Den här studiens syfte är att bidra med kunskap om grundsärskollärares perspektiv på kränkande behandling av elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning samt kunskap om lärarnas eget arbete med att hantera kränkande behandling av dessa elever. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Nio lärare i grundsärskolan deltog. Genom ett målstyrt urval och utifrån en intervjuguide, intervjuades lärare som arbetat minst ett år med elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning inom grundsärskolans inriktning ämnesområden. Det empiriska materialet systematiserades och analyserades med tematisk analys utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Analysen resulterade i fyra teman: uppfattningar, kunskap, kommunikation och uppföljning. Resultat visar att för att identifiera, tolka och agerar vid kränkande behandling av elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning, beskriver deltagarna att lärarna använder sig av verktyg, som kunskap om sig själva och eleven, kommunikation med eleven, kommunikation inom personalgruppen och med elevens vårdnadshavare, samt uppföljning med elev och personal. En analys av resultatet visar att även kommunikation om styrdokumentens innehåll och vägledning om vad som ska skrivas i anmälan om kränkande behandling skulle kunna läggas till som ett verktyg. Deltagarna beskriver ett omfattande arbete som kräver stort personligt engagemang med ett empatiskt förhållningssätt, där skapandet av relationer upplevs som viktigt. Konsekvenser av kränkande behandling för eleverna beskriver deltagarna är att de blir otrygga och/eller att deras inlärning påverkas negativt men också att reaktion kan utebli om den kränkande behandlingen inte är av fysisk karaktär. Studiens resultat i form av verktyg bör vara användbara inom annan verksamhet än grundsärskolan som exempelvis daglig verksamhet eller LSS-boende.

I skolan ställs höga krav på elevers sociala kompetens och förmåga att skapa och upprätthålla relationeri allmänhet och för elever som har funktionsvariationer i synnerhet (Andersson, 2020). Aktuell forskning visar även att socialt utanförskap har negativ inverkan på kunskapsinlärningen då denna påverkar både fysiskt- och psykiskt mående medan trygga, inkluderade och delaktiga elever lättare når framgångar i sitt lärande. Syftet med den här studien var att undersöka hur skolpersonal på grund- och grundsärskolan arbetar för att stödja elever som har funktionsvariationer att ingå i det sociala samspelet på rasterna. Studien ville också synliggöra förslag på förbättringsområden i de deltagande skolornas avseende arbetet som avsåg att främja elevers delaktighet och gemenskap under rasterna. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio skolpersonal från grund- och grundsärskolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades i sina helheter för att samband och mönster skulle synliggöras. Resultatet har analyserats utifrån Antonovskys salutogena teori och begreppet KASAM samt den sociokulturella teorin. Studiens slutsats är att arbetet med att stötta elever som inte naturligt ingår i gemenskap med andra elever under rasterna bör ha samma uppmärksamhet under skoldagen som kunskapsutveckling. I detta arbete framkommer att kommunikativa färdigheter har stor betydelse för möjligheter till inkludering på rasterna. Skolpersonalen uppvisade hög ambitionsnivå i arbetet med att anpassa och tillrättalägga rastmiljön för eleverna, samtidigt beskrevs brister i de organisatoriska förutsättningarna beträffande metoder som förenklade samarbetet mellan olika yrkeskategorier för att nå samsyn kring krav och anpassningar.

Vårt arbete var en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade personal på fritidshem, speciallärare samt rektorer på två skolor i södra Sverige för att se hur särskoleelever uppfattas vara delaktiga under sin vistelse på fritidshemmen. Vår teoretiska bakgrund baserade vi på det sociokulturella perspektivet samt de 6 delaktighetsaspekterna, tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang samt autonomi. Vi analyserade intervjusvaren utifrån delaktighetsaspekterna och kom fram till att särskoleelevernas delaktighet är mycket beroende av deras förmåga till verbal kommunikation, men även rörelseförmågan spelar in. Personalen menade att särskoleeleverna alltid är medräknade när de planerar sin verksamhet, men de uppfattade att gruppstorleken påverkar särskoleelevernas känsla av att höra till. Den främsta anledningen ansåg personalen bero på särskoleelevernas kognitiva svårigheter. Ett samarbete mellan de olika yrkesgrupperna inom skola/fritidshem är något som måste komma till stånd för att öka särskoleelevernas delaktighet på fritidshemmen, enligt oss. Vi hoppas på fortsatt forskning inom ämnet särskoleelevers delaktighet på fritidshem.

