Studiens syfte är att undersöka grundskollärarens uppfattningar av inkludering av grundsärskolans elever i grundskolans verksamhet. Frågeställningarna är; vilka möjligheter, utmaningar och framgångsfaktorer ser grundskolelärare angående inkludering av grundsärskolans elever i grundskolans verksamhet? Studien är en kvalitativ studie där sex semistrukturerade intervjuer genomförs med grundskollärare med erfarenhet av inkludering av grundsärskolans elever i grundskolans verksamhet från förskoleklass upp till årskurs sex. I analysen används två teorier, Asp-Onsjös (2008) teori om inkludering som belyser inkluderingen på nära håll och Nilholms (2007) perspektiv på specialpedagogik som tillåter en mer distanserad tolkning av fenomenet.     I studien framkommer de demokratiska och sociala fördelarna med att inkludera elever samt utmaningarna som innefattar såväl ledningens ansvar, lärarens arbetsvillkor, föräldrarnas inflytande och det dagliga arbetet. Framgångsfaktorer som blir tydliga är lärartäthet, tillgång till grupprum och att inkluderingen påbörjas direkt i förskoleklass. Intressant att lyfta är de samstämmiga uppfattningarna som presenteras såväl i litteraturen, forskningen, som av informanterna om de positiva effekterna, utmaningarna och framgångsfaktorer i inkluderingssammanhang. Mest anmärkningsvärt är hur betydelsefull socio-kommunikationen är mellan lärare och eleverna som inkluderas för att skapa sammanhang och förståelse om vad som avhandlas. Likaså betonas vikten av att upprätthålla ett gott socialt klimat på skolan.   Studiens resultat genererar ny kunskap som ger en möjlig förklaring om varför inkludering högre upp i skolåren tenderar att misslyckas. Genom att uppmärksamma vad som leder till exkludering kan skolledning, grundskollärare och speciallärare samverka för att finna lämpliga åtgärder för att motverka det. På så vis kan det som framkommer i denna studie användas i den pedagogiska praktiken. I undersökningen framkommer även vad som gynnar en inkluderande verksamhet och därmed kan detta sätta fokus på vad skolor behöver utveckla och inom vilka delar personalen behöver fortbildning för att kunna arbeta inkluderande. / The studies purpose is to examine inclusion of pupils with intellectual disabilities in compulsory schools. The key question is: what are the possibilities, challenges and successful methods as to how teachers can include pupils with intellectual disabilities and involve them in compulsory school? The study is qualitative where six semi-structured interviews are conducted by teachers with experience of including pupils with intellectual disabilities from preschool up to year 6 in compulsory schools. In the analysis there are two theories: The Asp- Onsjös (2008) theory which allowed a close analysis of the topic and Nilholms (2007) prespective on special needs teaching that allows a more distanced interpretation of the phenomenon.   In the study there are both the social and democratic advantages that incorporates pupils challenges. These challenges are also effected by the leadership, teacher, working conditions, parents influence and their daily work. Successful factors that are working are teaching experience, access to student work rooms that are included directly as a continuation of kindergarten. The interest is that the same experiences presented in the literature and research, can present the positive effects, challenges and successful methods inherent in compulsory inclusion. Most noticeable is how important socio-communication is between teachers and pupils that can be included to create inclusion and understanding in a permissive learning environment. It also stressed the importance of maintaining a good social climate at school.   The result of the study generates a new knowledge and gives a possible explanation about why placing inclusive pupils with intellectual disability higher up in the learning stage generally fails. Paying attention to what leads to exclusion can help the school leadership, teachers and special needs teachers co-operate to find suitable alternatives. The finding from this study may lead to improved future learnings and understandings of pedagogy in the school environment. In future studies there should be consideration to what constitutes appropriate activities and what schools need to develop. Staff professional development would also play an important part in this to develop their awareness and knowledge of inclusion of pupils with an intellectual disability.

