No description available.

The aim of the study is to contribute with knowledge about how students with mild intellectual disabilities experienced their schooling in primary school. The questions of the study are: • How do students describe their school attendance based on their possibility to interac at school? • What do the students` thoughts in relation to their schooling occupy? The study was based on a life-narrative perspective to provide an increased understanding of people with intellectual disabilities. The method used in the study was qualitative semistructured interviews. Three informants were included in the study and each informant was interviewed twice. Each informant shared their experience of attending primary school. The result has been analyzed from the perspective of the informants life experiences which is the theoretical perspective of the study. The students 'stories were highlighted and analyzed on the basis of various themes that became visible in the students' stories. The themes that recurred in the students' stories were: thoughts about primary school, how a school should be, relationships, a sense of exclusion, self-confidence and self-esteem. The study shows that relationships play a crucial role in how students experience their schooling in primary school. The students called for more buddy relationships and showed that relationships play an important role in making the students feel meaningful and belonging in the school. Relationships between student teachers and assistants also have a great impact on how students experience meaningful learning. The results show that all three students had both positive and negative experiences when it came to attending school. A sense of alienation and a fear of being treated badly by other students became evident in the life stories. The students were also consciously choosing to eliminate situations where there is an opportunity for inclusion with elementary school students.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om hur kooperativt lärande kan främja elevers läs- och skrivutveckling i grundskolan och grundsärskolan. Genom fyra fokusgruppsintervjuer har 16 lärare på grundskolan och grundsärskolan delgett sina erfarenheter utifrån problemformuleringarna: Hur arbetar lärarna med kooperativt lärande för att främja elevers läs- och skrivutveckling? Vad i arbetssättet kooperativt lärande gör det till en främjande arbetsmetod i läs- och skrivutvecklingen enligt lärarna? Vilka effekter ser de undervisande lärarna av att använda kooperativt lärande i undervisningen? Det insamlade materialet analyserades med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt, att lärande sker genom kommunikation och samarbete med andra. Kooperativt lärande utgår från att eleverna blir positivt ömsesidigt beroende av varandra. Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva genom olika roller. Beroendet av lärarna minskar på grund av att eleverna stöttar varandra i högre grad i läs- och skrivutvecklingen i jämförelse med traditionell undervisning. Utmaningar med arbetssättet är att ljudnivån blir högre samt att vissa elever kan ha samarbetssvårigheter. Arbetssättet kan ta tid att implementera både för lärare och elever, men många lärare anser att de får igen den tiden och mer därtill i ett senare skede. Detta på grund av att eleverna stöttar varandra i högre grad, även om undervisningen är lärarstyrd.

En elev som är mottagen i grundsärskolan kan få sin undervisning inom grundskolan som integrerad särskoleelev. Detta medför att lärare och skolorganisation behöver arbeta för att skapa en meningsfull skolvardag för eleven och tillgodose dennes behov av stöd. Skolverket (2015) och Skolinspektionen (2016) konstaterar att det finns utmaningar kring att skapa pedagogisk och social delaktighet för den integrerade eleven och utmaningarna kan bli större i takt med att eleven blir äldre. Detta både på grund av att skillnaderna mellan grundskoleelevers och grundsärskoleelevers kognitiva nivå ökar, samt att högstadiets organisation och ämnesspecificering bidrar till en mer komplex skolmiljö. Även forskning inom området visar på utmaningar i att inkludera särskoleelever i grundskolan. Det finns stora utmaningar i att skapa social delaktighet, men även det pedagogiska arbetet i klassrummet kräver lärare med god kunskap och kompetens kring hanterande av olikheter. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskaper om förutsättningarna för inkludering av särskoleelever på grundskolans högstadium. Genom intervjuer med specialpedagoger och speciallärare har deras erfarenheter och uppfattningar om arbete med integrerade elever på högstadiet undersökts. Denna studie utgår från ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv (KoRP) och de ömsesidigt påverkande processerna delaktighet, kommunikation och lärande används för att studera villkor och förutsättningar för inkludering i skolan. Resultatet visar på såväl hinder som möjligheter i arbetet med integrerade elever. Det framgår att specialpedagoger och speciallärare inte anser att det går att utforma specifika undervisningsmetoder och rutiner för dessa elever. Skolan bör i stället arbeta för att skapa tillgängliga lärmiljöer och differentierad undervisning för alla elever. Skolutvecklingsarbetet bör syfta till att utveckla en inkluderande skolmiljö och de centrala processerna delaktighet, kommunikation och lärande kan vara viktiga verktyg för att analysera och utveckla det inkluderande arbetet på olika nivåer i skolans verksamhet.

Den här studien grundar sig på en problemformulering om att det finns en brist på metoder för att göra det möjligt för träningsskolans elever att meningsfullt delta i dramaundervisning. Genom metoden deltagande aktionsforskning har studien velat undersöka vilka metoder som kan användas och hur dessa kan introduceras. En fokusgrupp bestående av två lärare och deras elever har deltagit i studien. Datainsamlingen har skett genom att två dramalektioner har iscensatts som sedan har observerats och efter det har deltagande lärare intervjuats genom reflekterande frågor. Analysen har genomförts med hjälp av teorier kring perception/sinnesupplevelser, kognition, de tre spektra och lek som övergår till drama. Resultatet visar att sinnesupplevelserna stärker elevernas upplevelse av dramat och att dessa upplevelser, särskilt det taktila sinnet, blir en väg att tillgängliggöra drama och ge eleverna en mening i sammanhanget. Det har skapat möjligheter för varje elev att delta utifrån sina förutsättningar och därmed kunnat ta del av undervisningen. Lärare i roll är en annan metod som ökar spänningen i klassrummet och gör att eleverna kan få vara med och påverka dramat. I resultatet har det framkommit att metoden som använts har fångat elevernas uppmärksamhet, även de elever som lärarna inre trodde skulle fångas. Vad som också kommit fram i resultatet är att dramaundervisning kan bidra till att lek uppstår spontant hos eleverna.

