Denna studie undersökte det gruppsykologiska fenomenet konformitet på Internet. Deltagare var 941 personer från tio olika communities och forum. Av deltagarna var 58,9% kvinnor och åldern varierade mellan 12 och 88 år med en medelålder på drygt 30 år. Konformitet undersöktes genom en webbenkät där deltagarna utifrån födelsemånad fördelades på en konformitets- och en kontrollgrupp. Enkätfrågorna rörde allmänbildning, logisk förmåga samt attityder. Till skillnad från kontrollgruppen fick konformitetsgruppen ta del av diagram med fabricerade siffror över andras svar. Resultaten visade att konformitet förekom d = 0.57,p < .001. Av deltagarna konformerade 52,8% på minst en kritisk fråga. I genomsnitt konformerade cirka 14-15% av deltagarna per kritisk fråga. Konformiteten ökade när uppgiften var svår samt den fabricerade majoriteten var stor. Ingen könsskillnad fanns i graden av uppvisad konformitet. Resultaten stämmer i stort bra överens med tidigare konformitetsforskning. Slutsatsen är att människor även på Internet i hög grad påverkas av andras åsikter och konformerar till majoriteten. Detta innebär att Internet inte befriar människor från gruppsykologiska fenomen. Denna studie är extra viktig då det inte finns så mycket forskning om konformitet på Internet, särskilt inte i Sverige. Vidare forskning krävs för att närmare undersöka exakt vilka mekanismer som ligger bakom konformiteten på Internet.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2008. / Härtill 3 uppsatser.

The main purpose of the essay is to find out how Ruben Östlund dramatizes the thematic subject of peer pressure in his film De Ofrivilliga (2008), compared to conventional theories about the narrative of story and group psychology based on Craig Batty’s (2010) and Lars Svedberg’s (2012) works. By creating a model based on certain values a well-functioning group should have and a narrative model of twelve steps, the five scenarios of the film can be analysed. Since each scenario has five parts spread out over the course of the playtime, each scenario is most easily analysed in isolation. Then, after this analysis, all of the scenarios are compared and discussed together as a whole and complete piece of art. The result shows that the scenarios actually follow many of the external narrative steps, but usually lacks steps that take place internally in the characters. The characters often deny their emotional journeys and individual expression since it would harm their reputation and status in the group. This is intentional and shows the films true message, which is to show the viewer that groups have a very strong will of its own and can easily censor individual voices, especially if they are critical towards the group. Östlund seems more concerned with starting a discussion about peer pressure by showing a multitude of perspectives, rather than giving obvious answers to the problems the film poses. This answers the question why some conventional narrative steps are missing. The characters are not supposed to have complete transformational narrative arcs. Instead, the film is told directly to its audience.

Denna uppsats handlar om konflikthantering utifrån ett enhetschefsperspektiv.Frågeställningarna som vår uppsats bygger på är: Hur menar de intervjuadeenhetscheferna att de hanterar konflikter mellan medarbetarna vidverksamhetsutveckling? Hur reflekterar enhetschefer kring konfliktbegreppet?Vilka redskap anser enhetschefer att de behöver för att utföra godkonflikthantering?Som metod till vår uppsats har vi valt att använda oss av kvalitativ metod för attbesvara våra frågeställningar. Vi har gjort fyra halvstrukturerade intervjuer medenhetschefer inom äldreomsorgen. I resultat delen har vi bearbetatintervjumaterialet genom att koda och kategorisera enligt grund teori. I analysenhar vi kopplat samman vårt empiriska material med förändringsperspektivet, detsituationsanpassande ledarskapet, rollteori samt symbolisk interaktionism. / This paper is about conflict management from outside a unit head perspective.The issues that the paper builds on are: How do the interviewed unit headsmanage conflicts between employees during changes in the organisation? How dounit heads reflect around the conflict concept? Which tools consider unit headsthat they need in order to carry out good conflict handling?As method to our paper has we select to use a qualitative method in order torespond to our issues. We have done four half structure row interviews with unitheads within the elderly care.In the result part, we have processed the interview material through encoding andto categorize according to Grounded theory. In the analysis, we have linkedtogether our empirical materials with the change perspective, the situation thetailored leadership, role theory and symbolic interaktionism.

