die Betrachtung unterschiedlicher Regime des Lasermikrosinterns erfolgt, gestützt auf die Ergebnisse der Kalkulationen der energetisch-thermodynamischen Synthese. Es werden Aussagen zu den regimespezifischen Prozessmerkmalen getroffen und mit den Beobachtungen verglichen. Oder, es werden regimespezifische Beobachtungen mit Hilfe der im vorhergehenden Abschnitt entwickelten prozessanalytischen Werkzeuge interpretiert. Auswirkungen von Parametervariationen auf den Gesamtprozess werden im Hinblick auf das Optimierungspotential diskutiert.

Hur låter miljöförstöring – Självgenererande och slumpmässig sprungen ur statistiska data är ett mastersarbete som fokuserar på hur man kan omvandla data till att kontrollera musik och ljud. Om vi tillåter konstnärliga uttryck, med data som utgångspunkt, kan det få oss att uppleva och förstår original data på ett nytt sätt? Projektets resultat består av sju generativa kompositioner, där parametrar är kontrollerade av olika typer av miljödata, och försöker utforska forskningsområdet sonifikation och generativ musik genom att ställa frågan: Hur låter miljöförstöring? Med generativ musik menas att musiken skapar, utvecklar och förändrar sig själv utifrån de verktyg som bildats inom detta projekt. Texten går också djupare in på metoden av att utveckla dessa verktyg för att möjliggöra liknande kompositioner i framtiden. Med erfarenheter av att använda slumpmässiga parametrar för att manipulera bakgrundsdetaljer, utforskar det här projekt istället möjligheten att utveckla de metoderna och applicera det på hela kompositioner. De sju kompositionerna ligger också till grund för utforskandet av området sonifikation. I tidigare forskning har ämnet främst bemöts ifrån ett vetenskapligt perspektiv. Syftet med det här projektet har istället varit att bemöta det inom ramarna för musikalisk gestaltning och ett konstnärligt perspektiv. Begreppet sonifikation betyder, användandet av icke-talande ljud som uppmärksammar data och statistik, med målet att agera som ett substitut, eller ett komplement, till att visualisera data. Utifrån dessa kompositioner reflekterar sedan texten kring generativ musik i allmänhet, och sonifikation i synnerhet, där bland annat möjligheterna, framtida forskning och autenticiteten inom sonifikation tas upp. / What does environmental pollution sound like? – Self generative and randomized music interprets data is a master thesis focused on transforming data and letting it control music and sounds. If we create artistic outputs out of data, will it allow us to experience and understand the original data in a new way? The core, and the result, of this project where seven compositions, created and controlled by different environmental data which tries to explore the research areas of sonification and generative music by asking the question: What does environmental pollution sound like? Generative music means that the music creates, develops and changes itself based on the established tools that this project provides. This thesis also focuses on the method of developing these tools in order to enable similar productions in the future. With previous experiences in using randomized events, to manipulate details in a production, this project delves deeper into applying the same technique to a whole composition. The seven compositions were formed in order to understand and reflect upon the research areas of sonification. Earlier research tends to approach the subject from a scientific perspective. The purpose of this project was to instead approach it from a more artistic perspective. Sonification means, the use of non-speech audio to perceptualize data which enables the possibilities as an alternative, or complement, to visualize the original data. Drawing from these seven compositions, this thesis also discusses generative music and sonification in general, as well as the opportunities, future research and authenticity of sonification. / <p>Bifogad ljudfil är ett kollage av de sju kompositionerna som arbetet resulterat i, med anledning av att i framtiden kunna publiceras i sin helhet.</p>

Denna studie undersöker det språkhistoriska momentet i läroböcker för kursen Svenska 3. Studiens syfte är att undersöka vilka språkliga teorier som förkommer i tre utvalda läroböcker för kursen samt vilken sanningsmodalitet som språkliga förändringar framställs med. Undersökningen visar att det främst är teorierna komparativ grammatik och sociolingvistik som tydligt går att urskilja i läroböcker för kursen Svenska 3. Övriga språkliga teorier som generativ grammatik, junggrammatik och strukturalism går att urskilja men kräver vidare tolkningsramar för att motivera dess förekomst i läroböckerna. Undersökningen visar även att äldre epoker i språkhistoria till stor del framställs med större säkerhet och sanningsmodalitet än senare språkliga epoker.

