Min uppfattning är att alla vårdnadshavare inte är delaktiga till fullo när det gäller sitt barns skolval. Därför vill jag med min studie undersöka vårdnadshavares inflytande när det gäller valet av skolform, vilka faktorer de tycker är viktiga för sitt barns skolgång och om de är nöjda med skolformen deras barn går i. Syftet med mitt examensarbete är att belysa vårdnadshavarnas perspektiv på elever som är mottagna i grundsärskolan och integrerade i grundskolan. Jag ämnar undersöka vårdnadshavarnas inflytande i valet av skolform, deras uppfattning om diagnosens betydelse, om integrering är ett lämpligt skolalternativ och om samarbetet mellan vårdnadshavarna och skolan fungerar. Studien grundar sig på en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Jag har genomfört en kvalitativ enkätstudie med 33 deltagande vårdnadshavare från hela Sverige. Mitt syfte är inte att generalisera eller dra allmänna slutsatser, utan att få en djupare insikt hur några vårdnadshavare ser på mina frågeställningar. Min studie visar att majoriteten av vårdnadshavarna är nöjda med informationen gällande valet av skolform. De har själva tagit beslut om vilken skolform deras barn ska tillhöra. De är dessutom nöjda med att deras barn är integrerade i grundskolan. De tycker att dialogen och samarbetet mellan dem och skolan fungerar bra. Men de uttrycker en oro över att pedagogerna saknar tillräckligt med kunskap om funktionsnedsättning och deras barns behov, samt hur deras barns framtid ska bli efter avslutad skolgång.

Riebe, Åsa (2016). ”… det går åt rätt håll i alla fall” – En fallstudie av ett arbetslags arbete med ett lärandemål i ämnesområdet kommunikation för en tonårselev med autism och intellektuell funktionsnedsättning i träningsskolan (”… at least we make a progress” – A case study of the work with a learning goal in the subject area of Communication for an adolescent student with Intellectual Disability and Autism in a Special Education setting. Speciallärarprogrammet, Institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskola.I den specialpedagogiska forskningen finns det en lucka vad gäller kunskapsutveckling och bedömning inom träningsskolan (Vetenskapsrådet, 2015). Föreliggande studie undersöker hur ett arbetslag i grundsärskolans inriktning träningsskola, som under en termin medverkar vid fyra möten i formativ bedömning, arbetar med ett lärandemål i ämnesområdet kommunikation. Lärandmålet är: ”Eleven ska öka sin förmåga att kommunicera i flera sammanhang via kommunikationskartor.”Syftet för studien är att undersöka hur arbetslaget arbetar med lärandemålet för en elev med autism och utvecklingsstörning under en termin, och de preciserade frågeställningarna är ”Hur ser processen för arbetet med ett lärandemål i ämnesområdet kommunikation ut?”, ”Vilka svårigheter och möjligheter möter arbetslaget?” och ”På vilket sätt arbetar arbetslaget med formativ bedömning?”Den teoretiska ramen innefattar tidigare forskning om autism och kommunikation samt om formativ bedömning. Som teoretisk utgångspunkt har i studien använts ett sociokulturellt perspektiv på lärande.För empirin har en hermeneutisk ansats tagits och tre samtalsintervjuer, två observationer och personalens loggbok har kritiskt analyserats.Resultatet visar att processen med den formativa bedömningen och arbetet med lärandemålet är i en inledningsfas. Lärandemålet som arbetslaget har utarbetat är relativt brett, vilket kan vara en orsak till att eleven under studiens gång inte har utvecklats mot målet. Arbetslaget har stött på svårigheter i arbetet, vilket till viss del handlar om att förutsättningarna för utvecklingsarbetet har lett till att flera i arbetslaget inte har tagit del av innehållet i utvecklingsarbetet och att loggboken nästan inte har använts. De har även mött möjligheter och upplever att utvecklingsarbetet har lett till att de numera pratar mycket mer om kommunikation. Det går att se att arbetslaget till viss del arbetar formativt, även om det inte är på ett strukturerat och planerat sätt. Studien har gett erfarenheter och kunskaper om att leda ett pedagogiskt utvecklingsarbete och om vilka implikationer det kan komma att få för den medverkande personalen. Av resultaten går att dra slutsatsen att arbetslaget antagligen skulle ha fått ut mer av utvecklingsarbetet om handledaren för utvecklingsarbetet i formativ bedömning hade haft en aktiv roll mellan de pedagogiska gemenskaperna. Detta är en viktig lärdom för andra skolor som planerar att genomföra liknande projekt.

