Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare i grundsärskolans senare årskurser beskriver att de arbetar för att motivera sina elever till lärande och kunskapsutveckling. Studien baseras på fem, enskilda, strukturerade forskningsintervjuer med öppna frågor med lärare som arbetar i grundsärskolans senare årskurser, både inriktning träningsskola och grundsärskola. Resultatet analyseras med hjälp av Vygotskijs sociokulturella teoretiska perspektiv där motivation, lärande och kunskapsutveckling främst skapas i ett sammanhang, i samspel med andra människor, och i miljön runt omkring. Resultatet visar att samtliga lärare som deltog anser att arbetet med att motivera eleverna till lärande och kunskapsutveckling är viktigt men inte helt enkelt. De menar att undervisningen måste utgå från elevernas erfarenheter och intressen för att eleverna ska känna sig motiverade. Även tydlighet, lust och goda relationer nämns som viktiga faktorer i motivationsarbetet. Min studie visar att lärare i grundsärskolan menar att de kan påverka elevernas motivation till lärande och kunskapsutveckling genom att aktivt använda sig av olika motiverande strategier. Studien visar också att de motivationsfaktorer som forskningen lyfter fram utifrån elever i grundskolan stämmer väl överens med elever i grundsärskolan. Dessutom menar lärarna att motivationsarbetet kan vara viktigare och ha en större betydelse för dessa elever. Genom att ta tillvara den erfarenhet och kunskap som lärarna jag intervjuat delat med sig av är min förhoppning att andra kan ta till sig dessa strategier och på så sätt öka motivationen hos de elever de möter. / The aim of this study is to explore how some teachers who taught students in grade 6-9 in schools for students with intellectual disabilities describe their work to motivate their students in their learning process and knowledge development. The study is based on five individual, structured research interviews with open questions with teachers working with students with mild, moderate and severe intellectual disabilities in grades 6-9. The results are analyzed by Vygotskys socio-cultural theoretical perspective where motivation, learning and knowledge are mainly created in a context of interaction with other people and the environmental setting. The result shows that all participating teachers believe that efforts to motivate students in their learning process and knowledge development are important but it is easier said than done. They argue that teaching must be based on students' experiences and interests to make students feel motivated. Even clarity, desire and good relations mentioned as important factors in the motivational process. My study shows that teachers in schools for students with intellectual disabilities believe that they can affect students' motivation in their learning process and knowledge development by actively using different motivational strategies. The study also shows that the motivation factors the research emphasize on the basis of elementary school students correspond well with students in schools for students with intellectual disabilities. Further, the teachers believe that work of motivation can be more important and have a greater importance for these students. By taking advantage of the experience and knowledge of what the teachers shared in their interviews, my hope is that others will be able to embrace these strategies and thus increase the motivation of the students they meet.

Abstract The aim of the study was to examine how a school team works with formative assessment in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. The study had a particular focus on formative assessment in relation to pupils with moderate and severe intellectual disabilities. Since there is a lack of research within the field of formative assessment and pupils with moderate and severe disabilities this study may contribute to new knowledge in this field.   A sociocultural perspective has been used as a theoretical framework. A central concept in the sociocultural perspective is that people develop knowledge in interaction with other people and that communication and language is important.  The methodical framework was inspired by an ethnographic approach and the empirical material was concocted by participatory observations and by interviews. In the class there were six pupils (3 girls and 3 boys) and in the staff there were two teachers and three assistants.   The result show that the staffs communications skills and relational work is an important factor for the formative assessment. To meet the pupils in their development the staff had to use both intellectual and material tools in order to make it possible for the pupils to participate in the formative process. / Självständiga arbetet är på avancerad nivå och är utförd under ht-14. Författare till detta självständiga arbete i kursen 4PP23E är Malena Östlund som har haft Christer Jacobson som handledare och Elisabet Frithiof som examinator.   Syftet med studien var att undersöka ett arbetslags arbete med formativ bedömning i grundsärskolan för elever med kognitiv funktionsnedsättning. Studien hade ett särskilt fokus på formativ bedömning i förhållande till elever med måttlig och omfattande kognitiv funktionsnedsättning. Eftersom det finns en brist på forskning inom detta område kan studien bidra till ny kunskap.   Ett sociokulturellt perspektiv har använts som teoretisk referensram. Ett centralt begrepp i det sociokulturella perspektivet är att människor utvecklar kunskap i samspel med andra människor och att kommunikation och språk är en viktig del i arbetet. Undersökningen inspirerades av en etnografisk ansats och det empiriska materialet har utgjorts av deltagande observationer och intervjuer. I klassen fanns det sex elever (3 flickor och 3 pojkar) och personalen som arbetade i klassen var två lärare och tre assistenter.   Resultatet visar att personalens kommunikationsförmåga och relationsarbete är en viktig faktor för den formativa bedömningen. För att möta eleverna i deras utveckling var personalen tvungen att använda både intellektuella och materiella verktyg för att göra det möjligt för eleverna att delta i den formativa processen.

