The authors were curious and asked themselves if teachers are aware of the base of their teaching in various teaching situations. Are teachers at all capable of expressing that in words? One of the reasons that the authors chose the particular issue was because they think teachers have the task to satisfy the needs of all students and therefore they found it interesting to study how various teachers act. The purpose of the study is to observe teachers didactical awareness, and how it can be added to their intentions and actions, as in how they speak about their teaching and how they act in various teaching situations. Methods used in the study were observations and qualitative interviews. The result was divided into the following three themes: to individualize the teaching, to interact with the student and how the teaching is based on reliable experience. The result showed that the teachers base their teaching mostly on the individual student depending on which student the teachers instruct and that they focus on his or her good qualities, needs and qualifications. The teachers also make deliberate choices when they choose material which they adapt to the individual students. However, the teachers do not seem to reflect as much on their choices and actions and that they apparently not do is to reflect over their choice and acts and that the curriculum is not, remarkably enough, used as a base for their pedagogic work. / Författarna var nyfikna på och ställde sig något frågande till om lärare är medvetna om vad de grundar sitt handlande på i olika undervisningssituationer? Kan lärare överhuvudtaget sätta ord på det? En av anledningarna till att författarna valde att fokusera på området var att de anser att lärare har till uppgift att tillgodose alla elevers behov och författarna fann det därför intressant att studera några olika lärares handlande. Syftet med studien är att studera lärares didaktiska medvetenhet och hur den kommer till uttryck i intentioner och handlingar, det vill säga hur de talar om sin undervisning och hur de agerar i skilda undervisningssituationer. Metoder som användes i studien var observationer och kvalitativa intervjuer. Resultatet delades in i de tre temana: att individanpassa undervisningen, att samspela med eleven och att bygga på sin beprövade erfarenhet. Resultatet visade att lärarna grundar sitt handlade främst på individualisering då de utgår från vilken elev de handleder, vad denne har för behov, förutsättningar och starka sidor. Det visade sig också att lärarna gör medvetna val när de väljer ut material som de sedan individanpassar utefter elevernas nivå. Det de däremot inte verkar göra lika medvetet är att reflektera över sina val och handlingar samt att läroplanen, anmärkningsvärt nog, inte ligger till grund för deras pedagogiska arbete.

<p>The authors were curious and asked themselves if teachers are aware of the base of their teaching in various teaching situations. Are teachers at all capable of expressing that in words? One of the reasons that the authors chose the particular issue was because they think teachers have the task to satisfy the needs of all students and therefore they found it interesting to study how various teachers act. The purpose of the study is to observe teachers didactical awareness, and how it can be added to their intentions and actions, as in how they speak about their teaching and how they act in various teaching situations. Methods used in the study were observations and qualitative interviews. The result was divided into the following three themes: to individualize the teaching, to interact with the student and how the teaching is based on reliable experience. The result showed that the teachers base their teaching mostly on the individual student depending on which student the teachers instruct and that they focus on his or her good qualities, needs and qualifications. The teachers also make deliberate choices when they choose material which they adapt to the individual students. However, the teachers do not seem to reflect as much on their choices and actions and that they apparently not do is to reflect over their choice and acts and that the curriculum is not, remarkably enough, used as a base for their pedagogic work.</p> / <p>Författarna var nyfikna på och ställde sig något frågande till om lärare är medvetna om vad de grundar sitt handlande på i olika undervisningssituationer? Kan lärare överhuvudtaget sätta ord på det? En av anledningarna till att författarna valde att fokusera på området var att de anser att lärare har till uppgift att tillgodose alla elevers behov och författarna fann det därför intressant att studera några olika lärares handlande. Syftet med studien är att studera lärares didaktiska medvetenhet och hur den kommer till uttryck i intentioner och handlingar, det vill säga hur de talar om sin undervisning och hur de agerar i skilda undervisningssituationer. Metoder som användes i studien var observationer och kvalitativa intervjuer. Resultatet delades in i de tre temana: att individanpassa undervisningen, att samspela med eleven och att bygga på sin beprövade erfarenhet. Resultatet visade att lärarna grundar sitt handlade främst på individualisering då de utgår från vilken elev de handleder, vad denne har för behov, förutsättningar och starka sidor. Det visade sig också att lärarna gör medvetna val när de väljer ut material som de sedan individanpassar utefter elevernas nivå. Det de däremot inte verkar göra lika medvetet är att reflektera över sina val och handlingar samt att läroplanen, anmärkningsvärt nog, inte ligger till grund för deras pedagogiska arbete.</p>