AbstraktHolmqvist, Malin (2016). ”Elever lär med ryggen mot varandra” En studie om hur personal i särskolan inriktning ämnesområden gynnar samspel mellan elever i lärande situationer ”Pupil learn with their back to each other” A study how staff in special schools for students with intellectual disabilities promotes interaction between students in learning situations Speciallärarexamen, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola ForskningsområdeMin erfarenhet från grundsärskolan visar att när det skapas samspelssituationer för elever med förspråklig kommunikationsförmåga handlar det ofta om att föra samman elever i olika aktiviteter och att personalen låter eleverna samspela på egen hand. Andersons (2002) och Östlunds (2012) studier visar att det förekommer mer vertikal kommunikation mellan personal och elever i undervisningssituationer än horisontell kommunikation. Hur kan pedagoger inte bara möjliggöra utan också stödja och utveckla samspelet så att det blir ett lärande samspel i mina undervisningsgrupper? Forskning visar på personalen betydelse i klassrummet (Hattie, 2013).Syfte och frågeställningSyftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv studera samspel mellan sex elever i tre utvalda klassrumsaktiviteter genom videoobservationer och Stimulated Recall. Föreliggande studie avser belysa hur personal i grundsärskolan inriktning ämnesområde kan främja det lärande samspelet mellan eleverna. Utifrån syftet kan följande frågeställning preciseras:•Hur främjar personal i grundsärskolan inriktning ämnesområden samspel mellan eleverna i samlingsaktivitet, bollhavsaktivitet och lekaktivitet?Teoretisk förankringStudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij framhöll att samspel är lärande och främjar utveckling (Strandberg, 2006). Denna studie inriktar sig på att belysa vad som händer i samspel mellan elever med och utan artefakter (Säljö, 2003). MetodStudien är av kvalitativ art och med inspiration av etnografi genom att den genomfördes i ett klassrum under en termin. Data samlades in genom videoobservationer samt reflektioner tillsammans med en kritisk vän sk Stimulated Recall. Stimulated Recall är en metod som genom en videoinspelad aktivitet används för att stimulera tänkandet och reflektera över de handlingar som sker i filmsekvensen (Haglund, 2003).Resultat och analysTre huvudområden framträdde i vad som gynnar det lärande samspelet. Det var den pedagogiska miljön, pedagogens förhållningssätt och anpassningar och pedagogens reflektion. Områdena går in i varandra och pedagogens roll i samspelet mellan elever genomsyrar hela resultatet. Pedagogen måste anpassa miljö, material, elevers placering och sin egen kommunikation. För att få syn på vilka anpassningar som måste göras användes Stimulated Recall. Reflektion gjordes under och efter aktiviteter. Denna studies slutsats visar på att det mest centrala i att förbättra, utveckla och anpassa aktiviteterna och det lärande samspelet är reflektion både på egen hand och mellan pedagoger under och efter aktiviteter. Specialpedagogiska implikationerDenna studie kan användas som en inspiration till att börja videofilma sina lektioner och reflektera över dem på egen hand och/eller tillsammans med andra. Studien kommer med några slutsatser om vad som gynnar samspel. De kan användas som inspiration i diskussioner på särskolor inriktning ämnesområden.Fortsatt forskningDenna studie är en liten studie om hur pedagoger gynnar samspel mellan elever med förspråklig kommunikationsförmåga. När studien inleddes låg huvudfokus på eleverna. Efter hand som studien fortlöpte framkom det att personal runt eleven har en stor betydelse för ett lärande samspel mellan elever. Mycket av forskningen inom grundsärskolan inriktning ämnesområde fokuserar på interaktion mellan elev och pedagog och hur den kan bli mer horisontell. Det hade varit intressant med en större studie där fokus ligger på hur eleverna i grundsärskolan inriktning ämnesområden kan bli lärande resurser för varandra. Nyckelord: förspråklig kommunikationsförmåga, grundsärskola inriktning ämnesområde, kognitiv funktionsnedsättning, kommunikation, lärande, reflektion, samspel

