Den här artikeln utforskar, genom en mångperspektivistisk diskursanalys, tidningsartiklar, en vetenskaplig artikel, ett myndighetsbrev, bloggar och ett reportage skrivna om en specifik grundskola i Sverige, som har blivit känd för sitt lyckade utvecklingsarbete med elevernas studieresultat. Enligt denna artikel är bilden som förmedlas genom media mycket positiv tills en artikel följd av en blogg, förändrade diskursordningen på ett hegemoniskt sätt. Den här artikeln beskriver den diskursiva förändringen i relation till den social- och historiskt utbildningspolitiska kontexten, till stor del dominerad av en nyliberal ideologi, där mätning och ranking fokuseras mer än skolutveckling i form av inkludering och lärande. / This article uses discourse analysis from a multivalent perspective to research newspaper articles, a scientific article, an institutional newsletter, blogs and a reportage written on the subject of a specific comprehensive school in Sweden which has become known for its successful development in pupils’ achievements. According to this article the picture given of the school in the media is very positive, until the time when one article in a newspaper, followed by a blog, changed the order of discourse in a hegemonic way. This article describes the discursive change in relation to the social and historical context within the education policy, one largely dominated by a neoliberal ideology, which focuses more on measuring and ranking than on school improvement in terms of inclusion and learning.

Med tiden har den regionala planeringen fått en mer tongivande roll inom den svenska planeringen. Bredare planerings- och utvecklingsfrågor på kommunal nivå kräver allt mer gränsöverskridande samarbeten och behoven att kunna söka en konsensus kring gemensamma utvecklingsintressen inom regionen blir allt tydligare. Landstingen/regionorganet, som har det formella ansvaret för den regionala planeringen, hamnar här i en central position att kunna sammanfläta de kommunala planerings- och utvecklingsfrågorna för att driva den regionala utvecklingen. Processen fram till en konsensus över regionens intressen saknar dock formella ramar och det blir i någon mening upp till regionorganet och kommunerna att konstruera processen. Givet detta visar statliga utredningar att förhandling är, och kan bli, ett allt mer vanligare inslag inom den regionala planeringen, och i juli 2014 tog förhandling som en ”legitim konsensusprocess” ett första avstamp genom vad vi idag kallar Sverigeförhandlingen. Men hur förhandlas en konsensus fram i en region där stora kommuner ställs mot små, där vissa går på knäna i utvecklingen medan andra frodas? En region är en pluralistisk geografi där kommunala intressen står mot varandra och olika delar av regionen har varierande synsätt på ”vad som är bäst” för den regionala utvecklingen. Ska förhandlingsprocessen konstrueras efter de kommunikativa idealen och likställa allas talan för att nå en konsensus på ett mer ”demokratiskt och rättvist sätt”? Eller konstrueras det efter mer pragmatiskt ideal där resultatorientering som ekonomisk vinning och konkurrens får prägla konsensusen? Hur processen konstrueras kan påverka konsensusen och i slutändan den regionala utvecklingen, och utan en formell ställning att påverka kommunernas planarbeten och ambitioner är det inte säkert att regionorganet kan kontrollera och säkerhetsställa utvecklingsriktningen i förhandlingen. Med utgångspunkt i detta har den här studien med hjälp av en diskursanalys, gjort en fallstudie på en regional förhandling med syfte att få en mer djupgående förståelse över makten inom den regionala utvecklingen. Valet av fall är Skånebilden, en framförhandlad konsensus över ett antal planerings- och utvecklingspunkter som var viktiga ”för hela Skåne” i Sverigeförhandlingen. Studien visar att bakom den framförhandlade konsensusen finns en process, präglad av makt, som (om)formar förhandlingsprocessen och konsensusen. Det tenderar att finnas en maktordning bland kommunerna i regionen som formas efter bland annat historien, epistemologier och ontologier, där makten ”döljs” i vad vi kallar ”sanningar”. Samtidigt får pragmatiska ideal genomsyra förhandlingsprocessen som tillsynes gynnar vissa kommuner i regionens maktordning mer än andra. Om förhandling ska bli en ”legitim konensusprocess” inom den regionala planeringen behöver därför maktperspektivet belysas och beaktas.

