Kunskapsöversikten syftar till att ta reda på hur lärare och pedagoger kan arbeta medjämställdhet i sin historieundervisning. Vi har utgått ifrån frågeställningen “Hur framställskvinnor i historien och hur påverkar det historieundervisningens genusperspektiv?”.Översikten är baserad på yrkesrelevans och vi vill att den ska bidra till att studenter ochverksamma lärare blir inspirerade att arbeta mer genusmedvetet i verksamheten.Forskningen i vår kunskapsöversikt har tagits fram via relevanta sökord i ett antal databaser.Vi har till största del fått fram nationell forskning men även internationell vilket har bidragittill ett bredare perspektiv på ämnet för att kunna besvara vår fråga. Därefter har vi bearbetatoch analyserat forskningen för att slutligen dra slutsatser kring den. Vi har efter bearbetningav materialet kommit fram till tre huvudpunkter i vår slutsats. Den första poängen berör hurkvinnor är representerade i historien och hur det påverkar elevers identifikation. Det vi komfram till är att kvinnor till största del inte nämns och i de läromedel som elever får ta del avbeskrivs de med svaga egenskaper. Den andra poängen innefattar historiska normerspåverkan på hur läraren undervisar samt att läroplanen ger brett tolkningsutrymme. Dettabidrar till att lärare tenderar att utveckla personliga undervisningsmönster som påverkareleverna. Den tredje och sista poängen berör den didaktiska omformning av läroplanen enlärare gör och att undervisningen är påverkad av lärarens inre och yttre faktorer, som ävendessa bidrar till personliga mönster i utformningen av undervisningen. Vi kunde även draslutsatsen att lärare uttrycker att det finns en tidsbrist som bidrar till att fortbildning ochkollegialt lärande inte hinns med och att lärarna av den anledningen menar att det bör finnasett statligt och nationellt ansvar att fortbilda personal i genusmedvetenhet.

I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att påverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhällsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. Motståndet, såväl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de offentliga budskapen.

Den här studien är tvådelad, den första delen är en kvalitativ empirisk textanalys medkvantitativa inslag, av Sveriges fyra största tidningar. Den undersöker förändringen i bildenav Venezuelas president mellan 1998 och 2007. Den andra delen försöker utifrån engramscianskt inspirerad syn förklara hur den ”borgerliga hegemonin” (som representeras avovanstående tidningar) har hanterat Chavez som fenomen. Slutsatsen är att Hugo Chavezprogressiva reformer ständigt knyts an till negativa sammanhang som att han är antidemokratoch frotterar sig med diktatorer.

Denna undersökning utfördes vid Malmö Högskola (MAH). Syftet med undersökningen var att kartlägga hur könsfördelningen ser ut på socionomutbildningen vid MAH, ge en preliminär bild av dess manliga studenter utifrån deras attityder gentemot yrket och att söka svaret på frågan: Vad är det som karaktäriserar den manliga socionomstudenten? Som huvudfrågeställning valde vi: Varför väljer män att läsa till socionom? Och följdfrågorna till huvudfrågeställningen var: Hur påverkar det kulturella kapital man bär med sig detta val? samt Hur påverkar den hegemoniska maskuliniteten detta val? För att svara på detta genomförde vi en enkätundersökning riktad till samtliga manliga socionomstudenter på MAH. Intresset för detta ämne kom till i mötet med arbetslivet, där det samtidigt råder brist på män och en önskan om ett ökat antal män. Dessutom syns den skeva könsfördelningen även tydligt inom skolan där endast ca 15 % av studenterna är män. Resultaten från undersökningen visar att de som söker till universitetet verkar vara män från ”alla” typer av akademiska familjebakgrunder. Vidare visar vår undersökning att de som söker sig till socionomyrket främst är de som är födda i Sverige och de vars föräldrar har svenska som modersmål. Studenternas ålder pekar även på att beslutet att söka till socionomutbildningen växer fram under en viss tid, då många väljer att inte börja utbildningen direkt efter gymnasiet. Det som främst lockar männen att söka sig till yrket är mötet med människor och möjligheten att hjälpa dessa. Männen i vår undersökning drar inte lika skarpa gränser mellan manligt och kvinnligt. De har anammat den ”nya” manligheten där definitionen av en man är mer flytande, vilket kan ha gjort att valet att läsa till socionom inte var lika svårt och känsloladdat. / Why do men study to become social workers? A survey at Malmö University on the basis of cultural capital and hegemonic masculinity. for further information see below (in swedish)

