Det är som lärare i grundsärskolan och som blivande speciallärare en utmaning att få alla elever att känna sig delaktiga i sitt lärande och sin lärprocess samt att ge eleverna inflytande över sin utbildning. Att synliggöra kunskapsmålen i undervisningen så det blir betydelsefullt och begripligt är en aktuell fråga i arbetet med grundsärskoleelever.  Syftet med studien är att bidra med kunskap om undervisning i grundsärskolan genom att studera några speciallärares upplevelser av elevernas lärprocess och måluppfyllelse. Studien utgår då från en fenomenologisk ansats. Våra frågeställningar är vilka faktorer som påverkar elevers måluppfyllelse? Hur synliggör lärare elevers kunskapsmål för eleven? Hur gör lärare för att elever ska bli delaktiga i sin lärprocess?  För insamling av empirin användes kvalitativa metoder genom observationer och intervjuer. Studien är analyserad utifrån ett salutogent perspektiv och som teori har KASAM, Känsla Av SAMmanhang använts (Antonovsky, 2005). KASAM handlar i undervisningssammanhang om att eleven ska känna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sin lärprocess och sitt lärande. Studiens resultat visar att när elevernas mål ska synliggöras och de ska bli delaktiga i sina lärprocesser är tydlighet en framgångsfaktor. Även att som lärare vara bekräftande, uppmuntrande och att få eleverna aktiva är faktorer som påverkar positivt. Lärarna visualiserar målen på olika sätt men det har inte framkommit att de genomgående använder någon specifik modell eller metod samt om de visualiserade målen är begripliga och hanterbara. I intervjuerna påtalar flera av lärarna att de vill ha ett system eller en modell för att kunna få eleverna mer delaktiga i sina lärprocesser och i sina kunskapsmål samt som stöd för bedömning. / As a teacher in Compulsory school for children with intellectual disabilities and as a future special teacher, it is a challenge to make all students involved in their learning and their learning process and to give the students influence over their education. Making the knowledge goals visible so it becomes meaningful and understandable is a current issue in the work with special school students. The purpose of the study is to contribute with knowledge about teaching in Compulsory school for children with intellectual disabilities by studying some special teachers' experiences of the students' learning process and goal fulfillment. Our question statements are what factors affect students' goal fulfillment? How do teachers make knowledge goals visible to students? How do teachers get students involved in their learning process? The study has a phenomenological approach, qualitative methods were used through observations and interviews. The study is analyzed from a salutogenic perspective and as a theory, SOC, Sense of Coherence has been used (Antonovsky, 2005). In a teaching context, SOC is about the student feeling comprehensibility, manageability and meaningfulness in their learning process and learning. The results of the study show that clarity when it comes to making goals visible and making students involved in their learning processes is a success factor. As a teacher, being affirmative, encouraging and getting students active are also factors that have a positive effect. The teachers visualize the goals in different ways, but it has not emerged that they consistently use any specific model or method and whether the visualized goals are comprehensible and manageable. Several of the teachers says in the interviews that they want a system or a model to use to get the students more involved in their learning process and in their knowledge goals.

