Syftet med studien är att bidra med kunskap om personals uppfattningar av och arbete med skolbloggen i en grundsärskola med inriktning ämnesområde. Studien synliggör mönster, metoder och förhållningssätt som främjar elever med medel, måttlig och grav utvecklingsstörning till delaktighet i producering av skolbloggar. Bakgrunden till studiens inriktning utgår från egna erfarenheter och diskussioner med kurskollegor kring skolbloggens syfte och betydelse för elever inom grundsärskola. Vidare grundar sig studien på litteratur, tidigare nationell, internationell forskning samt teoretiska begrepp om delaktighet. De teoretiska begreppen som var grund för studien var Harts (1992) delaktighetsstege samt Szönyi och Söderqvist Dunkers (2015) delaktighetsmodell. Studien byggdes upp utifrån från kvalitativa metoder och bildade sedan ett frågeformulär som respondenterna fyllde i. Studien visar att det finns svårigheter för elever inom särskolan med inriktning ämnesområden att bli inkluderade och delaktiga i skolbloggen. Svårigheterna genomsyrar de tre frågeställningarna och får stöd av litteratur och forskning som berör delaktighetens komplexitet för särskolan. Det som styr skolbloggarnas syfte, personalens etiska ställningstagande och elevernas faktiska medverkan för producering av skolbloggar är personalens individuella och gemensamma förutsättningar för att förstå relevansen i etik och makt gentemot elever. / The purpose of this study is to contribute with knowledge of about how teachers and other staff in the schools experience and use school blogs in classes where children has learning disabilities. The study clarifies patterns, methods and approaches which promotes the participation of students with different degrees of disability in the development of the school blog. The background for the study is based on my own experiences from working with children with disabilities and their school blogs and from discussions with university colleagues. Further impact of the study is based on literature, national and international science and theoretical concepts of participation. The theoretical concepts that were included in the study was Harts (1992) participation ladder and Szönyi and Söderqvist Dunkers (2015) participation model. The study contained a questionnaire that was developed to enable qualitative analyses. The result revealed that the pupils possibility to participate in the production of the school blogg was depending on the school workers ability to handle authority and ethics. The results and previous research also shows that school blogs needs to have support from the school administration so that schools has common prerequisites for school blogs. When common prerequisites was used pupils were more involved in the school blog development.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika fritidshem arbetar med inkludering av elever som är inskrivna i grundsärskolan. I syftet ingår också att undersöka fritidspersonalens uppfattningar om de omständigheter som påverkar arbetet med inkludering samt hur samtliga elever i verksamheten påverkas av det inkluderande arbetssättet. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Fem fritidspersonal som arbetar på fem olika fritidshem i Stockholms län har intervjuats. Intervjuerna har analyserats med stöd av det sociokulturella perspektivet samt de specialpedagogiska perspektiven: kategoriska- samt relationella perspektiven. I studien framkom att en inkluderad fritidsverksamhet var möjlig om än resurskrävande då många anpassningar behövde göras samt hög personaltäthet krävdes. Många pedagogiska fördelar i den inkluderade fritidsverksamheten framkom: som utveckling i socialt samspel samt att möta olikheter. En central framgångsfaktor för att bedriva den inkluderade verksamheten visade sig vara hur ledningen på skolan organiserade arbetet. Det visade sig att den inkluderade verksamheten bygger på tankar om att alla elever ska känna tillhörighet och gemenskap samt att olikheter ses som en tillgång. / The purpose of this study is to examine how different leisure-time centers work with inclusion of pupils who are enrolled in the compulsory school for pupils with learning disabilities. The study will also examine the perceptions of the circumstances that affect the work with inclusion among the staff at the leisure-time centers. How the pupils are affected by the working methods for inclusion will also be examined. The methodology used in this study is qualitative interviews. Five staff from five different leisure-time centers in Stockholm County, who work in various ways with inclusion of pupils with learning disabilities, have been interviewed. The interviews have been analyzed by using the sociocultural perspective as well as the special educational perspectives; categorical and relational perspectives. The study showed that inclusive leisure-time centers were possible, although resource-demanding since many adaptations needed to be made and high staff density was required. Many educational benefits in the inclusive leisure-time centers emerged; such as development in social interaction and ways to meet differences. A central factor of success for conducting the inclusive leisure-time turned out to be how the management at the schools organized the work. Furthermore, the results showed that the work with inclusion was based on beliefs that all pupils should feel that they belong to the community and that differences should be celebrated.