I uppsatsen används kritisk diskursanalys som teori och metod för att undersöka och jämföra hur sociologiprogrammet presenteras som utbildning på tre svenska universitets hemsidor. Studien fokuserar på diskurs i form av det språk som används för att presentera programmet som utbildning. Undersökningen jämför hur samma program presenteras som utbildning på universitetens hemsidor samt om det finns skillnader mellan presentationerna av programmet. Studiens resultat visar att som programmet presenteras är lärare, undervisning och programmets olika inriktningar tre diskursområden som är betydande för presentationen av utbildningen. Det är områden av utbildningen som representeras både med likheter och skillnader i universitetens presentationer av programmet. Undervisning är ett diskursivt område som representeras snarlikt i presentationstexterna däremot är lärare ett område med mer tydliga skillnader. Varje universitet har en distinkt inriktning för sociologiprogrammet mot antingen arbetslivet, socialpsykologi eller utbildningssociologi vilket avspeglas i respektive presentation och får implikationer för skillnader i utbildningen. Uppsatsen använder teoretiska begrepp som: Kritisk diskursanalys, diskurs/er, diskursordning, hegemoni och makt.

Studiens syfte är att skapa förståelse och på ett deskriptivt sätt beskriva chefernas inflytande över medarbetarnas kompetensutveckling. Metodvalet är en semistrukturerad intervjuform av chefer och medarbetare. Medarbetarna i studien är födda mellan åren 1999 och 2004. Förutom intervjuer inkluderas intresseorganisationers syn på arbetslivet och kompetensutveckling. Analysen utgår från ett diskursivt perspektiv med förhoppningen att kunna beskriva arbetsvillkor relaterade till olika yrkesroller. Att medarbetarnas kompetensutveckling sker selektivt grundar sig i den maktkamp som Laclau och Mouffe nämner i sin syn på diskursteori och som grundar sig i att olika världsbilder skapar olika syn på arbetslivet. Resultatet visar att intervjupersonernas syn på arbetslivet skiljer sig från varandra. Resultatet visar även att studiens utsagor och policydokument är relevanta för studiens syfte att beskriva arbetslivets förändringar och intervjupersonernas skilda världsbilder.

Arbetet behandlar frågor rörande hur olika politiska subjekt ställs i ett dikotomt förhållande till varandra genom diskursiva praktiker. Meningsmotståndare tänks utmana varandras olika samhällsvisioner inom ett politiskt rum som utgörs av den demokratiska processen. Detta rum kan artikuleras genom olika politiska styrningsformer, exempelvis konsensuspolitik eller agonism. Oavsett form tänks samhällsordningen och dess politiska styrelseform med tiden etableras genom dess allmänna acceptans som underbyggs av dess legitimitet och acceptans av samhället i stort. Denna cementering kännetecknas av begreppet hegemoni. Studien utgår till stor del utifrån Chantal Mouffes tankar om det politiska som något som kräver ett konfliktelement för att driva samhällsutvecklingen framåt. Således ses konsensuspolitik som något som i längden skadar den demokratiska processen och det demokratiska samhället. Genom ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt tolkas våldsbejakande extremism som ett fenomen utpekat av och genom samhällets hegemoniska ordning. Våldsbejakande extremism är således de krafter som bjuder den hegemoniska ordningen motstånd genom att presentera alternativa samhällsvisioner. När motstånd och förändringsmöjligheter inte upplevs kunna föras genom de etablerade demokratiska strukturerna riskerar de utlöpa i våldsamma sammandrabbningar, ofta betecknade våldsbejakande extremism. Således undersöker studien hur dessa olika krafter möts inom det politiska rummet och bjuder varandra motstånd. Det teoretiska ramverket konkretiseras genom det empiriska underlaget i form av intervjuer och rapporter.