Detta examensarbete behandlar problematiken kring kränkningar från skolpersonal mot elever på tidig utvecklingsnivå, en särskilt utsatt elevgrupp. Bakgrunden bygger på de lagar och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, m.fl. som styr skolans arbete med kränkande behandling. Vidare används specialpedagogiska perspektiv samt kognitiva och socialstrukturalistiska teorier för att förklara begreppen känsla och empati. Syftet med studien är att bidra med kunskap om komplexiteten av kränkningar från skolpersonal mot elever på tidig utvecklingsnivå. Arbetet har två huvudsakliga frågeställningar:1.Hur kan kränkningar från personal mot elever i målgruppen förstås?2.Hur anser informanterna att man på de deltagande skolorna arbetar med kränkande behandling från skolpersonalen mot elever i målgruppen och hur kan detta arbete förstås utifrån det relationella perspektivet?Studien bygger på djupintervjuer med 10 representanter för skolpersonal. Resultatet redovisas och analyseras i tre steg: 1) En tematiserad genomgång av data utifrån intervjuns huvudfrågor (redovisning av intervjuer). 2) Kopplingar mellan fråge-ställningar, teori, bakgrund och resultat (analys). 3) Slutsatser, kritisk granskning samt praktiska tillämpningsmöjligheter och vidare forskningsförslag (diskussion).Studiens resultat avspeglar svårigheten att definiera kränkande behandling liksom komplexiteten med att förstå om skolpersonalen har kränkt en elev på tidig utvecklingsnivå. Svårigheterna identifieras både i individ-, grupp- och i organisatorisk nivå. Enligt informanterna sker både verbala, psykosociala och fysiska kränkningar i deras verksamheter. Många av informanterna anser att det är omöjligt eller svårt att i vissa situationer inte kränka. Avslutningsvis diskuteras hur skolorna successivt skulle kunna bli bättre på att hitta alternativa hantera kränkningar samt förebygga situationer där kränkningar lätt kan uppstå. / Title: The Complexity of Degrading Treatment: Degrading of Pupils with Severe Learning Disabilities from a Personnel Perspective.This thesis presents a discussion on the problem of degrading treatment by school staff against pupils with severe learning disabilities, who are a particularly vulnerable group of pupils. The background of this study is based on the laws and agreements governing the school’s work to prevent degrading treatment as well as handling degrading treatment when it occurs. Further, the concepts of emotion and empathy are explained by special educational perspectives as well as cognitive and social -structural theories. This study aims to contribute to knowledge about the complexity of degrading by teachers against pupils with severe learning disability and has two main questions: 1.How can violations by staff towards pupils in the target be understood? 2.How do the participating schools, according to the informants, work and handle degrading acts by staff towards pupils in the target group and how do these strategies can be understood from the relational perspective?The study is based on in-depth interviews with 10 school staff. The result is reported and analyzed in the three following steps: 1) A review of interview data sorted by the main subjects (the reporting of interviews) 2) Links between the research questions, theory, the background and the result (the analysis). 3) Conclusions, a critical review of the study and a presentation of practical application opportunities as well as suggestions for further research (the discussion).The study's results reflect the difficulty of defining degrading treatment as well as the complexity in interpreting degrading treatment by school staff against students with learning disabilities. The difficulties are identified in both individual, group, organizational and society wide level. According to the experience of the interviewed informants, verbal, psychological and physical abuse takes place in their occupation. Many of the informants believe that it is impossible or difficult in some cases not to degrade. Finally, gives suggestions on how schools could gradually get better at finding alternative solutions to the degrading treatment and prevent situations where degrading treatment can easily occur.