I denna studie har jag administrerat ett ordinlärningstest och ett vokabulärtest för barn som har en intellektuell funktionsnedsättning. Ordinlärningstestet är baserat på en svensk anpassning av Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) engelska ordinlärningsparadigm. Syftet var att undersöka effekterna av fonotaktisk sannolikhet och grannordstäthet på ordinlärning. Storkel et al. (2006) genomförde paradigmet ursprungligen på en grupp med vuxna och i tidigare studier då paradigmet använts på barn har det anpassats på olika sätt. Anpassningarna i denna studie har varit ökade upprepningar av orden under testningen samt att barnen har fått peka på bilder istället för att säga orden som svarsalternativ då många av deltagarna har begränsade möjligheter att utrycka sig med ord.   Resultaten av vokabulärtestet och ordinlärningstestet har jämförts med typiskt utvecklade barn. Utifrån vokabulärtestets resultat så har testgruppen för barn med intellektuell funktionsnedsättning presterat lägre än barn med typisk utveckling. För framtida studier skulle ett vokabulärtest kunna utformas med mer anpassade och tydliga bilder för barn med intellektuell funktionsnedsättning.   Resultaten för ordinlärningstestet med pekningar som svarsalternativ har inte kunnat ge ett fullständigt resultat utan det har endast kunnat ske visuella inspektioner av den insamlade datan. Utifrån den visuella inspektionen kunde man inte antyda något tecken på ökat lärande eller effekter av fonotaktisk sannolikhet eller grannordstäthet. Vid jämförandet med typiskt utvecklade barn antyder det att dessa barn når ett högre resultat än testgruppen med intellektuell funktionsnedsättning. Däremot har det skett intressanta beteendeobservationer under ordinlärningstestet. Det skedde spontana verbala repetitioner av orden under testningen. Antal gånger orden repeterades ökade för varje testomgång och det fanns också trender för kombinationerna hög fonotaktisk sannolikhet & hög grannordstäthet och låg fonotaktisk sannolikhet & låg grannordstäthet. För framtida forskning kan dessa resultat och hur testen administreras vara intressant för hur nya studier skulle kunna designas. / In this study, I have administered a word-learning test and a vocabulary test for children with intellectual disabilities. The word-learning test in this study is based on a swedish adaptation of Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) english word-learning paradigm. The purpose was to investigate the effects of phonological probability and neighborhood density on word-learning. Storkel et al. (2006) originally implemented the paradigm on a group of adults and in previous studies when the paradigm was used on children it has been adapted in different ways. The adaptations in this study have been increased repetitions of the words during the testing and that the children have been allowed to point at pictures instead of saying the words as a response alternative, because many of the participants have limited opportunities to express themselves with words.   The results of the vocabulary test and the word-learning test have been compared with typically developed children. Based on the results of the vocabulary test, the test group for children with intellectual disabilities performed lower than children with typical development. For future studies, a vocabulary test could be designed with more customized images for children with intellectual disabilities.   The results for the word-learning test with pointing as a response alternative have not been able to give a complete result, only visual inspections of the collected data have been possible. Based on the visual inspections, there was no indication of increased learning or effects of phonological probability or neighborhood density. However, interesting behavioural observations has been observed during the word-learning test. Spontaneous verbal repetitions of the words were observed during testing. The number of times the words were repeated increased for each test session and there were also trends for an effect for the combinations high phonological probability & high neighborhood density and low phonological probability & low neighborhood density. For future research, these results and how the tests were administered may be interesting and helpful in how new studies could be designed.

Studiens syfte är att finna hur man arbetar inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan med att synliggöra lärandet för eleverna och bedöma vart eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Frågeställningarna behandlar vilka metoder speciallärare och specialpedagoger använder för att synliggöra lärandet samt vilka metoder som används för att bedöma vart eleven befinner sig kunskapsmässigt och vilka metoder lärarna använder för att göra lärandet meningsfullt, hanterbart och begripligt.  Kvalitativ metod i form av webbenkäter har använts för insamling av empirin. Den teoretiska ansatsen KASAM har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar på att den metod som lärarna använder mest för att synliggöra lärandet för sina elever är genom muntlig återkoppling. Den metod som lärarna använder sig mest av för att ta reda på var eleven befinner sig kunskapsmässigt är samtal med kollegor. För att göra lärandet hanterbart, begripligt och meningsfullt så tar lärarna reda på vilken lärmetod som passar bäst för eleven, utgår från elevens intresse och har en tydlighet kring mål och syfte med undervisningen. Resultatet visar också på likheter och skillnader i valda metoder för de elever som läser ämnesområde kontra de som läser ämne. Studiens specialpedagogiska implikationer är att ge tips på goda exempel om metoder för bedömning och synliggörande av lärande. Resultatet bidrar till förslag för fortsatt forskning kring effekten av beprövade metoder. / The purpose of this study is to find out best practices for teachers within the compulsory special school and the upper secondary special school in Sweden. The goal is to make the learning visible for the pupils and to assess where the pupils are in terms of knowledge. The study addresses what methods special teachers and special educators use to make the learning visible, to assess where the pupil is in terms of knowledge and what methods teachers use to make learning meaningful, manageable and understandable.  