Syftet med studien är att belysa och bidra med kunskap om hur pedagogisk personal inom grundskolan, grundsärskolan och specialskolan förstår och arbetar med extra anpassningar i skolvardagen. För att behandla syftet användes följande frågeställningar: - Hur beskriver pedagogisk personal rutinerna kring extra anpassningar i de olika skolformerna, grundskola, grundsärskola och specialskola? - Vilka likheter och skillnader i arbetet med extra anpassningar finns mellan skolformerna? - Hur ser specialpedagogens roll ut vid arbetet med extra anpassningar? Denna studie har stöd i tidigare forskning och vi använde ett systemteoretiskt perspektiv och tre av Ahlbergs (2013) specialpedagogiska perspektiv. Som metod användes semistrukturerade intervjuer. För att se om det finns likheter eller skillnader i arbetet med extra anpassningar valdes informanter från tre olika skolformer: grundskola, grundsärskola och specialskola. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av en fenomenografisk analysmetod där vi har bland annat tittat på informanternas uttalande och grupperat dem i kategorier. Resultatet visar att pedagogisk personal har liknande arbetssätt kring extra anpassningar när det gäller att bedöma en elevs svårigheter utifrån kunskapskraven och kunskapsmålen. Det som skiljer grundskolan från specialskolan och grundsärskolan är hur personalen upplever samverkan och specialpedagogens stöd i detta arbete. En annan slutsats som vi drar är att begreppen “ledning och stimulans” och “extra anpassningar” fortfarande är otydliga förinformanterna som arbetar i grundsärskolan och specialskolan.

grundskolelärare, grundsärskola, inkludering, semistrukturerade intervjuer, stöd

Utgångspunkten i denna studien har varit att undersöka om och hur elever i grundsärskolan görs delaktiga i sitt lärande och tillägnar sig kunskaper. Grundskolans arbetssätt sätter ofta normen efter hur undervisningen ska se ut vilket kan bli problematiskt för elever med intellektuell funktionsnedsättning att bli delaktiga i undervisningen utefter sina förmågor. För att belysa och utreda problemet har vi använt oss av Nilsson Nordfors (2019) förmågecirkel där förmågorna samarbete, ansvar, kreativitet, reflektion och kommunikation ingår. I studien användes kvalitativ metod med intervjuer av lärare som undervisar i ämnesområden. Resultatet visar att lärarna som undervisar i ämnesområden arbetar med förmågorna samarbete, ansvar, kreativitet, reflektion och kommunikation, men att de ofta har en förståelse av normen för normal intellektuell funktionsvariation och att den styr hur de applicerar förmågorna på eleverna. Vi avslutar med att uppmana till eftertanke bland lärarna och att aktivt bryta ner förståelsen och innebörden av förmågorna för att i större utsträckning anpassa dem till denna specifika elevgrupp för att göra dem än mer delaktiga.

Detta är en småskalig studie inom speciallärarprogrammet, inriktning utvecklingsstörning. Studien har en kvalitativ forskningsansats där metodansatsen är inspirerad av fenomenologin. Syftet med studien var att beskriva och analysera några lärare, elevassistenter, elever och vårdnadshavares erfarenheter och upplevelser av skolformsövergångar i de senare skolåren, i årskurserna 4–9, från grundskola till grundsärskola. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, gruppintervjuer och telefonintervjuer. Sammanlagt har 17 informanter intervjuats i 13 intervjuer. Resultatet visar att det finns rutiner men att dessa inte alltid följs vid skolformsövergång. Studien visar också på en upplevelse av att det finns brister i kommunikationen mellan de olika skolformerna. Resultatet visar även att elever upplever en högre grad av studiero, och att både elever och vårdnadshavare berättar om ett mer positivt bemötande från personal och elever i grundsärskola än i grundskola. En förbättrad studiero i grundskolan, ett ännu bättre bemötande från personal i grundskolan samt att grundskolans personal utvecklar sina kunskaper om vad en intellektuell funktionsnedsättning innebär skulle kunna underlätta skolgång i grundskola och skolformsövergång från grundskola till grundsärskola för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

This research aims to contribute to an understanding of pupils´ perspective of participation in compulsory education for pupils with intellectual disabilities. The method used in the research was focus group interviews. The group consisted of twelve pupils who all attend the same school. The theoretical models Hart´s ladder of children´s participation and the didactic trianglewas used to analyse the pupils´ participation in compulsory education for pupils with intellectual disabilities. Hart´s ladder of children´s participation was used to analyse the levelof pupils´ participation. To examine how there is a level of participation in the education the didactic triangle with the components subject, pupil and teacher were chosen to assay the relations between them. The pupils defined participation as taking part; taking part of activities and being part of the togetherness at school. An example from the group where that education is an activity demanded in order for them to acquire the necessary knowledge that is intended. This necessary knowledge is furthermore explained as the teachers decision and the education as a whole is described as teacher led. The teachers are the ones who determine the content and form. The pupils expressed that this does not enable them to take their own initiative in shaping the education. The conclusion from the pupils wasthat they can be more involved in educational shaping, when the teachers are more attentive and interplay with the pupils perspective.