Denna rapport syftar till att ta fram ett modulärt dropout-system till en cykel, ett system som kopplar bakhjulet till ramen (det saknas en bra svensk översättning). Ett modulärt dropout-system gör det möjligt för en cykelram att använda flera olika typer av dropouts, vilket betyder att cykelramen kan anpassas efter olika användningsområden. Systemet består av ett fäste för dropoutsen och själva dropoutmodulerna. Det finns flera typer av modulära dropouts system idag men ingen standardisering av dem. Vid framtagning av systemet används generativ design i form av topologioptimering och en utvärdering av dess effekt på cykeldesign görs. System modellerades i CAD-programmet Solid Edge och innefattar ett fäste och tre typer av moduler, vilka utgår ifrån uppdragsgivarens krav. Systemet ska vara kompatibelt med bakhjul som har 120 mm och 135 mm breda nav där axeldiametern är 9 mm, samt 142 mm breda nav med en 12 mm axeldiameter, vilka motsvarar de tre olika modulerna. Designen var till en början enkel och främst fokuserad på de olika navens kompabilitet samt modulernas infästning. Anledningen till det var att Solid Edges inbyggda generative design-funktion valdes att användas. Denna funktion optimerar designen topologiskt utifrån användarens givna geometriska begränsningar samt de laster som designen utsätts för. Detta genererar en design av komplex geometri och används därför som en mall för hur den grova designen ska förbättras. Den förbättrade designens hållfasthetsegenskaper verifierades med FEM analyser som genomfördes med Discovery, vilket är inbyggd i CAD-programmet. Beräkningar på skruvförbandet mellan dropoutmodulerna och deras fäste utfördes, samt svetsförbandet mellan cykelramen och systemet, för att säker ställa att inga oönskade effekter på cykelns prestanda eller säkerhet uppkommer. Det resulterande systemet bedöms uppfylla kraven och ha tillräckliga hållfasthetsegenskaper, men det bedöms inte vara ett optimalt system. Det finns osäkerheter i det lastfall som användes för analyser av systemet och har därför dimensionerats mot en säkerhetsfaktor som tagits fram enligt Pugsley safety factor approach. Dessutom görs ett antal antagande vid beräkning av skruvförbandet. Det finns många fördelar med att använda Generative Design för att designa cyklar, men data på de laster som cykeln utsätts för och additiv tillverkning måste utvecklas mer för att nå sin fulla potential. / This report aims to develop a modular dropout system for a bicycle. A modular dropout system allows a bike frame to use various types of dropouts, enabling customization for different usage scenarios. The system consists of a dropout mount and the dropout modules themselves. While there are several types of modular dropout systems available today, there is no standardization for them. In the development of the system, generative design is used in the form of topology optimization, and an evaluation of its effect on bicycle design is conducted. The system was modelled in the CAD program Solid Edge and includes a mount and three types of modules based on the client's requirements. The system is designed to be compatible with rear wheels with 120mm and 135mm wide hubs with a 9mm axle diameter, as well as 142mm wide hubs with a 12mm axle diameter, corresponding to the three different modules. Initially, the design was focused on the compatibility of the different hubs and the attachment of the modules, before utilizing Solid Edge's built-in generative design function. This function optimizes the design topologically based on user-defined geometric constraints and the loads the design will experience, resulting in a complex geometry design, which was used as a template for improving the initial design. The improved design's strength properties were verified using FEM analysis conducted with Discovery, an embedded function in the CAD program. Calculations were performed on the screw connections between the dropout modules and their mounts, as well as the welds between the bike frame and the system, to ensure that there were no adverse effects on the bike's performance or safety. The resulting system is deemed to meet the requirements and has adequate strength properties, but it is not considered an optimal system. There are uncertainties in the load cases used for analysing the system, and it has, therefore, been dimensioned with a safety factor according to Pugsley safety factor approach. Additionally, several assumptions were made when calculating the screw connections, making the results unclear. There are many advantages to using GD to design bicycles, but data on the forces acting on the bike as well as additive manufacturing needs to be further developed to reach its full potential.

