Sammanfattning Denna uppsats undersöker möjligheten till självförvaltning i studentbostäder. Med rådande studentbostadsbrist i baktankarna är syftet med arbetet att bidra till en ökad produktion av studentbostäder i Sverige, med målet är att klarlägga studenters inställning till självförvaltning. Detta ska besvaras med hjälp av frågeställningarna som följer:   Vad innebär självförvaltning? I vilken utsträckning kan en student hjälpa till med förvaltningen av bostadshuset? Hur stort är intresset för självförvaltning bland studenterna? Uppsatsen grundar sig på en litteraturstudie om självförvaltning, intervjuer med fastighetsförvaltare och slutligen en enkätstudie, som ska klarlägga studenters inställning till självförvaltning. Uppsatsen är en fördjupning av vad självförvaltning innebär. Begreppet är svårtolkat, men kan förklaras som ett underhållsarbete inom den egna fastigheten som utförs av de boende till en reducerad hyra. Detta är dock endast möjligt vid ett ömsesidigt samarbete där hyresvärden frivilligt överlåter underhållsansvaret till hyresgästerna, som i sin tur är villiga att åta sig ansvaret. Utöver de psykologiska aspekter som finns kan även lagar försvåra utveckling och expansion av självförvaltningsprojekt. Under intervjuer med fastighetsförvaltare presenterades förslag på underhållsarbeten som studenter skulle kunna överta, med resultatet att en övervägande del av uppgifterna kunde överlåtas om alla förvaltares svar sammanställdes. Vidare gjordes en enkätundersökning som representerar 232 tillfrågade personer och utgörs av lika delar studenter vid högskola och universitet som gymnasister. En uppdelning mellan kön, hemmiljö och boende gjordes för att se om några skillnader förelåg mellan urvalsgrupperna. Förvaltare har en delvis negativ inställning till idén om självförvaltning, eftersom de har ett lägre förtroende för hur ansvarstagande studenterna är. Enligt enkätresultatet har gymnasister en bättre inställning till självförvaltning än studenterna. Det som är genomgående är att gymnasister generellt har ett större intresse för samtliga frågeställningar i enkäten och det som avviker mest är deras förhållning till ansvar och inflytande, som sågs som dubbelt så viktigt hos gymnasisterna än hos studenterna. Vår rekommendation är att utföra en testomgång med enbart deltagare som börjar högskola eller universitet direkt efter gymnasiet, eftersom det är vår tro att de inte ännu är påverkade av rådande bostadsmarknad och har ett större intresse för självförvaltning än studenterna. / Abstract This paper investigates the possibility of tenant governance in student housing. With the shortage of student homes in mind, the purpose of this work is to contribute to an increased production of student homes in Sweden, with the aim to clarify students' attitudes towards tenant governance. This should be answered through the questions that follow:   1. What is the intent of tenant governance? 2. To what extent can a student help with the maintenance of the residential building? 3. How great is the interest in tenant governance among students? This paper is based on a literature study on the subject of tenant governance, interviews with property managers and a questionnaire study, to clarify students' attitudes towards tenant governance. The paper further investigates what tenant governance means and it is clarified that the concept is somewhat unclear but may be explained as maintenance work within the residential building that is carried out by the tenants, whom in return get their rent reduced. The concept of tenant governance depends on mutual cooperation between the landlord and the tenants. For tenant governance to work properly a landlord, who is willing to devolve his or hers responsibilities regarding the maintenance work to the tenants, is needed along with having tenants that are willing to assume that responsibility. In addition to the psychological aspects are laws that may hamper the development and expansion of tenant governance projects. In interviews suggested maintenance work, which could be performed by the students, was presented to property managers of student homes. The outcome was positive as the results show that the property managers could devolve all of the suggested work to the students, if compiled together.  Furthermore, a survey representing 232 people surveyed, consisting of equal parts of university students and high school students was carried out. A break down by gender, upbringing and type of living was made to see if any differences exist between the sample groups. The interviews showed that the property managers have a partly negative attitude towards the idea of tenant governance in student housing as their confidence in students' sense of responsibility is limited. According to the survey results, high school students tend to have a more positive attitude towards tenant governance than the university students. In general the high school students seem to have a greater interest in the questions asked. The most important difference between the sample groups was the fact that high school students tended to see influence and responsibility twice as important as the university students. Our proposal is to implement a test round with tenant governance in student housing. Moreover we suggest having only students who begin university directly after high school, as it is our belief that they are less influenced by today's housing market and have a greater interest in tenant governance than the university students.

