I yrket som lärare i grundsärskolan förekommer arbetet med bilder i undervisningen, så kallat bildstöd, som en naturlig och viktig del av vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur bilderna används som redskap i undervisningen genom att ge svar på följande frågor: - Vad är det som kan utvecklas så att användandet främjar lärmiljön och faktiskt blir ett stöd? - Vilka faktorer av bildstödsanvändandet hindrar en god lärmiljö? - Kan samverkan mellan lärare i grundsärskolan förändra förutsättningarna för bildstödsanvändandet så det verkar gynnade för undervisningen? För många elever med utvecklingsstörning är bilder ett redskap som används för kommunikation, ett hjälpmedel för att få struktur och en väg till att utveckla andra kommunikationsformer. Vi har med hjälp av erfarenhet och i samtal med andra lärare förstått att det finns många frågetecken kring bildstödsanvändande i skolan. Med stöd från kollegor och genom en förbättrad samverkan inom skolan och med andra yrkesgrupper kan dessa frågor få svar. Denna studie har inspirerats av aktionsforskning och följt aktionsforskningens cykliska arbetsform. Ett samarbete i fokusgrupper har skett med lärare verksamma inom särskolan. De metoder som använts är loggboksskrivande, observationer, reflekterande samtal och intervjuer. Fokus under studien har varit på hur lärarna använder bildstöd i undervisningen och hur en samverkan mellan lärarna kan bidra till att utveckla och förändra bildstödsanvändandet. Resultatet i studien visar att lärarna upplever att en ökad samverkan kring bildstöd kan underlätta arbetet med bildstöd i undervisningen. Denna studie har således i jämförelse med tidigare forskning sett att samverkan inom läraryrket är viktigt för utveckling, men att samverkansformerna måste vara enkla för att inte upplevas som tidskrävande för lärarna. Aktionsforskning som metod innebär en praxisnära forskning och resultatet i denna studie kan bidra med kunskap för de verksamheter som ingick i studien och liknande verksamheter.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva de uppfattningar några lärare i grundsärskolan årskurs 4-9 har av läsförståelseundervisning för elever med utvecklingsstörning.   Studiens teoretiska utgångspunkt och metod är fenomenografi vilken vill beskriva människors olika sätt att förstå fenomen i sin omvärld. I denna studie har sju lärare vid olika grundsärskolor intervjuats. Material till undersökningen har samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och har sedan analyserats. Analysen är inspirerad av en fenomenografisk analysmodell i sju steg.   I studiens resultat synliggörs tre kategorier av uppfattningar av undervisning i läsförståelse för elever med utvecklingsstörning. Det rör sig om uppfattningar av vilka utmaningar det innebär för läraren, av syftet med undervisningen och av lärarens uppgift och roll. I den övergripande bild som framträder uppfattas elevers egenskaper i hög grad som en utmaning och lärarens uppgift handlar om att lära och stödja elever. Då det gäller syftet med undervisningen så finns även här inslag av att undervisning i läsförståelse är ett verktyg för att elever ska förstå hur undervisning och lärande går till samtidigt som eleven ska utveckla färdigheter. Syftet med undervisningen i läsförståelse handlar även om individens delaktighet och möjlighet att vara aktiv i skola, undervisning och samhälle. / The purpose of this study is to investigate and describe the perceptions some teachers in compulsory school grades 4-9 have about reading comprehension instruction for students with intellectual disability.   The theoretical basis and method is phenomenography which describe the different ways of perceiving the phenomenon in the world. In this study seven teachers at different special schools were interviewed. Materials for the study were collected using semi-structured interviews. The interviews were analyzed inspired by a phenomenographical analysis model in seven steps.   The study's results made visible three categories of perceptions of the teaching of reading comprehension for students with intellectual disability. These perceptions are the challenges it brings to the teacher, the purpose of teaching and the teacher's task and role. In the overall picture that emerges is students' characteristics largely a challenge and task of the teacher is about to teach and support students. Regarding the purpose of education, there are also elements of that the teaching of reading comprehension is a tool for students to understand how teaching and learning works but also for the student to develop skills. The purpose of the teaching of reading comprehension is also about the individual's involvement and the opportunity to be active in school, education and society.