Kilkonstruktionen, dvs. framflyttningen av ett satsled till en position före det finita verbet i en sats utan synligt subjekt, har i tidigare forskning visats bestämmas av en särskild hierarki, en kilhierarki, som styr valet av kil. Inom generativ grammatik har denna kilhierarki förklarats av en allmän syntaktisk regel i stil med Chomskys (1995) Minimal Link Condition, enligt vilken grammatiken alltid väljer den kortaste möjliga flyttningen. Föreliggande uppsats söker att pröva denna hypotes genom en empirisk undersökning av kilkonstruktionens användning under yngre fornsvenska och äldre nysvenska. Uppsatsen visar att kilkonstruktionen som helhet minskar i frekvens under övergången till äldre nysvenska, men att valet av kil under hela den undersökta perioden i stort tycks vara kompatibelt med den av Minimal Link Condition predicerade kilhierarkin. Ett antal undantag kvarstår dock som svårförklarliga inom ramen för MLC, framför allt under tidig yngre fornsvenska, vilket belyser behovet av vidare forskning om kilkonstruktionens syntaktiska villkor.

This study examines how new technologies, particularly generative artificial intelligence (AI), have become an innovative tool for communicators and how it affects their productivity and creativity. Through a combination of literature review, theoretical frameworks, and empirical research, we analyze how communicators integrate generative AI into their work process and how this affects their workflow and conditions. The study is based on the following questions: How are software-based text chat robots used by communicators in their professional role; To what extent do communicators perceive that there is an impact on creativity and productivity when co-writing between human and machine; What opportunities and challenges do communicators imagine that software-based text chat robots can contribute to? The findings indicate that generative AI has the potential to transform the communications industry by increasing efficiency and freeing up time for more strategic thinking and creativity. Communicators report increased productivity and that generative AI has the ability to help communicators manage large text bases in an agile way. At the same time, the study also identifies challenges and potential risks with the use of generative AI. Among these challenges are issues related to ethics, quality assurance and the need to maintain human control and creative input in the creation process. Communicators are aware of these challenges and emphasize the importance of balancing automation with human skills and insight. Finally, the study highlights the opportunities and challenges of the use of generative AI for communicators and identifies areas for future research and development. By understanding the potential benefits and limitations of this technology, communicators can develop strategies to maximize its positive effects and manage its challenges effectively.

This study aims to investigate how communication specialists perceive the integration of generative artificial intelligence (AI) within their profession and how these changes affect their professional role. The purpose of the study was achieved by conducting qualitative interviews with eight communication professionals regarding their view on the integration of generative AI within their profession. Particularly, we found it interesting to examine how the communication specialists use generative AI within their professional role, what risks and/or opportunities they identify concerning the use of generative AI tools within the communication profession and what factors they deem as crucial for successfully and effectively integrating AI tools within their professional roles. The theoretical framework of the study consists of diffusion theory, actor-network theory, risk society and reflexive modernity.  The results of the study indicate that communication specialists see several opportunities in integrating generative AI tools into their work. Key opportunities identified included using generative AI for inspiration and automating repetitive tasks, thereby allowing communication professionals to allocate more time to the strategic aspects of their work. There was no expressed concern that generative AI could currently replace the communication specialist’s professional role. Thus, the risks identified did not seem to revolve around the job security of the communication specialists but rather around the uncertainty about how generative AI functions, its capabilities, and how it handles the input data. Therefore, the establishment of clearer guidelines and policies on AI usage was something that the communication specialists in this study expressed a great need for. Additional factors identified by communication specialists as crucial for successful AI integration included individual characteristics such as curiosity, a willingness to learn, and openness to change. Thus, the results of the study indicate that achieving successful and effective integration of generative AI is perceived to be a shared responsibility at both organizational and individual levels.