I denna uppsats analyseras det estniska utrikesministeriets argumentation för ett EU-medlemskap. Den empiriska basen utgörs av offentliga tal som hållits av estniska utrikesministrar mellan åren 1994-2000. Uppsatsen teoretiska ram kan härledas från den aktuella debatten mellan konstruktivistiska och rationalistiska förhållningssätt beträffande internationella relationer. Med detta som bakgrund testar jag i vilken mån Frank Schimmelfennigs internationella relationsteori om ”retoriskt handlande” kan förklara det estniska utrikesministeriets argumentation. Retoriskt handlande kan beskrivas som en syntes av rationalistiska och konstruktivistiska teorier. Tyngdpunkten är lagd på det strategiska användandet av argument i en normbaserad miljö, där rationellt handlande kombineras med inflytande från sociala normer och värderingar. Utifrån min analys kommer jag fram till att estniska utrikesministrar frekvent använder sig av normbaserade argument. Här framhålls ofta vikten av den europeiska identiteten och östutvidgningen ses som moraliskt förpliktande för EU. Det är däremot svårt att avgöra om dessa argument är strategiska eller inte. En annan slutsats som kan dras är att beträffande argumentation som rör ekonomi respektive säkerhet kan neoliberalism respektive neorealism förklara en hel del av argumentationen. I uppsatsen slutsatser kommer jag alltså fram till att även om Schimmelfennigs teori kan förklara många argument, är också neoliberalism och neorealism användbara som förklaringsmodeller.

Syfte: Studien syftar till att förklara hur olika användare upplever de tre nivåerna av AI-genererat innehåll inom marknadsföring i företagsekonomi. Studien syftar även till att se om deras handlande går i linje med deras attityder eller om det finns utrymme för en paradox. Teoretisk bakgrund: I bakgrund och teori redogörs för begrepp som är relevanta för studien så som de olika nivåerna av AI, attityders beståndsdelar och flera modeller kopplat till handlande. Även begreppen integritetskalkylen och integritetsparadoxen behandlas samt påverkansfaktorerna upplevda fördelar, upplevt förtroende och upplevd risk.  Metod: En post-positivistisk och deduktiv ansats användes för studien i form av en kvantitativ surveyundersökning. Data samlades in genom en online-enkät som förmedlades genom sociala medier och genererade 113 svar. Resultatet analyserades med hjälp av univariata tabeller samt en regressionsanalys. Undersökningskvaliteten säkrades med hjälp av enkätfrågor förankrade i teori samt Cronbach’s Alpha och korstabeller. Resultat & Slutsatser: Resultatet av studien visar på att de tre faktorerna fördelar, förtroende och risk påverkar användares attityder kring alla nivåer av AI-baserad marknadsföring. Användarna hyste mest negativa attityder mot kännande AI och mest positiva mot mekanisk AI. Attityderna visade sig ha en påverkan på handlandet vilket inte bekräftar teorin om en paradox. Resultatet är inte applicerbart på populationen i stort och därför behövs vidare studier innan långtgående rekommendationer kan ges till managers. / Purpose: The study aims to explain how users experience the three levels of AI-based marketing within business administration. The study also aims to see if users' actions are in line with their attitudes or if a paradox is applicable.  Theoretical background: In the background and theory, concepts that are relevant to the study are described, such as the different levels of AI, components of attitudes and several models linked to behavior. The concepts of the privacy calculus and the privacy paradox are also addressed, as well as the influencing factors perceived benefits, perceived trust and perceived risk. Method: A post-positivist and deductive approach was used for the study in the form of a quantitative survey. Data was collected through an online questionnaire that was distributed through social media and generated 113 responses. The results were analyzed using univariate tables and a regression analysis. The research quality was ensured with the help of questionnaire questions rooted in theory as well as Cronbach's Alpha and crosstabs. Results & Conclusions: The results of the study show that the three factors benefits, trust and risk affect users' attitudes of all levels of AI-based marketing. Users had the most negative attitudes towards feeling AI and most positive towards mechanical AI. The attitudes showed to have an influence on the behavior, which does not confirm the theory of a paradox. The result is not applicable to the population as a whole and therefore further studies are needed before far-reaching recommendations can be given to managers.