Synen på individer med intellektuell funktionssättning har över tid förändrats i samhället. Studiens syfte var att försöka se mönster hos professioner, som är delaktiga i delutredningar för mottagande till grundsärskolan, som kan påverka delutredningarnas utfall och då även påverka beslutet om skolformstillhörighet för individer som befinner sig i gråzon inför grundskolestart. Med gråzon menas i denna studie individer som ligger runt 70 på normalfördelningskurvan för IK (intelligenskvot) och avviker från skolans rådande normer. Datainsamlingen genomfördes med skriftliga intervjuer som riktade sig till de professioner som utför delutredningar samt fattar beslut om erbjudande om mottagande i grundsärskolan. Informanterna tillfrågades om utredningsprocessen och deras syn på samtliga delutredningar samt vad som de ansåg var avgörande för ett erbjudande om mottagande. Resultatet visade på att informanterna hade olika syn på hur utredningsprocessen gick till och via deras svar gick att utläsa att en större vikt tillskrevs vissa professioner, medan andra professioner tog en mer tillbakadragen roll i utredningsförfarandet. Diskussioner utifrån resultatet lyfte ord som makt, hierarki och status, både utifrån individperspektiv och samhällsperspektiv. Diskussioner kunde föras angående om pedagogyrkens status beror på denna syn samt om vilka kunskaper som finns, eller inte finns, som ligger bakom denna hierarkiska syn. Under studiens gång blev det tydligare att denna fråga är oerhört komplex och mångfasetterad. Den kan inte svaras på utifrån en enkel överblick utan är mångbottnad och djupt rotad i samhället. Resultaten visade på att hur grundskolan har möjlighet att organisera sig är avgörande för individer i gråzon. Då är detta en fråga för rektorer, likväl som för styrande politiker.

No description available.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur de anpassade grundskolorna arbetar med pedagogisk, social och fysisk lärmiljö men också om lärmiljön är likvärdig mellan de olika anpassade grundskolorna. Syftet är också att undersöka möjligheterna till perifer inkludering i dessa lärmiljöer. Perifer inkludering innebär att verksamheten försöker skapa en inkluderande miljö i en begränsad kontext.  Utifrån detta syfte söker vi svar på tre frågor. Hur ser lärmiljön ut på de utvalda anpassade grundskolorna när det kommer till det pedagogiska, sociala och fysiska? Vilka eventuella skillnader framträder i lärmiljöerna mellan de olika anpassade grundskolorna? Hur påverkas den perifera inkluderingen i anpassad grundskola i och med de olika lärmiljöernas utformning? Studien har en kvalitativ inriktning och bygger på en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor samt ostrukturerade observationer med fyra informanter på fyra olika anpassade grundskolor. Studien bygger dels på Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som har sitt fokus på människors handlande i mötet med miljön, dels på ett sociokulturellt perspektiv som i sin tur har fokus på människors sätt att lära i det sociala samspelet med andra. Resultatet visar att studien fått fram många olika kategorier som förklarar de olika lärmiljöerna och i vilken utsträckning dessa kategorier påverkar den perifera inkluderingen. Några exempel på kategorier utifrån de olika lärmiljöerna är utbildad och engagerad personal, struktur och tydlighet, god kommunikation, respekt och acceptans, möjlighet att gå undan och anpassade lokaler. Den perifera inkluderingen handlar om att vara inkluderad i kontexten anpassad grundskola och att det finns lärare som är medvetna om vad som behöver göras för att eleverna ska känna sig inkluderade eller delaktiga i verksamheten. I studiens resultat finns en lista över olika kategorier som lärare behöver tänka på för att göra eleverna mer inkluderade.