Syftet med studien var att belysa vilka normer som finns kring hur en bra elev ska bete sig i gymnasiesärskolan och grundsärskolan och om normerna skiljer sig åt mellan könen. Frågeställningarna som jag använt lyder "Vilka beteendenormer finns det för flickor och pojkar i gymnasiesärskolan och grundsärskolan?" och "Om det finns skillnader mellan könen – hur skiljer de sig åt?" Studien utfördes på både lärare och elever från grundsärskola samt gymnasiesärskolan. Resultatet bygger främst på intervjuer men jag deltog även i elevernas undervisning under en vecka för både observation och för att skapa en trygg miljö för eleverna inför intervjuerna. I intervjufrågorna utgick jag ifrån en studie som gällde grundskolan av Maria Wester och inspirerades av hennes sätt att tematisera frågorna, men jag anpassade intervjufrågorna efter de medverkande. Teorin som användes i analysen var en teori om genus och könsmaktsordning. Genusteorin innebär att normerna för manligt och kvinnligt skiljer sig åt, och könsmaktsordningen syftar på att den manliga nromen är överordnad den kvinnliga. Genom att analysera mitt material mot en genusteori kom jag fram till att beteendenormerna för pojkar och flickor var olika när det gäller att anses som en en duktig elev. Personerna som medverkade i min studie var alla medvetna om att en inte ska behandla personer olika beroende vilket kön de har, dock fanns det här en skillnad mellan könen. Maktfördelning utifrån genusperspektivet visar att pojkar och flickor lägger sin energi på olika saker. Pojkarna beskrivs som duktiga elever när de presterar bra i skoluppgifter medan flickorna beskrivs som duktiga elever när de är en schysst kompis. Flickorna har två förväntningar på sig för att vara duktig elev, första förväntningen är att vara en schysst kompis därefter prestera bra på skoluppgifter. Pojkarna har bara en förväntning på sig och det är att prestera bra på skoluppgifterna. Det resultat som jag fick fram liknade de resultat om könsrelaterade skillnader i beteendenormer som andra forskare kommit fram till i undersökningar i i grund- och gymnasieskolan.

Detta examensarbete undersöker olika kontaktytor som kan utvecklas till samverkan mellan en grundsärskola och en grundskola. Denna samverkan fokuserar på elever med läs- och skrivsvårigheter i skolår 1-5. Examensarbetet framhåller också likheter och olikheter mellan metoder och arbetssätt i skolformerna gällande läs- och skrivinlärning. Undersökningen bygger på personalens och ledningens åsikter. Av resultatet kan man utläsa att all personal vill samverka och att ledningen är positivt inställd. Alla har dock inte samma syn på vad samverkan är och personalen är oroliga för att tid och resurser inte räcker till. Skolformerna har olika styrdokument och undervisningen är mer individualiserad på grundsärskolan.