The purpose of the study was to investigate some pupils' experiences of learning situations, support for learning and peer relations in compulsory school compared to compulsory school for pupils with learning disabilities. The study aimed to highlight the advantages and disadvantages, support for learning and peer relations the pupils experienced in the two school forms. The study is based on six qualitative semi-structured interviews with inspiration from life history interviews. There were three informants in the study, who have experience of teaching in both the compulsory school and the compulsory school for pupils with learning disabilities. They were interviewed twice.   The result was analyzed based on the socio-cultural theory and its concepts of artifacts, mediation, appropriation, zone of proximal development and scaffolding. The result shows that in compulsory school the pupils were given individual special education, and in the compulsory school for pupils with learning disabilities the pupils were only taught together with the classmates. The pupils experienced both teaching situations positively, but the teaching together with the classmates in the compulsory school for pupils with learning disabilities was seen as a more socially and academically supportive environment, where the students developed new knowledge.  In compulsory school, the students were offered customized teaching material and concrete material, which only pertially perceived to support the learning. The teachers' explanations were perceived as the best support when something was difficult. In the compulsory school for pupils with learning disabilities, the teachers had time and ability to explain. In the compulsory school for pupils with learning disabilities, the students experienced that they had more and more genuine friends than in the compulsory school.

Skolans styrdokument vilar på demokratisk grund och Sverige har tagit ställning till att all verksamhet i skolan ska utgå från ett inkluderande synsätt. Den inkluderade skolan bygger på att alla elever, oavsett förutsättningar och behov, ska få möjlighet till gemenskap och delaktighet i skolan. Då det till författarnas kännedom inte fanns någon tidigare forskning om inkluderande undervisning mellan grundsärskolan och grundskolan, växte intresset och studiens syfte fram, att beskriva och analysera vilka utmaningar och möjligheter speciallärare och grundskollärare möter när de ska arbeta inkluderande mellan grundsärskolan och grundskolan. Den undersökningsmetod som användes för studiens genomförande var kvalitativ intervjumetod. Sex stycken speciallärare och sex grundskollärare blev intervjuade och intervjumallen utgick från teman om inkluderingens formella och informella syfte, inkluderingens praktiska utförande, förutsättningar och hinder för inkludering och fokuserade uppnåendemål. Resultatet visade att speciallärare och grundskollärare tankemässigt befinner sig på olika platser i inkluderingsprocessen. Majoriteten av speciallärarna och grundskollärarna uttrycker, trots upplevelser av hinder också goda möjligheter, samt en vilja och ambition att arbeta och utveckla den inkluderande undervisningen på den undersökta skolan. Den viktigaste ramfaktoren och förutsättningen som speciallärarna och grundskollärarna lyfte fram var tillgången till tid och att ha avsatt tid. Vidare var andra betydelsefulla faktorer speciallärarnas och grundskollärarnas attityder till ett inkluderande arbetssätt, rektors förhållningssätt och de mål som var satta för skolan när det gällde den inkluderande undervisningen. Den undersökta skolan har kommit långt i sin strävan efter att bedriva en inkluderande undervisningsform. Genom en större organisatorisk stabilitet i arbetslagen skulle arbetssätt och metoder ha större möjlighet att fördjupas och utvecklas. Att ge goda förutsättningar för inkluderande undervisning på organisationsnivå kan leda till att rektorer underlättar för elever att skapa bestående relationer mellan varandra och mellan grundsärskolan och grundskolan. / The school's governing documents are based on democratic grounds, and Sweden has taken a stand that all activities in school should be based on an inclusive approach. The included school is based on the fact that all pupils, regardless of their prerequistes and needs, will be given the opportunity for community and participation in the school. Since there was no prior research to the author's knowledge, about inclusive teaching between the special school and primary school, interest and the purpose of the study developed, to describe and analyze the challenges and opportunities of special school teachers and primary school teachers when they are going to work inclusive between special school and primary school. The study method used for the study's implementation was qualitative interviewing. Six special school teachers and six primary school teachers were interviewed, and the interviews were based on the themes about the formal and informal purpose of inclusion, the practical achievment of inclusion, pre-conditions and obstacles of inclusion and focused achievement goals. The result showed that special school teachers and primary school teachers had different thoughts of the process of inclusive teaching. The majority of special school teachers and primary school teachers had, despite experiences of obstacles, also expressed good opportunities, as well as a willingness and ambition to work and develop inclusive teaching at the studied school. The most important framework factor and the condition that special school teachers and primary school teachers raised were access to time and reserved time. Furthermore, other significant factors were the attitudes of special school teachers and primary school teachers had to an inclusive approach, the headmasters approach and the school's set goals for the inclusive teaching. The studied school has come a long way in pursuing an inclusive teaching method. Through greater organizational stability in the teaching crew, working methods would have a greater opportunity to deepen and develop. By providing good conditions for inclusive teaching at the organizational level, head masters can also make it easier for pupils to create permanent relationships between each other and between the special school and primary school.