Skolans inkluderingsuppdrag bygger på idén om en undervisning som passar olika studenter. Trots detta bedrivs undervisning vanligtvis utifrån en föreställning att alla elever har en bra kommunikativ förmåga och goda förutsättningar att lära sig i sociala sammanhang. Elever med autismspektrumtillstånd, AST, har emellertid begränsade förmågor inom dessa områden och har ofta svårigheter att uppnå de mål som läroplanen kräver.  Syftet med denna studie var därför att undersöka hur skolan möter behovet av extra anpassning i tydliggörande pedagogik, en framgångsrik metod för elever med AST. Metoden för denna studie var kvantitativ och baserades på två enkäter. Den första enkäten handlade om hur föräldrar uppskattade sina barns behov av vissa valda extra anpassningar, och den andra om hur lärare använde dessa anpassningar. Undersökningen har även gett svar på huruvida en anpassning används på individ- eller gruppnivå samt skillnader mellan olika lärargruppers användande av tydliggörande pedagogik. Svar har också sökts efter hur lärare fått sin kunskap om autism. Studien är användbar för dem som träffar elever med AST i grundskolan och särskolan och kan bidra till att öka medvetenheten om behovet av att göra adekvata anpassningar i rätt omfattning. För specialpedagogområdet bidrar studien till att öka förståelsen av omfattningen av olika anpassningar, hur olika synsätt kan prägla användandet av olika anpassningar och vilka kunskaper lärare önskar mer av i mötet med elever med autism.

Syftet med denna studie är att få en inblick i två grundsärskoleelevers erfarenheter av hur de har blivit bemötta i skolan. Studien är gjort utifrån forskningsansatsen livsberättelse för att på bästa sätt ge studiens informanters röster mest rättvisa. Informanterna går i årskurs nio i grundsärskolan och berättar om hur de har känt sig kränkta utav både elever som lärare genom åren, men det har även funnits många bra relationer under deras skoltid. De berättar om relationer med lärare som har förstått och hjälpt dem framåt. Även berättelser kring svårigheterna med att lära sig specifika ämneskunskaper och hur man kan bli bemött när svårigheter finns.  Studien visar också på hur den starka relationen som har skapats mellan Albin och Klara genom deras vänskap byggt en trygghet och känsla där de stöttar och hjälper varandra. Deras relation till sina hundar har även det en central del i deras berättelse om vänskap och förståelse. Albin och Klara har även ambitionen att föra fram konkreta tips till speciallärare som arbetar med elever i grundsärskolan, som exempelvis agerandet när man blir arg som elev eller pratar för mycket. Studien belyser även en del av den forskning som finns i det aktuella ämnet. / The purpose of this study is to listen to the experiences of two special school pupils regarding how they have been treated in school. The study is based on the research approach to life history in order to be most fair to study informants voices. Informants attend a ninth-grade class in special school and talk about how they have felt bullied by students and teachers over the years, but there have also been many good relationships over the years. They talk about relationships with teachers who have understood and helped them forward. There are also stories about the difficulties with learning specific subject knowledge and how one can be treated when those occur. The study also shows us the strong relationship that has been created between Albin and Klara. Through their friendship where they have found security and a feeling of being there and helping each other.  Their relationship with their dogs, which have a central part in their story, also speaks about friendship and understanding. They will also share concrete tips to all specialist teachers who work with pupils in the special school. Tips about what they want us to do when they become angry or talk too much. We will also read some of the research that’s found on the subject.

Bakgrund Särskolan har en speciell position i samhället. Barnen som undervisas där växer upp till ett liv som skiljer sig från livet en icke-funktionshindrad person lever. Pedagogerna i grundsärskolan måste beakta detta när den planerar sin undervisning och ibland avvika från kursplaner och betygskriterier för att göra undervisningen meningsfull för barnet.Syfte Mitt syfte med arbetet är att få reda på hur pedagogerna på en grundsärskola skapar mening i en verksamhet där det handlar om att undervisa barn som senare, i vuxen ålder, i många fall inte kommer att vara produktiva, sett ur en samhällsekonomisk aspekt. Samtidigt som undervisningen är styrd av kunskapsmål och betygskriterier fastlagda i kursplaner.Metod Intervjuer med pedagoger från en grundsärskola. Öppna intervjufrågor.Resultat Pedagogerna visar en stor kunskap kring dels barnens olika funktionshinder och vilka speciella krav dessa ställer på lärandesituationer, och dels på kursplanerna samt betygskriterierna som reglerar skolans undervisning. Pedagogen kan omformulera mål så att dessa passar det enskilda barnet och dess utveckling. I hög grad visar pedagogerna en medvetenhet kring livssituationen för en vuxen person med funktionsnedsättningar och målsättningar riktas ofta mot livet efter skolan snarare än mot betyg. / Program: Lärarutbildningen