Qualitative method in the form of web surveys has been used to gather empirical data. The theoretical approach KASAM has been used to analyze the results. This reveals that the method most teachers use to make the learning visible to their pupils is through oral feedback. The method that teachers use most often to find out where the pupil is knowledgeable is talking to colleagues. In order to make learning manageable, understandable and meaningful, the teachers choose learning method best suited for the pupil based on the pupils interest and have a clear focus on the goals and purpose of the teaching. The result also shows similarities and differences in selected methods for the pupils who read the subject area versus those who read the subject.  The study's special educational implications are to give tips on good examples of methods for assessing and making visible learning. The result contributes to proposals for further research on the effect of tried and tested methods.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur social, pedagogisk och fysisk lärmiljö är utformad i grundsärskolans klassrum. Utifrån syftet besvaras tre frågeställningar: Hur är den sociala lärmiljön utformad, hur är den pedagogiska lärmiljön utformad och hur är den fysiska lärmiljön utformad? Studien bygger på tolv observationer i fyra klassrum på tre grundsärskolor. Observationerna har sin grund i ett observationsschema som är skapat utifrån de tankar SPSM har i Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning – förskola, skola och fritidshem (2018). Syftet med mitt observationsschema var att kunna registrera om mina observationspunkter förekom och i vilken utsträckning de i så fall användes. Observationsschemat innehöll tre teman/bedömningsområden. De bedömningsområden som användes var fysisk miljö, social miljö och pedagogisk miljö. Under varje område fanns det bedömningspunkter och inom det pedagogiska fanns det tre frågor som hade skattningsskalor som var graderade från hela tiden, oftast, sällan och aldrig. Resultaten visar att den sociala lärmiljön var utformad kring de vuxna. Det fanns aktiviteter som möjliggjorde relationer och skapade gemenskap i klassrummen. Lärarna fick alla att vara delaktiga i den sociala kontexten. Dock saknades det möjligheter för eleverna att interagera med varandra.  Den pedagogiska lärmiljön var till största delen uppbyggd på och kring aktiviteter som främjade delaktigheten. Den sociala och kommunikativa delen fick stort utrymme. Dock saknades det struktur och det fanns brister i att anpassa undervisningen och individanpassat material. Resultaten i den fysiska lärmiljön visar på två olika sidor. Den ena sidan handlar om mindre justeringar och byggnationer som lärare och hantverkare kan åtgärda vilket är gjort i de flesta klassrummen. Den andra sidan visar stora brister som kräver stora ombyggnationer av lokalerna. / The purpose of this study is to contribute with knowledge on how social, pedagogical and physical learning environments in classrooms are designed in schools for persons with an intellectual disability. Based on this purpose the aim is to answer three different questions: How is the social learning environment designed? How is the pedagogical learning environment designed? and How is the physical learning environment designed? The study is based on twelve observations in four classrooms in three different schools. The observations follows an observation schedule based on the thoughts of SPSM in ”Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning-förskola, skola och fritidshem” (2018). The purpose of my observation schedule was to observe which, if any, of the tools were used and to what extent. The observation schedule contained three schedules/assessment areas. The assessment areas were physical environment, social environment and pedagogical environment. Each area included assessment points and the pedagogical area contained three questions with rating scales from “all the time”, “often”, “not so often” and “never”.  Results show that the social learning environment is structured around adults. There were activities facilitating relationships and fellowship in the classrooms. All the teachers were able to engage in the social context. However, students lacked opportunities to interact with each other.  The pedagogical learning environment was to a large extent composed of and based around activities that promoted participation. Social interactions and communication figured prominently. There was however a lack of structure, of adapting teaching and provision of personalised teaching material. Results of the physical learning environment is displayed over two pages. One is about possible minor adjustments and additions that teachers and craftsmen could implement, although such adjustments and additions have been implemented in a majority of the classrooms. On a final note, there is one environment that have major shortcomings and that is the physical environment. This environment demands for major reconstructions of school premises.

