Syftet med studien är att ge fördjupad kunskap om hur lärare kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen samt undersöka hur lärare i årskurs 3 arbetar med skönlitteratur för att elevernas läsförståelse ska utvecklas. Studien baseras på fyra intervjuer med legitimerade lärare samt två observationer med fokus på lärarens undervisning. Utifrån undersökningen finns både likheter och skillnader gällande hur lärare arbetar med skönlitterära texter i klassrummet. Tidigare forskning och studiens resultat visar att lärare undervisar med hjälp av skönlitterära texter samt att elevers läsförståelse kan utvecklas. Elevernas utveckling av läsförståelsen sker med stöttning från lärare och i samspel med varandra. Likheter som uppmärksammas i arbetet är vilka metoder lärarna använder när de undervisar med skönlitteratur i ämnet svenska, hur lärarna väljer skönlitterära texter samt hur de ser på begreppet gemensam läsning. Två skillnader som uppmärksammas är hur klassrumsmiljön ser ut samt vilka ämnen skönlitterära texter används i. Utifrån undersökningen går det även att konstatera att eleverna läser skönlitterära texter som är anpassade för deras läsnivå.

Skrivundervisning påverkas av lärares föreställningar om skrivande, skrivinlärning och vad som bedöms som godtagbart skrivande. För att ta reda på sju lärares didaktiska val i skrivundervisningen har föreliggande studie undersökt deras uppfattningar om skrivundervisningen i årskurs 3 utifrån Ivaničs skrivdiskurser. Studiens resultat visar att lärarna förhåller sig till flera olika skrivdiskurser men vanligast är genrediskursen, färdighetsdiskursen och processdiskursen. Resultatet visar även att de nationella proven påverkar innehållet som berörs i skrivundervisningen och tre av lärarna anser att det tar för mycket tid från ordinarie undervisning. Samtidigt uppskattas det bedömningsstöd som kommer med de nationella proven eftersom det kan användas i all skrivundervisning. Lärarna anser att de nationella proven är tidskrävande samtidigt som dem kan ses som en utvärdering av skrivundervisningen. Skrivundervisningen påverkas även av elevernas olika behov och eleverna erbjuds stöd i form av kompensatoriska verktyg och specialundervisning för att stötta deras skrivutveckling och utmana de med ett utvecklat skrivande. De särskilt begåvade eleverna har istället högre krav på  i skrivundervisningen. / Writing instruction is affected by teachers’ ideas about writing, learning to write, and what is judged to be acceptable writing. To ascertain seven teachers’ didactic choices when teaching writing, the present study has investigated their perceptions of writing instruction in grade 3, based on Ivanič’s writing discourses. The results of the study show that the teachers relate to several different writing discourses, but the most common are the genre discourse, the skills discourse, and the process discourse. Another finding is that the national tests affect the content of writing instruction, and three of the teachers think that it takes too much time from the ordinary teaching. At the same time, they appreciate the assessment support that comes with the national tests, since this can be used in all writing instruction. The teachers find the national tests time-consuming, while they can simultaneously be regarded as an evaluation of the writing instruction. The teaching of writing is also affected by the pupils’ different needs, and the pupils are offered support in the form of compensatory tools and special teaching to further their writing development and challenge them to achieve more advanced writing as a result of higher demands.

This dissertation constitutes an illustration of how writing instruction in elementary school, year three, is conducted. At this stage of schooling, most pupils are assumed to have acquired basic reading and writing skills, and from now on, and increasingly over the years that follow, they are expected to read and write longer texts within different genres and subjects. The aim of this thesis is to study writing lessons that were conducted under the framework of four writing projects in a classroom, and the student-written texts that that resulted thereof. The writing pro-jects are characterised by focus on similar text types, which in my mate-rial includes "the fairy tale", "a letter to the editor", "instructions" and a "factual text". The focus of the study is on the relationship between the learning support offered to the pupils in the classroom and the na-ture of texts that the pupils then write. The research is inspired by ethnographic methodology, and is based on material consisting of field notes, video recordings and student texts. The theoretical framework assumes a socio-cultural view of learning and a dialogical view of text and writing. The teaching practices are studied on the basis of how they are built up by different chains of activities (reading, conversation and writing). Particular attention is paid to which text dimensions are addressed in classroom conversations: content, form or function. The pupils’ texts are analysed on the basis of their macro structure, and the analysis builds on the concept of "text activity". On an overall level, the results point to writing being a social activity, which is also closely interconnected to reading, and above all dialogue and conversation. The writing instruction offered to the students is also characterized by a broad view of what literacy is about. The study points out the value of versatile learning support, where the function, form and content of texts, in relation to the learning goals, are made explicit in the teaching. An important result is that the functional dimension of writing, in particular, favours writing development. On a more general level, the study raises the question of which literacy skills can and should be pro-moted by writing education in the early primary school years.

