Den här studien har tagits fram för att reda på hur musikundervisningen i grundskolan och grundsärskolan läggs upp och anpassas genom medierande verktyg och artefakter samt tekniska artefakter. Studien behandlar även vilka skillnader det kan finnas i bemötandet av elever med funktionsvariationer i grundskolan jämfört med grundsärskolan. Studien är kvalitativ och har sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. För att komma fram till ett resultat har semistrukturerade intervjuer med musiklärare i grundskolan och grundsärskolan gjorts. Fyra musiklärare blev intervjuade och inspelade via Zoom. Deltagarna fick frågor om hur de lägger upp sin undervisning, vilka anpassningar de gör och vilka medierande verktyg och tekniska artefakter som används. Deltagarna fick även frågor om de kunde se någon skillnad i hur musikundervisningen ser ut i grundskolan jämfört med grundsärskolan. Resultatet visar att deltagarna i studien använder sig av liknande medierande verktyg och artefakter vid anpassningar, såsom bildstöd och färgkodning. När det kom till de tekniska artefakterna fanns en del skillnader eftersom deltagarna jobbade på olika sätt, med bland annat musikskapande. Resultatet visade även att det fanns vissa skillnader i bemötandet av elever med funktionsvariationer i grundskolan kontra grundsärskolan.

Studiens syfte var att undersöka hur några elevassistenter verksamma i grundskola och grundsärskola beskriver sin yrkesroll. Det var också att undersöka vilka arbetsuppgifter och tillhörande ansvarsområden de har samt att undersöka förutsättningar som ges till yrkesgruppen. En kvalitativ forskningsansats användes. Elva elevassistenter intervjuades och fyra observationer genomfördes i verksamheterna grundskola och grundsärskola. Vi använde oss av en tematisk analysmodell. Studien visade att elevassistenternas rollär skiftande från dag till dag men det finns fem återkommande teman vilka var: (1) att stödja, (2) att vara flexibel, (3) att visa omsorg, (4) att fungera som övrig personal och (5) att främja och förebygga. Utifrån studiens resultat såg vi ett behov av fortsatt forskning kring elevassistenters yrkesroll, arbetsuppgifter, ansvarsområden, utbildningsbehov samt ett ökat samarbete mellan elevassistenter och övriga yrkeskategorier i skolan.

Syftet med denna intervjustudie är att erhålla djupare förståelse för betydelsen av att använda laborativt material vid undervisning i matematik inom grundsärskolan. Undersökningen gjordes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sex lärare som undervisar i matematik på grundsärskolan deltog. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. I intervjuerna undersöktes på vilka sätt lärare använder sig av laborativt material i sin matematikundervisning och varför, men även vilka möjligheter och utmaningar som finns i arbetet. Resultatet visar att laborativt material är en central del i undervisningen i matematik i grundsärskolan och att det används för att göra den abstrakta matematiken mer konkret och vardagsnära. Vidare visar resultatet att materialet även används för att väcka motivation och intresse. Det framgår i studien att laborativt material bidrar till att elever kommunicerar mer, med varandra och med läraren. Det finns också utmaningar med laborativt material och i denna studie blir det tydligt att det lätt kan bli för mycket lek med materialet.

SammanfattningDenna studie behandlar området kommunikation i grundsärskolan. Syftet med studien var att ta vara på verksamma lärare/speciallärares kunskap om och nyttan av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) i grundsärskolan samt att undersöka hur de genom användningen av AKK som verktyg skapar förutsättningar för elevers inkludering i skolmiljön. Studien är kvalitativ och intervjuer med lärare/ speciallärare har genomförts för att kunna ta del av deras syn och tankar kring AKK samt betydelsen av AKK för elevernas lärande och sociala samvaro. Data analyserades med stöd av Vygotskijs (1934) teorier om språkets betydelse, Molanders (1996) teori om språk och tyst kunskap samt Wetsos (2006) slutsatser om relationen mellan barn och vuxen relaterat till språklig utveckling. Tidigare forskning, nationellt och internationellt, visar att AKK är viktigt för elever med kommunikationssvårigheter och att det saknas vuxna runt elever som kan modellera (visa vägen) och utbilda inom AKK. Studien visar på ett liknande resultat och att det saknas vuxna runt elever som kan utbilda inom AKK. Mer kunskap och fortbildning inom AKK behövs. AKK ses vara ett oerhört viktigt verktyg för att ge elever möjlighet att lära och lärare att skapa förutsättningar för utbyte samt leda insatser för att nå inkludering av elever i skolmiljön.