The aim of this study was to examine constructions of the guardianship to unaccompanied asylum-seeking children. More specifically its aim was to, through the guardians’ perspective, understand and analyze how they construct the guardianship. The study was based on individual semi-structured interviews with questions concerning the guardianship and the role as a guardian. Seven interview-participants, who are active as guardians in diverse municipalities in southern Sweden, are included in this study. The analysis was based on how the guardians describe the assignments in the guardianship, the unaccompanied asylum-seeking children and their needs and how they describe the relationship to them. As a conclusion we found two different constructions of the guardianship; one characterized by a guardianship based on limits, distance, clarity of role and assignments and a guardian similar to a tutor. The other perspective is characterized by a guardianship based on no limits for assignments, a close and familiar relationship to the children and a guardian similar to a parent or a friend. We found that the guardians are dominated by different types of social actions that affect the guardianship based on how they constructed the guardianship, the unaccompanied asylum-seeking children and the relationship.

Syftet med denna självständiga vetenskapliga uppsats är att undersöka, kritisk granska och reflektera över mitt samt mina förskollärarkollegors bemötande, handlande och agerande i rutin- och regelstyrda situationer i form av samlingar. Essäformen som metod har hjälp mig att undersöka och förstå vilka praktiska kunskaper som förskollärare skulle behöva för att kunna handla klokt och ta ”rätt” beslut gällande det enskilda barnet. Genom min berättelse samt genomförda deltagande observationer har jag kommit fram till att det är viktigt att kunna se, bemöta och stötta varje enskilt barn och dennes behov i komplexa situationer. Utgångspunkten i min uppsats är det enskilda barnet som har rätt att känna sig trygg, sedd, lyssnad på, förstådd och bekräftad. Därför har jag lagt stor vikt på förskollärarens, som professionsbärare, handlande och ansvarstagande. Jag har även kritisk granskat och ifrågasatt mitt och mina kollegors förhållningssätt till de rutinerna och reglerna som vi själva har skapat i åtanke av att bland annat bemöta och stötta barn som har andra förutsättningar och att kunna tillgodose deras behov. All litteratur och olika teoretiska perspektiv som jag har använt mig utav i mina undersökningar har hjälp mig att hitta nya perspektiv för att förstå mig, mina kollegor men framförallt det enskilda barnet och dennes behov.

Hur upplever coacher och studie- och yrkesvägledare sina yrkesroller? Vad är centralt i rollerna och hur beskriver coacher och studie- och yrkesvägledare vad de gör och framförallt hur definierar de sin yrkesroll. Finns där några likheter i yrkesrollerna och vilka är skillnaderna? Med många olika frågeställningar i bagaget har vi med hjälp av ett rollteoretiskt perspektiv studerat dessa båda yrkesroller. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med lika många coacher som studie- och yrkesvägledare där vi försökte förstå intervjupersonerna ur olika perspektiv. De perspektiv vi särskilt tittat på är den egna uppfattningen om yrkesrollen, vilken kompetens de olika rollerna uppfattar sig ha och hur de tolkar olika begrepp. Utöver det har vi observerat deras yrkesmiljö, det vill säga hur scenen där de spelar sin yrkesroll ser ut. Bakgrunden till att vi intresserat oss för att jämföra de båda yrkesrollerna är att vi som snart färdiga studie- och yrkesvägledare vill granska en kommande arbetsmarknad – en marknad där efterfrågan på coacher är tio gånger så stor som efterfrågan på studie- och yrkesvägledare. De slutsatser vi drar från vår studie är att det professionella samtalet är centralt i utövandet av båda yrkesrollerna. Båda yrkesrollerna tar grund i samma typ av samtalsmetodik och båda grupperna fokuserar på att vidga klienternas perspektiv. Den andra delen av yrkesrollerna skiljer sig åt; studie- och yrkesvägledare förväntas ha kompetens om utbildningssystemet och coacherna förväntas ha ett bra kontaktnät på arbetsmarknaden. Vår undersökning talar för att studie- och yrkesvägledare kan coacha som vägledare och som coach. Skillnaden ligger främst i utbildningsbakgrunden och kanske i ett mer medvetet användande av samtalsmetodik. Coacher kan också vägleda och kan ha en gedigen utbildningsbakgrund men kan också vara verksamma utan någon speciell utbildning.