The aim of this study is to investigate methods of collection development, the users’ influence on selection and quality aspects, focusing on non-fiction literature in Swedish public libraries. To find out opinions of collection development, I use the method comparative literature study. Antonio Gramsci’s concept hegemony forms the theoretical background, and hegemony as concept is related to a library context by using Maj Klasson’s text on the librarians’ different positions of authorities. The focus of the study is therefore on the librarian’s position as authority, in contrast to the users’ position, regarding selection of non-fiction literature. A short historical review leads to the factors influencing collection development today. Swedish library policy documents, the Swedish library constitution, Unesco’s public library manifesto are some of the formal factors influencing collection development at Swedish public libraries. The analysis consists of three macro themes found while reading the empirical texts: collection development, quality aspects and users. These macro themes are divided into micro themes in order to analyse the chosen empirical texts. The result of the study shows a difference in authority between librarians and users regarding collection development, the complexity of non-fiction literature and the users’ influence on literature selection. These authority differences is expressed in the texts as whether the librarians or the users are considered as the authority, and why, in developing methods for literature selection. Concerning quality aspects, a difference was found between the texts, since one of them acknowledges the users as the most important reference to select quality literature, and not the librarians. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to describe and compare the debates regarding the public funded publishing company En bok för alla (EBFA). On two occasions, 1992 and 2007, the public funding was threatened, which lead to debates and protests. The funding was revoked in 2007. I want to examine if by studying a particular product of cultural policy, one can se tendencies to how the cultural policy in whole change over time. Using a discourse analysis I will be able to distinguish and analyze how the debates were designed, and which discursive formations one can discern in the debates. The study is based upon articles in newspapers and political documents. The analyze shows that the debate of 1992 focuses on legitimating EBFA with economical arguments. Almost all statements from the period are in favor of a continued funding. The debate of 2007 focuses on the changed book market and whether there was room for a public funded company. In 1992 there was hegemony in the debate, limiting what actors could say about EBFA. In 2007 this hegemony was starting to come apart, opening up for new ways to talk about cultural policy. In 1992 there were no struggles about defining important terms, which could be seen in the debate of 2007. The revoke of the public funding to EBFA can be seen as a neo liberal formation taking place in Swedish cultural policy. / Uppsatsnivå: D

This essay researches the impact societys ideal pictures of the female body actually make on individuals. In my studies, five female identified informants were interviewed about how they perceive and feel about their bodies. It also discusses different strategies to control the body in order to acheive the ideal body. Two of the informants that contributed to this essay are selfappointed body positive activists and fight in the anti-movement against the societal preassure and expectations of the female body. The purpose of this essay is to discuss and enlight the hegemony regarding bodily expressions, and also its opposition.

Denna masteruppsats undersöker de mellankommunala konflikter som finns längs vattendraget Helge å. I studien undersöks vilka dessa konflikter är, varför de finns och hur de hanteras av Länsstyrelsen och de kommuner som är involverade. Utifrån detta har studien undersökt hur kommuner kan förhålla sig till en planeringsproblematik som inbegriper den egna kommunen, men där planeringsförutsättningarna avgörs utanför kommunens administrativa gräns. Helge å utgör studiens undersökta fall medan de fyra kommunerna Älmhult, Osby, Hässleholm och Kristianstad som är belägna längs med ån, tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne, Kronoberg och Kalmar har utgjort undersökningsenheterna. Det empiriska materialet har skapats genom dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer med en representant från vardera kommun och Länsstyrelse. Intervjuerna har sedan bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys, vilket har skett utifrån Lundman och Graneheims (2014) tabell där empirin har kodats och kategoriserats. Fem planeringsideal har applicerats i studien och dessa består av rationell, kommunikativ och kollaborativ, advokat och pragmatisk planeringsteori. Det teoretiska perspektivet utgörs av Mouffes (2008) agonistiska teori som analyserar hur konflikterna och hanteringen av dem kan förstås. Bearbetningen av empirin har synliggjort två olika konflikter. Konflikt ett utgörs av motstående politiska värderingar och kommunala intressekonflikter. Konflikt två består av mellankommunalt inflytande gentemot ett fortsatt starkt planmonopol. Slutsatsen med masteruppsatsen är att det svenska planeringssystemet framförallt tydliga har kopplingar till de tillvägagångssätt för problemhantering som förespråkas inom det rationella planeringsidealet. Vid hantering av konflikter längs vattendrag är det framförallt rationella tekniska lösningar som appliceras. Detta är dock enligt det teoretiska perspektivet problematiskt, eftersom det i konflikterna finns en bakomliggande politisk dimension som inte kan lösas genom rationella lösningar. Politiska motstridiga intressen bör enligt Mouffes agonism synliggöras för att förstå konflikterna, men genom rationella lösningar så döljs dem. Planeringsdebatten i Sverige indikerar på ett behov av en regional planeringsnivå, samtidigt som mellankommunala konflikter enligt studiens empiri är svåra att lösa utan en regional planeringsnivå. Masteruppsatsen kastar ljus åt problematiken med att det inte finns någon regional planeringsnivå med ett generellt planeringsansvar i Sverige.

