The purpose of this study is to help increase knowledge of using augmentative and alternative communication (AAC) in the music education in compulsory schools for pupils with learning disabilities. The study aims to identify and analyze how this use affects these pupils’ communication and participation, in educational and social context. Three issues are based on the purpose, focusing on: 1) how AAC is used in music education, 2) what possibilities are provided for pupils to use AAC, and 3) what effect this usage has upon the participation and learning of the pupils. This is a qualitative case study, based on one case representing a larger group. The theoretical framework is a communicative relationship-based perspective (KoRP) which assumes that communication, participation and learning are closely connected and interdependent. An established model (the participation model) has been used in the analysis to identify and analyze different aspects of participation. Methods used are direct observations during lessons, and also informal conversations with the teacher. The result shows that AAC is used more by the teacher than the pupils, as indicated in previous research. Time, cooperation and practical conditions seem to affect the possibilities of using AAC in the classroom. The result also shows that AAC is used mostly in teaching, with much less use in creating relationships. Pictures and gestures are most frequently used, however, the result also indicates that music itself is used both by teachers and pupils as an instrument for communication, participation and learning.

The aim of this study was to investigate how teachers in schools for youths with intellectual disabilities view their pupils’ abilities to access sex education. The study is based on individual interviews with five teachers in years 6 - 9. The theoretical framework has been set by Michel Foucault’s theories on normality and power and “the ignored curriculum” as described by Nathalie A. Gougeon. It is also supported by additional theories on normality and sexuality. The results of the study show that, these pupils have a harder time finding information about sex and relationships, because of the stigma surrounding people with intellectual disabilities in relation to sexuality, and because of the lack of information about sex outside the classroom for youths with intellectual disabilities. Youths with no intellectual disabilities learn about sex also outside of classrooms to a large extent, which is more difficult for youths with intellectual disabilities. The role of the teacher as provider of sex education is therefore crucial.

Fem år har passerat sedan Läroplan för grundsärskolan 2011, LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), infördes. Denna läroplan innebar ett tydligt fokusskifte från att som tidigare ha en något mer omsorgsorienterad verksamhet till att istället arbeta på ett mer kunskapsinriktat sätt. Ungefär lika lång tid har gått sedan examensförordningen (SFS2011:688) trädde i kraft och förändrade behörighetskraven för undervisande personal i grundsärskolan. Grundsärskolan får ofta kritik för att fortfarande vara en alltför omsorgsinriktad verksamhet där kunskapsutveckling får stå tillbaka. En viktig fråga torde i sammanhanget vara att utröna vad omsorg är? Är det en term vars innebörd har förändrats i takt med verksamhetens utveckling över tid? Syftet med studien är dels att genom en historisk återblick påvisa en utveckling från en starkt omsorgsorienterad verksamhet till en modernare kunskapsutvecklande dito. Dels att genom intervjuer med tre speciallärare verksamma på grundsärskolor beskriva om och i så fall hur den nya examensförordningen från 2011 har påverkat och påverkar den svenska grundsärskolans verksamhet. Som teoretiskt ramverk har relationell pedagogik (Östlund, 2012) och Vygotskijs (2001) teorier om ett sociokulturellt perspektiv använts. Arbetet tar sin början med en historisk återblick, både för att synliggöra framväxt och utveckling och för att kunna reflektera över det perspektivskifte som är synligt idag. I beskrivningen av vad en speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning förväntas arbeta med omnämns inte ordet omsorg alls. Det nämns bara i styrdokument som rör alla skolformer, skollagen (SFS 2010:800) och LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), vilket för tankarna till att omsorg inte är signifikant för grundsärskola. Studien undersöker genom intervjuer vilka effekter examensförordningen och därmed införandet av speciallärarexamen har för professionalisering, beträffande personalens behörighetsgrad och arbetssätt. Resultat och analys visar dels att termen omsorg kan behöva en modernare definition men också att studiens teoretiska ramverk verkar utgöra hörnpelare för ett gynnsamt arbetssätt i den svenska grundsärskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva variationer av lärarnas uppfattningar om läsundervisning i grundsärskolan. Den valda metoden för studien är fenomenografi. En fenomenografisk studie beskriver hur människor uppfattar ett fenomen i sin miljö. Sex lärare som för närvarande arbetar med läsundervisning i grundsärskolan har intervjuats. En fenomenografisk analys i sex steg har använts för att analysera intervjuerna.  