Abstract Syftet med studien är att undersöka hur integreringsarbete har utvecklats över tid? I denna studie har fyra intervjuer skett med två specialpedagoger och två rektorer som finns på olika skolor och kommuner. Dessa respondenter redogör för deras uppfattningar, upplevelser och erfarenheter kring integreringsarbete. Detta genom att tala om hur integreringsarbete ser ut i deras skolor. För att analysera insamlings materialet har samverkansperspektiv och teorin om den nära utvecklingszonen tillämpats. Resultaten visar att integreringsarbete och dess nivå varierar mycket mellan respondenternas skolor. Där finner man skolor som har fortfarande en lokal integrering till skolor med en påbörjad social integrering. Dessa skillnader bland annat beror på bristande samverkan och samverkanskompetens inom båda skolformerna, samt viljan hos de inblandade aktörerna. I studiens diskuteras även för- och nackdelar med integrering samt möjligheter respektive hinder vid integrering. Respondenternas svar varierade kring deras uppfattningar av begreppet integrering, där vissa uppfattade det som positiv medan andra bara som negativt. Nyckelord: elever i behov av särskilt stöd, grundsärskola, integrering, inkludering, hinder, möjligheter, fördelar, nackdelar, samverkan. / Abstract The aim of this study is to investigate how integration work has evolved over time. In this study, four interviews have been conducted with two special educators and two principals from different schools and municipalities. These respondents describe their perceptions and experiences regarding integration work, by talking about how this work is carried out in their schools. To analyze the material, the cooperation perspective and the theory of the near development zone have been applied. The results show that the level of integration work vary widely between respondents' schools. There are schools that have a local integration, with a social integration just started. These differences are due, among other factors, to insufficient cooperation and cooperation skills in both school forms, as well as the willingness of those involved. The study also discusses the pros and cons of integration, as well as possibilities and obstacles to integration. Respondents' responses varied around their perceptions of the concept of integration, where some perceived it as positive while others as negative.Keywords: pupils in need of special support, elementary school, integration, inclusion, barriers, opportunities, advantages, disadvantages, cooperation.

En liten kvalitativ studie om rollen som assistent/lärarassistent/elevassistent/resurs och de förutsättningar som ges för att dessa roller ska kunna stötta elever som behöver stöd som mest.