Den här artikeln utforskar, genom en mångperspektivistisk diskursanalys, tidningsartiklar, en vetenskaplig artikel, ett myndighetsbrev, bloggar och ett reportage skrivna om en specifik grundskola i Sverige, som har blivit känd för sitt lyckade utvecklingsarbete med elevernas studieresultat. Enligt denna artikel är bilden som förmedlas genom media mycket positiv tills en artikel följd av en blogg, förändrade diskursordningen på ett hegemoniskt sätt. Den här artikeln beskriver den diskursiva förändringen i relation till den social- och historiskt utbildningspolitiska kontexten, till stor del dominerad av en nyliberal ideologi, där mätning och ranking fokuseras mer än skolutveckling i form av inkludering och lärande. / This article uses discourse analysis from a multivalent perspective to research newspaper articles, a scientific article, an institutional newsletter, blogs and a reportage written on the subject of a specific comprehensive school in Sweden which has become known for its successful development in pupils’ achievements. According to this article the picture given of the school in the media is very positive, until the time when one article in a newspaper, followed by a blog, changed the order of discourse in a hegemonic way. This article describes the discursive change in relation to the social and historical context within the education policy, one largely dominated by a neoliberal ideology, which focuses more on measuring and ranking than on school improvement in terms of inclusion and learning.

<p>Den här uppsatsen har skrivits inom ramen för centralasiatisk säkerhetspolitik ur ett europeiskt perspektiv. Jag har begränsat uppsatsen till att fokusera på narkotika, som på senare år har blivit en kärnfråga i säkerhetspolitiska diskussioner, framförallt i Europa och i USA. Genom att tillämpa ett vidare perspektiv har jag försökt överskrida den eurocentrism, evolutionism, passivisering och viktimisering som finns i litteraturen och de artiklar som jag har studerat. Med den beskrivande tesen: Narkotikans roll i kampen om den globala hegemonin och drömmen om kalifatet, har jag velat belysa narkotikans roll i båda dessa strävanden mot en ny värld. Narkotikans roll som ett maktobjekt kan inte förminskas, varken i européernas kamp om den globala hegemonin eller i de islamistiska extremistgruppernas dröm om kalifatet. Narkotikan har haft en betydande och stimulerande roll i historien, i nutiden och kommer även att ha det i framtiden.</p>

<p>Den här studien undersöker med ett Kritisk diskursanalytiskt förhållningssätt ett urval av skilda ledareartiklars kommentarer av Europa parlamentsvalets resultat år 2004. Med ”kommentera” avses det, vilka diskurser de konstruerar ifråga till denna händelse. Min studie inriktar sig även på att försöka besvara om ledareartiklarna anser att parlamentsvalet var demokratiskt legitimt ur ett demokratiskt perspektiv när det var en minoritet av de svenska samt de europeiska medborgarna som valde att utnyttja sin rösträtt. Jag intresserar mig även för de svar/orsaker ledareartiklarna anger till varför ett så fåtal avväljarna använde dennes rösträtt.</p>

<p>This examination project examines how masculinity and class affect upper secondary school guys relations towards school and education. The purpose of my project is to expand the understanding of why there is a relation between class, sex and results in studies. The examination is made according to the focusgroup method where two groupinterviews where made. One of the group consist of four guys from a practical upper secondary education and the other consist of four guys from a theoretical upper secondary education. As it shows in the resultchapter the groups also have a different class background.</p><p> </p><p>The result is best understood as a cycle where class strengthen masculinities in different ways, different masculinities have different conditions in the schoolcontext, masculinities and school are factors that strengthen the class differences. In the result I show that both groups have similar view on what to consider masculine, but the guys from the theoretical group point out masculinitie as something negative in opposite to the guys from the practical group. The idea that schoolwork is something unmasculine is clear in the answers from the theoretical group but the same idea can not be found in the answers from the practical group. The attitude towards school and education separates the groups most clearly in the attitude towards university studies. The answers indicate that teachers are one factor to why the attitude towards schoolwork differed so widely between the groups.</p><p> </p><p>In the ending a discussion is held about how school helps to maintain the patriarchy and class differences and how to counteract it.</p>