Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och analysera olika aspekter på skolbytesprocessen i fem fall där en elev flyttat över från grundskolans till grundsärskolans verksamhet efter att de undervisats i grundskolan minst tre år. Studien har kvalitativ forskningsansats då den bygger på semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Insamlade intervjudata analyserades och tolkades utifrån Ad hoc metoden. Resultatet i vår studie utgår från Bronfenbrenners systemteori som innebär att vi har grupperat aspekterna i mikro-, meso-, exo- och makrosystem. Studien har tre olika teman utifrån frågeställningarna. Temana är anpassningar i grundskolan, förklaringar till skolbytet samt beslutet om skolbytet. Genom intervjuerna har det framkommit en bild av att Bronfenbrenners system finns representerade i alla teman. Det har framkommit att skolan som organisation brister i stödet till dessa elever och att skolproblemen ofta läggs på eleven. Ingen av informantgrupperna lyfter fram lärarna som bristfälliga i utformandet av en anpassad skolgång. Slutsatserna i denna studie är att samtliga elever har uppmärksammats i skolan för någon svårighet innan de blivit utredda för utvecklingsstörning. Lärarna har arbetat med anpassningar och har visat sig positiva till inkludering. Däremot gör kommunernas brist på tillskott av resurser det svårt för lärarna att skapa förutsättningar för eleverna och därför lever de inte upp till Barnkonventionen eller Salamancadeklarationen.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger inom grundsärskolan arbetar med formativa bedömningsprocesser. Frågeställningen handlar om hur pedagogerna synliggör kunskapskraven för elever som har en utvecklingsstörning, hur de följer upp elevernas lärprocesser samt vilka verktyg de använder i det formativa arbetet med eleverna. Jag har genom semistrukturerade intervjuer undersökt hur verksamma pedagoger tänker kring kunskapsbedömningen i grundsärskolan, hur de utmanar eleverna och vilka förutsättningar eleverna ges för att utveckla sina förmågor. För att finna svar på studiens frågeställning har jag tagit del av litteratur kring formativa arbetsprocesser samt intervjuat fyra pedagoger inom grundsärskolan som alla har en lång erfarenhet inom skolans värld.   Studiens resultat visar att det arbetas på ett formativt sätt där elever på olika sätt får vara en del i sin kunskapsinhämtning men vad det gäller att analysera resultat, utvärdera och förändra undervisningen var det ingen pedagog som använde sig av detta för att förändra sin undervisning. Resultatet visar också att rektor och huvudman har en stor del i hur det arbetas i grundsärskolan kring formativa bedömningsprocesser. Hur rektorer organiserar sin verksamhet för att det ska ges förutsättningar för kollegialt lärande och samsyn avspeglar sig på pedagogernas syn på delaktighet för eleverna.   Min uppfattning är att för att arbeta formativt med elever på grundsärskolan behöver pedagogerna få en större förståelse för att hur de kan använda alla sina goda exempel och insamlat material kring eleverna på ett mer effektivt sätt genom att analysera dessa, ta hjälp av kollegor och genom att tillsammans reflektera för att därutifrån förändra undervisningen. Detta gör att det kan hittas nya vägar att få elever med en utvecklingsstörning mer delaktiga i sin kunskapsinhämtning. / The purpose of this study is to investigate how educators in the special school use formative assessment processes. The research question is about how teachers reveal the Syllabus for students who have learning disabilities, how they follow up the students´ learning processes, and which tools they use in the formative work with the pupils. Through semi-structured interviews this study investigate the educators views of assessment in special schools, how they challenge students, and what prerequisites the students are given to develop their abilities. To answer the research question, I have studied the literature on formative work processes and interviewed four educators in special school who all have long experiences of teaching.    The findings show that formative assessment is used and the students are involved in their learning processes in different ways. However, none of the interviewed used formative assessments when it came to analyzing results, evaluate, and change their teaching. Additionally, the result reveals the importance of the principal and the headmaster regarding how formative assessment is used in special school. The teachers’ point of view about pupils´ involvement is affected by how the principal manages the organization to peer learning.   My opinion is that teachers working formatively with students at special school need better understanding of how they may use examples and collected information. This may be done more efficiently by analyzing these, collaborate with colleagues, and together reflect on opportunities to develop the education. Thus, new ways to make students with development disabilities more involved in their learning processes can be found.

Veckobrev från grundsärskolan analyseras. Syftet är att undersöka hur grundsärskolans kunskapsuppdrag synliggörs genom beskrivningar av undervisningen i veckobrev samt hur dessa kan stärka samverkan med vårdnadshavarna. Forskning om föräldrasamverkan och kommunikation med vårdnadshavare lyfter fram att veckobrev kan vara ett redskap för att stärka samarbetet med hemmet kring elevernas lärande. Veckobreven analyseras med en kvalitativ textanalys som undersöker deras innehåll, intertextualitet och relationsskapande uttryck. Dessutom används grundsärskolans kursplaner som ett verktyg i analysen av texterna. Analysen visar att veckobreven både informerar om pågående arbetsmoment och lyfter fram att man verkligen arbetar i skolan. Detta förstås som att breven också fyller en funktion för att legitimera grundsärskolan som skolform. Kommunikationen kan förstås både som uttryck för partnerskap och isärhållande i relationen mellan specialläraren och vårdnadshavarna.