Det här är en kvalitativ studie som gjorts i syfte att undersöka hur elever som är mottagna i grundsärskolan ges möjlighet till betyg enligt grundskolans kursplaner. Aktuell forskning presenteras utifrån nivåerna organisation, grupp och individ samt relaterar till perspektiv som är historiska, nutida och relationella. Som exempel kan nämnas att delaktighetsperspektivet synliggörs i förhållanden som kan innebära både hinder och möjligheter. Ansatsen i den här studien är hermeneutisk. Utifrån ett bekvämlighetsurval har semistrukturerade besöksintervjuer använts som insamlingsmetod. Efter bastranskription av intervjuerna har analysen utgått från de teman som identifierats; rummet, samverkan, betyg i enlighet med grundskolans kursplaner, anpassningar och kommunikation.  Citat har tolkats utifrån relationella och/eller kategoriska perspektiv. Resultatet visar att elever som är mottagna i grundsärskolan och ges möjlighet till betyg enligt grundskolans kursplaner befinner sig i kommunikativa organisationer som möjliggör anpassningar utifrån ett sociokulturellt deltagarperspektiv. Ett biresultat är att organisationers utformning påverkar den pedagogiska praktiken samt hur elevers möten med pedagoger gestaltas.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar några elever inskrivna i grundsärskolans senare del har om sitt inflytande i skolan. Det empiriska materialet samlades in genom två fokusgruppintervjuer där sammanlagt fyra elever deltog. Eleverna tillhör formellt en grundsärskoleklass men har alla även viss undervisning i åldersadekvata grundskoleklasser. Studien har en kvalitativ metodansats med inspiration av barndomssociologisk teori, med Lundys (Welty & Lundy, 2013) inflytandemodell som teoretiskt analysverktyg. Resultatet visar att den sociala miljön har betydelse för elevernas möjlighet till inflytande. Elevernas grundsärskoleklass uppfattas som trygg och inkluderande vilket fungerar som en grund för elevernas mod och vilja att använda sitt aktörskap. Elevernas grundskoleklasser uppfattas däremot som otrygga vilket hämmar deras inflytande. De områden som eleverna uppfattar att de har inflytande i är uteslutande kopplat till deras grundsärskoleklass. Eleverna uppfattar att de involveras det vill säga att vuxna söker elevernas åsikter, lyssnar och agerar när det gäller deras individuella veckodagbok, raster, utvecklingssamtal, klassråd samt schema. Vilket tyder på att de har reellt inflytande inom dessa områden. Vad gäller undervisning framgår av resultatet att det är ett område där elevernas inflytande skulle kunna beskrivas som begränsat. Det handlar dock inte om inte all undervisning. I en del ämnen uppfattar de att de har mer inflytande och i andra mindre. Det går därför inte att dra den enkla slutsatsen att eleverna saknar inflytande utan att det beror på ämnets natur och vilken relation de har till undervisande lärare. Ett annat viktigt resultat var att mer inflytande skulle potentiellt kunna öka elevernas engagemang. Eleverna gav under fokusgruppintervjuerna flera olika exempel på hur de skulle vilja att undervisningen såg ut i olika ämnen. Uppgifter där eleverna får använda mer av sin kreativitet uppfattas som roligare av eleverna. Det handlar därför om att själva formen för undervisningen begränsar deras engagemang. / The purpose of the study was to investigate what perceptions some special school students enrolled in the latter part of primary school have about their political participation in school. The empirical material was collected through two focus group interviews where a total of four students participated. The students formally belong to a special school class, but they all also participate in some age-appropriate primary school classes. The study has a qualitative method approach inspired by childhood sociological theory, with the ”Voice” model (Welty & Lundy, 2013) as theoretical analysis tool. The result shows that the social environment is important for students' ability to express their views and participate in decision-making. The students special school class is perceived as safe and inclusive, which serves as a basis for the students' courage and willingness to use their agency. The pupils' primary school classes are perceived as insecure, which inhibits their courage to speak their mind and therefor also their involvement in decision-making. The areas that the students perceive to have influence over are exclusively linked to their special school class. The students perceive that they are involved (that is, adults seek students' views, listen and act upon them) regarding their individual weekly diary, breaks, development talks, class councils, and schedule. Which indicates that they have real political participation in these areas. As regards to teaching, the results indicates that that is an area where students' influence could be described as limited. However, this does not concern all teaching. In some subjects the students perceive that they have more involvement in decision-making and in others less. It is therefore not possible to make the simple conclusion that the students lack influence, rather it is depending on the nature of the subject and what relation they have with the teachers. Another important outcome was that more influence could potentially increase the students' involvement. During the focus group interviews, the students gave several different examples of how they would like the teaching to appear like in different subjects. Tasks where students may use more of their creativity where perceived as more fun by the students. Thus, the form of teaching limits their commitment.