Genom studiens syfte, att beskriva och analysera förutsättningar för elevers inflytande i grundsärskolan och hur detta kommer till uttryck i läsundervisningen, vill vi bidra till ökad kunskap. Bakgrund och tidigare forskning behandlar förutsättningar och hinder för inflytande, språkutveckling, läsinlärning, läsförståelse samt för undersökt kommun tongivande metoder för läsinlärning och läsförståelse. Studiens empiriska data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med tolv pedagoger, samtliga verksamma inom grundsärskolan samt elva elevenkäter. Som teoretisk ansats användes sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet pekar på att elevinflytande till stor del handlar om individanpassad undervisning baserad på elevens intressen, att goda möjligheter finns att ge elever inflytande samtidigt som det upplevs som en svårighet att synliggöra elevinflytandet för eleverna, samt att tolka elevers kommunikation gällande intentioner och önskningar i läsundervisningen. Starkt tongivande i pedagogernas resonemang, både om elevinflytande och läsundervisning var vikten av att samarbeta med grundskolans elever; dels som förebilder och dels som en källa till lärande. Gemenskapen och samspelet som framgångsfaktorer för lärande påpekades mångfaldigt, men också de kommunikativa vinsterna med att låta elever med olika förutsättningar lära tillsammans och vara resurser för varandras lärande. Vad gäller elevers upplevelser av inflytande anser en övervägande andel att de blir lyssnade på men resultatet visar att det eleverna upplever sig ha inflytande över inte är undervisningsrelaterat. / The purpose of the study, is to describe and analyze the prerequisites for students influence in the special school and how this is expressed in the reading education, we want to contribute to increased knowledge. Background and previous research deals with the prerequsites and barriers on influence, language development, learning to read, reading comprehension as well as for investigated municipal influential methods for reading and reading comprehension. The empirical data of the study was collected through semistructured interviews with twelve educators, all those active in the special school and a questionary with eleven pupils. As a theoretical approach, sociocultural perspective on learning was used. The result indicates that student influences mostly is about individualized education based on the student's interests, that the opportunity for students to influence is possible while at the same time educators experience a difficulty in visualizing student influence to their students, as well as interpreting student communication regarding intentions and wishes in learning how to read. The main purpose the educators reason about, when it comes to student influence and reading education, was the importance of collaborating with elementary school students; partly as role models and partly as a source of learning. The solidarity and interaction as success factors for learning were pointed out many times, but also the communicative benefits of allowing students with different prerequisites to learn together and to be resources for each other's learning. In regards of the students' experiences of influence, it is considered that they are listened to, but the results show that what the students have influence over does not regard their education.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva och analysera på vilka sätt lärare arbetar för att främja interaktion mellan elever i grundsärskolan inriktning träningsskola. Svar söktes på hur lärare arbetar med den kommunikativa miljön, och på vilket sätt alternativ och kompletterande kommunikation kan användas för att främja den horisontella kommunikationen. Vidare undersöktes vilka hinder och möjligheter lärare upplever att det finns för eleverna att interagera med varandra. Det empiriska materialet samlades in i en mellanstor svensk kommun. Studien utgick från en fenomenologisk forskningsansats med inspiration av ett sociokulturellt perspektiv. Studien visade att elever i träningsskolan erbjuds för lite horisontell kommunikation och att det finns flera orsaker till detta. De huvudsakliga anledningarna till varför eleverna får för lite horisontell kommunikation som framkommer i studien är brister i den kommunikativa miljön, hög vuxentäthet samt elevernas funktionsnedsättningar. I studien framkommer att lärare medvetet arbetar för att främja elevernas interaktion genom att skapa ett positivt klimat och genom att tillrättalägga såväl den fysiska som den sociala miljön. Enligt lärarna i studien har samtliga elever behov av alternativ och kompletterande kommunikation i olika former. Vidare beskrivs den alternativa och kompletterande kommunikationen som ett viktigt verktyg för att öka elevernas möjligheter att interagera med varandra.