The aim of this study is to illustrate how drama can be used as a pedagogical tool in compulsory school for pupils with learning disabilities, and the conditions needed for drama to become a meaningful element in teaching. Five qualitative interviews were conducted with teachers with experience of drama in special school teaching. The questions of the study ask what emerges in the teachers´ descriptions regarding the value of, and conditions for, drama in compulsory school for pupils with learning disabilities, and which didactic considerations and choices the teachers give expression to current drama in their own teaching. As a starting point for the study and as an aid in the analysis work, Dillon´s (2009) curriculum theory, sociocultural perspective on learning and Vygotsky´s (1930/1995) theory of imagination and culture have been used. The results, based on an analysis of the teachers´ descriptions, indicate that the teachers see drama as an opportunity for learning through participation in interaction and drama as a mediating tool for learning. The most important prerequisites for drama, according to the teachers, are competence, courage, and commitment on the part of the teacher, as well as support from people around and governing documents. The didactic considerations and choices that the teachers express are about scaffolding in and through drama as well as about drama in the proximal development zone. Based on the results of the study, theory, and previous research, it is concluded that drama has beneficial effects, but risks reduced space in compulsory school for pupils with learning disabilities. It is also concluded that knowledge in drama should be spread among teachers and that more research is needed to strengthen and preserve the place that drama has in compulsory schools for pupils with learning disabilities.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om några elevassistenters erfarenheter av att hantera frågor som rör elevers personliga och kroppsliga integritet, med särskilt fokus på gränser för kroppslig närhet i grundsärskolans dagliga praktik. De metoder som tillämpades var narrativa intervjuer med en kvalitativ design. Den teoretiska ramen utgörs av socialkonstruktivistisk teori med en narrativ ansats samt skriptteori. Intervjuerna utfördes på tre olika grundsärskolor i två olika kommuner och primära data innefattar intervjusvar från sex elevassistenter. Det mest framträdande i analysresultatet är att elevassistentens uppdrag att hantera elevers personliga och kroppsliga integritet i grundsärskolan, innefattar en komplex praktik som inrymmer en mängd olika dilemman. Elevassistenternas brist på och behov av att prata om, reflektera, samverka, skapa samsyn och gemensamma förhållningssätt kring frågor som rör elevers personliga och kroppsliga integritet i grundsärskolans dagliga praktik – bland annat utifrån otydliga läroplaner, brist på pedagogisk utbildning, tabun, varierande synsätt, den egna osäkerheten på området; men i synnerhet utifrån att elever i grundsärskolan är en särskilt utsatt grupp. Samtidigt framstår samverkan och särskilt samverkan mellan grundsärskola och grundskola, och gemensamma strategier, som framgångsfaktorer i arbetet med elevers personliga och kroppsliga integritet. Vidare visar studien att det är viktigt att uppmärksamma och medvetandegöra alla de aspekter som påverkar grundsärskoleelevers gränser för kroppslig närhet. Begränsande oreflekterade normer visar sig leva kvar i grundsärskolans dagliga praktik, vilket lyfter fram ett behov av normkritiskt tänkande. Studien belyser komplexiteten i elevassistentens roll som handlar om att skapa en nära relation och samtidigt ge elever utrymme att träda fram som subjekt. Elevassistenten framstår i studien vara en viktig förebild i arbetet med att utveckla grundsärskoleelevers personliga och kroppsliga integritet. / The purpose of the study was to contribute knowledge regarding a few student assistants’ experiences of dealing with issues related to the students’ personal integrity and physical integrity, along with special focus on boundaries for physical proximity in special school practices. The method used was narrative interview with a qualitative design. The theoretical framework consists of social constructivist theory with a narrative approach and script theory. The interviews were conducted at three different special schools in two different municipalities. The primary data was interview answers from six student assistants. The most prominent analysis result found that the student assistant’s task of managing students’ personal and physical integrity in special school includes a complex practice, which contains a number of different dilemmas. The student assistants lack of communication, including talking about, reflecting, and collaborating, to create consensus and common