Ett av de kanske viktigaste valen elev i grundsärskolan får göra, är valet till gymnasiesärskolan. Det är ett val som kan leda till elevens framtida yrke. Finns det ingen elevdelaktighet på skolan, utan alla beslut tas av människor runt omkring eleven, kan det leda till att felaktiga val görs av eleven. Syftet med vår studie är att undersöka hur olika yrkesgrupper inom grundsärskolan beskriver att de arbetar för att främja elevernas   delaktighet vid valet till gymnasiesärskolan. Vi har utgått från en kvalitativ ansats i vår studie. Vi intervjuade tre olika yrkesgrupper på två olika grundsärskolor; en lärare, en elevassistent och en studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar att alla våra olika yrkesgrupper är viktiga för eleven och att ett samarbete mellan yrkesgrupperna främjar arbetet med att göra eleven delaktig. Genom att stötta, arbeta förebyggande och genom vägledning visar alla våra yrkesgrupper eleven mot rätt väg för att göra rätt val. Vårt resultat visar också på en tydlig medvetenhet hos samtliga yrkesgrupper att valet till gymnasieskolan blir meningsfullt för eleven.

Denna studie behandlarlärares uppfattningar om inkludering mellan grundsärskolan och grundskolan i matematikundervisning. Studien genomfördes med hjälp av fokusgrupp och webbenkät. Fyra grundsärskollärare och grundskollärare i åk 1-6 fick mötas för att diskutera inkludering, dess möjligheter och hinder samt vilka tankar som väckts efter att lärarna fått diskutera med varandra om inkludering i matematikundervisning. Resultatet av studien visar att lärarna som medverkat i studien är positiva till inkludering av grundsärskoleelever i matematikundervisning men saknar tydliga direktiv och styrning från ledning vad det gäller utformning av inkludering i undervisning i ämnet matematik. Vidare ser lärarna i studien både möjligheter och hinder. De möjligheter som lärarna bland annat upplever är att det finns större potentialer och förutsättningar för inkludering av de yngre eleverna på lågstadiet. En annan möjlighet som lärarna i studien ser är att läroplanerna för de båda skolformerna är relativt lika vilket skapar goda förutsättningar för inkludering i ämnet matematik. De hinder som lärarna i studien påvisar är bland annat att matematik upplevs som ett teoretiskt ämne och därför sällan blir aktuell vid inkludering i någon större utsträckning. Ett annat hinder som lärarna i studien ser är att det redan nu är svårt att tillmötesgå alla elevers individuella behov. Lärarna anseratt svårigheten att tillmötesgå alla elever kommer att öka då elever från grundsärskolan inkluderas i den ordinarie matematikundervisningen i grundskolan.

Denna studie har belyst hur föräldrar respektive lärare till elever med utvecklingsstörning beskriver och upplever elevernas möjlighet till delaktighet i grundsärskolan respektive grundskolans lärmiljö. De frågeställningar som ligger till grund för studien är; hur föräldrarna beskriver vad som föranleder deras önskemål om skolform samt vilka deras erfarenheter i samband med barnens skolstart är, hur lärarna beskriver att de arbetar för att elever med utvecklingsstörning ska ges möjlighet till delaktighet i grundsärskolan respektive grundskolans lärmiljö samt i vilken utsträckning föräldrar och lärare upplever att elever med utvecklingsstörning i grundsärskolan respektive grundskolan är delaktiga i skolans lärmiljö. I studien har tolv kvalitativa intervjuer med föräldrar och lärare genomförts. Resultatet av intervjuerna har sammanställts och analyserats. I studien framgår att föräldrarna och lärarna till elever med utvecklingsstörning i både grundsärskolan och grundskolan upplever att eleverna i relativt stor utsträckning ges möjlighet till delaktighet i skolans lärmiljö samtidigt som berättelserna också vittnar om att det finns områden att utveckla för att elever i skolan ska ges möjlighet till full delaktighet i skolans lärmiljö. I studien har delaktighetsbegreppet förståtts utifrån delaktighetsmodellen (Szõnyi & Söderqvist-Dunkers, 2018).