Denna studie undersöker en föreslagen pedagogisk metod, interaktionslärande, med fokus på elevens livsvärld genom en undersökt reell situation baserad på erfarenhet, materialitet och ömsesidighet i olika former. Metodiken appliceras och reflekteras kring i en fortsättningskurs i samhällskunskap på ett svenskt gymnasium, bland annat genom en praktiskt genomförd övning med påföljande intervjuer. Studien använder sig dessutom av en teoretisk metodik där aktionsforskning eller aktionslärande appliceras som metod tillsammans med så kallat kommunikativt handlande och förhållande till systemteori och så kallat lömska problem. Studien utvärderas genom reflektion i förhållande till kontexten utifrån samtal med de medverkande, för att sätta studiens pedagogiska metod i relation till en samtida pedagogisk debatt och därigenom förhålla sig till tankar inom denna, och överväganden också för en övergripande samtida pedagogik. / In this thesis an approach to pedagogy is proposed, Interaction Learning, with an ambition to bring a subject matter closer to the pupils’ life world by focusing on individual experience, materiality and mutuality in different forms. It is further examined through a study in an applied context in an advanced Social Science course in an upper secondary Swedish Gymnasium through an exercise followed by interviews. The study itself uses a theoretical framework based on an action research approach, using reflective experience and communicative action as well as Systems theory thinking that draws on theories on what could be approached as Wicked Problems. The applied practice is further evaluated and reflected on to set the methodological thinking in reference to a current and ongoing Pedagogical debate in Sweden. To evaluate the approach’s possible use and to reflect also on pedagogy on a broader scale for a contemporary current society.

<p>I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor. Med utgångspunkt i den undersökningen och som en del i en större undersökning har med några modifikationer undersökningen gjorts om med svenska deltagare. Syftet i denna studie är att undersöka deltagarnas perspektiv för att förstå varför de gör som de gör. Genom interaktionsanalys, videoinspelning och transkription har delar av deltagarnas arbete under inlärningsfasen studerats. I analysen redovisas hur olika faktorer påverkar deltagarnas handlande. Dessa faktorer är de resurser deltagarna använder, de mål deltagarna har och relationen i paret. Den betydelse deltagarna ger olika resurser och faktorer diskuteras också. Resultatet visar att deltagarnas syfte inte är att först och främst lära sig utan att svara på de instuderingsfrågor som är en del av instuderingsfasen. Detta visar i sin tur att för att förstå artefakters roll i en verksamhet är det viktigt att förstå deltagarnas perspektiv. Annars är lätt att tillskriva artefakterna egenskaper de inte har. I slutet av studien redovisas en skiss för hur de resurser som deltagare har tillgång till, deltagarens mål och deltagarens erfarenheter är med och skapar det handlingsutrymme som deltagaren har till sitt förfogande och i vilken handlingarna utförs. Dessutom visas att deltagarens handlingar i sin tur är med och formar hans mål och resurser. Handlingarna blir en del av deltagarens erfarenhet.</p>

During the last decades Recognition of Prior Learning (RPL) has become a more frequently used method to recognise adult’s prior learning. This thesis analyses a process of RPL in health care, where health care assistants are assessed against subjects in the upper-secondary health care program. Prior research on RPL is to a high degree non-theoretical and focus is primarily on policy level research. This thesis adds to the field by progressing a critical social theory perspective on RPL. In the thesis the RPL process is analysed through Jürgen Habermas’ theory of communicative action and Axel Honneth’s Recognition theory. General questions posed are: What are the power issues in the RPL process? What implications does the tension between the lifeworld of work and the system of education have? What consequences does mutual understanding and communication have for the outcome of the RPL process? What part does recognition play for the participants? The results disclose the power relations that emerge in the relationship between participants and teachers. A caring ideology is developed and problematized. Further, the importance of mutual understanding between participant and teachers in the assessment of prior learning is discussed focusing on the consequences a lack of mutual understanding could have for the outcome in such assessments. On a macro level the analysis demonstrates the tension between the participants prior learning and the educational systems demand for formalising prior learning. In addition, analyses of a more developmental character that intends to show the potential for critical learning, change and recognition are progressed. The results suggest that communicative action can be used to develop RPL into processes focusing on critical learning and change. Recognition of traits and abilities could also enhance individual’s positive relations with the self. Such recognition could develop self-confidence and thus RPL could encourage learning and cultivate continuing self-realisation through work. / Validering har under de senaste decennierna blivit en alltmer använd metod för att erkänna vuxnas tidigare lärande. Denna avhandling analyserar en valideringsprocess inom omvårdnadssektorn för vårdbiträden med mångårig erfarenhet. Vårdbiträdena valideras mot ämnen inom omvårdnadsprogrammets karaktärsämnen. Tidigare forskning om validering är i hög grad icke-teoretisk och mycket fokus har legat på policynivå. Denna avhandling bidrar till forskningsfältet genom att problematisera validering utifrån ett kritiskt samhällsteoretiskt perspektiv. I avhandlingen analyseras valideringsprocessen utifrån Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och Axel Honneths erkännandeteori. Exempel på mer generella frågor som ställs är: Vilka är maktfaktorerna i valideringsprocessen? Är handlingarna i processen koordinerade mot gemensam förståelse? Hur ser förhållandet mellan system och livsvärld ut? Vilken roll spelar erkännandet i validering för deltagarna? Resultatet synliggör de maktförhållanden som uppstår mellan deltagare och lärare i bedömningsprocessen. En omvårdande ideologi lyfts fram och problematiseras. Därtill diskuteras betydelsen av gemensam förståelse mellan deltagare och lärare vid bedömning, samt vilka konsekvenser brist på gemensam förståelse kan få. På ett makroplan åskådliggör analysen spänningen mellan deltagarnas erfarenheter och utbildningssystemets krav på formalisering. Vidare genomförs mer utvecklingsfokuserade analyser som vill visa på möjligheterna för kritiskt lärande och förändring i validering. Resultatet demonstrerar också, bland annat, betydelsen av att bli erkänd för sina förmågor och hur detta kan utveckla individens självuppskattning och främja lärande. I studien föreslås det att kommunikativt handlande kan utgöra en norm för hur validering kan utvecklas mot mer kritiskt lärande och positiv förändring. Men också att erkännande av tidigare förmågor kan gynna individens positiva relation till sig själv, hur detta främjar lärande, självuppskattning och hur validering därmed kan utgöra en grund för ett vidare självförverkligande genom arbete.