Resultatet i studien redovisas i tre olika utfallsrum. I utfallsrummen beskrivs lärares uppfattningar av sitt ansvar, lärares uppfattningar av god läsundervisning och lärares uppfattningar av utmaningar i grundsärskolan. Slutligen beskriver denna studie hur lärare uppfattar sitt uppdrag, vad de anser vara viktiga inslag i läsundervisning och hur lärare uppfattar elevernas förmåga att lära sig läsa. En viktig slutsats är att de intervjuade lärarna anser att det är viktigt att tro på elevers förmåga att lära sig att läsa. En annan slutsats är att undervisningen bör planeras utifrån elevers intressen. Nuvarande forskning om lärares läsundervisning har diskuterats liksom om läroplanen främjar elevers läsutveckling. / The purpose of this study is to examine and describe variations of teachers' perceptions of readinginstruction in the compusory school for pupils with learning disabilities. The chosen method of the study is phenomenography. A phenomenographical study describes how people perceive a phenomenon in their environment. Six teachers currently working with reading instruction in the compusory school for pupils with learning disabilities have been interviewed. A six-step phenomenographical approach has been used to analyze the interviews. The results of the study are reported in three different outcome spaces. In the outcome spaces describes the teachers’ perceptions of their responsibility, teachers’ perceptions of good reading instruction and teachers' perception of challenges in the compusory school for pupils with learning disabilities. Finally this study describes how teachers perceive their mission, what they deem as key elements of reading instruction and how teachers perceive students' ability to learn to read. An important conclusion is that the interviewed teachers mean that it is important to believe in pupils' ability to learn to read. Another conclusion is that they also favor work planned around student's interests. Current research on teachers´ reading instruction are discussed as well as if the curriculum directing today's training school promotes students reading skills.

The purpose of this study is to examine educational aid´s perceptions of social inclusion in the compulsory school for pupils with learning disabilities in training school classes. The chosen method of this study is a qualitive research approach. Five educational aid´s currently working with pupils with intellectual disabilities in the compulsory school for pupils with learning disabilities have been interviewed. A relational and categorical models of special education has been used to analyze the interviews and a comparison between the relational, categorical approach, the thoughts of the educational aids and the regulatory documents from the Swedish National Agency for Education is taking place in the study. The result of the study shows that most of the educational aid´s in the study thinks that they can both support and obstruct social inclusion for pupils with learning disabilities. The study also shows that pedagogical guidance and discussions in the work crew about social inclusion are important to promote social inclusion. The educational aid´s believe that the pupils have little interest in participate in social interaction with other pupils. Furthermore the paraprofessionals believe that the teachers should have a comprehensive view over the pupils and their school day and that the educational aid´s thinks that they have a closer relation with the pupils because they spend more time with them than the teachers do. The informants indicated that learning environments, the ability to back away, and cooperation within the teaching team are important factors to promote social inclusion. / Syftet med studien är att undersöka några elevassistenters uppfattningar om social delaktighet i grundsärskolan med inriktning mot ämnesområden. Den valda metoden i denna studie var en kvalitativ forskningsansats. Fem elevassistenter som arbetar med elever i grundsärskolan med inriktning mot ämnesområden har blivit intervjuade. En relationell och kategorisk modell av specialundervisning har använts för att analysera intervjuerna och en jämförelse mellan det relationella, kategoriska synsättet, tankar från elevassistenterna och Skolverkets styrdokument sker i denna studie. Resultatet visade att merparten av elevassistenterna ansåg att de själva både kunde underlätta oh vara till hinder för den sociala delaktigheten för elever med utvecklingsstörning. Att handledning och diskussion om social delaktighet var viktiga faktorer samt att elevassistenterna ansåg att elever med utvecklingsstörning själva hade ett begränsat intresse av att inleda socialt samspel med andra elever. Studien visade även att pedagogisk handledning och diskussioner inom arbetslaget om social delaktighet är viktiga faktorer för att öka social delaktighet. Elevassistenterna ansåg att eleverna hade lågt intresse av att delta i sociala interaktioner med andra elever. Vidare så framhöll elevassistenterna att en lärare bör ha ett helhetsgrepp över eleverna och undervisningen och elevassistenterna anser att de har en närmare relation med eleverna då de spenderar mer tid med dem än vad lärarna. Elevassistenterna indikerade att lärmiljö, förmåga att backa undan och samverkan inom arbetslaget som viktiga faktorer för att öka social delaktighet.