approaches to issues regarding personal integrity, and physical integrity in special school daily practice, along with – unclear curricula, lack of pedagogical education, taboos, varying approaches, and their own uncertainty in the field; but especially on the basis that students in special school are a particularly vulnerable group. At the same time, collaboration, and especially collaboration between special school and primary school, along with joint strategies, appear as factors which lead to success in the work with students personal and physical integrity. Furthermore, the study shows that it is important to pay attention to, and raise awareness of, all the aspects that affect special school student’s boundaries for physical proximity. The limitation of unreflected norms proves to still exist in the practice of special school, which highlights a need for norm-critical thinking. The study highlights the complexity of the teaching assistant’s role, which involves creating a close relationship and, at the same time gives students space to emerge as a subject. The study made clear that the student assistant is an important role model in the work of developing the personal and physical integrity of special school students.

Sammanfattning Studien syftar till att utifrån ett lärarperspektiv belysa elevers inflytande vid undervisning i grundsärskolan. I studien undersöks hur några lärare i grundsärskolan definierar begreppet elev­inflytande, hur lärarna beskriver att de skapar förutsättningar för elevinflytande i sin under­visning samt vilka utmaningar lärarna beskriver att de möter i sitt arbete. Studien har gjorts med en kvalitativ forskningsansats där nio lärare som undervisar i grundsärskolan har intervjuats.  Studiens teoretiska ramverk är Shiers delaktighetsmodell (Shier, 2001). Med utgångspunkt i delaktighets­modellen har fem begrepp använts för att analysera intervjuerna utifrån öppningar, möjligheter, skyldigheter, resurser och utmaningar. Samtliga lärare i studien definierar elevinflytande som att eleven ska ges möjlighet att vara en del av beslutsprocessen för att kunna påverka undervisningen. Knappt hälften av lärarna beskriver denna definition i kombination med att elevinflytande även innebär att bli lyssnad på.   En god relation mellan lärare och elev visar sig vara en framgångsfaktor för elevinflytande i studiens resultat. Förmågor som lärarna behöver besitta är viljan till lyhördhet, öppenhet samt att visa tillit till elevens förmåga. En viktig del i lärarnas beskrivning av arbetet för elev­inflytande är att varje elev blir lyssnad till, även om hen inte alltid får sin vilja igenom. Elevernas bristande kommunikativa och kognitiva färdigheter ses som en tydlig utmaning för elev­inflytande. Den individuella elevens förutsättningar till inflytande beror helt på lärarens förmåga att tolka dess intentioner. Resultatet synliggör behovet av stödstrukturer exempelvis bildstöd som en förutsättning för elevens möjligheter att kunna göra aktiva val och delta i demokratiska processer. Organisatoriska faktorer såsom skolans lokaler och personaltillgång framträder i resultatet som viktiga förutsättningar för hur lärarna kan få elevinflytande att komma till stånd. Undermåliga förutsättningar gällande dessa faktorer leder istället till utmaningar för lärarna samt begränsar elevinflytande. / Abstract The study aims to highlight, from a teacher's perspective, the influence students may have on teaching practice in compulsory school for students with intellectual disability (ID). Moreover the study examines how teachers in  compulsory school for students with ID define the concept of student influence, the teachers’ descriptions of how they create conditions for students to influence their teaching practice, and what challenges the teachers define in this area of work. The study has been accomplished through a qualitative research approach where nine teachers teaching in compulsory school for students with ID have been interviewed.  The study's theoretical framework is based on Shier's participation model (Shier, 2001). Based on the participation model, the following five concepts have been used to analyse the interviews; openings, opportunities, obligations, resources, and challenges. All teachers in the study define student influence primarily based on a description where the student must be given the opportunity to actively be part of decision-making in order to influence teaching practice. Less than half of  teachers' definitions also describe a combination of being given the opportunity to be able to influence via participation in decision-making processes, as well as a student influence that incorporates being listened to and actively being asked for their opinion. The study shows that a good relationship between teacher and student is a vital factor for successful student