I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor. Med utgångspunkt i den undersökningen och som en del i en större undersökning har med några modifikationer undersökningen gjorts om med svenska deltagare. Syftet i denna studie är att undersöka deltagarnas perspektiv för att förstå varför de gör som de gör. Genom interaktionsanalys, videoinspelning och transkription har delar av deltagarnas arbete under inlärningsfasen studerats. I analysen redovisas hur olika faktorer påverkar deltagarnas handlande. Dessa faktorer är de resurser deltagarna använder, de mål deltagarna har och relationen i paret. Den betydelse deltagarna ger olika resurser och faktorer diskuteras också. Resultatet visar att deltagarnas syfte inte är att först och främst lära sig utan att svara på de instuderingsfrågor som är en del av instuderingsfasen. Detta visar i sin tur att för att förstå artefakters roll i en verksamhet är det viktigt att förstå deltagarnas perspektiv. Annars är lätt att tillskriva artefakterna egenskaper de inte har. I slutet av studien redovisas en skiss för hur de resurser som deltagare har tillgång till, deltagarens mål och deltagarens erfarenheter är med och skapar det handlingsutrymme som deltagaren har till sitt förfogande och i vilken handlingarna utförs. Dessutom visas att deltagarens handlingar i sin tur är med och formar hans mål och resurser. Handlingarna blir en del av deltagarens erfarenhet.

No description available.

In my essay, I will explore how, as a primary teacher in a leisure home, I may try to communicate the value base we are to convey equal to the central content. It is in the sign of measurability that the school is now in the approach we applied to the students, that they have also begun to apply to themselves and their fellow human beings. They place their intrinsic value outside themselves and on results and other measurable things. I want to be able to work for them to attribute to them a self-worth and a good self-esteem, regardless of their study results or other measurable things. They live and breathe and it should suffice to acknowledge their existence and worth as fellow human beings. The questions that underlie this essay arose because I felt that we lack a dimension in discussions about the school that can highlight how we as teachers work with motivation or self-esteem. After all, trying to get students to approach new things they can't yet and trust in their own and the common life is, after all, perhaps the most important thing we can work on. I used two dilemmas where the students in their everyday situations at school express their despair and frustration at not really feeling that they are worth living as they are. I will then, through my questions, try to find out if there is any way to find a better way to equip them for life and its challenges. I start from a hermeneutic perspective to emphasize the importance of self-reflection as an important part of being able to meet and deal with myself, subject and object at the same time. I have chosen to use Gert Biesta's thoughts on what functions are at play when we talk about education. He wants us to focus on what these functions do for us so that we can discuss what is desirable based on it and not by simply looking at "what works" and what can be measured. Together with Biesta, Hannah Arendt's thoughts on the active life helps me in my search for an educational look at education that values people as complex beings and not just certain measurable parts of us. / I min essä kommer jag utforska hur jag som grundlärare inom fritidshem kan försöka kommunicera värdegrunden vi ska förmedla likställt med det centrala innehållet. Det är i mätbarhetens tecken som skolan nu befinner sig, och det mätbara synsätt vi applicerar på eleverna har de även börjat tillämpa på sig själva och sina medmänniskor. De lägger sitt egenvärde utanför sig själva, på resultat och andra mätbara saker. Jag vill kunna jobba för att eleverna ska tillskriva sig själva ett egenvärde och en god självkänsla oavsett studieresultat eller annat mätbart. De lever och andas, det borde räcka för att bekräfta deras existens och värde som medmänniskor. De frågor som ligger till grund för denna uppsats uppstod genom att jag ansåg att vi saknar en dimension i diskussioner om skolan som kan lyfta fram hur vi som lärare jobbar med motivation eller självkänsla.  Att försöka få eleverna att ge sig på nya saker de ännu inte kan och ha tillit till det egna och det gemensamma livet är trots allt kanske det viktigaste vi kan arbeta med. Jag har utgått från två dilemman där eleverna i deras vardagssituationer i skolan uttrycker sin förtvivlan och frustration över att inte riktigt känna att de duger som de är. Jag kommer sedan genom mina frågeställningar försöka undersöka om det finns något sätt att bättre rusta dem inför livet och dess utmaningar. Jag utgår från ett hermeneutiskt perspektiv för att poängtera vikten av självreflektion som en viktig del i att kunna möta och bemöta mig själv som subjekt och objekt samtidigt. Jag har valt att ta hjälp av Gert Biestas tankar om vilka funktioner som är i spel då vi pratar om utbildning. Han vill att vi ska fokusera på vad dessa funktioner gör för oss för att på så sätt kunna diskutera vad som är önskvärt och inte genom att enkom titta på ”vad som fungerar” och vad som kan mätas. Tillsammans med Biesta hjälper mig Hannah Arendts tankar om det aktiva livet mig i sökandet efter en pedagogisk blick på utbildning som värdesätter människor som komplexa varelser och inte bara vissa mätbara delar av oss.

