This thesis concerns six Swedish history paintings from 1864 until 1897 with motifs depicting the Swedish renaissance. The purpose of the thesis is to examine the influence of 19th century fashion on the depiction of garments from the renaissance, and what this portrayal deflects concerning the artists contemporary vision of fashion and bodily ideals in the 16th century. Using a checklist method to approach the artworks the thesis examines how and to what extent the artists used visual culture from the 16th century in their visualization of the era and wether or not this portrayal is affected by the artists contemporary fashions. Interwined with the method is the theoretical framwork of the thesis, based upon the notion of fashion in art as a fabricated construct and history usage. The thesis presents the idea that the history painting depicting events spanning between a period of 70 years still uses a similar fashion in the works, even considering the time frame of different styles. The idea of gender coded garments and body siluetts during the 19th century heavily affects the fashion in the paintings, as well as the artist’s contemporary attitudes towards representations of sexuality and bodily beauty.

No description available.

The aim of this composition is using the theories of communicative action and political legitimacy to understand and analyze which role politics and the political incitement had for Gustaf III in his actions and decision to legitimize the adoption of increased rights for Jews in the late 18th century. The results showed that Gustaf III of Sweden used the adoption of increased rights to the Jews to legitimize his power and win recognition as a King. It was important for the King to gain reputation and honor. Together with the acts of the communicative in order to achieve a consensus with other peoples, the political incitement was the main reason why Gustaf III of Sweden adopted increased rights to the Jews during the 18th century. Jewish settlement in Sweden was not just about a question of tolerance and freedom of religion. If we visible the power configuration it becoming more of a question about political incitement. The King and his followers used the Jewish settlement to raise capital from the Jews which involved the circulation of money in Sweden. By the adoption of increased rights for the Jews Gustaf III also won an recognition as King of certain individuals groups. Especiallyof royals in Europe but also in the bureaucracy in Sweden. For example the National Board of Trade supported the king och helped him to a adopt various rights to the Jews. We could not explain all the actions and decisions of the Gustaf III with the the political incitement , but for me the political ingression helped to understanding the action of the King in matters of giving a limited religious freedom to the Jews.

<p>Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den i</p><p>så fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländska</p><p>litteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från Alsters Herrgård, Mårbacka, Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Värmlands Turistråd och Länsbiblioteket</p><p>Värmland kommer studien att ge ett inifrånperspektiv av kultur- och litteraturturismen i Värmland.</p>

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den i så fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländska litteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från Alsters Herrgård, Mårbacka, Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Värmlands Turistråd och Länsbiblioteket Värmland kommer studien att ge ett inifrånperspektiv av kultur- och litteraturturismen i Värmland.

No description available.