Abstract The purpose of the study is to contribute knowledge about what teachers consider important inteaching individual-integrated students, students received in special primary school but whoreceive their teaching in primary school. In order to be able to answer the purpose, two questionsare used:1. What conditions do teachers consider important when teaching individual-integratedstudents?2. What strategies and adaptations do teachers state that they use when teachingindividual-integrated students?The study is based on a qualitative method where the data was collected using semi-structuredinterviews with ten teachers who teach individual-integrated students. The results of the studywas analyzed based on Dillon's (2009) theoretical framework consisting of the seven aspects ofteaching. The results showed that the conditions that emerged were access to premises, staffresources, the importance of using image support, treatment and cooperation with differentprofessions as well as students and guardians were important prerequisites for teachingindividual-integrated students. The results also showed that access to digital aids was importantin teaching. In order for the students to be able to assimilate more of the teaching, the teachersadapted the students' teaching materials. It also emerged that teaching is based on thecompulsory school's time schedule.Strategies and adaptations used by the teachers were that the teaching was based on the studentsneeds. Learning benefits from involving several senses in teaching, but also from having a clearstructure throughout the day as well as lessons and content. The results also revealed theimportance of linking learning to concrete situations and events. In addition there were usedhearing protections, screens, designated places and adapted study programs. Finally, it wasconcluded that the adaptations that were made for students with special needs could benefit theentire class. / Sammanfattningt Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad lärare anser är viktigt vid undervisning avindividintegrerade elever, elever mottagna i grundsärskolan men som får sin undervisning igrundskolan. För att kunna besvara syftet används två frågeställningar:1. Vilka förutsättningar anser lärarna är viktiga vid undervisning av individintegreradeelever?2. Vilka strategier och anpassningar uppger lärarna att de använder i undervisningen avindividintegrerade elever?Studien bygger på kvalitativ metod där data insamlades med hjälp av semistruktureradeintervjuer från tio lärare som undervisar individintegrerade elever. Resultatet av studien haranalyserats utifrån Dillons (2009) teoretiska ram med hans sju aspekter på undervisning.Resultatet visade att de förutsättningarna som ansågs vara viktiga var tillgång till lokalernasplacering, personalresurser och vikten av att använda bildstöd. Vidare framkom att bemötandeoch samarbete med olika professioner, elever och vårdnadshavare var viktiga förutsättningarför undervisning av individintegrerade elever. Resultatet visade även att tillgången till digitalahjälpmedel var viktig i undervisningen. För att eleverna skulle kunna tillgodogöra sig mer avundervisningen anpassade lärarna elevernas läromedel. Slutligen kom det även fram attundervisningen där individintegrerade elever deltar utgår från grundskolans timplan.Lärarna använde ett flertal strategier och anpassningar. Lärarna menade att undervisningenutgick från eleverna. Lärandet gynnades av att involvera flera sinnen i undervisningen, menäven att ha en tydlig struktur över dagen, lektionen och innehållet. I resultatet framkom ävenvikten av att koppla lärandet till konkreta situationer och händelser. Därutöver användes ävenhörselskydd, skärmar, bestämda platser samt anpassad studiegång. Slutligen fann vi att ettflertal av de anpassningar som gjordes för elever med särskilda behov gynnade helaelevgruppen.

Syftet med denna studie är att belysa några grundsärskolelärares konstruktioner av elevers delaktighet i ämnet matematik. För att kunna belysa lärares konstruktioner har jag genomfört kvalitativa gruppintervjuer med lärare, inom grundsärskolans olika stadier, som alla undervisar i ämnet. Jag har genom intervjuerna tagit del av lärarnas gemensamma beskrivningar och sedan analyserat dem ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Utifrån de intervjuade lärarnas konstruktioner handlar elevers egna önskemål om delaktighet i matematikämnet främst om tillgång till digitala verktyg i form av Ipads och här beskrivs elever som skickliga användare. Hinder för delaktighet däremot kan handla om elevers okunskap om hur man gör sig delaktig emedan möjlighet till delaktighet kan handla om att läraren är positivt inställd till ämnet. En matematikundervisning som är nivåanpassad och variationsrik och som präglas av lyhördhet och prestigelöshet kan inverka gynnsamt på elevers möjligheter att vara delaktiga. Variationer mellan stadier handlar bland annat om graden av initiativförmåga som tenderar att öka med stigande ålder men även om elevers förståelse av ämnet som blir mer tydligt ju äldre eleverna blir. Min förhoppning är att denna studie kan bidra till ökad förståelse för hur viktig lärarrollen är för grundsärskoleelevers möjligheter att bli delaktiga i matematikundervisningen. / The purpose of this study is to describe the constructions of student participation in mathematics made by some special school teachers. In order to obtain teachers' constructions of student participation in mathematics I conducted qualitative group interviews with teachers in special schools from different stages, each of which teaches the subject. Through the interviews I have been able to take part of the teachers’ common descriptions and I have analyzed these from a social constructionist perspective. Based on teachers’ constructions is students' own preferences about participation in mathematics mainly for access to digital tools as Ipads and the teachers describes students as skilled users. The picture of what can prevent participation include students' lack of knowledge about how to do their part. On the contrary if the teacher has a positive attitude towards mathematics opportunities for participation might be given. Mathematics teaching, if graded and varied and if characterized by sensitivity and modesty, have a positive impact on pupils' opportunities to be involved. Variations between stages include the degree of initiative that tends to increase with age but also students' understanding of the subject that becomes more evident the older the students are. My hope is that this study can contribute to greater understanding of how important the teachers role is for special school students’ opportunities to become involved in the teaching of mathematics.