befattningsutbildningen för skolledare. Studiens syfte är att undersöka hur deltagare i rektorsprogrammet beskriver att professionsutvecklande handledning bidragit till utveckling av deras rektorskap. Den handledning som undersöks har genomförts i lärgrupper med en utbildningsledare som handledare. Studiens empiriska underlag består av kvalitativa intervjuer med skolledare under deras sista år på utbildningen. Habermas teori om kommunikativt handlande används som teoretisk utgångspunkt då ett särskilt intresse riktas mot rektorers kommunikativa förmåga. För att relatera kommunikativ förmåga till rektorskap tillämpas vid analysen även Saarukkas modell för beskrivning av rektorskapet, med fokus på personlig dynamik. Genom analys av studiens resultat är min slutsats att studien bidragit till ökad förståelse kring hur den professionsutvecklande handledningen på olika sätt har bidragit till utveckling av rektorskapet hos de intervjuade deltagarna i rektorsprogrammet. Analysen av skolledarnas beskrivningar visar att erfarenheter från den professionsutvecklande handledningen varit betydelsefulla för tanke och handling i deras praktik. Utsagor indikerar en fördjupad förståelse för vikten av gemensam reflektion samt kraften i frågandet som verktyg för att bredda sitt eget och andras perspektiv vid hantering av komplexa problem. I deras beskrivningar finns också tecken på utveckling inom kommunikativ förmåga, genom ökad självkännedom, större förståelse för andra och bättre förståelse för hur deras ledarskap påverkar kommunikation och interaktion i verksamheten. Studien antyder också att metareflekterande samtal kring professionsutvecklande handledningen i relation till deltagarnas verksamhet, kan bidra ytterligare till transferering från utbildning till rektorskap i praktiken. / This study is about supervision for professional development that forms an element of the Swedish national training program for school leaders. The aim of this study is to investigate how participants in the training program describe that supervision for professional development contributed to the development of their principalship. The supervision under investigation has been carried out in learning groups with an education leader as facilitator. The empirical basis consists of qualitative interviews with school leaders during their last year on the program. Habermas' theory of communicative action is used as a theoretical framework due to a particular interest in school leaders’ communicative skills. In order to relate communicative skills to principalship, the analysis also applies Saarukka's model for describing principalship, with a focus on personal dynamics. Through analysis of the study's results, my conclusion is that the study has contributed to an increased understanding of how the supervision for professional development has contributed in different ways to the development of the principalship of the interviewed participants in the principal's program. The analysis of the school leaders' descriptions shows that experiences from the supervision were significant for thought and action in their practice. Statements indicate a deepened understanding of the importance of joint reflection and the power of questioning as a tool to broaden their own and others' perspectives when dealing with complex problems. Furthermore, there are signs of development in communicative skills, through increased self-awareness, greater understanding of others and better understanding of how their leadership affects communication and interaction in the organisation. Moreover, the study suggests that meta-reflective conversations can contribute to transfer from education to principalship in practice.