Syftet med studien är att beskriva några lärares perspektiv på hur grundsärskoleelever påverkas av att vara inkluderade i grundskolan. För att samla in data till studien har den kvalitativa forskningsintervjun använts som metod. Studien bygger på sju intervjuer med grundsärskolelärare och grundskollärare som undervisar grundsärskoleelever som är helt eller delvis inkluderade i grundskolan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Nilholms (2007) beskrivning av tre perspektiv på specialpedagogik, det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet av studien visar att det finns flera faktorer som påverkar grundsärskoleelevers inkludering i grundskolan. De faktorer som framträder i studien är organisatoriska faktorer, lärares påverkansfaktorer, såsom deras attityder och kunskaper om inkludering, elevers sociala utveckling och kunskapsutveckling, samt elevers uttryck för påverkan av inkluderingen. I resultatet synliggörs att det finns både möjligheter och svårigheter för eleverna att vara inkluderade, men svårigheterna är övervägande. Den slutsats som kan dras av studien är att det finns stora utvecklingsmöjligheter kring grundsärskoleelevers inkludering i grundskolan. Utvecklingen måste ske på alla nivåer i skolsystemet för att skapa förutsättningar för denna process. I utvecklingsprocessen kommer det att finnas ett behov av speciallärarprofessionen som ser till elevernas individuella behov. / The purpose of the study is to describe the perspectives of some teachers on how students in special schools are affected by being included into regular schools. The method used to collect the data has been that of the qualitative research interview. The study is based on seven interviews with teachers at special schools and teachers at regular schools who work with students with intellectual disabilities that are completely or partly included in the regular schools. The theoretical basis for the study is Nilholm´s (2007) description of three perspectives on special education, the compensatory perspective, the critical perspective and the dilemma perspective. The result of the study shows that there are multiple factors affecting the inclusion of students with intellectual disabilities in the regularly schools. The factors emerged in this study are: the school organization, the impact of teachers, such as their attitudes towards and knowledge of the practice of inclusion, the development of social and cognitive skills of the students, as well as the students’ expressions of affection. The results of the study show both possibilities and obstacles for including students with learning disabilities, but the obstacles are greater. The conclusion to be drawn from this study is that there exist great possibilities for the development of inclusion of students with intellectual disabilities in the regular school. The development is necessary on all levels of the school system in order to create the conditions for successful inclusion. In this process there will be a demand for special education teachers who are able to assess the individual needs of these students.

No description available.

Syftet med studien var att beskriva och analysera lärarens roll i och erfarenhet kring arbetet med pedagogiska utredningar, då elever i behov av särskilt stöd i grundskolan är föremål för utredning för mottagande i grundsärskolan. Studien ämnade beskriva och analysera lärarnas erfarenheter av att skriva pedagogiska utredningar utifrån organisations-, grupp- och individnivå på de utvalda grundskolorna. Vi ville även beskriva hur arbetet kring utförandet av pedagogiska utredningar gjordes utifrån de specialpedagogiska perspektiven. Studien byggde på en kvalitativ studie med 14 intervjuer med verksamma lärare i grundskolan. Den pedagogiska utredningen bestod av två delar; en pedagogisk kartläggning och en pedagogisk bedömning. Resultatet visade att alla lärarna var delaktiga i den pedagogiska kartläggningen kring eleven. I de flesta fall skrev lärarna kartläggningen själva med stöd av en specialpedagog/speciallärare. Kartläggningarnas tyngdpunkt låg på individnivå och till en viss del på gruppnivå. Vår studie visade att i flera fall skrev lärarna bedömningarna med hjälp av en specialpedagog. I ett fall skrev läraren den pedagogiska bedömningen helt själv. Lärarna ansåg att specialpedagogen/specialläraren borde skriva de pedagogiska utredningarna eftersom de har specialpedagogisk kompetens. Studien visade att rektorerna inte var delaktiga, inte heller elever och föräldrar i den grad som Skolverket rekommenderar. Alla deltagare uppgav tidsbristen som ett dilemma. Tidsbristen var avgörande för att påbörja en utredning eftersom den tar lång tid i anspråk att skriva. Många av skolorna saknade tydliga rutiner för hur pedagogiska utredningar skulle genomföras.

No description available.

This is a study about how different digital instruments can be used in education for pupils with autism and intellectual disability. The questions formulated to research this chosen area was: “What does teachers think about digital instruments and interactive teaching materials when it comes to benefits and disadvantages in the classroom”, “In what ways is digital instruments used as teaching materials in the specific school context” and “From a perspective of teaching and learning, what kind of problems and opportunities can be gained from using digital instruments and teaching materials”. To gather this information interviews was done with three specialist pedagogues working with the chosen group of pupils at three different schools. The material shows that the specialist pedagogues have positive attitudes towards working with digital instruments in this specific group of students.

Vi har valt att undersöka grundsärskoleelevers skolplacering. Vårt syfte är att undersöka vad en skolgång i grundsärskolan idag, i praktiken kan innebära för eleven, med avseende på skolplacering, och vårt mer preciserade syfte är att undersöka elevers skolplacering i grundsärskolan, avseende kursplanstillhörighet, elevens fysiska placering och skolans organisation. Vi har, för att undersöka grundsärskoleelevers skolplacering, riktat oss med en enkät till 46 kommuner i 3 län i Sverige. Vi har också genomfört intervjuer med två personer som först deltagit i enkätundersökningen. Det visar sig i vår undersökning att grundsärskolan i praktiken, för de elever som är mottagna inom skolformen, kan se mycket olika ut både inom och mellan de kommuner som varit föremål för vår undersökning. Det saknas till stor del forskning om var och hur elever i grundsärskolan är skolplacerade, de undersökningar som finns är främst gjorda inom skolmyndigheterna. I framtiden skulle det vara av vikt om ytterligare undersökningar gjordes beträffande var och hur våra grundsärskoleelever är skolplacerade, inte minst för att kunna jämföra exempelvis skolresultat och trivsel med fysisk skolplacering. Det är av vikt att vara medveten om olikheten inom skolformen, för yrkesutövande, men även för att t.ex. kunna delta i den diskussion kring grundsärskola som finns såväl inom forskningen, som i den mer allmänna samhällsdebatten.