The purpose of this study is to show how some of primary teachers and support teachers in middle and lower secondary school, with help from special education advice and support, create conditions for learning for integrated students with intellectual disability. The research questions in the study are, how can special advice be arranged in the form of a network? What questions may be in focus for teachers and support teachers who teach student with intellectual disability? How does the teachers and support teacher reasons at the implementation of special advice. An research overview of the field within the field of inclusion of students with intellectual disability was done.  The theoretical approach is based on Dillons seven elements of curriculum, which form an educational context. The seven categories are: teacher, student, subject, environment, activity and result. The study has a qualitative approach. The method which has been used in the study is qualitative interviews. The study includes interviews with a principal, a special education teacher, primary teachers and support teachers. The principal and the special teacher were interviewed with the purpose to find out the thoughts behind the recently started network in the township, for regular schools who educate students with intellectual disabilities who are integrated. The analysis of the data conducted by separating the answers in different categories. These categories were created from Dillons seven elements of curriculum, which were clustered into three themes.   The result indicates that the teachers and support teachers have a positive attitude towards teaching students with intellectual disability in primary school. It is also indicates that the primary teachers and support teachers have a large need for support in the form of special education advice. Support needed in various ways, but particularly when it comes to discussing thoughts and ideas, adjusting material and finding an appropriate level of teaching.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om några pedagogers erfarenheter av IKT som stöd i läs- och skrivundervisning i grundsärskolan. De forskningsfrågor som ställts är hur pedagoger inom grundsärskolan beskriver att de använder IKT som stöd för elever i läs- och skrivundervisning, vad pedagogerna uttrycker för inställning till IKT och vilka för- och nackdelar som de kan se kring användandet av IKT som stöd i läs- och skrivundervisningen.   Metodvalet för studien är semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar inom grundsärskolans åk 1–9 och använder sig av någon form av IKT i sin undervisning. Respondenterna skulle också arbeta med ämnet svenska. Intervjuguiden skickades ut i förväg för att förberedda respondenten på själva intervjutillfället. Intervjuerna har spelats in och transkriberas för analysarbetet. I analysarbetet har ett sociokulturellt perspektiv på lärande används.        Resultatet med studien visade på att respondenterna anser att IKT kan vara ett stort stöd för elever i grundsärskolan inom läs- och skrivundervisningen. De stora fördelarna var att elever kan ta till sig kunskap genom att få texter upplästa via talsyntes, kunna skriva texter även om de har motoriska svårigheter med till exempel penngrepp. Nackdelar kunde vara den tekniska biten och att eleverna förlorade den finmotoriska träningen som skrivande med penna ger dem. / The purpose of this study is to contribute with knowledge of some educators' experiences of ICT as support for reading and writing education in compulsory schools  for pupils with learning disabilities The research questions are how educators in compulsory schools for pupils with learning disabilities describe that they use ICT as support for students in reading and writing education, which attitudes educators express about ICT and which pros and cons they can see in the use of ICT as support in reading and writing education.   The method selection for the study is semi structured interviews with respondents who work within the grades 1-9 in compulsory schools for pupils with learning disabilities and use some form of ICT in their education. The respondents also work with teaching the subject Swedish. The interview guide was sent out in advance to prepare the respondents for the interviews. The interviews were recorded and transcribed for the analysis work. In the analysis work, a socio-cultural perspective on learning has been used.   The results of the study showed that respondents believe that ICT can be a great support for students in compulsory schools for pupil with learning disabilities regarding reading and writing education. The major advantages were that students can gain knowledge by getting texts read out loud with speech synthesis and writing texts even if they have physical difficulties with their fine motor skills, such as holding a pencil. Disadvantages could be the technical bit and that the students lose their motor skills practice that pencil writing can give them.

Syftet med den här studien är att undersöka hur några lärare kan arbeta med att utveckla undervisningen i grundsärskolan för att ge eleverna möjligheter att utvecklas i läsning. För att ta reda på det har jag genomfört en Learning study. Jag har sedan analyserat resultatet med hjälp av Variationsteori. Det sammantagna resultatet visar att det gynnar eleverna om undervisningen varieras utifrån elevernas sätt att förstå och uppfatta det som eleven ska lära sig. I studien framkommer att visuellt stöd och digitala verktyg kan öka elevernas möjligheter att utvecklas i läsning. Studien samt tidigare forskning visar att undervisningen bör utgå från att eleven ska lära sig både ordbilder och enskilda bokstavsljud. Lärare som deltagit i studien efterlyser ytterligare kompetens för att kunna använda digitala verktyg i undervisningen samt hur undervisningen kan utformas för att träna den fonologiska medvetenheten. / The aim of this study is to investigate how some teachers can work to elaborate teaching to provide student with intellectual disabilities and autism spectrum disorder opportunities to develop reading skills. To find out, I have completed a Learning Study. I have then analyzed the result using Variation Theory. The overall result shows that it benefits the students if the teaching is varied based on the students' ways of understanding and perceiving what the student will learn. The study found that visual support and digital tools can increase students' ability to develop in reading. The study and previous research show that the teaching should include that the student should learn both word images and individual letter sounds. The teachers who participated in the study require further skills in order to be able to use digital tools in teaching as well as how teaching can be designed to practice phonological awareness.