influence. Abilities that teachers need to possess are perceptiveness, openness, and the capacity to show confidence in the student's own ability. An important part of the teachers' description of laying the ground for positive student influence is that each student is listened to, even if they do not always get their way. Student lack of communicative and cognitive skill is described as a clear challenge for student influencing ability. Subsequently, the individual student's potential for influence depends on the teacher's ability to interpret their intentions. It becomes visible in the results how important different support structures, such as image support and/or word support, constitute a prerequisite for the student's ability to make active choices and participate in democratic processes. Organisational factors such as the school's premises and staff availability are prominent in the results as important factors for how teachers can stimulate student influence. Poor conditions regarding these factors, on the other hand, lead to challenges for teachers and limit student influence.

The purpose of the study is to contribute with knowledge of how five elementary school teachers in practice implement policy regarding individually integrated elementary special school students in their teaching. The questions are: How do the five teachers reason about the teacher’s role in working with individually integrated students? How do the teachers reason about adapting the teaching for individually integrated students?  To find teaching strategies that are seen as beneficial for learning and to identify challenges in the context the research review focused on the topic of inclusion and integration for students with intellectual disabilities. The study has a qualitative approach and the method consists of semi-structured interviews with five primary school teachers who have or have had individually integrated classes. The result is analysed based on Dillon’s teaching theory model, whose seven elements together make up the overall teaching context. The result is sorted under the respective elements which meant that several themes are illustrated. The result shows that the teachers initially felt lonely and stressed about teaching integrated classes. What the teachers want is for there to be more adults in the classroom at the same time and enough time for collaboration and planning regarding adaptations. The teachers experience a certain amount of stress regarding the collaboration an integrated class requires, but despite this, this collaboration is seen as supportive and necessary in several ways. The teachers are also positive about having individually integrated elementary special school students because they contribute positively to the class in various ways and develop them as teachers.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om några pedagogers erfarenheter av att stötta kommunikativ utveckling hos elever som läser ämnesområden inom grundsärskolan. De frågeställningar som legat till grund för studien är: Vad betraktar pedagogerna som möjligheter respektive hinder för elevernas kommunikationsutveckling? Hur beskrivs elevernas roll i processen med kommunikationsutveckling? Hur kan pedagogers erfarenheter förstås utifrån specialpedagogiska perspektiv? Digitala semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta pedagoger verksamma i grundsärskolan. Materialet transkriberades och tematisk innehållsanalys genomfördes samt analys utifrån följande specialpedagogiska perspektiv: ett relationellt perspektiv, ett kategoriskt perspektiv, ett kritiskt perspektiv och ett dilemmaperspektiv. Vårt resultat visar att pedagoger betraktar AKK-verktyg som den främsta möjligheten för elevers kommunikationsutveckling. Pedagogerna beskriver att de har erfarenheter av att använda bland annat bildstöd i form av till exempel pekkartor, scheman och digitala kommunikationsverktyg samt tecken som stöd i undervisningen. Det framkommer även att det är viktigt att ha en fungerande samverkan med vårdnadshavare och andra insatser kring eleven för att kunna skapa de bästa kommunikativa miljöerna för eleverna. Av resultatet framgår också vikten av utbildning och kompetens hos pedagoger inom kommunikation vilket återspeglar mycket av tidigare forskning. Brist på utbildning och kompetens leder till hinder för pedagoger att anpassa undervisningen utifrån elevers kommunikativa behov. I resultatet framkommer att elevernas roll i processen med kommunikationsutveckling främst beskrivs som behövande och att pedagogerna ser det som sin uppgift att kompensera för elevernas kommunikativa svårigheter med olika stödinsatser där AKK är den främsta insatsen. I vår analys ser vi att ett relationellt perspektiv är det mest framträdande perspektivet bland annat genom att relationen mellan pedagog och elev lyfts fram av pedagogerna