Syftet med föreliggande uppsats är att belysa frågan om förekomsten av musikterapeutisk kunskap och kompetens i olika skolformer i Sverige. Musikterapi kommer emellanåt till användning i musikundervisning med elever som har funktionsnedsättning, främst synes detta gälla då en musiklärare också är utbildad musikterapeut. Ett problem är vilka musikterapeutiska kunskaper och vilken kompetens som egentligen kan komma till användning i arbetet med elever med funktionsnedsättning i skolan. Ett annat problem är på vilka sätt lärare i musik ges möjlighet att ta del av musikterapeutiska kunskaper och kompetens i sin utbildning. Hypotesen som ligger till grund för föreliggande studie är att lärare i musik har behov av kunskap och kompetens om musikterapi i undervisning med elever med olika funktionsnedsättningar. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning riktad till lärare i musik som undervisar elever med funktionsnedsättning. Studiens forskningsfrågor lyder: Hur stor andel av musiklärarna i undersökningen har någon form av musikterapeutisk utbildning? Hur många använder sig av någon form av insatser som kräver musikterapeutisk kunskap eller kompetens i sin undervisning? Och hur ofta sker detta i så fall? Hur ser lärarna på användning av musikterapi i skolan? Resultatet visade att lärarna ansåg att det behövs fler utbildade musiklärare med musikterapeutisk kompetens i alla skolformer för att ge elever ett nödvändigt stöd i utvecklingen. Lärarnas tankar om hur musikterapi och musikterapeutiska redskap kan komma till användning som en hälsofrämjande, utvecklande resurs i det pedagogiska arbetet i olika skolverksamheter och som en del av elevhälsa utgör en del av resultatet. Studiens slutsats är att det behövs en modell eller ett koncept för utarbetande och användning av musikterapeutisk kunskap och kompetens i musiklärarutbildning och i arbete med elever på skolor. / This study’s purpose is to illuminate issues about the use of music therapy at schools in Sweden. Music therapy occasionally comes into use during music education with students who have disabilities. Primarily this seems to apply when a music teacher is also a trained music therapist. One problem is which type of music therapeutic knowledge and competence can actually be used when working with students with disabilities in schools. Another problem is the way in which music teachers are given the opportunity, to take part in music therapeutic knowledge and skills during their education. The hypothesis that forms the basis of the present study, is that music teachers need knowledge and competence about music therapy when teaching students with different development disorders. The study is based on a quantitative questionnaire survey, aimed at music teachers who teach students with disabilities. The study's research questions read: How many of the music teachers in the survey have some sort of music therapy as part of their education? How many people use some form of intervention that requires music therapeutic knowledge or competence in their teaching? And how often does this happen? How do teachers see the use of music therapy in schools? The result showed that the teachers felt that more educated music teachers with music therapeutic competence were needed in all school forms to provide students with the necessary support in development. The teachers’ thoughts about how music therapy and music therapeutic tools can be used as a health-promoting, developing resource in the pedagogical work in different school activities and as part of student health are part of the result. The study's conclusion is that a model or a concept is needed for the preparation and use of music therapeutic knowledge and competence in music teachers training when working with students at schools.