Abstract The purpose with this study is to illustrate how six teachers precieves learning environment for pupils with intellectual disabilities who are placed in elementary school. The study take stand from four questions; What are these six teachers opinions about learning environment for pupils with intellectual disabilities? What methods are used to respond to the needs of the pupils with intellectual disabilities? What are the teachers opinions about inclusion? On what basis are inclusion possible for pupils with intellectual disabilities? The study is a qualitative study, based on six interviews with semi structure; Five interviews with teachers, who have experiences of pupils with intellectual disabilities, who are placed in elementary school. One interview with a special need teacher, working with one pupil who are placed in elementary school. The analysis of this study is made with the perspective from the salutogenic theory of Aaron Antonovsky (SOC- Sence of Coherence). The main concepts in this perspective are manageability, comprehensibility and meaningfulness. All the data has been transcribed, and analysis is made from the salutogenic perspective. The result of this study shows that teachers are trying to respond to the needs from pupils with intellectual disabilities. They try to structure the learning environment in their classrooms. Each interview tells that learning environment is a complex concept. The learning environment doesn’t end in the classroom. Corridors, the school restaurant and the schoolyard is also important areas to adjust for all pupils in school, and especially for pupils with intellectual disabilities. Participation is made from adjusted learning environment, but also from social contact, which is an important part of learning. The teachers underlines the fact that the school is supposed to be adjusted for all the pupils who are in it. The school should be experienced with comprehensibility and meaningfulness. This study shows that teachers has got high ambitions when it comes to adjust the learning environment for pupils with learning disabilities. The study also shows that the teachers, quite often, doesn’t get the basis to implement an adjusted learning environment. This study can make a clearer picture of how we can adjust our learning environment for all the pupils who are in it. The learning environment should take stand from manageability, comprehensibility and meaningfulness. That increases the feeling of participation for every pupil, even pupils with intellectual disabilities. / Sammanfattning Syftet med studien är att synliggöra sex pedagogers uppfattningar kring om, och i så fall hur, lärmiljön anpassas och tillgängliggörs för grundsärskoleelever som är placerade i grundskolan. Utifrån syftet har fyra frågeställningar formulerats: Vad framkommer i de sex pedagogernas utsagor om vad de anser är en tillgänglig lärmiljö? Genom vilka olika arbetssätt anpassar pedagogerna sin undervisning för att möjliggöra tillgänglighet för grundsärskolans elever? Vad framkommer hos pedagogerna i deras uppfattningar om inkludering? Vilka förutsättningar för att möjliggöra tillgängliga lärmiljöer upplever pedagogerna att det finns? Studien har en kvalitativ ansats och bygger på sex semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med pedagoger som arbetar eller har arbetat med placerade elever i grundskoleklass samt en resurspedagog som arbetar med en placerad grundsärskoleelev. Analys- och tolkningsarbetet utgår från Aaron Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM – Känsla Av SAMmanhang. De begrepp som valts ut från detta perspektiv är, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Datamaterialet har transkriberats och sedan analyserats utifrån det salutogena perspektivet.   Studiens resultat visar att pedagoger försöker att anpassa undervisningen och skapa tillgänglig lärmiljö i klassrummet. De upplever att begreppet tillgänglig lärmiljö är ett stort begrepp som innehåller många olika delar. Förutom arbetet med tillgänglighet i klassrummet anses också att arbetet på hela skolan, inklusive skolgårdsmiljö och korridorer ingår i begreppet tillgänglig lärmiljö. Även den sociala samvaron anses vara en viktig del för att eleverna ska känna delaktighet. Pedagogerna trycker på att den tillgängliga lärmiljön innebär att skolan ska vara anpassad för alla elever, så att alla elever ska få möjlighet att kunna nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Pedagogerna i studien anser att tillgänglighet är att känna delaktighet, och att vara en del av ett socialt sammanhang. Lärmiljön ska utgöra en begriplig och meningsfull kontext. Denna studie kan medverka till att skapa en tydligare bild av möjligheter men också hinder för att nå till målet om en skola för alla. Genom att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för elever i grundsärskolan skapas en tillgänglighet som innebär ökad delaktighet.