som avgörande för elevernas kommunikationsutveckling. / The purpose of this study is to contribute knowledge about some pedagogues experiences of supporting communicative development in students with moderate or severe intellectual disability. The questions that formed the basis of the study are: What do pedagogues consider opportunities and obstacles for students' communication development? How is the students' role described in the process of communication development? How can pedagogues experiences be understood from a special education perspective?Digital semi-structured interviews were conducted with eight pedagogues active in the elementary special school. The material was transcribed, and thematic content analysis was carried out, as well as analysis from the following special education perspective: a relationship-based perspective, a categorical perspective, a critical perspective as well as a dilemma perspective. Our results show that pedagogues regard augmentative and alternative communication (AAC) tools as the main opportunity for students' communication development. The pedagogues describe that they have experience of using, among other things, visual support in the form of, for example, point maps, schedules and digital communication tools as well as sign language as support in teaching. It also appears that it is important to have a functioning collaboration with guardians and other efforts around the student in order to create the best communicative environments for the students. The results also show the importance of education and competence of pedagogues in communication, which reflects much of previous research. Lack of education and competence leads to obstacles for pedagogues to adapt teaching based on students' communicative needs.The results show that the students' role in the process of communication development is mainly described as needy and that the pedagogues see it as their task to compensate for the students' communicative difficulties with various support efforts, where AAC is the main effort. In our analysis, we see that a relationship-based perspective is the most prominent perspective in that the relationship between pedagogues and student plays a large role in students' communication development.

I den här studien läggs fokus på elevassistentens roll och förutsättningar för arbete inom grundsärskolans inriktning ämnesområden och i mötet med elever som har komplexa kommunikationsbehov. Syftet är att belysa hur elevassistenter själva ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio elevassistenter verksamma inom grundsärskolan. Situerat perspektiv användes för analys av det empiriska materialet. Studiens resultat visar att elevassistenter ser sig själva fylla en viktig funktion i grundsärskolans verksamhet, både genom att stötta elever under skoldagens olika moment och även för att stöttas pecialläraren i det pedagogiska arbetet. Elevassistentyrket ses som en bortprioriterady rkesgrupp vars arbetsbelastning är hög samtidigt som de inte erkänns för sin arbetsinsats. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning som bedrivits inom området - elevassistenter efterfrågar större möjlighet till fortbildning och kompetensutveckling framför allt inom undervisning, alternativ och kompletterande kommunikation samt lågaffektivt bemötande. I studien diskuteras även de maktförhållanden som kan uppstå inom skolans verksamheter. Både mellan lärare och assistenter, men även mellan nya och mer erfarna assistenter på arbetsplatsen. / In this study, focus is placed on the role of paraeducators within special compulsory school in Sweden, in their work with students with severe intellectual disabilities and complex communication needs. The purpose of this study is to elicit how paraeducators view their professional role and assignment, and their work as a communicative resource. Interviews were conducted with nine paraeducators, and the theory of situated learning is used as the framework through which the empirical material is analysed. The results of the study show that paraeducators see themselves fulfilling an important function in the activities of special compulsory school, both by supporting students during the schoolday and by supporting the special needs teacher with regards to educational strategies. Paraeducators are seen as a deprioritized group who often work hard on their own with little recognition. The results of the study confirm previous research conducted in the field, that paraeducators demand greater opportunities for further education and development, especiallyin special education, augmentative and alternative communication, and low-arousal approach. The study also discusses the power relations that may appear between teachers and paraeducators, as well as those between newer paraeducators and those who are more experienced.