I studien undersöktes aktiva körledares inställning till att arbeta med det sociala klimatet i kören i syfte att förbättra klangen, samt vilka metoder de använder för detta. Undersökningen gjordes som en enkät, som distribuerades digitalt och sedan analyserades efter kvantitativa och kvalitativa parametrar. Enkätsvaren visade att många av de deltagande körledarna anser att det sociala klimatet påverkar klangen och gav även uttryck för på vilket sätt. Dessa åsikter tillsammans med exempel på övningar analyserades mot tidigare forskning om körsång och hälsa, samt sociokulturella teorier om kultur, kontext och intersubjektivitet. Undersökningen resulterade i flera argument för att arbeta med det sociala klimatet i konstnärligt syfte, samt exempel på övningar. Resultatet kan användas av körledare på alla nivåer, både för de enskilda praktiska exemplen men också som grund för ett medvetet arbetssätt.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka didaktiska strategier en lärare använder sig av i ensembleundervisning på gymnasiets estetiska program, med främst fokus på arbetet med sångare. Forskningsfrågorna som lade grund för studien var: Hur inkluderar lärare sångare i ensemblen? Vilka utmaningar upplever lärare med att undervisa sångare i ensemble? Skiljer sig arbetet med sångare jämfört med ensemblens resterande instrumentalister? Med observation av tre ensemblelektioner och kvalitativa intervjuer med tre verksamma ensemblelärare som metod fick jag resultatet från att ha sett lärarnas arbetssätt och hört deras tankar och upplevelser. Resultatet visar att lärarna till viss del ser på sångare som ett annorlunda instrument och att sångare har en annan typ av roll i ensemblen i jämförelse med de andra instrumentalisterna. Lärarna upplever en del utmaningar med att undervisa sångare på grund av att sång är ett instrument som sitter inuti kroppen och är unikt för varje person, det är inget en person varken kan gömma sig bakom eller gå iväg från. Resultatet visar att lärarens arbete med att skapa trygga grupper tillsammans med eleverna är nödvändigt för gruppens musikaliska och konstnärliga utveckling.

Hem- och konsumentkunskap (HKK) bygger delvis på de praktiska köksmomenten där elevers samarbete utgör en förutsättning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever att gruppsammansättningen påverkar elevernas kunskapsutveckling i de praktiska momenten i ämnet. Forskningsansatsen är kvalitativ där nio utbildade och verksamma HKK-lärare från åtta skolenheter intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade på att många lärare ansåg att eleverna bör lära sig att samarbeta med andra, därmed ses grupparbetets syfte som både kunskapsinhämtning samt en social träning. Svårigheter med gruppindelningar uppstod gällande elevkonflikter samt mångkulturalitet ur ett jämställdhetsperspektiv. Resultaten visar att lärare ser elever som en resurs i form av en kunskaps- och social stöttning till de med speciella behov, psykisk ohälsa och kunskapsmässigt svagare elever. Samarbete som främjar lärande var kollaborativt arbete, där eleverna interagerar för ett gemensamt mål. Undervisningstiden varierade vilket påverkar elevers kunskapsutveckling. Eftersom grupparbete är utgångspunkt för ämnets praktiska delar krävs att alla elever inkluderas genom rätt gruppsammansättningar och efter sina förutsättningar. Elever bör få arbeta med kökskamrater de känner sig trygga med för ett gott kollaborativt arbete.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur skolpersonal upplever sin psykiska, fysiska och sociala arbetsmiljö ett år efter attacken mot Kronan skola i Trollhättan. Studiens resultat är baserat på semistrukturerade intervjuer med fem personer ur skolpersonalen. För analys av materialet har den kvalitativa metoden Interpretative Phenomenological Analysis (I.P.A) använts. Resultatet visar på vilka faktorer som informanterna lyfter fram som mest betydelsefulla för deras återhämtning och tillbakagång till arbetet efter händelsen. Fem övergripande teman framkom genom analysen som de mest framstående. De övergripande temana är baserade på informanternas upplevelser av socialt stöd, trygghet, den förlorade mötesplatsen, sociala påfrestningar och mental bearbetning. Resultatet presenterar hur viktiga komponenterna säkerhet, trygghet och socialt stöd har varit för informanternas bearbetning av det upplevda traumat, samt deras återgång till arbetet. I slutdiskussionen belyses informanternas erfarenhet av en arbetsgrupp vars gemenskap beskrivs ha utvecklats till att bli starkare efter genomgången kris. / The purpose of this study was to examine how school personnel have reacted in regard to their mental, physical, and social working environments one year after the Kronan School attack in Trollhättan. The study's results are based on semi-structured interviews with five staff members. The qualitative method of Interpretative Phenomenological Analysis (I.P.A) has been used to analyse the material. The results show which factors the staff members have considered to be the reasons for their recovery and setbacks when returning to work after the event. Five comprehensive themes presented themselves as being the most prominent after analysis. The comprehensive themes are based on the interviewees' experiences of social support, security, the lost meeting place, social strains, and mental processing. The results present how important the component's safety, security, and social support has been for the interviewees' processing of the traumatic event, as well as their return to work. The conclusion emphasises the interviewees' experience in a workgroup, where solidarity has developed and strengthened after experiencing crisis.