Gemenskap är eftersträvansvärt för de flesta människor. Samtidigt är många gemenskaper relativt homogena och likriktade. På ett liknande sätt är många kristna församlingsgemenskaper uppbyggda, dvs. de är gemenskaper där mångfalden får svårt att hävda sig. Kan teologin bidra med öppningar i ett samtal om gemenskap och mångfald i den kristna församlingen och i mänskligt samliv? Denna avhandling utgår från hur man inom två konkreta församlingar i Svenska kyrkan talar om identitet och pluralism och försöker komma till rätta med att man har olika tankefigurer för hur en församlingsgemenskap skall kunna innefatta mångfald. Församlingarnas svårigheter pekar mot ett allmänkyrkligt dilemma, kanske allmänmänskligt: Hur förena gemenskap och mångfald? Dietrich Bonhoeffer är en teolog som i sina skrifter diskuterade just denna problematik, först som ung i avhandlingen Sanctorum Communio, senare som ledare för prästseminariet i Finkenwalde i boken Life Together och slutligen som motståndsman under krigsåren i det som var avsett att bli hans magnum opus, Ethics. Utifrån Bonhoeffers teologiska diskussion blir det viktigt att möta församlingarnas praktiska dilemma genom ansvarigt handlande i den konkreta situationen, att försöka gestalta en församlingsgemenskap som bejakar olikhet, medveten om mångfalden och om att varje handling hotar att utestänga några. / Most people strive for fellowship. However, most communities and fellowships are fairly homogenous and uniform. Many Christian parish fellowships are built in a similar fashion; they are, in other words, fellowships where pluralism has a hard time asserting itself. Could theology possibly contribute to opening up for discussions regarding community and pluralism in the Christian church and in social life? This dissertation takes its starting point in how two actual parishes in Sweden talk about identity and pluralism and how they try to come to grips with the fact that in each parish there are different mental figures as to how parish fellowship might include pluralism. The difficulties facing the parishes point to a dilemma facing all churches, and possibly all human beings: How to unite fellowship and pluralism? Dietrich Bonhoeffer is a theologian who in his writings discussed this very issue, first as a young man in his dissertation Sanctorum Communio, then later as the leader of the Seminary at Finkenwalde in his book Life Together and finally as a member of the resistance movement during WWII in what was meant to be his magnum opus, Ethics. Based on the theological discussion of Bonhoeffer, it becomes an important task to address the practical dilemma of the churches through responsible action in the practical situation; to try to model a community that includes otherness, at the same time being aware ofthe plurality and that each action may threaten to shut some people out.

The aim of this composition is using the theories of communicative action and political legitimacy to understand and analyze which role politics and the political incitement had for Gustaf III in his actions and decision to legitimize the adoption of increased rights for Jews in the late 18th century. The results showed that Gustaf III of Sweden used the adoption of increased rights to the Jews to legitimize his power and win recognition as a King. It was important for the King to gain reputation and honor. Together with the acts of the communicative in order to achieve a consensus with other peoples, the political incitement was the main reason why Gustaf III of Sweden adopted increased rights to the Jews during the 18th century. Jewish settlement in Sweden was not just about a question of tolerance and freedom of religion. If we visible the power configuration it becoming more of a question about political incitement. The King and his followers used the Jewish settlement to raise capital from the Jews which involved the circulation of money in Sweden. By the adoption of increased rights for the Jews Gustaf III also won an recognition as King of certain individuals groups. Especiallyof royals in Europe but also in the bureaucracy in Sweden. For example the National Board of Trade supported the king och helped him to a adopt various rights to the Jews. We could not explain all the actions and decisions of the Gustaf III with the the political incitement , but for me the political ingression helped to understanding the action of the King in matters of giving a limited religious freedom to the Jews.