Studien syftar till att undersöka hur lärare i grundsärskolans ämnesområde kommunikation undervisar och vilka läromedel/modeller lärarna använder. Frågeställningen lyder: - Hur beskriver lärare undervisningen ämnesområdet kommunikation?  - Vilka läromedel/modeller använder lärarna i grundsärskolan för undervisning i ämnesområdet kommunikation?  Studien lutar sig mot det sociokulturella perspektivet (Vygotskiji,1978) där språk, kommunikation och interaktion med andra är grunden för lärande. Studien antar också ett didaktiskt perspektiv som stöd där lärarens undervisning i grundsärskolans ämnesområde kommunikation är central. Didaktiska frågorna vad/innehåll samt undervisning/hur skapar ett ramverk i sorteringen av intervjudata.Studien använder kvalitativ metod med semi strukturerade intervjuer. Fem ämnesområdeslärare i fyra olika kommuner deltar i studien. Studien har ett målstyrt (Bryman, 2018) urval av informanter som är verksamma i olika kommuner för att få en vidare bild av hur undervisningen ser ut. Resultatet visar att lärarna använder eleven och kursplanen som stöd i utformningen av undervisningen. Eleven har ett starkt inflytande i skapandet av undervisningen som kan utövas enskilt eller i grupp. Undervisningen lärarna använder – hur de undervisar - är träning i AKK, meningsfulla vardagsaktiviteter, rutiner/strukturer för att skapa kommunikativa mönster Olika läromedel som återkommer är böcker, bokstäver, digitala hjälpmedel som smartboard, Ipad samt olika kommunikationsmodeller som är individuellt anpassade. Upplevelser anpassade efter eleven använder samtliga lärare, upplevelserna kan vara utflykt till skogen eller enkla sinnesupplevelser. Undervisningen har även olika förutsättningar organisatoriskt vilket bidrar till hur undervisningen utformas, exempelvis beroende på andra professioner och samverkansformer. Resultatet visar även att lärarna använder olika schemastrukturer som påverkar val av läromedlen och undervisning. / The study aims to investigate how teachers in the special need school's teach ​​communication and which teaching aids/models the teachers use. The question is: - How do teachers describe teaching ​​communication?- Which teaching aids/models do the teachers in special needs school use for teaching​​ communication? The study leans towards the socio-cultural perspective (Vygotskiji, 1978) where language, communication and interaction with others are the basis for learning. The study also adopts a didactic perspective as support where the teacher's teaching in the special needs school's ​​communication is central. The didactic questions what and how create a framework for sorting interview data.The study uses a qualitative method with semi-structured interviews. Five special needs teachers in four different municipalities participate in the study. The study has a goal-directed (Bryman, 2018) selection of informants who are active in different municipalities in order to get a broader picture of teaching.The results show that the teachers use the student and the curriculum as support in the design of teaching. The student has a strong influence on the design of the teaching which can be practiced individually or in groups. The teaching the teachers use is training in AKK, meaningful everyday activities, routines/structures for creating communicative patterns, books, letters, digital aids such as smartboards, iPads and various communication models that are individually adapted. Experiences adapted to the student are used by all teachers, the experiences can be trips to the forest or simple sensory experiences. The teaching also has different organizational prerequisites, which contributes to how the teaching is designed, for example depending on other professions and forms of collaboration. The results also show that the teachers use different schedule structures that influence the choice of teaching materials and teaching.

No description available.

The objective of this study was to get knowledge about teaching health in special schools through an investigation on how four teachers in physical education describe their teaching in health. To find out how the teachers describe their teaching the qualitative research interview method was used. On the basis of this study interviews with four teachers, teaching in physical education, was conducted. The result was analyzed using the perspective of KASAM (sense of coherence) by Antonovsky (2005) which showed a comprehensive view on the teachers concept of health. To mediate the health curriculum content to the students among others visualization and student interests were used as methods. The result showed furthermore that some teachers´ varied the lesson content a lot and that some teachers repeated a lot. Linked to the curriculums central content for special schools the result shows that the teachers´ lesson content only partly is included. Some parts of the central content of the curriculum are not included at all. Keywords Health, special school, physical education, KASAM (sense of coherence), teaching, central content / Syftet med studien är att få kunskap om hälsoundervisning i grundsärskolan genom att undersöka hur fyra lärare i idrott och hälsa beskriver sin hälsoundervisning. För att ta reda på hur lärarna beskriver sin undervisning användes den kvalitativa intervjun som metod. Studiens underlag bygger på intervjuer av fyra lärare som undervisar i idrott och hälsa i grundsärskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är Antonovskys (2005) KASAM (Känsla Av Sammanhang). Resultatet visade att lärarna har en helhetssyn på begreppet hälsa. För att förmedla läroplanens hälsoinnehåll till eleverna användes bland annat elevernas intresse och visualisering som metoder. Resultatet visade vidare att vissa av lärarna varierar lektionsinnehållet medan andra upprepar mycket. Kopplat till det centrala innehållet i läroplan för grundsärskolan (Skolverket, 2011) visar resultatet att det centrala innehållet i kursplanen tas upp i lärarnas lektionsinnehåll men bara delvis. Vissa delar i kursplanens centrala innehåll (Skolverket, 2011) finns inte med i lärarnas innehåll överhuvudtaget.       Nyckelord Hälsa, grundsärskola, idrott och hälsa, KASAM (Känsla Av Sammanhang), undervisning, centralt innehåll