This thesis is a comparative analysis between two books from the Sookie Stackhouse series by Charlaine Harris. We chose to work with book 1 - Dead Until Dark and book 10 - Dead in the Family. Our analysis is based on a gender perspective, using the litterature we present in previous research and theory. The aim for the thesis was to examine how gender and sexuality is portrayed in the books. In addition, we have looked at how the books represent gender norms in society through their characters and if named characters change throughout the series. We have applied comparative analysis and Nikolajeva's scheme on stereotypical males and females in litterature. We chose to analyse the four main characters - Sookie, Bill, Eric and Sam. In our analysis we discuss how the balance of power between the characters is portrayed as well as their gender and sexuality in relation to each other. Our analysis indicate that the characters are mainly portrayed with stereotypical gender norms and the comparison between the two books shows us no or very little development of named norms. Moreover, we observed that Sookies female gender is portrayed in relation to the three male characters, Bill, Eric and Sam. In addition, the male characters gender is also described in relation to the female character. Our analysis through Nikolajeva´s scheme depicts the characters in all categories of stereotypical gender roles. Sookie could often be categorized as a normative female whilst Bill and Eric in majority were categorized as normative males. Sams character was the only one to portray both female and male characteristics. This was depicted in both books. Further more, the male genders were portrayed similar in both books although the characters were mentioned more regularly in book 1 compared to book 10. Conclusively, we discussed how the books can be used in class to teach about gender, sexuality and norms. Lastly, we stressed what the positive and negative outcomes for teachers may be and what we think is important in class not to emulate stereotypical gender roles.

Sammanfattning “Boys” är en webbaserad TV-serie som lades ut på SVT play hösten 2015. Serien följer två killar i 20-årsåldern och deras jakt på kärleken, deras relation till varandra och deras sökande efter en identitet. När serien introducerades fick den motta mycket medial kritik, som förlöjligade serien och deras framställning av maskulinitet. Syftet med denna studie har således varit att undersöka porträtteringen av homosocialitet och maskulinitet i “Boys”. I förlängningen har det även lett till att undersöka relationen mellan det maskulina och det feminina, för att titta på om och hur män kan gestalta femininitet, och vad konsekvenserna av detta i så fall blir. Studien är kvalitativt innehållsanalytisk. Metoden som använts har bestått av analysverktyg från Selby och Cowderys bok “How to study television”, med fokus på narrativanalys, men även med deras termer konstruktion och publik. De huvudsakliga teorier som använts har varit Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Connells teori om maskulin hegemoni samt Birds teori om homosocialitet. Resultaten från studien har varit att framför allt huvudkaraktärerna i serien “Boys” till viss del avviker från den traditionella hegemoniska maskuliniteten, och därmed frivilligt feminiseras. Eftersom att det feminina och allt som kopplats till det kvinnliga könet sorteras med lägre status än det maskulina är detta dels ovanligt, men också en förklaring till varför karaktärerna blev förlöjligade i media.

Chantal Mouffe förklarar exkludering och demonisering av politiska partier som en kontraproduktiv strategi. När etablerade partier samlas kring en konsensus i mitten reduceras medborgarnas valmöjligheter och undergräver demokratin, menar Mouffe. Detta är exempel på politiska fenomen som enligt Mouffe leder till att högerpopulistiska partier gynnas, något som skett i flera Europeiska länder. Högerpopulistiska partier och rörelser växer på många håll i Europa och Mouffe menar att uppsvinget för högerpopulismen och den populistiska retoriken till stor del beror på de etablerade partiernas tillkortakommanden. Syftet med uppsatsen är att utifrån Mouffes teori, och med Sverige som exempel, förklara hur en svag regering och ett starkt högerpopulistiskt parti hänger ihop med oförmågan att tänka politiskt och reflektera över hur en vänstervriden populistisk motståndskraft skulle kunna se ut.