Sjukvårdsorganisationer står inför stora utmaningar när andelen äldre i befolkningen ökar. Undersköterskor inom äldreomsorgen är en yrkeskategori som det ställs höga krav på eftersom de står för huvuddelen av den praktiska patientvården. Sjukskrivningarna ökar och ur ett nationellt perspektiv sticker Västsverige ut med särskilt höga sjukskrivningstal. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för undersköterskors subjektiva upplevelser av arbetslivet inom kommunal äldreomsorg. En kvalitativ fenomenologisk metod med tematisk analys tillämpades med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio undersköterskor från en kommun i regionen deltog. Intervjuerna transkriberades och kodades. I resultatet utkristalliserades tre teman och åtta underteman/kategorier: Arbetsuppgifter (praktiska arbetsuppgifter, sociala arbetsuppgifter, osynliga arbetsuppgifter), Organisering (formell organisation, informell organisation, omorganisation), och Välbefinnande (ökar välbefinnandet samt minskar välbefinnandet). De socialpsykologiska teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för analysen är social utbytesteori samt gruppsykologi. Resultaten visade att upplevelser av arbetslivet till stor del präglas av sociala relationer, både inom arbetsgruppen och mellan vårdtagare - undersköterska. Själva arbetsuppgifterna var mindre framträdande när det kom till meningsskapandet kring vad som upplevs påverka välbefinnandet i yrkeslivet. / Healthcare organizations face great demands as the proportion of the elderly is increasing. Assistant nurses account for the majority of practical patient care and as a result, they are experiencing negative working conditions. As a consequence, the Western region in Sweden especially, is dealing with high levels of sick-leaves. The aim of the present study was therefore to gain a deeper understanding of assistant nurses’ experiences of working conditions. Qualitative phenomenological method together with semi-structured interviews was adopted. Ten assistant nurses in one municipality participated. The interviews were transcribed and coded based on qualitative thematic analysis. Three themes and eight thematic categories emerged: Working tasks (practical working tasks, social working tasks, invisible tasks), Organization (formal organization, informal organization, re-organisation), and Well-being (increasing well-being, decreasing wellbeing). The social psychological theories underlying the theoretical part of the analysis were Social Exchange Theory and Group Psychology. The result showed that experiences of working conditions to a large extent were connected to social relations, both within the working group and between healthcare providers and care-recipients. Working tasks were less prominent as far as the creation of meaning about what affects well-being within the profession.

Using the communication tool storytelling, in group processes is very popular. Storytelling can be used to motivate group members to collaborate and pursue common goals. Humans have many different needs, but one of the biggest and most important, besides food and water, is the need to belong. The need to belong can be met by being involved in different group constellations. A well-tested model in group psychology is the FIRO model, which suggests that all groups go through different stages in their work towards pursuing their common goal. How well the group manages to create the unity that the individuals in the group strive for depends on how well the group works in the respective stages. The purpose of this essay is to investigate whether individuals feel that they have a stronger sense of belonging and faster achieve an affinity sense of belonging to their assigned group, if storytelling is used as a communication tool. A quantitative research method has been implemented by collecting databased on an experimental study. Ninety questionnaires were collected and analyzed, where the participants were divided into two different experimental groups. Based on a scenario they were then asked to answer the questionnaire where half of the surveys contained a scenario with storytelling, and the other half contained a scenario without storytelling. From the essays result, it was found that storytelling contributes to individuals feeling a stronger sense of belonging to their assigned group. Storytelling does however not contribute to individuals faster achieving an affinity sense of belonging to their fellow group members. The essays results aim to be applied to different types of working groups. By a working group, we refer to different types of groups within different subjects such as professional groups, study groups and training groups etcetera. In this essay, these groups will be referred to as assigned groups. This is done to minimize the risk that the reader will confine themselves to focusing solely on working groups within organizations. The following essay is written in Swedish. / Användning av kommunikationsverktyget storytelling inom grupprocesser är idag mycketpopulärt. Storytelling kan användas för att motivera deltagare i arbetsgrupper att samarbeta och sträva mot gemensamma mål. Människor har många olika behov men ett av de största och viktigaste, förutom mat och vatten, är att känna tillhörighet till andra människor. Behovet av tillhörighet kan uppnås genom att en individ är delaktig i olika gruppkonstellationer. En välbeprövad modell inom gruppsykologi är FIRO-modellen som antyder att grupper går igenom olika faser. Hur väl gruppen lyckas skapa den samhörighet som individerna i gruppen strävar efter beror på hur väl gruppen samarbetar i de respektive faserna. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever att de får en starkare tillhörighetskänsla och snabbare uppnår en samhörighetskänsla till sin tilldelade grupp med hjälp av storytelling. En kvantitativ forskningsmetod har genomförts genom insamling av data utifrån en experimentstudie. 90 besvarade enkäter har tagits in och analyserats, där studiens deltagare delades in i två olika experimentgrupper. Utifrån ett scenario fick de sedan svara på enkäten där hälften av enkäterna innehöll ett scenario med storytelling och den andra hälften innehöll ett scenario utan storytelling. Av studiens resultat visade det sig att storytelling bidrar till att individer känner en starkare tillhörighet till sin tilldelade grupp, men att storytelling inte bidrar till att individerna i gruppen snabbare uppnår en samhörighetskänsla. Studiens resultat ämnar appliceras på olika typer av arbetsgrupper. Med en arbetsgrupp menar vi olika typer av grupper inom olika ämnen såsom yrkesgrupper, studiegrupper och träningsgrupper med mera. I studien kommer dessa grupper att benämnas som tilldelade grupper för att minimera risken att läsaren avgränsar sig till att enbart fokusera på en organisations arbetsgrupper.