<p>Det här är en uppsats som behandlar demokratisynen hos deltagare vid European Social Forum 2008 i Malmö. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns samband mellan erfarenheter av politiska handlingar, identifiering med den globala rättviserörelsen och synen på hur demokratiska beslut i allmänhet bör fattas. Individer inom den globala rättviserörelsen kan ses som handlande subjekt inom utvecklingen av demokratiska system, då rörelsen formulerar en kritik mot globalisering och odemokratiska beslutsformer och strävar efter att möjliggöra en annan form av globalisering och en annan form av demokrati. Teoretiskt tar undersökningen avstamp i tre idealtypiska demokratiformer: deltagardemokrati, deliberativ demokrati och representativ demokrati, som har tre skilda utgångspunkter när det gäller former för beslutsprocesser. Även politiskt handlande går att skilja åt teoretiskt, i form av kollektivt och individuellt politiskt handlande. Genom en statistisk analys i form av faktoranalys och regression i verktyget SPSS har jag visat att erfarenheter påverkar synen på demokrati. En deltagardemokratisk syn främjas bland annat av en stark identifiering med den globala rättviserörelsen, erfarenhet av konfrontativa politiska handlingar och erfarenhet av deltagardemokratiska mötesformer. En deliberativ demokratisyn främjas bland annat av en stark identifiering med den globala rättviserörelsen, erfarenhet av konfrontativa politiska handlingar och erfarenhet av deliberativt demokratiska mötesformer. En representativ demokratisyn främjas av erfarenhet av rörelse- och föreningsaktivitet på europeisk nivå och erfarenhet av representativt och informativt politiskt handlande. Resultaten visar också att individers demokratisyn är komplex och ofta innehåller element från flera olika idealtypiska demokratimodeller.</p> / <p>This is a thesis about views on democracy among participants at the European Social Forum in Malmö 2008. The aim is to study if there are any statistical connections between experience of political actions, identification with the global justice movement and the view on democracy. The theoretical frames of the thesis are twofold: theories on democracy and theories on political actions. Democracy is divided into three different systems: participatory democracy, deliberative democracy and representative democracy. Political actions are divided into collective and individual political actions. By carrying out a statistical analysis through regression and factor analysis am I able to confirm that an experience of political actions have a statistical influence on an individual view on democracy. A participatory view is influenced by a strong identification with the global justice movement, experiences of confrontation as political method and experiences of participatory ways of making political decisions. A deliberative view is influenced by a strong identification with the global justice movement, experiences of confrontation as political method and experiences of deliberative ways of making decisions. A representative view on democracy is influenced by experiences of European movement- or association activity and experiences of representative and informative political actions. The results show that individual’s view on democracy is a question of great complexity and is often containing elements from different democratic ideals.</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap förhåller sig till nutida diskurs om militärt ledarskap inom den svenska försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar. Två frågor ställdes: På vilket sätt ges uttryck för ett reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap i, inom försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar 2008-2010, svenska dagsaktuella militära texter om ledarskap? Kan olika tendenser skönjas, där en inriktning betonas på bekostnad av den andra, eller där båda inriktningarna låter sig förenas? Litteraturstudien hade en kvalitativ ansats med inslag av hermeneutik. Från på förhand bestämda inklusions- och exklusionskriterier valdes nio olika texter/dokument ut. Från dessa dokument erhölls svar till frågorna. Resultatet sammanfattades i tre slutsatser: 1. I de flesta dokumenten fanns, om än indirekt, utsagor i enlighet med ett reflektions- respektive produktionsinriktat militärt ledarskap. Det fanns också en tendens till att samtalet mera handlade om reflektions- än om produktionsinriktningen. Ibland kunde de båda inriktningarna förenas. 2. Dessutom visade resultatet att det behövs ett bredare perspektiv från vilket det militära lärande ledarskapet kan studeras. Den svenska modellen (se uppsatsens Bilaga 1) kan utvecklas. 