Syftet med denna studie är att få kunskap om rektorers syn på organisation av undervisning för grundsärskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet inkludering med hänseende på en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen är att det i dag finns många olika sätt att organisera undervisning för grundsärskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation är inkluderande. Vad menar de då med att organisationen är inkluderande? Studien är genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades på jämnstora kommuner inom länet samt på kommunernas beskrivning av sin organisation av grundsärskolan på respektive kommuns hemsida. Som respondenter valdes rektorer med ansvar för grundsärskolan inom varje kommun. Definitionen av begreppet inkludering var enligt de flesta av rektorerna att räknas med och att känna tillhörighet i skolan, inte nödvändigtvis i en speciell klass. De var också överens om att det var lättare att inkludera yngre grundsärskoleelever med mindre utvecklingsstörningar. De äldre grundsärskoleeleverna var oftast inkluderade i något eller några praktiska ämnen men hade sin hemvist i en särskoleklass eller grupp. Vinsterna med inkluderingen var av social art, de flesta eleverna fick enligt rektorerna en bättre kunskapsutveckling i grundsärskoleklassen eller gruppen. / The purpose of this study is to gain knowledge of the principals views of the organisation of the teaching of pupils from the school for the intellectually disabled and their definitions of inclusion. The background of this study is that there are many different ways of organising the teaching  of pupils who are intellectually disabled and that most head masters report that their organisation is inclusive, What do they mean by saying that the organisation is inclusive.  The study was conducted as an interview study. The selection of participants was based on uniform-sized municipalities within the geographical area and on the description of the organisation of compulsory schools on the website of each municipality. Principals responsible for special need classes or schools in each municipality were selected as participants. The definition of inclusion is, according to most principals, to be counted as a sense of belonging in school, not necessarily in a specific class. They also agreed that it is easier to include younger students with minor intellectual disabilities. The older students are  usually included in one or more practical subject but are assigned to a special needs class or group. The benefits of inclusion is of a social nature, most of the students were given, according to the principals, a better development of knowledge while in the class or group for the intellectually disabled.

The purpose of this study is to describe how the activity is arranged for a student with learning disablities. I have used an method based on etnografic influences. I made observations in a school for three days I took notes during the observations. I made one interview with the teacher where I used open fomulatet questions. This study is based on activity theory and one of my results is that teachers in primary school did not have the competence to meet all childrens needs. I found that many things in the activity affected the students in it and that the purpose of the activity changed according to the activity in it. Primary school as activity seemed to push the student with learning disabilities towards special school since it was in special school the comptence and the ability to arrange the activity to meet the needs the student had in a better way. / Denna studie handlar om skolan som verksamhet och hur verksamheten arrangeras för att svara upp mot elevers behov. Jag har tittat specifikt på en verksamhet där en elev med inlärningssvårigheter finns och där eleven får stöd av grundsärskolans verksamhet. Jag har använt mig av ett förhållningssätt som inspirerats av etnografin som metod där jag använt intervju och deltagande observationer som verktyg. Eleven når inte kunskapskraven för grundskolan men hör heller inte till verksamheten grundsärskola. Detta gör att eleven står emellan verksamheter. Verksamheten grundskola som ska ge elever det stöd de har behov av men som inte riktigt förmår och verksamheten grundsärskola som eleven inte tillhör där kompetens att möta eleven och resurser att möta eleven finns. Mina frågeställningar handlade om vilka handlingar för att nå målen i verksamheten som synliggörs och vad samverkan mellan grundskola och grundsärskola innebär? Jag har kommit fram till att de handlingar som synliggörs i verksamheten grundskola inte leder eleven mot målen för verksamheten. Grundskolan har gjort sig beroende av grundsärskolans verksamhet för att ge elven det stöd eleven behöver.