This study aims to investigate primary school teachers' perceptions of mainstreaming pupils in special needs to distinguish obstacles and the teachers’ perspective on pupils’ differences. Through qualitative interviews with a phenomenographical approach, four teachers' perceptions about individual integration obstacles and opportunities have been analyzed. The result has been sorted into description categories to visualize different aspects of obstacles and opportunities for individual integration. These are then analyzed on the basis of perceptions of pupils' differences in order to distinguish between the teacher's perceptions of pupils in special needs and inclusion and segregation. From an inclusive perspective, all teachers emphasize the social benefits of individual integration. The teachers' perceive individual integration as an opportunity to normalize differences and disabilities. At the same time, teachers perceive that individual integration requires including values in the classroom. Three of the teachers perceive the knowledge-sharing of specialists as more effective in the lesser teaching group. Three of the teachers perceive that teaching of SEN pupils requires individualized tuition and that a shortage of resources constitutes an obstacle for individual integration. The teachers' perceive individual adaptation as a balance between knowledge-orientation and social participation in the classroom. At the same time, they recognize that this adaptations also benefits other pupils. Analysis based on inclusive and compensatory perspectives on pupils 'differences shows that the teachers' perceptions varies and that none of them can be said to represent one perspective. There are both compensatory and critical perspectives in all teachers' perceptions. My analysis shows a connection between teachers' compensatory perceptions and the experienced lack of resources as an obstacle to individual integration while an inclusive view tends to lead in to less material and more value-focused challenges.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar skolor har för att skapa samspel mellan elever mottagna i grundsärskolan och elever i grundskola i år 7-9. Detta har skett genom en enkätstudie där 21 rektorer har agerat respondenter.De teoretiska utgångspunkterna som har valts är sociokulturellt och interaktionistiskt perspektiv samt stämpling och identitet. Resultatet har kategoriserats utifrån olika faktorer som påverkar möjligheterna till samspel och visar att elever från de olika skolformerna samspelar i väldigt begränsad form trots att det finns goda förutsättningar i de flesta fall. Utifrån de valda teorierna har resultatet analyserats med en kvalitativ ansats för att försöka förstå vilka samhälleliga villkor som styr och påverkar människor. Vi kunde genom vårt resultat bland annat se att fem av de 21 undersökta skolorna är segregerade från grundskolan och eleverna får där inte möjlighet till samspel med jämnåriga.Vår datainsamling som omfattar 21 undersökta skolor är för liten för att kunna göra större generaliseringar men vi ser ändå tendenser till att grundsärskolan fortfarande inte är fullt inkluderad. De antaganden vi gör är att det handlar om gamla synsätt och värderingar som är svåra att bryta och därför fortfarande får stort inflytande på de förutsättningar skolan har för att möjliggöra samspel.

Syftet med studien är att belysa några lärares syn på och resonemang kring sitt arbete med bedömning i grundsärskolan i årskurserna 7-9, samt vilka bedömningsmaterial som används. Studien har för avsikt att besvara tre forskningsfrågor: På vilket sätt arbetar och resonerar lärare i grundsärskolans inriktning ämnen med bedömning av elever?, Vilka olika bedömningsmaterial använder sig lärarna av i sitt arbete med bedömning?, Vad är lärarnas erfarenhet av bedömning? Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod  och utgörs av intervjuer med fyra lärare på två olika skolor inom samma kommun i Sverige. Samtliga lärare arbetar inom grundsärskolan och har mentorskap. Studiens teorival utgörs av fem bedömningsteoretiska begrepp. Studiens resultat visar att samtliga lärare i studien anser att bedömning av elevernas kunskaper är viktigt men vissa svårigheter finns då elevernas kunskapsutveckling är väldigt ojämn.  Lärarna återkopplar till eleverna och följer upp deras kunskapsresultat regelbundet. Resultatet visar även att lärarna bland annat har skaffat sig erfarenhet av bedömning genom olika kurser och i diskussioner med kollegor. Samtidigt visade studien på att samtliga lärare påvisade en avsaknad av relevant bedömningsmaterial riktat mot grundsärskolan. / The purpose of the study is to highlight some teachers´ views on and discussion of assessment in special school, and what assessment materials used. This study intends to answer three research questions:  The way in which teachers work and reason about their work with the assessment in compulsory schools, what assessment materials teachers use in their assessment work, and what experience the teachers have of assessment. The study is based on a qualitative research and consists of interviews with four teachers at two different schools within the same municipality in Sweden. All teachers working in special school and mentoring. The theoretical part of the study consists of five concepts in assessment. Study results show that all teachers feel that the assessment of students´ knowledge is important, but there are some difficulties when pupils´ progress is very uneven. Teachers feedback to students and monitor their learning outcomes regularly. The result also shows that teachers among others have gained experience of assessing through various courses and in discussions with colleagues. The study also showed that all of the teachers showed a lack of relevant materials targeted at special school.