Särskolan har funnits i Sverige sedan mitten av 1950-talet, men som en egen skolform parallellt med grundskolan och med egen läroplan, är grundsärskolan relativt ung. Dock har dess verksamhet präglats av att inte vara tillräckligt kunskapsutmanande och anses istället anammat ett mer omsorgs fokuserat uppdrag. Oavsett skolform finns det alltid en rektor knuten till skolan, uppdraget som rektor innebär ett stort ansvar där ledarskapet är centralt. I grundsärskolan är det rektorn som bär huvudansvaret för att bedriva och ekonomiskt möjliggöra undervisning för elever med funktionsvariation samt vara chef över skolans anställda.    Denna studie undersöker några rektorers perspektiv av grundsärskolan som skolform. Hur upplever och hur ser rektorerna på undervisning för elever med funktionsvariation. Studiens empiriska del visar resultat från en kvalitativ intervjuundersökning av sex rektorer. Studien visar att rektorerna är eniga om mycket, men att det finns vissa upplevelser som sticker ut. Resultaten redovisas i form av fem teman; specialpedagogik, kompetens, undervisning, assistentens roll och utveckling. Intervjuerna gav en förståelse för hur rektorerna upplevde grundsärskolan och bidrog till en insikt om hur dess undervisning ter sig inom skolvärlden samt hur komplex grundsärskolan är.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i grundsärskolan arbetar med läsinlärning vad gäller elever med utvecklingsstörning. Studien redogör för deras arbete med läsinlärningsmetoder, läromedel, individanpassning, pedagogiska hjälpmedel samt vilka hinder och möjligheter som uppstår. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet och vilken ses som en övergripande teori för lärande och utveckling. I studien används kvalitativ undersökningsmetod där materialet samlades in med hjälp av intervjuer. Det insamlade materialet analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att läsundervisningen har stor betydelse för elevernas utveckling och möjlighet till delaktighet i samhället. Elevernas läsning sågs som en mycket viktig förmåga att utveckla och som kräver erfarenhet och kunskap. Det blev tydligt när läromedel som finns att tillgå många gånger inte uppfyller elevens behov. Individanpassningen av läsinlärningen kan på så sätt försvåras eftersom läromedel inte är utformade på lämpligt sätt. Eleverna på grundsärskolan behöver konkret material och som pedagogiska hjälpmedel sågs de digitala verktygen som en tillgång i lärsituationer. / The aim of this study is to investigate how some teachers work with learning to read in the compulsory school for pupils with learning disabilities. The study describes how they work with methods for reading, educational resources, individual study plans, pedagogical aids and impediments and possibilities that arise. The study’s theoretical basis is the sociocultural perspective which is considered as an wholistic approach to learning and development. The study has a qualitative research and the data is based on interiews. The colleced data is analysed from a hermeneutic approach. The result shows that reading instruction is of great importance for students’ development and opportunities for participation in society. Students’ reading was seen as a very important ability to develop, and that requires experience and knowledge. This became clear when teaching materials which are available but many times do not meet students’ needs. Individual adaptation of learning to read can thus be difficult because teaching material is not formed appropriately. Students in compulsory school for pupils with learning disabilities require specific materials and digital tools were seen as assets as teaching aids in learning situations.