3. Med ett bredare perspektiv öppnas upp för andra begrepp, vilka jämte de redan befintliga kan få bärande betydelse i nya systematiska studier. / The aim of this study was to investigate how reflection- and production-oriented leadership, related to present discourse on the military leadership in the Swedish Armed Forces and Armed Forces training. Two questions were asked: In what way gives expression to a reflection- and production-oriented leadership in the Swedish Armed Forces and the Armed Forces training 2008-2010, in Swedish military texts of today about leadership? Can different trends be discerned, where one direction emphasized at the expense of the other, or where the two approaches are mutually compatible? The literature review had a qualitative approach with elements of hermeneutics. From pre-established inclusion and exclusion criteria nine different texts/documents were chosen. From these documents the answers to the questions were received. The results were summarized in three conclusions: 1 - In most documents there were, if only indirectly, statements in accordance with a reflection- and production-oriented military leadership. There was also a tendency where the discourse focused more on reflection- than on production-oriented leadership. Sometimes the two approaches were combined. 2 - In addition, results showed the need for a broader perspective from which the military educating leadership can be studied. The Swedish model (see the report's Appendix 1) can be developed. 3 - Taking a broader perspective opens up for other concepts, which together with the already existing ones can be of well-founded significance in new systematic studies.

Det här är en uppsats som behandlar demokratisynen hos deltagare vid European Social Forum 2008 i Malmö. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns samband mellan erfarenheter av politiska handlingar, identifiering med den globala rättviserörelsen och synen på hur demokratiska beslut i allmänhet bör fattas. Individer inom den globala rättviserörelsen kan ses som handlande subjekt inom utvecklingen av demokratiska system, då rörelsen formulerar en kritik mot globalisering och odemokratiska beslutsformer och strävar efter att möjliggöra en annan form av globalisering och en annan form av demokrati. Teoretiskt tar undersökningen avstamp i tre idealtypiska demokratiformer: deltagardemokrati, deliberativ demokrati och representativ demokrati, som har tre skilda utgångspunkter när det gäller former för beslutsprocesser. Även politiskt handlande går att skilja åt teoretiskt, i form av kollektivt och individuellt politiskt handlande. Genom en statistisk analys i form av faktoranalys och regression i verktyget SPSS har jag visat att erfarenheter påverkar synen på demokrati. En deltagardemokratisk syn främjas bland annat av en stark identifiering med den globala rättviserörelsen, erfarenhet av konfrontativa politiska handlingar och erfarenhet av deltagardemokratiska mötesformer. En deliberativ demokratisyn främjas bland annat av en stark identifiering med den globala rättviserörelsen, erfarenhet av konfrontativa politiska handlingar och erfarenhet av deliberativt demokratiska mötesformer. En representativ demokratisyn främjas av erfarenhet av rörelse- och föreningsaktivitet på europeisk nivå och erfarenhet av representativt och informativt politiskt handlande. Resultaten visar också att individers demokratisyn är komplex och ofta innehåller element från flera olika idealtypiska demokratimodeller. / This is a thesis about views on democracy among participants at the European Social Forum in Malmö 2008. The aim is to study if there are any statistical connections between experience of political actions, identification with the global justice movement and the view on democracy. The theoretical frames of the thesis are twofold: theories on democracy and theories on political actions. Democracy is divided into three different systems: participatory democracy, deliberative democracy and representative democracy. Political actions are divided into collective and individual political actions. By carrying out a statistical analysis through regression and factor analysis am I able to confirm that an experience of political actions have a statistical influence on an individual view on democracy. A participatory view is influenced by a strong identification with the global justice movement, experiences of confrontation as political method and experiences of participatory ways of making political decisions. A deliberative view is influenced by a strong identification with the global justice movement, experiences of confrontation as political method and experiences of deliberative ways of making decisions. A representative view on democracy is influenced by experiences of European movement- or association activity and experiences of representative and informative political actions. The results show that individual’s view on democracy is a question of great complexity and is often containing elements from different democratic ideals.