Abstract The aim of this study is to contribute knowledge of guardian´s experience of having a child in compulsory- and upper secondary school for learning disabilities. Research questions: How do guardians describe their lived experience of the phenomenon of having a child placed in the compulsory- and upper secondary school for learning disabilities? How do guardians describe the relationship between home and school? Research indicates a multifaceted complexity characterized by high level of stress among guardians of children diagnosed with intellectual disabilities (ID). Attitudes from the society in whole towards people with ID have a major impact. My study has a phenomenologically inspired approach, that aims to access and understand the phenomenon by addressing the source, the guardians. I have interviewed three guardians and learned stories from their existential worlds. They show faith in school, but also anxiety from complex situations that they are faced with. It is important that teachers in schools for pupils with ID are aware of these feelings when meeting the guardians, since they are important to build good cooperative relationships between school and home. Successfulness is based on good relationships and for this to occur, an understanding of the situations of the guardians is required. Keywords cumpulsory school for learning disabilities, upper secondary school for learning disabilities, guardians, phenomenology, lived experience, relationship between home and school, intellectual disability, ID. / Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om vårdnadshavares levda erfarenhet av att ha ett barn i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Forskningsfrågor: Hur beskriver vårdnadshavare sin levda erfarenhet av fenomenet att ha sitt barn placerat i grundsärskolan och gymnasiesärskolan? Hur beskriver vårdnadshavare relationen mellan hem och skola? Forskning visar på en mångfasetterad komplexitet som kännetecknas av en hög stressnivå hos vårdnadshavare till barn med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Omgivningens inställning till personer med IF har stor påverkan. Min studie har en fenomenologiskt inspirerad ansats vilket syftar till att förstå fenomenet genom att gå till källan, vårdnadshavarna. Jag har intervjuat tre vårdnadshavare och tagit del av berättelser från deras livsvärldar. I deras berättelser visar sig en tillit till skolan men också starka känslor i form av oro, frustration och komplexa situationer att förhålla sig till. Detta tolkar jag som en form av stress. Dessa känslor och erfarenheter behöver speciallärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan vara medvetna om i mötet med vårdnadshavare. Dessa möten är en viktig komponent som bygger samarbetet mellan hem och skola. Ett bra samarbete grundar sig i goda relationer och för att dessa ska uppstå krävs en förståelse för vårdnadshavarens situation. Nyckelord Grundsärskola, gymnasiesärskola, vårdnadshavare, fenomenologi, levda erfarenheter, relation mellan hem och skola, intellektuell funktionsnedsättning, IF.

Abstract Research shows that the prevailing view is that the relationship between teacher and pupil is fundamental to learning. Although most studies emphasize the crucial importance of a positive relationship between teacher and student, it also highlights that more knowledge is needed about what actually happens when a teacher acts relationally. The purpose of this study is therefore to elucidate what teachers do in their practice which creates good conditions for a good teacher-student relationship with students incompulsory school for children with severe learning disabilities.The purpose is achieved by answering the questions: What good conditions for a good teacher-student relationship can be determined based on how teachers act in the teaching practice with students incompulsory school for children with severe learning disabilities? What good conditions for a good teacher-student relationship with students incompulsory school for children with severe learning disabilities can be determined based on the descriptions of three teaching teachers? and How can good prerequisites for a good teacher-student relationship with students inthe practice ofcompulsory school for children with severe learning disabilities be understood from a two-dimensional interpretation framework? The relational perspective according to Aspelin (2013, 2016) is the perspective used to interpret the study's empirics. According to this perspective, a two-dimensional interpretation framework consisting of two approaches, which Aspelin (2013) calls pedagogical approaches and pedagogical meetings, is required. In order to balance these, differentiation skills (Aspelin, 2016) are also required to have the ability to regulate proximity and