Syftet med studien är att undersöka två lärares erfarenheter av att arbeta med svenskundervisning för elever med ett annat modersmål än svenska i grundsärskolan. Studien är en fallstudie där resultatet bygger på två kvalitativa intervjuer med en speciallärare och en lärare som arbetar i grundsärskolan med elever som har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna analyseras med inspiration av ett intersektionellt perspektiv med fokus på att eleverna tillhör de båda kategorierna elever med ett annat modersmål än svenska och elever med en intellektuell funktionsnedsättning. I diskussionskapitlet ses resultatet sedan i relation till aktuell forskning och annan litteratur om flerspråkighet, svenska som andraspråk och intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visar att informanterna bedriver svenskundervisning med stort fokus på elevernas individuella förutsättningar och förmågor. Om eleverna läser enligt kursplanen för svenska (SV) eller svenska som andraspråk (SVA) är för informanterna mindre viktigt. Informanterna menar att det kan föra med sig särskilda svårigheter att eleverna har ett annat modersmål än svenska. Till exempel är det extra svårt att utreda eleverna inför en eventuell inskrivning i grundsärskolan. Det är svårt att veta vilka insatser som ska göras för eleven när det är oklart om elevens svårigheter i skolan beror på språket eller på funktionsnedsättningen. Enligt ett intersektionellt perspektiv finns en risk att man glömmer att en elev har fler kategoritillhörigheter. Dessa olika kategoritillhörigheter påverkar varandra och den som tillhör flera minoritetsgrupper riskerar att utsättas för dubbelt förtryck. I forskningen hittas belägg för att elever med funktionsnedsättning och annat modersmål än majoriteten diskrimineras, både i Sverige och internationellt. Studien visar tydligt att mer kunskap behövs när det gäller elever med annat modersmål än svenska i grundsärskolan. Lärare och annan personal i grundsärskolan behöver också mer kunskap om kursplanen i svenska som andraspråk. / The purpose of this study is to investigate two teachers' experiences regarding the subject Swedish with pupils with a different mother tongue than Swedish in compulsory school for pupils with learning disabilities. The study is a case study where the results are based on two qualitative interviews with a special education teacher and a teacher. They both work in the compulsory school for pupils with learning disabilities with pupils who have a different mother tongue than Swedish. The interviews are analyzed inspired by an intersectional perspective with focus on that the pupils both have a different mother tongue than Swedish and an intellectual disability. In the discussion chapter the results are seen in relation to current research and litterature on multilingualism, Swedish as a second language and intellectual disabilities. The result show that the informants conduct Swedish education with a strong focus on students' individual circumstances and abilities. If students study according to the curriculum for Swedish (SV) or Swedish as a second language (SVA) is less important for the teachers. The informants in this study believe that specific difficulties can arise from the fact that the pupils have a different mother tongue than Swedish. For example, it can be especially difficult to assess students for possible enrollment in compulsory school for pupils with learning disabilities. It is difficult to know what support should be given to the student when it is not clear if the student't difficulties in school are due to language or disability. According to an intersectional perspective there is a risk in forgetting that the student belongs to more than one category. These categories affect each other and those who belong to many minority groups are in risk of double oppression. Research shows that pupils with disabilities and a different mother tongue than the majority are discriminated both in Sweden and internationally. The study clearly shows that more knowledge is needed regarding pupils with a different mother tongue than Swedish in compulsory school for pupils with learning disabilities. Teachers and other personnel in compulsory school for pupils with learning disabilities also need more knowledge about the curriculum in Swedish as a second language.

