Trots rapporterad uppskattning av daglig verksamhet för dess sociala och psykiska effekter uppvisar deltagare missnöje med att inte få tillräckligt med ekonomisk ersättning för sin sysselsättning. Tidigare forskning har funnit uttryck för en lönearbetesdiskurs bland deltagare i daglig verksamhet. Det uttryckta missnöjet och beskriven lönearbetesdiskurs tas fasta på och bildar utgångspunkten för denna uppsats. Syftet är att undersöka hur deltagare i daglig verksamhet förhåller sig till sin sysselsättning och värdet på den egna aktiviteten i relation till lönearbete. Sju deltagare intervjuades och en kvalitativ tematisering gjordes av materialet. Empirin analyserades med hjälp av Gramscis hegemonibegrepp och Marx arbetsdefinition. Resultaten visar hur deltagare uppvisar ambivalens inför förståelsen av sin sysselsättning som arbete. De sociala och psykologiska effekterna krockar med lönearbetsdiskursen genom det uttryckta behovet av att få ekonomisk ersättning för sin sysselsättning. Trots säkrad inkomst från försäkringssystemet beskrivs behovet att få ekonomisk ersättning för daglig verksamhet som avgörande för deltagarnas uppfattning om den egna sysselsättningens värde. Slutsatsen är att även om en alternativ arbetsdefinition kan skymtas i deltagarnas berättelser trängs denna uppfattning ut av den hegemoniska lönearbetsdiskursen. / Although reports show that participants appreciate Swedish day activity centers for its social and psychological effects, participants also express dissatisfaction with not getting enough financial compensation for their occupation. Previous research has found display of a wage labor discourse among participants in day activity centers. Together, the expressed dissatisfaction and the wage labor discourse form the starting point for this study. The aim for this study is to explore how participants in day activity centers relate to the value of their occupation in relation to wage labor. Seven participants were interviewed and a qualitative thematization was made. The findings were analyzed using Gramsci's concept of hegemony and the definition of work by Marx. The findings demonstrate how participants display ambivalence in their understanding of their occupation as work. The social and psychological effects of the occupation collide with the wage labor discourse through the expressed need for financial compensation for their occupation. Even though the participants’ income is secured through the insurance system, the need for financial compensation through occupation is still described as vital in the participants' perception of the value of their occupation. The conclusion is that, although an alternative definition of work can be seen in the accounts of the participants, this definition gets suppressed by the hegemony of the wage labor discourse.

Denna uppsats ämnar belysa relationerna mellan en liten grupp svenskar och en liten grupp invandrare efter riksdagsvalet 2022 i Sverige. I och med Sverigedemokraternas ökade inflytande upplevs risken att främlingsfientliga tankemönster ska få en fast grund i det svenska samhället samt att relationerna mellan svenskar och invandrare ska försämras. Genom en kvalitativ studie med intervjuer har jag i denna uppsats lyft fram hur interpersonell kommunikation, kulturella traditioner och maktpositioner kan påverka relationerna mellan svenskar och invandrare. Jag har valt att implementera ett humanistiskt och samhällsperspektiv vid uppförandet av studien. Utifrån ett humanistiskt perspektiv är språket grunden för interpersonell kommunikation igenom vilket mellanmäsnkliga relationer skapas. Ur social synvinkel tillhör alla invandrare ett samhälle som bidrar till samhällsutvecklig. Det empiriska materialet har visat att goda relationer mellan svenskar och invandrare är möjliga om båda grupper uppfyller vissa krav som till exempel det svenska språkets behärskning för invandrare och förståelse och acceptans för svenskar. Allt detta leder till slutsatserna om att det behövs mer forskning kring vilka åtgärder som krävs för att ännu mer förbättra relationerna mellan svenskar och invandrare.

Uppsatsen uppehåller sig vid hur maskulinitet och kriminell identitet konstrueras när individer s a s ”berättar sig själva”, konstruerar ett narrativ, en levnadsteckning, utifrån de egna erfarenheterna och den kontext de ingår i. Syftet är att visa hur texter ur den s k ”gangsterrappen”, genom berättelser om brott är identitetsskapande samt kan utgöra en resurs för konstruerande av en hegemonisk maskulinitet. Metoden utgörs av narrativ analys, en kvalitativ forskningsmetod inriktad på människors berättelser, händelser över tid, samt hur dessa händelser, eftersom de är både menings och identitetsskapande för individen, avgör hur denne ser på sin tillvaro och utgör grund för individens beslut. Texter av svenska rap-artister, vilka räknas till kategorin gangsterrappare och vilka kan anses ha nått framgång med sin musik, närläses och analyseras utifrån de temata, med fokus på s k ”maskulinitetsmarkörer”, som återfinns i texterna. Det är kriminologiskt relevant att undersöka relationen mellan socialt konstruerad maskulinitet och en kriminell livsstil utifrån möjligheten till förändring. Studiens resultat visar att där går att urskilja tre temata i de analyserade rap-texterna, vilka, genom berättelser om brott, utgör resurs för konstruerandet av en hegemonisk maskulinitet: kapabel att utöva våld, risktagare, samt upprorisk och nyskapande. Gemensamt för samtliga studerade narrativ, i texterna, är att de är berättelser om händelser vilka utgör brott, men vilka i sammanhanget inte uppfattas som brott, utan som nödvändiga och försvarbara handlingar. Där finns därför en tydlig koppling mellan det egna narrativet om brott och individens konstruktion av hegemonisk maskulinitet. Berättelser om brott utgör s k hjältenarrativ sant ger individen tillgång till resurser som makt och kontroll.