Uppsatsen kommer att avhandla ledningsförhållandet under Karl XII:s fälttåg i Norge 1718. Syftet med uppsatsen äratt pröva det historiska händelseförloppet kring anfallet mot Trondheim utifrån hur vi idag uppfattar uppdragstaktikoch påvisa förekomst av denna. Min hypotes är att de bärande tankarna i uppdragstaktik inte är ett sentida fenomen. Iuppsatsen kommer jag att söka svar på följande frågeställningar.- Var Karl XII en delegerande eller centralstyrande militär chef under den Jämtländska arméns anfall motTrondheim 1718?- Finns det spår i Karl XII:s ledning av Armfeldts armé av det vi idag kallar uppdragstaktik?Uppsatsen teoretiska utgångspunkt är uppdragstaktik som den beskrivs i den svenska militärstrategiska doktrinenfrån år 2002. Uppdragstaktiken kommer att behandlas som en ledningsfilosofi snarare än som en ledningsmetod.Uppsatsen är utformad som en fallstudie. Svaren på frågeställningar söks i källinnehållet med hjälp av kvalitativtextanalys.Analysen i uppsatsen visar att det är styrkt att Karl XII agerade delegerande under anfallet mot Trondheim även omhan också reglerade en del detaljförhållanden. Det finns också tydliga drag av uppdragstaktik i hela upplägget ochgenomförandet av fälttåget. Det finns ett tydligt inslag av uppdragstaktikiskt tänkande i både Karl XII:s och iArmfeldts förhållningssätt under slutfasen av det stora nordiska kriget. / In this paper the command and control of Karl XII during the campaign inNorway 1718 will be discussed. The purpose of the paper is to examine thehistorical course of events during the assault on Trondheim in the perspectiveof how we today understand mission command and to indicate the existence ofit. My hypothesis is that the main ideas in mission command are not aphenomenon of our days. In the paper I will try to answer of the followingquestions.- Was Karl XII a delegating or a centrally controlling militarycommander during the assault on Trondheim carried out by the army ofJämtland?- Does Karl XII’s command and control of Armfeldt and his army bearany traces of what we today regard as mission-oriented command andcontrol?The theoretical framework of the paper is mission-oriented command andcontrol as it is described in the Swedish defence doctrine of 2002. Missioncommand will be discussed as a command and control philosophy rather than amethod. The paper is designed as a case study. The sources will be analysed byqualitative text analysis in order to handle the questions.The conclusions of the paper show that Karl XII truly acted in a delegatingmanner during the assault on Trondheim, although he also controlled somedetails. The plans concerning the assault and the accomplishment of the assaultshow distinct traces of mission command. The attitudes of both Karl XII andArmfeldt also show obvious elements of mission command thoughts during thefinal phase of the Great Northern War / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Skolan; ett monument Några av de ursprungliga byggnaderna i Slakthusområdet, ritade av Gustaf Wickman, ska i programmet omvandlas till gymnasieskolor och få ett kompletterande och samlande tillägg i form av ett lärocenter. Ett lärocenter som blandar läromiljöer med mer publikt inriktade funktioner så som bibliotek, servering och en blackbox för de omkringliggande gymnasieskolorna och området.  I mitt projekt har min utgångspunkt varit skolans status och funktion i samhället. En status som under skolans historia har präglats av dess funktion av att vara en viktig grundpelare och förutsättning för ett fungerande demokratiskt samhälle. Själva skolbyggnaden har i en historisk kontext ofta varit en materiell manifestation för att tydliggöra och i viss mån reproducera den status som var/är kopplad till skolan som institution. Skolbyggnaden tilläts ta plats fungerade och fungerar på flera sätt som ett monument. Skolbyggnaden tilläts ta plats i fysiskt bemärkelse men också i en aspekt av tid genom att i sin gestaltning och materialval bli en beständig del i sin kontext. Med begreppet status och kopplingen till skolan som utgångspunkt har jag valt att låta mitt projekt förhålla sig till sammanhängande och sammankopplade begrepp så som makt, hierarki, kunskap, monument (minnesmärke), landmärke, objekt och centrum mfl. Syftet med begreppen har varit att undersöka hur de kan hjälpa mig att skapa en byggnad som manifesterar sitt egna tänka värde och som tydligt avläses som en huvudbyggnad som hierarkiskt överordnar sig de omkringliggande gymnasieskolorna.  Jag har i min process låtit symboler, bilder och arkitekturhistoriska referenser påverka utformningen och gestaltningen av mitt lärocenter. Det har handlat om att låta en del av programmets funktioner referera på ett mer eller mindre tydligt sätt till klassiska element som bland annat amfiteatern, agoran och monumentet. Det har också handlat om att låta sig styras och påverkas av resultaten från bildsökningar av de begrepp som jag har valt att förhålla mig till. Mitt lärocenter är en byggnad som präglas av en monolitisk karaktär och placerar sig som en huvudbyggnad runt parken Fållan. Genom att plocka upp material och former från den ursprungliga byggnationen i området blir min byggnad ett med platsen. / The School Building; a Monument Some of the original buildings in the so called Slakthusområdet south of Stockholm, designed by Gustaf Wickman, will be transformed into upper secondary schools and receive a complementary and collective supplement in the form of a learning center. A learning center that mixes learning environments with more publicly oriented functions such as library, dining and a black box for the surrounding upper secondary schools and the area. In my project, my starting point has been the school’s status and function in society. A status that historically has been high due to the schools function of being an important pillar for a functioning democratic society. The school building itself has in a historical context often been a material manifestation to clarify and to some extent reproduce the status that was/is linked to the school as an institution. The school building was allowed to take up space and in the same time function and serve as a monument. The school building was allowed to take up space in a physical sense but also in an aspect of time by becoming a permanent part of its context in its form and choice of material. With the concept of status and connection to school as a starting point, I have chosen to let my project relate to coherent and interlinked concepts such as power, hierarchy, knowledge, monument, landmark, object and center, etc. The purpose of the concepts has been to explore how they can help me create a building that manifests its own perceptual value and is clearly read as a main building that is hierarchically superior to the surrounding schools. I have in my process let symbols, pictures and architectural references affect the design and the shape of my learning center. I have let some of the features of the program refer more or less obviously to classical elements such as the amphitheater, the agora and the monument. I have also allowed myself of being guided and influenced by the results of image searches of the concepts I have chosen to relate to. My learning center is a building of a monolithic character and places itself as a main building around the park called Fållan. By using materials and shapes that refers to the original buildings in the area, my building becomes one with its location.