Abstract   The aim of this study is to highlight some teacher’s experiences about their teaching strategies, methods and approaches to their mathematics teaching for primary pupils with intellectual disabilities in grades 7-9. This study intends to answer three research questions which are: Which kind of approaches does the teachers have about their strategies as they proceed from in their mathematics teaching for primary pupils with intellectual disabilities in grades 7-9?, Which kind of approaches do the teachers have about their methods as they proceed from in their mathematics teaching for primary pupils with intellectual disabilities in grades 7-9?, What do the teaches declare about their approaches to mathematics teaching for primary pupils with learning diabilities in grades 7-9?   The basis for the study is qualitive research and consists of interviews with four teachers in two schools in the same muncipality in Sweden. All of which teach students with intellectual disabilities in mathematics. The study´s theory choice is one of a socio-cultural perspective about learning in mathematics. The research has a qualitative approach and the analysis and the result is based on four interwievs with four teachers from different schools in the Stockholm area. The result of the study shows that all the teachers that participated apply strategies and plan mathematics teaching (differentiate) for every individual students needs. The results also show that teachers who teach students with intellectual disabilities applies many different methods to meet their students differences and particular needs. All participants in the study agree that the mathematics that their students have learnt during secondary school can increase the possibilities for the students to participate in societies different decision making processes in daily life. The teachers also saw mathematics as an important part of the knowledge needed in everyday life. The conclusion of the research is that the four teachers that participated in the study and that teach mathematics to students with intellectual disabilities in years 7-9 have a similar way of working towards planning lessons and the different methods they use. They also have a similar approach towards teaching mathematics to students with intellectual disabilities. / Sammanfattning   Syftet med studien är att belysa några lärares uppfattningar om deras strategier, metoder och förhållningssätt gällande matematikundervisning för grundsärskoleelever i årskurserna 7-9. Studien har för avsikt att besvara tre forskningsfrågor: Vilka uppfattningar har lärarna om sina strategier som de utgår ifrån i sin matematikundervisning för grundsärskoleelever i årskurs 7-9? Vilka uppfattningar har lärarna om sina metoder som de utgår ifrån i sin matematikundervisning för grundsärskoleelever i årskurs 7-9? Vad uppger lärarna att de har för förhållningsätt till matematikundervisning för grundsärskoleelever i årskurs 7-9? En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för studien och utgörs av intervjuer med fyra lärare på två olika skolor inom samma kommun i Sverige. Samtliga lärare undervisar grundsärskoleelever i matematik. Studiens teorival är det sociokulturella perspektivet på lärandet i ämnet matematik för grundsärskolan i årskurs 7-9.   Studiens resultat visar att samtliga lärare som deltog i studien uppger att de lägger upp strategier och planerar matematikundervisningen efter varje elevs individuella behov och deras förutsättningar. Resultatet visar även att de lärare som ingår i studien som undervisar grundsärskoleelever i ämnet matematik uppger att de utgår från många olika metoder och modeller för att möta upp elevers olikheter och dess olika individuella behov. Alla deltagare som deltog i studien uppger att de var överens om att matematikkunskaperna eleverna fått med sig från grundsärskolan skulle kunna öka möjligheten för eleverna att delta i samhällets olika beslutsprocesser i det dagliga livet. Lärarna uppger att de även såg att matematikämnet som en del i att eleverna ska kunna tillämpa kunskaperna i vardagslivet.   Studiens slutsats är att de fyra lärare som deltog i studien och som undervisar i grundsärskolans matematik i årskurs 7-9 uppger att de har ett liknande arbetsätt gällande planeringar av undervisningen och dess olika metoder som de arbetar kring. De uppger även ett liknande förhållningssätt angående matematikundervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning.