The aim of this study is to go into depth and analyze the identity ”immigrant” (invandrare) and how it is constituted in Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Sydsvenska Dagbladet. An investigation (SOU 2006:21) by Swedish authorities concludes that immigrants are portrayed in an unfavorable way in Swedish media, whilst Gunnar Sandelin in a debate article in Sweden’s biggest morning newspaper (Dagens Nyheter) meant that Swedish media lies about immigrants, creating an image of them that is too favorable that is not in touch with reality. This gives this thesis momentum to further investigate the identity immigrants are given in Swedish media. The theory and method used in this thesis is Laclau’s and Mouffe’s discourse theory. Discourse theory is well suited for revealing a certain group’s identity using chains of equivalence or chains of analogy. The discourse theory is sprung out of Marxist ideologies, especially Gramsci’s theories. Social antagonism, hegemony and identity are key concepts in discourse theory. The study shows that the word ”immigrant” only appears in articles that concern different problems in the society. No articles underlining the positive aspects of immigrants were found in the study and none of the journalists identified themselves as an immigrant. The newspapers in this study labels individuals ”immigrant” if they are in need of resources and help from the Swedish society. Immigrants were also not able to constitute their own identity though the constituting power was in the hands of the Swedish morning press.

<p>The aim of this study is to go into depth and analyze the identity ”immigrant” (invandrare) and how it is constituted in Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Sydsvenska Dagbladet. An investigation (SOU 2006:21) by Swedish authorities concludes that immigrants are portrayed in an unfavorable way in Swedish media, whilst Gunnar Sandelin in a debate article in Sweden’s biggest morning newspaper (Dagens Nyheter) meant that Swedish media lies about immigrants, creating an image of them that is too favorable that is not in touch with reality. This gives this thesis momentum to further investigate the identity immigrants are given in Swedish media.</p><p>The theory and method used in this thesis is Laclau’s and Mouffe’s discourse theory. Discourse theory is well suited for revealing a certain group’s identity using chains of equivalence or chains of analogy. The discourse theory is sprung out of Marxist ideologies, especially Gramsci’s theories. Social antagonism, hegemony and identity are key concepts in discourse theory.</p><p>The study shows that the word ”immigrant” only appears in articles that concern different problems in the society. No articles underlining the positive aspects of immigrants were found in the study and none of the journalists identified themselves as an immigrant. The newspapers in this study labels individuals ”immigrant” if they are in need of resources and help from the Swedish society. Immigrants were also not able to constitute their own identity though the constituting power was in the hands of the Swedish morning press.</p>

En åtgärd som allt mer förespråkas runt om i världen för att uppnå en hållbar utveckling är att planera för öppen dagvattenhantering genom att bland annat återställa våtmarker och uppföra dammar och diken. Att dessa åtgärder även innebär fler potentiella habitat och större populationer av myggor, som kan vara vektorer för smittor, är dock ett problem som sällan diskuteras i planprocessen. Planprocessen förutsätts vara en rationell process som tar hänsyn till alla ståndpunkter och leder till den bästa lösningen. I detta arbete framkommer dock indikationer på att planprocessen kring öppen dagvattenhantering snarare går att betrakta som ett utslag av makt där handlingsutrymmet över problemformuleringen varit avgörande. Planprocessen förefaller att genom subtila maktordningar stärka vissa aktörers inflytande på andras bekostnad. Detta har medfört att ett biologiskt och tekniskt synsätt tycks dominera föreställningen om vad öppen dagvattenhantering innebär, vilket lett till att de medicinska synpunkterna inte kommit till uttryck utan exkluderats från planprocessen.

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns’ socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi. En legitimeringsprocess som resultatet tycks visa också inneburit en maktförskjutning där marknaden fått allt större inflytande över det formella utbildningsområdet vilket ställer frågor kring dess legitimitet och roll i ett globaliserat kontext. Syftet med uppsatsen är att bidra till den pedagogiska forskningen genom att belysa de problem som en alltför oreflekterad, okritisk och ensidig användning, anpassning och implementering av den didaktiska strategin livslångt lärande riskerar bidra till.

Vi har i denna studie undersökt hur män och kvinnor samt pojkar och flickor gestaltas i läromedel riktat till barn i förskoleklass och årskurs 1–3. De utvalda läromedlen är läseböcker i läromedelsserien Livet i Bokstavslandet, som är utgivna mellan år 2015 och 2017. Vi har även undersökt hur materialet svarar mot den samtida läroplanens krav om jämställdhet. Studien har genomförts med en kvalitativ text- och bildanalys med kvantitativa inslag. I analysen av de aktuella läromedlen har vi utgått från Hirdmans genussystem och Connells maskulinitetsteori. Resultatet visar att gestaltningen av könen i de analyserade läromedlen i vissa aspekter är i enlighet med rådande styrdokument medan de ur andra hänseenden motsäger dessa.

Syftet med studien var att förstå arbetsgivarsidans syn på förhållandet till fackliga organisationer och undersöka huruvida detta förhållande förklarar varför den svenska modellen fungerar så bra som den gör. För att uppnå målet med studiens ställdes följande frågeställningar: Hur ser arbetsgivarrepresentanter på förhållandet till fackförbund? Hur bidrar arbetsgivarrepresentanternas syn på fackförbunden till den svenska modellens framgång och fortlevnad? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med arbetsgivarrepresentanter i Stockholms största företag. Dessa resultat analyserades mot ett teoretiskt ramverk från tre tongivande sociologers gemensamma beröringspunkter kring kollektiva idéer. Tidigare studier inom området har dominerats av kvantitativ forskning om hur arbetsgivare sett på fackförbund i förhandlingssammanhang. Denna uppsats avser därmed att fylla en kunskapslucka av en djupare förståelse för arbetsgivarrepresentanters syn på fackförbund. Resultaten från studien visar på att arbetsgivarrepresentanterna främst har en positiv syn på förhållandet till fackförbunden, men att det även finnas aspekter där de ser problem.  Den positiva synen tenderar också att bidra till den svenska modellens framgång och fortlevnad. Det förekommer däremot resultat som visar på motsatsen. Det finns därmed ett behov av vidare studier inom området för att reda ut det tvetydliga resultaten.

Denna intervjustudie har som syfte att undersöka lärares uppfattning om hur maskulinitet formas och tar sig uttryck hos högstadiepojkar under idrottslektionen. Studien grundar sig på fyra semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar högstadieelever i ämnet idrott och hälsa. Uppsatsen har tagit sin teoretiska utgångspunkt både i tidigare forskning på området men också i begrepp såsom könsroller, hegemonisk maskulinitet samt identitet och identitetsskapande. Under uppsatsens gång har det identifierats tre teman; ungdomars identitetsutveckling, normer och maskulinitet och maskulinitetens dominans på idrottslektionen. Maskulinitet formas i samspel med ungdomarnas identitetsutveckling och samhällets rådande normer. Under idrottslektioner tar sig maskulinitet uttryck bland annat genom att pojkar tar större plats [genom att höras och synas mer], genom en hårdare jargong pojkar sinsemellan, samt genom vilka aktiviteter som förknippas med manlighet. Maskulinitet tar sig också uttryck genom att ungdomar agerar i enlighet med rådande normer och genom att reagera mot de som avviker från dem. Detta bidrar också till att föreställningar kring maskulinitet befästs och fortsätter att reproduceras.

No description available.

The aim of this thesis is to examine to what extent China acts as a superpower in the South China Sea. In order to accomplish the purpose of the study the International relations theory Offensive realism has been applied. The thesis is a case study, with the premiss to test Offensive realism on the selected case. Data is gathered from books and articles. Within the framework of Offensive realism, three categories have been selected to study China’s actions on three different occasions. The categories that have been applied are diplomacy, economy, and military. The occasions occur at different time periods, 1974, 2012, and 2014, in order to be able to give the study a wide basis.   The result shows, that from an Offensive realism perspective, China acts like a superpower in the South China Sea. In the cases studied China acts as a superpower in all of them. Breaking it down to the applied categories, diplomacy, economy, and military, it is showcased that China’s actions in the region are corresponding to that of a superpower eight of nine times. China seeks control of the region's wealth to strengthen its own economy, which in turn strengthens the country's military. Furthermore, the growth of the economy and resources means that control of the area is centered to China. Which increases the chance for China of creating a hegemony in the region.

This paper studies how the “Swedish model” has influenced the Swedish community during the first half of the twentieth century and how living with this model was like in the 1960s. During the ‘60s the laws and reforms created by the ruling socialistic party, SAP, dominated the Swedish society. Their goal was to build Per Albin Hansson’s vision of a welfare state. From the time of his presentation of the idea in 1928 up to the ‘60s, Sweden’s transformation from an agricultural society to an industrialized one was a fact. In analysing the society of this time we have used various consumer theories as well as focused on Raymond Williams’s interpretation of hegemony. Hegemony is an organic notion that symbolizes the consensus within a society at a given point in time. After having created a picture of the society and made a preparatory analysis we have moved on to our film analysis to study how the actual Swedish society was portrayed in contemporary films. We have studied the films, Do You Believe in Angels?, Swedish Punks and Sten Stensson Returns. In our study of the films we have laid our focus on things like gender, age and product placement. We found that the films paint an accurate picture of the Swedish society. That is to say, as accurate a picture a film can paint without being a documentary. We have come to this conclusion as the surroundings and the norms of the Swedish society of the time are accurately portrayed. We have also come to the conclusion that even though product placement exists in the films, it is mainly used to create an authentic milieu. / Denna uppsats undersöker hur den svenska modellen har influerat det svenska samhället under första halvan av 1900-talet och hur det var att leva under dess inflytande på 1960-talet. Under 60-talet dominerades det svenska samhället av de lagar och reformer som skapats av Socialdemokratiska Arbetarepartiet, SAP. Målet var att bygga upp Per Albin Hanssons vision av välfärdssamhället. Från det att han presenterade sin idé 1928, till och med 60-talet, genomgick Sverige en förvandling från ett agrart samhälle till ett industrialiserat. I vår analys av det svenska samhället under den här tidsperioden har vi använt oss av ett flertal konsumtionsteorier samt fokuserat på Raymond Williams tolkning av hegemonibegreppet. Hegemoni är ett organiskt begrepp som symboliserar den konsensus som råder inom ett samhälle vid en given tidpunkt. Efter att ha målat upp en bild av samhället och genomfört en förberedande analys har vi gått vidare med vår filmanalys för att studera hur det faktiska svenska samhället representeras i filmer från sin samtid. Vi har analyserat filmerna; Änglar, finns dom…? , Raggargänget och Sten Stensson kommer tillbaka. I analysen har vi lagt fokus på aspekter såsom kön, ålder och produktplacering. Vi har kommit fram till att filmerna i fråga presenterar en korrekt bild av det svenska samhället, det vill säga en så korrekt bild en film kan visa av ett samhälle utan att ha dokumentära intentioner. Vi har kommit till denna konklusion då miljöerna och normerna som existerade i det svenska samhället vid denna tidpunkt presenteras på ett korrekt sätt. Vi har också kommit till slutsatsen att även om produktplacering förekommer i filmerna, är detta främst i syftet att skapa en autentisk miljö.