This study contributes to the particular field of emotional history by exploring collective social attitudes towards affective expression. Here, the passionate behaviour of Swedish Prince Frederick Adolph is witnessed and evaluated by the country’s royal court during the eighteenth-century. The perspective on contemporary elite ideals is influenced by Barbara H. Rosenwein’s theory of “emotional communities”. By methodologically discerning the moral values in aristocratic and royal diaries, one can fruitfully analyse the group’s normative emotional ideas. Resulting from this thesis is an understanding of the royal court’s approval of the prince’s apparent sincere sensitivity and the disapproval of his passionate ways. Also, the importance of the culture of sensibility is understood to have an opponent in the society’s traditional structures. This is a revelation of an early modern emotional group’s formation based on shared European ideals in addition to social communal and individual belonging.KEY WORDS: history of emotions, sensibility, Sweden, royal court, Prince Frederick Adolph, diaries

The purpose of this essay is to examinate the statements and verbal attributions of King Carl XVI Gustaf of Sweden in the early 2000’s. More exactly I’ve got two question formulations: Which statements does king Carl XVI Gustaf of Sweden make during the early 2000’s and are these statements, in line with the king’s attributions, non-political, party-politically neutral and noncontroversial according to different perspectives? Question number two is if there are to find any boundaries for where the verbal attributions of Carl XVI Gustaf seem to go when he expresses himself in the role as the king of Sweden and the chief of state in the early 2000’s. My procedure is to read the Christmas speeches of Carl XVI Gustaf during the 2000’s and use former beheld statements of Carl XVI Gustaf to seek answers to the research questions. My conclusions are that the king does make political as well as party-political statements according to different perspectives. The king sometimes speaks fondly about EU, advocates multiculturalism, praises the family as a social building block and embellishes the Swedish monarchy. According to different perspectives these notions cannot be seen as nonpolitical nor party-politically neutral because in some questions different opinions are prevailed among parliament parties and other bigger parties in Sweden. However, the statements of the king can hardly be seen as controversial since his statements often rest upon strong common values and national unity. The verbal boundary of Carl XVI Gustaf is floating and cannot be unravelled, but it’s possible to approach the truth with three cores: 1. The king can encourage, although not tell how something is to be done. 2. The king shall keep within the national unity and common values. 3. It’s not always enough with Swedish national unity, nor shall Carl XVI Gustaf butt in discussions that undermines the relations with other countries.