The main objective of the research was to explore how teachers use formative assessment to enhance the teaching of reading comprehension to Grade 3 siSwatispeaking learners. While the research also sought to determine whether teachers’ practice of formative assessment supported learners’ comprehension of written text, it did not attempt to measure the learners’ achievements. The research was prompted by the low reading performance levels of South African Grade 3 learners, including Grade 3 learners in Mpumalanga. The study was qualitative in nature and was a case study of seven teachers from four primary schools. The paradigmatic position of the study was interpretive. Data was collected through individual semi-structured interviews, lesson observations and analysis of learners’ workbooks. Interviews were taped and transcribed. Data from the three sources was analyzed and reported in an integrated way through themes. The study developed a conceptual framework from the literature review. Various theories and concepts were identified, namely Vygotsky’s theory of learning and socio-cultural perspective (1978), Engeström’s activity system model (1987) and the formative assessment process (Harlen, 2000; Ruiz-Primo, 2011; Birenbaum, Kimron, Shilton & Shahaf-Barzilay, 2009). It was clear that effective use of formative assessment for reading comprehension requires collaboration between teachers and learners. Teachers should involve learners in the five phases of formative assessment of reading comprehension. The conceptual framework also implies that teachers should have pedagogical knowledge of the teaching of reading comprehension. Findings of this study revealed that participating teachers lacked knowledge of formative assessment; consequently they did not plan to use formative assessment to support the teaching of reading comprehension. Teachers did not communicate clear learning objectives and assessment criteria to the learners. As a result, learners did not know what they should achieve in a lesson and did not know how they should achieve it. Teachers did not develop learning activities that supported learners’ comprehension of the written text. Teachers often used literal and closed questions to assess reading comprehension. Teachers did not provide constructive feedback based on the learning objectives, and they did not comment on weaknesses and strengths with regard to the learning objectives. Teachers did not encourage learners to assess their own work or that of their peers. Therefore learners did not develop skills in assessing their own work; they relied on the teacher’s assessment. Furthermore, this study found that teachers were not trained in the teaching and formative assessment of reading comprehension. They did not have a variety of materials to teach reading to siSwati-speaking learners. Some schools did not receive the workbooks from the Department of Basic Education (DBE) and had to make do with copies from the DBE workbook on a daily basis. Recommendations ensuing from this research are that the Department of Basic Education and the Mpumalanga Department of Education should equip Foundation Phase teachers with knowledge of and skills in formative assessment applicable to the teaching of reading comprehension. In addition, the Mpumalanga Department of Education should provide a variety of reading material for siSwati-speaking learners to support the teaching and learning of reading comprehension. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2014. / gm2014 / Early Childhood Education / unrestricted

Magister Educationis - MEd / The research reported in this paper involves the use of dialogical argumentation in scientific context with 7-9 year olds as part of teaching and learning in primary classrooms. To develop an understanding of scientific concepts, four suitable collaborative activities on river pollution were used as a stimulus to effectively engage learners in scientific reasoning and use evidence for decision-making through cognitive harmonization. The research, involved four groups of five children each. Data were collected through analysis of children’s Water Pollution Questionnaire (WPQ), classroom observation, documentation of field notes, conversations and focus group interviews. The study found that all groups were able to engage in the activities to some extent, but that good quality argumentation develops when children are familiar with working in this manner. This study sought to investigate the opportunities, possibilities and challenges associated with a dialogical argumentation teaching and learning approach in a primary school science class A mapping technique was used to analyze the children’s discussions and identify the quality of their different “levels” of argument. This study confirmed that an argumentation based instruction was an effective way of enhancing learners’ understanding of river pollution. The learners’ listening skills improved tremendously and they were actively involve during discussions and provided claims with valid grounds or reasons. They were also very enthusiastic and challenged each other’s claims during these argumentation lessons, but most of all was the enjoyment that was visible on their young faces. Further research needs to be carried out over a longer period to determine the effectiveness of an argumentation based instruction. / South Africa