Syftet med examensarbetet var att få en fördjupad kunskap om hur undervisningen i matematik kan skapa förutsättningar för elever att utveckla matematisk kommunikationsförmåga. Vidare studerades två skolformer utifrån vilka likheter och/eller skillnader i förutsättningar de olika matematikpraktikerna eventuellt kunde visa. Examensarbetet belyser ett antal faktorer på pedagog-, elev-, grupp och miljönivå som påverkar hur elever utvecklar matematisk kommunikationsförmåga. En kvalitativ ansats var utgångspunkten och kvalitativa intervjuer och observationer i informanternas arbetsmiljö gjordes. Sju pedagoger och en speciallärare har intervjuats och sju observationer har gjorts, tre observationer i grundskolan och fyra observationer i grundsärskolan. Informationen tolkades utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv med visst inslag av sociokulturellt perspektiv. Resultatet pekade på att det fanns en relativt stor variation både inom, men också mellan skolformerna. Det var störst variation inom grundsärskolan. Den över lag största skillnaden fanns i den samstämmighet kring förutsättningar för att utveckla matematisk kommunikation som grundskolans lärare visade. Alla grundskoleinformanter deltar i Matematiklyftet och resultaten i studien kan tyda på att fortbildningen har påverkat undervisningen i grundskolan till ökad samstämmighet jämfört med i grundsärskolan.

Elever i grundskolans- och grundsärskolans slöjdundervisning använder matematik som ett redskap för att föra sitt arbete framåt. I Lgr 11 står det att eleven i sin undervisning ska möta två- och tredimensionella skisser samt genomföra matematiska beräkningar kopplat till skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar. Rapporten för Nationell utvärdering i slöjd 2013, visade dock att så inte alltid är fallet. Denna kvalitativa studie är genomförd på två skolor, genom lektionsobservationer i åk 4-9 samt intervjuer med elever och ett flertal slöjdlärare i kommunen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på elevers och lärares uppfattning om hur skisser och matematiska beräkningar används i slöjdundervisningen samt hur detta stämmer med gjorda observationer. Resultatet visar på att elever på högstadiet alltid genomför och använder tvådimensionella skisser alt. skiss med vyplacering. Det gällde dock inte för elever på mellanstadiet, inte heller att eleverna fick möta tredimensionella skisser, inte ens på högstadiet. Resultatet visar att både lärare och elever oftast använder matematiskt talspråk istället för adekvata matematiska begrepp, att slöjdlärare inte alltid har tillräcklig egen matematisk kunskap som krävs för att hjälpa elev att genomföra ett visst slöjdarbete och att många slöjdlärare inte heller förväntar sig att explicit undervisa i utförande av matematiska beräkningar. Elever utför många matematiska ickeverbala handlingar vilket förekommer naturligt för eleverna ju äldre de blir, eller ju djupare matematisk kunskap man besitter. Yngre elever visar oftare motstånd för att använda sig av matematik som redskap. Studien visar att elever, utan andra krav från lärare, använder den matematik man behärskar, vilket visar sig vara ca tre årskurser under den egna årskursen. Detta skulle kunna vara en möjlig förklaring till det motstånd som yngre elever påvisar, då de ännu inte har befäst grundläggande matematiska kunskaper.

Studiens syfte är att studera hur USA skildras genom bilder i svenska läroböcker i ämnet samhällskunskap, samt kritiskt granska huruvida bilderna uppfyller kriterierna för god läsbarhet. Vi avgränsar oss till att studera läroböcker, följaktligen innefattas inte andra läromedel av studien. Vidare är det inte texter i allmänhet som analyseras utan enbart bilder med tillhörande bildtext som skildrar USA. Kritisk granskning och reflektion är viktiga färdigheter som eleverna måste tränas i för att kunna skapa en så tydlig uppfattning av sin omvärld som möjligt. Skolan har en betydelsefull roll genom att tillhandahålla pedagogiska läroböcker vilka tillsammans med pedagogernas professionalism påverkar hur eleverna uppfattar sin omvärld. Problematiken ligger i att bilderna i läroböckerna upptar allt större plats på textutrymmets bekostnad. Det är därför av intresse att studera hur olika länder och fenomen skildras bildmässigt i läroböckerna. För att besvara studiens frågor har vi valt att genomföra en bildanalys. Delar av resultatet är delvis i konsensus med vad tidigare forskning har kommit fram till. Bilderna uppfyller inte de pedagogiska kriterierna relaterade till värdegrundfrågor, samt till föreslagna riktlinjer gällande bildernas form, storlek och placering.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sju specialpedagoger, som erbjuder och genomför specialpedagogisk handledning till lärare som undervisar integrerade grundsärskoleelever, upplever och beskriver handledningens syfte, fokus och sin egen roll i handledningssamtalet samt vad specialpedagogerna/speciallärarna upplever att lärarna efterfrågar. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av strukturerade och semistrukturerade enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer. Studien grundar sig på material från fem intervjuer med sju informanter; specialpedagoger och/eller speciallärare som handleder lärare som undervisar individintegrerade elever. Resultatet har vi analyserat ur ett fenomenologiskt perspektiv samt med stöd av handledningsteoretiska begrepp. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring specialpedagogisk handledning, och integrering av elever mottagna i grundsärskola. Resultatet visar att informanterna anser att handledningen är en av deras viktigaste arbetsuppgifter i arbetet med de integrerande lärarna, då många av lärarna upplevs osäkra och med ett stort kunskapsbehov i frågan. Informanternas övergripande syfte med handledningen är att ge den integrerade eleven en bra skolgång och goda utvecklingsmöjligheter. Centralt i handledningen, för lyckad integrering, är även handledarens relationskompetens och förmåga att skapa en positiv inställning hos integrerande lärare och skolledning. Informanterna i studien lyfter även betydelsen av att tid avsätts för handledning samt vikten av att inta olika roller i handledningssamtalen.