Studien ”Blev du värsta psykologen helt plötsligt bre?” ämnar kartlägga och belysa konstruktionen av könsstereotyper i en svenskproducerad dramaserie. Uppsatsen undersöker porträtteringen av könsstereotyper i den populära dramaserien Snabba Cash som släpptes våren 2021 på streamingplattformen Netflix. TV-serier och medier har sen länge porträtterat könen väldigt stereotypiskt, men har förbättrats över åren, speciellt i Europa. Sverige som medieproducenter har även tagit fram initiativ för att bidra till ett mer jämställt klimat inom tv- och filmbranschen. Studiens teoretiska ramverk utgår utifrån representationsteori och stereotyper, genusteori och hegemonisk maskulinitet. Med hjälp av metoden multimodal kritisk diskursanalys och lexikala val, ordval, attribut och miljö som analysverktyg, har studien undersökt seriens sex avsnitt och dess porträttering av könsstereotyper. Analysen resulterade i att vi kunde utvinna fyra diskursiva teman som var bidragande till seriens porträttering av könsstereotyper: Kvinnor som karriärsstyrda, Män som visar känslor, Kvinnor och män som föräldrafigurer och Män som våldsamma. Analysens resultat visade att seriens huvudkaraktärer porträtteras icke-stereotypiskt, och utmanar båda den hegemoniska maskuliniteten som närvarar i seriens miljö. Detta görs genom att den kvinnliga huvudkaraktären tillskrivs egenskaper som bidrar till en hegemonisk position trots sitt kön. Spegelvis bryter den manliga huvudkaraktären den hegemoniska roll han har i början av serien för att utvecklas till en person som innehar mer accepterade feminina egenskaper och mål. / This thesis, ”Blev du värsta psykologen helt plötsligt bre?”, aims to map out and spotlight the construction of gender stereotypes in a swedish-produced drama series. Th e thesis investigates the portrayal of gender stereotypes in the popular drama series Snabba Cash, that was released during the spring of 2021 on the streaming service Netflix. Since far back, TV-series and media has been portraying the genders as stereotypical, but has improved over the years, especially in Europe. Sweden as mediaproducers has also developed initiativs to contribute to more equal climate within the tv- and film industry. The thesis theoretical framework revolves around representation theory and stereotypes, gender theory and hegemonic masculinity. With the help of Multimodal Discourse Analysis and lexical choices, word choices, attributes, and environment as tools of analysis, the thesis has examined the series six episodes and they’re portrayal of gender stereotypes.   With the result generated by the analysis, four clear discursive themes could be extracted that we’re detrimental to the shows portrayal of gender stereotypes: Women as carrier-oriented, Men that show emotions, Women and men as parental figures and Men as violent. The result of the analysis showed that the main characters of the show are portrayed non-stereotypical, and they both challenge the hegemonic masculinity that is present in the series. This is achieved through the female lead by assigning her that contributes to typical hegemonic role despite her gender. However, the male lead breaks out of his designated hegemonic role to a character that has more accepted feminine attributes and goals.

In this essay masculinity and gender is examined and analyzed in movie posters forfour different movies: “A Single Man”, “Brokeback Mountain”, “Tom at the Farm” and “I Killed my Mother”. They all share themes which include the lead male role being sexually attracted to men.The theories focus on gender, stereotypes and sexuality in media with methods regarding semiotics and representation applied on the analysis - through a gender perspective. The study shows that the majority of the leading characters have typical masculine traits and attributes, which an exception for “Brokeback Mountain” which shares some of Fischers definition of gay portraits. John Fiske concludes that it is the people who control media and its design, not the other way around, which can be applied to some, but not all of the posters in this study. Fiske also claims that the media portrait is based on a patriarchal system, depicting men according to a masculine gender, in line with the results of this study.

Studien undersöker hur polismyndighetens medarbetare upplever organisationskulturen ur ett jämställdhetsperspektiv. I förstudien fann vi att det finns en norm inom den svenska polisen, som i många fall varit problematisk och exkluderande för de medarbetare som inte passat in. Studien har haft fokus på att definiera de bakomliggande mekanismer till varför denna norm produceras och reproduceras samt hur detta kan påverka polisens legitimitet. Genom att undersöka polisens organisationskultur ämnar vi att belysa en problematik som drabbar organisationens legitimitet och förtroende illa. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med nio poliser i olika positioner. Den metodologiska ansatsen var induktiv i sin karaktär. Det analyserade resultatet har lett till en teoretisk modell. Modellen visar på de mekanismer som är orsaken till varför denna organisationskultur och norm fortfarande reproduceras. Vårt fynd är att organisationen skyddar sig från ett institutionellt tryck/förändringskrav med hjälp av diverse alibi. Dessa alibin bygger en fasad för att skapa legitimitet. Vår slutsats är att polisens organisationskultur inte har förändrats lika mycket som organisationen vill tro. Vid flera fall har det under studien framkommit tydliga tecken på att polisen är en icke jämställd organisation. Det existerar fortfarande en organisationskultur där normen utgår från en manlig polis och där allt som går utanför normen stöts bort. Polisen söker legitimitet från sin omvärld genom sitt jämställdhetsarbete. Men det krävs mer än luftslott för att bli jämställd på riktigt. Vår forskning bekräftar den tidigare forskningen men utvecklar de bakomliggande mekanismer som reproducerar fenomenet.