In this study, the aim is to investigate what kind of attitude teachers in pre-school up to third grade has towards grammar and how this subject affects their lesson plans. To answer this purpose, 44 teachers have taken part in the survey by answering anonymously on a questionnaire regarding their attitude to grammar. The questions in the questionnaire concerned both the teachers' previous experience in grammar and what they know and think of today when they hear the term grammar. Teachers were asked to send a lesson plan for grammar in the form of documents, also anonymously. There were few of the teachers who submitted a lesson plan and it will be problematized in this study, along with the documents that have been received. A comparison between the teachers' attitude, previous research and both the existing and nonexistent lesson plans are made. The result of this study shows that there are more teachers who have a positive attitude towards grammar than a negative attitude. It is not possible to generalize and claim that the results of this study are the truth for all teachers' attitudes. This study provides an insight into teachers' attitudes to grammar and how it can affect lesson planning and also the choice of having no lesson plan at all. / I denna studie är syftet att undersöka vad svensklärare som undervisar i fk-3 har för attityd till grammatik och om/hur det påverkar deras lektionsplanering. För att svara på detta syfte har 44 stycken lärare medverkat i undersökningen genom att svara anonymt på en enkät gällande deras attityd till grammatik. Frågorna i enkäten riktar sig både till lärarnas tidigare upplevelse och erfarenhet till grammatik och vad de känner och tänker på idag när de hör begreppet grammatik. Lärarna blev ombedda att skicka med en lektionsplanering för undervisning i grammatik i form av dokument, även det anonymt. Det var få av lärarna som skickade med en lektionsplanering och det kommer i denna studie att problematiseras, tillsammans med de dokument som kommit in. En jämförelse mellan lärarnas attityd, tidigare forskning och både de befintliga och ickebefintliga lektionsplaneringarna görs. Resultatet för denna studie visar att det är fler lärare som har en positiv attityd till grammatik än en negativ attityd. Men att det är fler betyder inte att resultatet inte visat några negativa attityder. Det går inte att generalisera och påstå att resultatet i denna studie är en sanning för alla lärares attityder. Denna studie ger en inblick i svensklärares attityder till grammatik och hur den kan påverka lektionsplaneringen och även valet av att inte ha någon planering alls.

I dagens skola krävs det att elever besitter en kompetens för läsning och skrivning för att inhämta ny kunskap. Denna kompetens kan benämnas textrörlighet: sätt att inta olika texter, antingen genom att plocka det väsentliga eller att fokusera på det som finns mellan raderna av texterna. Oftast möter eleverna dessa texter och kunskaper genom läroböcker. I denna studie undersöks vilken slags textrörlighet som krävs för utförandet av uppgifter för elever i åk 3 och 4, för att se vilka skillnader som finns mellan dessa årskurser i början och i slutet av läromedlen. För att utföra studien görsen kvantitativ analys med inslag av kvalitativa analysmoment, där fyra läroböcker undersöks med utgångspunkt från tre frågor för att identifiera vilken typ av textrörlighet som krävs för att utföra det som uppgifterna innehåller. De tre textrörlighetstyper studien valt att fokusera på är textbaserad, utåtriktad och interaktiv textrörlighet. Resultatet visar att den utåtriktade textrörligheten är den dominerande totalt sett i materialet, dvs. den typ av textrörlighet som innebär att eleverna samtalar, reflekterar eller redovisar sina tankar i relation till verkligheten eller andra texter. Den textrörlighet elever behöver använda allra minst av är den interaktiva, dvs. den typ av textrörlighet där eleven ska ta reda på författarens budskap eller mottagare samt förhålla sig till specifika modeller eller strategier som uppgiften innehåller. De skillnader som observerades och noterades var att i alla läroböcker behövde eleverna använda mer av den utåtriktade textrörlighetstypen i början av läsåret, men användningen minskade oftast mot slutet i jämförelse med textbaserad och interaktiv textrörlighet som oftast ökade mot slutet av läroboken. Slutsatsen som kan dras av studien är att eleverna får möta alla tre typerna av textrörlighet, men i olika utsträckning beroende på om eleverna befinner sig i början eller i slutet av läsåret.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur elevers berättande texterpåverkas av att skriva med bild som inspirationskälla och utan. Elevernastexter genomgår en textanalys där de två texterna analyseras utifrån dess längd,röd tråd och struktur samt formord och innehållsord för att vidare jämföras. Vidare lyfts sex elevers tankar och åsikter gällande de två metoderna genomintervjuer. Utifrån studiens frågeställningar sammanställs texternas analyseroch elevernas transkriberade intervjuer för att senare presenteras i resultatet. Studiens teoretiska ram har sin utgångspunkt i intermediala studier som vidarekopplas till det resultat studien presenterar. Det framkommer i resultatet att detexter eleverna skriver utan bilden innehåller fler formord och innehållsordsamt att en högre procent av eleverna uppvisar en tydlig struktur och en rödtråd. Vidare visar resultatet att eleverna skriver längre texter med bilden. Tvåelever hade valt att skriva med en bild som inspirationskälla igen om de fåttchansen, detta för att utmana sig, dock ansåg alla intervjuade elever att det varsvårare att skriva med en bild som inspiration.