The purpose of my study is to contribute with knowledge about three teachers’ view on the possibilities and difficulties to support students with intellectual disabilities insocial interaction.to get answers to my research questions in the analysis I have in my qualitative study used the theory of Fleck's model about thinking styles rooted in a socio-cultural perspective. In the study, I have used semi-structured interviews.   My study shows that teacher’s way of thinking affect students' opportunities to practice social interaction. An important finding in the study was that the school management’s attitude, is of great importance for educator’s opportunities to support the students with intellectual disability in social interactions. Through their actions school management affect what attitude and approach teachers will have against students with intellectual disability in school. The thinking styles in the study stems from the special education compensatory approach. Teachers emphasize that they themselves are important in supporting students with their interactions. When there is an interest at the school to include students with intellectual disability and teachers in the school activities, there are opportunities of many venues and situations where special educational students can interact with each other and with other students in a natural way. The study shows, that the teacher thinks that students in compulsory special schools need adult support in different interaction situations. They think that adults are required to create situation where students, with or without intellectual disabilities, can practice social interaction. They also think that adults are needed as role models and to actively participate in the interactions. / Syftet med min studie är att bidra med kunskap om tre pedagogers syn på möjligheter och svårigheter att stödja grundsärskoleelevers sociala samspel i skolan. För att få svar på mina forskningsfrågor i analysen har jag i min kvalitativa studie använt mig av Flecks teorimodell om tankestilar. Modellen bottnar i ett sociokulturellt perspektiv. I studien har jag använt mig av halvstrukturerade intervjuer. Min studie visar att pedagogernas tankestilar påverkar elevernas möjligheter att träna socialt samspel. En viktig upptäckt i studien var att skolledningens förhållningsätt har stor betydelse för pedagogernas möjligheter att stödja grundsärskolans elever i socialt samspel. Genom sitt agerande visar skolledningen vilken inställning och vilket förhållningssätt övrig personal kan ha mot grundsärskolans elever och deras möjligheter till socialt samspel.  De tankestilar som framkommer i studien bottnar i det specialpedagogiska kompensatoriska synsättet. Pedagogerna framhåller att de själva är viktiga för att stödja eleverna i det sociala samspelet. När det finns ett intresse på skolan att inkludera särskolans elever och personal i grundskolans verksamhet, då finns det möjligheter till många mötesplatser och situationer där grundsärskolan elever kan samspela med varandra och med grundskolans elever på ett naturligt sätt. Det framkommer i studien att pedagogerna tycker att det behövs vuxna som stöd i grundsärskoleelevernas olika samspelssituationer. Pedagogerna anser att vuxna behövs för att skapa situationer där elever, med eller utan funktionsnedsättning, får träna socialt samspel. De anser även att vuxna behövs som förebilder och som aktiva deltagare i samspelssituationer.

The aim of this study is to explore how some teachers in compulsory education for pupils with intellectual disabilities work with assessing the knowledge development in pupils in their daily work. The study is based on four semi structured interviews with teachers in compulsory education for pupils with intellectual disabilities. The results of the study show that teachers enjoy working in compulsory education for pupils with intellectual disabilities and that they think that assessment is a big part of everyday schoolwork. The teachers are aware of how the assessment process is supposed to work but their knowledge level, that the result shows, is not always sufficient to find useful methods and tools for assessment. This result shows that it is formative assessment which is largely applied. Teachers use many methods and contexts that enable assessment of pupils´ knowledge such as talks, observations and documentation. The results show that feedback is used partly to make visible the student´s knowledge level to the teacher, and partly to make the development of knowledge visible to the student himself. The object feedback is to show where the student is, what the goal is and how the student should get there. Several of the teachers strive to encourage students´ participation in their own learning process by developing the knowledge goals together and through frequent feedback. / Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare i grundsärskolan resonerar kring bedömning av elevernas kunskapsutveckling. Studien belyser lärarnas erfarenheter kring bedömning ur ett brett perspektiv och i det vardagliga skolarbetet. Studien bygger på fyra halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i grundsärskolans årskurser 1-6. Resultatet visar att lärarna trivs att arbeta i grundsärskolan och att de tycker att bedömning utgör en stor del av det vardagliga skolarbetet. Resultatet visar att lärarna har kunskap om hur bedömningsarbetet är tänkt att fungera men en kunskap som inte alltid är tillräcklig för att finna användbara metoder och redskap för bedömning. I resultatet framträder att det är formativ bedömning som till största delen tillämpas. Lärarna visar många metoder och sammanhang som möjliggör bedömning av elevernas kunskapsutveckling såsom samtal, observationer och dokumentation. Resultatet visar att återkoppling används dels för att synliggöra elevens kunskapsutveckling för läraren och dels för att synliggöra kunskapsutvecklingen för eleven själv. Återkopplingens syfte är att visa var eleven är, vad målet är och hur eleven ska nå dit. Flera av lärarna eftersträvar elevernas delaktighet i sin egen kunskapsprocess genom att utarbeta kunskapsmålen tillsammans och genom tät vardaglig återkoppling.

Studiens syfte var att synliggöra sex ungdomars egna erfarenheter och upplevelser av sin skoltid i grundskola och sedan i särskola. Medialt har särskolan fått ett dåligt rykte. I denna studie låg fokus på att lyfta fram elevernas egna erfarenheter av både grundskola och särskola och hur de har upplevt skoltiden. Det är en kvalitativ intervjustudie baserad på sex informanters livsberättelser. Studien kan ses vara inspirerad av en fenomenografisk metod. Studien ger en återblick av hur eleverna själva upplevt och minns tiden i grundskolan och särskolan. I analysen görs jämförelser mellan de båda skolformerna. Resultatet visade att många av informanterna kände sig ensamma och utanför i grundskolan. I särskolan kände alla informanter att de kunde vara sig själva och de fick kompisar. I särskolan anpassades skolmaterialet och lärarna hade tid för varje elev. I grundskolan förväntades alla elever klara av samma skolarbete, trots olika förutsättningar. Resultatet är i överensstämmelse med vad tidigare studier visat.