The purpose of this study is to contribute to knowledge about the influence of pupils in compulsory school for pupils with learning disability in parent-teacher conferences and in the work on individual developing plans (IUP) by examining teachers´ descriptions about this topic. The study has been done through a qualitative research approach, and five teachers who teach in compulsory school for pupils with learning disability has been interviewed. Theoretically, the study is based on Pathways to participation by Shier. Five concepts have been used for analyzing the results of the interviews: openings, possibilities, limitations, obligations and scaffoldings. Through these concepts it has become clear how the teachers experience the pupils´ possibilities for influence, but also what can be understood as limitations for it. By analyzing openings for influence it has become clear that the teachers do want to develop the influence of the pupils, but it requires different forms of scaffoldings. Three different aspects of the participation for pupils were discerned from the teacher interviews; Pupils´ motivation for practicing participation, Pupils´ possibilities for making choices and Teachers´ sensitivity to make pupils participation possible. These three aspects of pupils´ participation has also been analyzed from the theoretical concepts. The results indicate that the possibility for pupils to have influence in parent-teacher conferences and in the work on IUP requires them having access to a functional communication and an understanding for what influence is and how it can be used by practicing in everyday school-life. Pupils´ communication difficulties and lack of understanding constitute the large challenges in enabling participation for pupils in parent-teacher conferences and in the work on IUP. The results also show that the teachers´ attitude towards pupils´ possibility to participate is crucial. The teacher to be responsive is also crucial for these pupils´ motivation to practice their influence in parent-teacher conferences. The concept of pupils´ possibility to participate is close to the concept of participation (influence), due to some of the teachers in this study. For other teachers, pupils´ possibility to participate is more similar to pupils´ ability to influence. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om grundsärskoleelevers inflytande vid utvecklingssamtal och i arbetet med individuella utvecklingsplaner, IUP, genom att undersöka lärares beskrivningar av ämnet. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsansats där fem intervjuer av lärare i grundsärskolan genomförts. Med utgångspunkt i Shiers delaktighetsmodell har fem begrepp använts som analysverktyg då empirin analyserats utifrån forskningsfrågorna: öppningar, möjligheter, begränsningar, skyldigheter samt stödstrukturer. Detta har tydliggjort hur lärarna upplever att grundsärskoleelevers möjligheter till inflytande ser ut idag, men också vad som kan förstås som begränsningar för detsamma. Genom att analysera öppningar har det blivit tydligt att det finns en genuin vilja hos lärarna att utveckla elevernas inflytande, men att det kräver olika former av stöttning, det som tolkas som stödstrukturer. Tre olika aspekter av grundsärskoleelevers inflytande i utvecklingssamtal och IUP framträdde i empirin; Elevers motivation till att utöva inflytande, Elevers valmöjligheter samt Lärares lyhördhet för att möjliggöra elevers inflytande. Även dessa tre aspekter av elevers inflytande har analyserats utifrån de teoretiska begreppen. Resultatet visar att grundsärskoleelevers möjlighet till inflytande vid utvecklingssamtal och i arbetet med IUP förutsätter att de har möjlighet till fungerande kommunikation och att de utvecklar en förståelse för vad inflytande är och hur det kan utövas genom att få öva på det i skolvardagen. Elevers kommunikationssvårigheter och bristande förståelse utgör de stora utmaningarna i arbetet med elevers inflytande vid utvecklingssamtal och i arbetet med IUP i grundsärskolan. I resultatet framgår också att lärarens inställning till elevers inflytande är avgörande för deras möjlighet att utöva inflytande vid utvecklingssamtal och i arbetet med IUP. Att läraren är lyhörd för elevernas intresse lyfts som en förutsättning för att eleverna ska motiveras att utöva inflytande vid utvecklingssamtal. Begreppet elevers inflytande står för flera av lärarna nära begreppet delaktighet, andra lägger en betydelse av att eleverna kan vara med och påverka i begreppet.