Uppsatsen analyserar allmänna socialpsykologiska mekanismer som påverkar och utformar relationerna mellan olika samhällsgrupper. Stor vikt lägges vid frågor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. Särskilt undersöks hur pass mycket påverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestämda platser i samhällsordningen. Författaren analyserar svenska förhållanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utländska IMER-forskare, förekommer också här i landet. Särskilt intresse ägnas åt frågan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar är individuella patologier eller avspeglar samhällets traditionella normer, värderingar och prioriteringar. Opinionsundersökningar genomförda i Sverige under 1990-talet utgör analysens bas.

Studiens syfte går ut på att undersöka en programledares politiska tal från Tv-programmet Iran aryaee TV. Undersökningen genomfördes med argumentationsanalys och retorisk analys. Resultatet av studien blev att programledarens tal inte är trovärdiga, således att Tv-programmet är opålitligt och manipulerande. Slutsatsen är att Iran aryaee TV är ett uttryck för propaganda samt att mediernas roll som ideologisk bärare i det politiska medierummet enbart finns till för att skapa konflikt.

Studiens syfte är att utforska gymnasieelevers syn på femininitet och hur deras attityder varierar beroende på klassbakgrund och kön. Studien är en kvantitativ enkätstudie, där enkäter har distribuerats både online och i pappersformat till elever på två skolor inom Norrbottens län, med totalt 331 deltagare. Den teoretiska ramen lägger grunden till konstruktionen av två idealtyper inom femininitet – medskyldig femininitet och pariafemininitet. Den medskyldiga femininiteten är en stabil femininitet, där femininitet är en rättighet snarare än en skyldighet, medan pariafemininiteten ger uttryck för motsatsen. Resultaten indikerar att klassbakgrund har en viss koppling till respektive idealtyp och vad som anses vara feminint. Däremot är definitionen av femininitet inte samma för alla, utan uttrycks vara flytande och komplex. Noterbart verkar kön påverka attityden mot vad som är femininitet, där killar, oavsett klass, uttrycker en större önskan att tjejer ska uppfylla stereotypa feminina attribut, medan de anser att killar bör upprätthålla stereotypa maskulina attribut. Resultatet indikerar att definitionen för femininitet samt uttryck som förknippas med denna kan vara influerad av andra faktorer, såsom utbildningsval. Således understryker denna studie nödvändigheten för ytterligare studier av den komplexa dynamiken kring uppfattningar om femininitet och dess betydelse, särskilt i kontext till skolan. / The aim of this study is to delve into high school students' perceptions of femininity, investigating how these perceptions are shaped by both class background and gender. Using a quantitative method, questionnaires were distributed both online and in paper format to students at two schools within Norrbotten County, with a total of 331 participants. This study is anchored within a theoretical framework that delineates two contrasting paradigms of femininity: hegemonic femininity and pariah femininity. Hegemonic femininity embodies a stable construct where femininity is viewed as a right rather than an obligation, while pariah femininity represents its antithesis. The results indicate that class background exhibits a correlation with attitudes toward femininity, while the perception of femininity itself emerges as fluid and transcending traditional gender boundaries. Notably, gender emerges as determinant in shaping attitudes toward femininity. Regardless of social class, male participants tend to expect female peers to conform to stereotypical feminine traits while also adhering to societal norms dictating stereotypical masculine behavior. Furthermore, the results show that different things influence how femininity is seen, including educational choices. Thus, this study highlights the necessity for further investigation of the complex dynamics surrounding perceptions of femininity and its meaning, particularly in the context of educational settings. / <p>2024-05-30</p>

The purpose of this thesis was to analyse the interactive movie Bandersnatch, which is part of the media critical series Black Mirror. The main questions were focused on what Bandersnatch communicate about the power relationship between media and audience, the function of the interactive aspect, and media criticism. A multimodal method and film analysis were used to investigate this. The analysis and discussion were based on several media and communication theories regarding hegemony, mediatization and media criticism. The result showed that Bandersnatch communicate that the audience, and members of a mediatized society, are controlled by the media and the government and therefore does not have free will. This hegemony is upheld by the media that is used to create a false consciousness amongst the public. The interactive aspect of Bandersnatch reinforces this message. Although this is heavily communicated within the film, Black Mirror is not seeking actual reform of the hegemony which leaves the media criticism questionable. / <p>Mats Hyvönen är examinator för den aktuella uppsatsen medan Per Vesterlund är examinator för hela kursen.</p>