Thesis (M.Ed. (Curriculum Studies)) -- University of Limpopo, 2021 / Refer to document

The purpose of this study is to investigate task types in learning materials for Swedish in school year 3. The research questions are: 1. Which types of assignments for reading and writing tasks are included in the learning materials? 2. What are the purposes of the reading and writing tasks in the learning materials? 3. How do the tasks in reading and writing assignments relate to High Literacy? The study is limited to three learning materials, each consisting of a workbook and a textbook. A total of 1032 assignments have been examined. The theoretical framework consists of Bakken and Andersson-Bakken ́s (2016) division of task types, Gee ́s (2007; 2015) theories about literacy as social practice, Ivanič ́s Pedagogical Framework for Writing and Langer ́s (2001; 2017) theories about kinds of reading and High Literacy. The results of the study show that closed reading tasks for fiction texts are common, while open reading tasks for non-fiction texts are few. Narrative, open tasks dominate the writing assignments. Reading and writing tasks to practice skills are common, while reading and writing tasks that involve social interaction are rare. Reading and writing tasks that train critical thinking are extremely rare. Several data points to opportunities for learning materials to support learners towards High Literacy within their zone of proximal development. Didactic implications are that future learning materials have the potential to convey reading and writing as multimodal, social activities, where skill training is integrated with holistic deep learning through a variety of functional contexts. / Syftet med studien är att undersöka uppgiftstyper i tre läromedel i svenska för årskurs 3. Forskningsfrågorna lyder: 1. Vilka uppgiftstyper för läs- respektive skrivuppgifter ingår i läromedlen? 2. Vilka syften har läs- respektive skrivuppgifterna i läromedlen? 3. Hur förhåller sig läs- och skrivuppgifterna till High Literacy? Materialet avgränsas till läromedlens arbetsböcker och läseböcker. Sammanlagt har 1032 läromedelsuppgifter undersökts. Studiens teoretiska inramning är Bakken och Andersson-Bakkens (2016) indelning av uppgiftstyper, Gees (2007, 2015) teorier om litteracitet som social praktik, Ivaničs (2004) skrivpedagogiska ramverk samt Langers (2001; 2017) teorier om läsarter och High Literacy. Resultaten visar att slutna läsuppgifter till skönlitterära texter är vanliga, medan öppna läsuppgifter till sakprosa är få. Öppna skrivuppgifter med narrativ skrivart dominerar skrivandet. Uppgifter som tränar färdigheter är vanliga, medan uppgifter som rymmer socialt textarbete är sällsynta. Uppgifter som tränar kritiskt tänkande är ytterst ovanliga. Flera uppgifter visar på möjligheter för läromedel att stötta inlärare mot High Literacy och deras närmaste utvecklingszon för lärande. Didaktiska implikationer är att framtida läromedel har potential att i högre grad förmedla läsande och skrivande som multimodala, sociala aktiviteter, där färdighetsträning integreras i större helheter och funktionella sammanhang.