distance in the relationship. Observational studies and interview studies were conducted to find answers to the study's questions. The study results show that the two survey methods complement each other, since the results of the study methods do not contradict each other, but rather substantiate and supplement, the assumption is made that this contributed to a more complex picture of relationship building. The methods illustrate the topic from two different perspectives, what the teacher does and what the teacher describes it to do. The result reflects the different ways of creating the conditions for relationships that the study's review of previous research shows. Based on a combination of the results of the study methods, it can be seen that teachers are often in the social and interpersonal dimension at the same time and that they influence and presuppose one another. Taken together, the study's results can be interpreted as the fact that specialist teachers' knowledge of the pedagogical work and their ability to self-insight is the basis of their work in building teacher-student relationships. And that differentiation creates the conditions for the teachers' ability to differentiate between private and professional as well as the prerequisite for the student to take a place as an individual. / Sammanfattning Forskning visar att den rådande synen är att relationen mellan lärare och elev är grundläggande för att lärande skall ske. Trots att flertalet studier framhåller den avgörande betydelsen av en positiv relation mellan lärare och elev lyfter den även att det behövs mer kunskap om vad som faktiskt äger rum när en lärare agerar relationellt. Syftet för denna studie är därför att belysa vad lärare gör i sin praktik som skapar goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolan. Syftet uppnås genom att besvara frågeställningarna: Vilka goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation går att utröna utifrån hur lärare agerar i undervisningens praktik i träningsskolan? Vilka goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolan går att utröna utifrån tre undervisande lärares beskrivningar? samt Hur kan goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolans praktik förstås utifrån en tvådimensionell tolkningsram?  Det relationella perspektivet enligt Aspelin är det perspektiv som används för att tolka studiens empiri.Enligt detta perspektiv fordras dels en tvådimensionelltolkningsram bestående av två förhållningssätt som Aspelin (2013) benämner pedagogiskt förhållningssätt och pedagogiskt möte. För att balansera dessa krävs även en differentieringskompetens för att ha förmågan att reglera närhet och distans i relationen. Observationsstudier och intervjustudier genomfördes för att finna svar på studiens frågeställningar. Studiens resultat visar att de två undersökningsmetoderna kompletterar varandra, då resultaten från studiens metoder inte motsäger varandra, utan snarare underbygger och kompletterar, görs antagandet att detta bidrog till en mer komplex bild av relationsbyggande. Metoderna belyser ämnet från två olika perspektiv, vad läraren gör och vad läraren beskriver att den gör.  Resultatet speglar de olika sätt att skapa förutsättningar för relationer som studiens genomgång av tidigare forskning visar. Utifrån en kombination av resultaten från studiens metoder syns att lärarna ofta befinner sig i den sociala och den mellanmänskliga dimensionen samtidigt samt att dessa påverkar och förutsätter varandra. Sammantaget kan studiens resultat tolkas som att speciallärares kunskap om det pedagogiska arbetet och deras förmåga till självinsikt är grunden i deras arbete med att bygga lärare- elevrelationer. Och att differentiering skapar förutsättningar för lärarnas förmåga att skilja på privat och professionell samt förutsättningen för eleven att ta plats som en egen individ.

Kunskapsbidraget från denna studie fokuserar på att medföra en djupare insyn i hurundervisningstiden i matematik i grundsärskolan årskurserna 7-9 fördelas på de femkunskapsområden i det centrala innehållet, samt en kartläggning av möjliga orsaker och syftenmed denna fördelning.Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare kan fördela undervisningstiden på defem kunskapsområdena i matematik, utifrån det centrala innehållet i grundsärskolans läroplan(Lsär 11), i årskurserna 7-9, och hur fördelningen motiveras.Frågeställningar: Hur fördelar respondenterna undervisningstiden på de fem kunskapsområdena imatematik i grundsärskolan? Hur motiverar dessa respondenter denna fördelning av undervisningstiden?Föreliggande studie har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv på två nivåer. Påden första nivån analyseras helheten och studiens första frågeställning utifrån konstanterna,grundsärskolans styrdokument och den totala undervisningstiden. På den andra nivånanalyseras det insamlade materialet utifrån fem avgränsningar, förberedelse, tid,individualisering, konkreta och grundläggande arbetsområde och elevens självförtroende, tillitoch intresse för matematik.För att få ett varierat och brett resultat på studien, utifrån dess syfte och frågeställningar,användes mixade metoder med både frågeformulär som innehöll en kvantitativ del med slutnafrågor och en kvalitativ del med öppna frågor och intervjuer. Studien har två preciseradefrågeställningar som krävde olika angreppssätt för att kunna nå ett kunskapsbidragande resultat.Resultaten från den halvstrukturerade kvalitativa intervjun och de kvalitativa frågorna ifrågeformuläret förklarade en del av och gav djupare inblick och förståelse för de kvantitativadata som det strukturerade frågeformuläret gav.Det som framkommer i denna studie är att respondenterna fördelar undervisningstiden imatematik i grundsärskolan årskurserna 7-9 ojämnt på de olika kunskapsområdena. Det är storaskillnader och stor spridning på hur respondenterna väljer att fördela sin undervisningstid. Dettaär i enlighet med Skolverkets (2019) riktlinjer, som ger pedagogen mandat att själv bestämmatidsfördelningen efter eget tycke, men med elevens bästa i fokus. I resultatet träder fem avgränsningar fram, till hur respondenterna motiverar sin fördelning av undervisningstiden.Studiens resultat kan sammanfattas med att matematikundervisningen i grundsärskolanårskurserna 7-9, såsom respondenterna presenterar den, är mycket konkret, praktisk ochvardagsnära undervisning som varieras och anpassas efter den enskilde eleven, något som ävenBlom (2003) visar på i sin forskning.Studien kan ge ett kunskapsbidrag i form av ökad insikt och förståelse kring hur och varförrespondenterna väljer att fördela undervisningstiden i matematik i grundsärskolan årskurserna7-9, på det sätt som de gör. Men störst kunskapsbidrag ger föreliggande studie genom att öppnaupp för insyn i det komplexa med att undervisa i matematik i grundsärskolan och knapphetenpå forskning inom detta område.Nyckelord: Centrala innehållet, grundsärskola, IF-diagnos, likvärdig skola, läroplanen förgrundsärskolan (Lsär 11), matematik

Denna studie redogör för hur personal verksamma i grundsärskolan med inriktning träningsskola, beskriver sitt arbete med elevers kommunikationsutveckling genom AKK, Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer som genomförts på rektorer, specialpedagoger, pedagoger och elevassistenter. Intervjuerna har analyserats genom tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke, 2006). Ianalysarbetet framkom gemensamma mönster, kring hur utveckling av elevers kommunikation med hjälp av AKK beskrivs av personal. Dessa redovisas under tre huvudteman i resultatdelen; samverkan för utveckling, resurser i elevens omgivning samt utvecklingsområden. Syftet med denna induktiva studie (Bryman, 2011) har varit att få en fördjupad insikt kring hur informanterna beskriver kommunikationsutveckling genom AKK. Resultatet visade attpersonal har en tydliggörande struktur genom AKK, framför allt genom bilder i olika former.Tecken som stöd används för att förstärka och förtydliga kommunikationen. Multimodal kommunikation anses vara gynnsamt. Personal motiverar eleverna till att använda AKK genom att vara förebilder, och strävar efter att använda det hela tiden. Samverkan för kommunikationsutveckling är en viktig faktor. AKK är personlig och det är omgivningens ansvar att tolka elevens kommunikation. / In this study we have investigated how staff working in compulsory school for children with severe learning disabilities, describe their work with students' communication development through AAC, Augmentative and Alternative Communication. The survey is based on semi-structured interviews conducted with principals, special educators, teachers and student assistants. The interviews have been analysed through thematic analysis (Braun & Clarke, 2006). In the analysis work we found common patterns, about how development of student communication with help of AAC is described by staff. These are reported and named under different themes in the introductory section. The purpose of this inductive study (Bryman, 2011) has been to gain a deeper understanding into how informants describe communication development through AKK. The result indicated that staff have a clear structure through AAC, especially images in different forms. Signs as support are used to reinforce and clarify communication. Multimodal communication is considered to be favourable. Staff motivate students to use AAC by being role models and strive to use it in all time. Collaboration for communication development is an important factor. AAC is personal and it is the responsibility of the environment to interpret the pupil´s communication.