Studien har behandlat hur förskollärare och speciallärare (inriktning utvecklingsstörning) arbetar för att utveckla kommunikation och samspel för barn/elever med utvecklingsstörning i respektive verksamhet och hur de i övergången mellan skolformerna upplever och arbetar för att barnet/eleven ska få med sig färdigheter inom kommunikation och samspel och utveckla dem i grundsärskolan. Syfte: Utifrån förskollärares och speciallärares redogörelser finna implikationer för hur samverkan och samarbetet mellan skolformerna skulle kunna utvecklas i övergången förskola-grundsärskola för att barnet/eleven ska kunna utvecklas så långt som möjligt i kommunikation och samspel. Metod: En kvalitativ metod användes där data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Totalt fyra personer deltog i studien, två förskollärare och två speciallärare inriktning utvecklingsstörning. Teori: Resultatet analyserades genom ett sociokulturellt perspektiv. Resultat: För att kunna besvara syftet genomfördes studien i två steg, där förskollärare, respektive speciallärare först fick ge en nulägesbeskrivning av arbetet med kommunikation och samspel i respektive verksamhet, utifrån en sammanställning av informanternas svar besvarades sedan syftet. Studien visar att barnet/eleven får möjlighet att utveckla kommunikativa/språkliga förmågor som att samspela, tolka och använda olika kommunikativa uttryckssätt i både förskolan och i grundsärskolan. Däremot menar två av förskollärarna och en speciallärare att delaktigheten i kommunikation och samspel med andra barn/elever är låg. Implikationer som framkommit utifrån intervjuerna med förskollärarna är att det kan finnas ett behov av kunskapsutbyte mellan de både professionerna kring didaktiska frågor för att barn med utvecklingsstörning ska kunna bli mer delaktiga i kommunikation och samspel. I samtliga intervjuer framkom att rutinen kring övergången mellan skolformerna kan behöva utvecklas. Det kan behöva skapas fler möten mellan professionerna för att säkra att barnen får behålla och vidareutveckla sina kunskaper och färdigheter i kommunikation och samspel från förskolan när de blir elever i grundsärskolan. För att minimera följderna av sena utredningar behöver rutinerna vid övergångarna utvecklas, så att processen kan starta utan onödig fördröjning.

Interventionsstudien syftade till att undersökta hur lästräningsmaterialet Wolff intensivprogram(WIP), påverkade ordavkodningsförmåga och läsförståelse hos elever i olika åldrar och med olikatyper av lässvårigheter i grundsärskola och grundskola. Studien syftade också till att undersöka hurmaterialet upplevdes av eleverna. Studien innefattade tre elever från grundsärskola och fyra eleverfrån grundskola, som genomgick sex veckors enskild intensiv lästräning enligt WIP. Metoden somanvändes i studien var en single subjekt-inspirerad design med multipel baseline, som är enexperimentell metod. Designen innebar att ingen kontrollgrupp användes utan varje elevstestresultat jämfördes endast med elevens tidigare resultat. För att undersöka elevernas upplevelserav materialet användes semistrukturerade intervjuer. Resultaten gällande elevernas ordavkodningoch läsutveckling analyserades kvantativt medan resultaten av intervjuerna analyserades kvalitativt.Resultatet av studien visade att interventionen hade en positiv effekt när det gällde ordavkodning avenstaka ord och läsning av sammanhängande text. Det visade också att materialet haft en positiveffekt på läsförståelsen. Intervjuresultaten visade att eleverna upplevde materialet som motiverandeoch att det hjälpt dem att bli bättre på att läsa. Alla elever har rätt att utveckla sin läsförmåga sålångt det går utifrån sina förutsättningar. Resultatet av studien visar att WIP går att använda i bådegrundsärskola och grundskola och att det kan hjälpa elever i olika åldrar och med olika typer avlässvårigheter att utveckla sin läsning i riktning mot målen i läroplanen.