Syftet med studien var att undersöka pedagogens arbete med elevinflytande i grundsärskolan med inriktning träningsskola där TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation användes som kommunikationsverktyg. Det empiriska materialet samlades in från tre skolor i tre olika kommuner i samma län. Datamaterialet bestod av lokala styrdokument med ändamål att få en inblick i vilka ambitioner som fanns för det pedagogiska arbetet med elevinflytande, observationer i form av videofilmningar och fältanteckningar samt intervjuer med pedagoger, elever och vårdnadshavare. Studien hade en kvalitativ metodansats med inspiration av ett sociokulturellt perspektiv, med Shiers (2001) delaktighetsmodell som analysverktyg och ett förfaringssätt som kunde beskrivas som en abduktiv arbetsprocess. Resultatet pekade på att det var en pedagogisk utmaning att uppnå det demokratiska uppdraget om elevinflytande och förena det med styrdokumentens kunskapskrav. Studien visade att pedagogerna beaktade elevernas erfarenheter och kunskaper enbart till viss del, då det fanns situationer där eleverna hade kunnat involveras i större utsträckning för att påverka sin skolvardag. Sammanfattningsvis indikerade resultatet att TAKK bidrog till kommunikation och främjade elevernas förmåga att uttrycka sig och sina åsikter.

Syftet med studien var att undersöka och analysera på vilket sätt lärarna gör den pedagogiska, fysiska och sociala miljön tillgänglig för elever med lätta eller medelsvåra syn- eller hörselnedsättningar i grundsärskolan. Det var betydelsefullt att undersöka dels utifrån att det går många elever med flera funktionsnedsättningar, varav syn- och hörselnedsättningar är vanliga, i grundsärskolan men det finns det lite forskat runt de här elevgrupperna. Dels var det också betydelsefullt att undersöka närmare utifrån att tidigare undersökningar har visat på att skolan glömmer bort att tillrättalägga miljö och metodik för de här elevgrupperna, trots att syn- eller hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning kan ge stora konsekvenser. Den här studien är kvalitativ och de metoder som genomförts i studien för att på bästa sätt generera data är observationer och intervjuer. Det har genomförts tio observationer i klassrumsmiljö samt tio intervjuer med lärare som arbetar i grundsärskolan. Resultatet i studien visar på att det finns en viss osäkerhet hos lärarna över vilka av eleverna som har en syn- eller hörselnedsättning i klassen. Resultatet visar också på att lärarna gör vissa anpassningar för att den pedagogiska, fysiska och sociala miljön ska bli mer tillgänglig för de här elevgrupperna men att de till största delen gör det utifrån att eleverna har andra funktionsnedsättningar. Det fanns inte någon signifikant skillnad i undervisning eller miljö om det gick elever med syn - eller hörselnedsättning i klassen eller inte.

För att förtydliga skolans ansvar med att erbjuda alla elever stöd och stimulans genomfördes en ändring i Skollagen år 2014. Skolinspektionens granskning visade att skolors arbete med extra anpassningar behövde utvecklas för att kunna erbjuda alla elever det stöd som de är i behov av. Syftet med studien var att undersöka hur lärare tolkar begreppet extra anpassningar och hur lärare beskriver förutsättningar för arbetet med extra anpassningar i ämnet matematik inom grundskola och grundsärskola. Studien är baserad på en kvalitativ metod och datainsamlingen är gjord genom semistrukturerade intervjuer med fyra grundskollärare och två grundsärskolelärare inom skolår 1-6. Resultatet visar att hur lärare tolkar begreppet extra anpassningar kan kopplas till hur läraren definierar ordinarie undervisning. Anpassningar vars avsikt är att ge enskild elev stöd kan även utformas som en del av den ordinarie undervisningen på gruppnivå. Hur personal och elever är organiserade anser lärare påverkar arbetet med extra anpassningar. Lärarna beskriver ett visst samarbete och kollegiala diskussioner mellan kollegor och skolans elevhälsoteam men att det arbetet kräver fortsatt utveckling. Nyckelordextra anpassningar, matematik, grundskola, grundsärskola