“Inclusion of students with functional variation in the leisure home - about the social benefits of inclusion" is a scientific essay on inclusion in the leisure home with a focus on the positive aspects but also a reflection on the more critical voices. The thesis is based on a story which is a compilation of different parts of my professional practice that spans several years. The different parts of the story deal with different situations that were experienced during leisure time and the main characters are Veronica and Benjamin, two students with Downs Syndrome who have been included in the various leisure home departments in different ways. The method chosen is essay writing, where on the one hand I can elucidate and scientifically substantiate what I see as positive aspects of inclusion and on the other critically test my attitude. With the help of relevant literature, I can turn and reverse my dilemma to get different perspectives. My questions are based on the factors that are important for successful integration as well as the gain in including students with functional variations. In my scientific reflection, I have chosen to start by illustrating the concepts of inclusion, integration, normality and deviation, this so that you as a reader will gain an understanding of the rest of the text. Then I continue to highlight the dilemma and problems of inclusion, and I also look at what tools I think are relevant to success in inclusion.

Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolans idrottslärare tolkar och skapar förutsättningar för delaktighet och hälsa i ämnet idrott och hälsa för integrerade grundsärskoleelever. Våra frågeställningar har varit hur grundskolans idrottslärare definierar begreppen delaktighet och hälsa och om deras förståelse av begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i hälsofrämjande aktiviteter.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem olika respondenter som alla har erfarenhet av att undervisa integrerad grundsärskoleelev. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit Aaron Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM - känslan av sammanhang.  Resultatet av studien visar att delaktighet och hälsa är två komplexa begrepp som beroende på vad idrottslärarna tolkar in i begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i de hälsofrämjande aktiviteterna i ämnet idrott och hälsa.   Studien visar att idrottslärarna försöker arbeta främjande med både delaktighet och hälsa men att vissa förutsättningar saknas. Att skolan bör lyfta sitt dubbla uppdrag mer för att synliggöra begreppen delaktighet och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Att idrottslärarna har ett salutogent synsätt på begreppen delaktighet och hälsa, men att det patogena synsättet och mediedebattens övergripande hälsofrågor är i fokus när de beskriver begreppen delaktighet och hälsa i sin undervisning.

The aim is to contribute to knowledge about teachers´work with motivation in mathematics teaching in compulsory schools for pupils with intellectual disabilities. This essay investigates what strategies teachers use and how teachers plan and teach to motivate their pupils. Furthermore the authors investigates what factors in education teachers find promote, respectively complicate the students´ ability to find motivation in the subject mathematics. The theoretical foundation consists of Bruner´s motivation theory. In the essay the authors consider the external motivation and the inner motivation from Bruner, to see what motivates the pupils mostly. The external motivation is created from grades and teachers´ credit. The inner motivation is created from curiosity, competence and reciprocity, according to Bruner´s theory. The reason why the essay uses Bruner´s motivation theory is because he has mathematic as example in his studies about motivation in education and several other essays and books refer to his theories (Alexandersson, 2009; Hein, 2012). The starting point of this essay is a qualitative study which contains interviews with ten teachers from eight different municipalities in the middle region of Sweden. The research articles this study is based upon show that teachers motivate pupils by using a variety of methods, differentiated teaching, uses concrete material and graphic organizers. In summary, the result indicates that teachers motivate pupils with a variety of methods and they differentiat the teaching for each pupil, they use concrete material and graphic organizers. In order to motivate the pupils in the subject of mathematics, it is of great importance to maintain good relations, starting by looking at their pupils´ different areas of interest and their own experiences. It is also important to divide the math lesson into smaller parts, so the pupils know what is going to happen and for how long they should work in order to keep up their motivation. The result of this essay indicates that teachers describe that their work in motivating pupils in mathematic teaching, is being sensitivity to the group, but also to the individual. Al of the teachers describe how they always reprioritize and alter their lesson planning in order to preserve and keep their pupils´ motivation.