Den här uppsatsen undersöker hur resemotivet i Odysséen respektive The Lord of the Rings bidrar till att konstruera de manliga huvudkaraktärernas roll som maskulina hjältar. Genom en jämförelse mellan Odysseus och Frodo är syftet även att säga någonting om synen på maskulinitet i deras samtid. Det som blir tydligt är att maskulinitet och hjälteskap inte är lika synonyma i The Lord of the Rings som i Odysséen. Odysseus är en reflektion av den hegemoniska maskuliniteten i sin samtid; såväl hans maskulinitet och heroiska drag bygger på ära, hämnd, aggressivitet, rationalitet och kontroll. Odysséen har bidragit till att upprätthålla det antika Greklands syn på maskulinitet. I The Lord of the Rings är Frodo ett exempel på hur en hjälte inte behöver vara maskulin i samma bemärkelse. Hans vänskap med Sam visar att även feminina drag stämmer in på en modernare hjälte. Han behöver inte vara aggressiv eller ärelysten, utan hans mentala mod att kunna offra sig för någonting större än honom själv är en del av hans hjälteskap. I The Lord of the Rings är den traditionella hjälterollen, som Odysséen delvis har lagt grunden för, istället uppdelad mellan olika karaktärer.

Syftet med undersökningen är att utforska på vilket sätt representanter för Alternativ för Sverige (re)producerar högerpopulistiska diskurser i anslutning till Black Lives Matter demonstrationerna under sommaren 2020. Undersökningen ämnar skapa förståelse för hur subjektspositionen “svensk” konstrueras, hur en eventuell hegemonisk ståndpunkt utmanas ochhur den förstås inom de högerpopulistiska diskurserna, samt ta reda på vilket sätt mot diskurser konstrueras gentemot Black Lives Matter-rörelsen. Detta undersöks på Twitter, medFaircloughs kritiska diskursanalys. Slutsatserna visar på att Alternativ för Sverige reproducerar högerpopulistiska diskurser genom produktionen av text på Twitter, vilket i förlängningen upprätthåller den högerpopulistiska diskursordningen.

I den här uppsatsen redovisas hur tystnad används i musik och vad för effekt tystnad kan komma att skapa i musik. Syftet med uppsatsen är att studera begreppet tystnad och dess samband till musik. Undersökningens analys är uppdelad i två akter där jag först genomför diskursanalys kring hur andra forskare beskriver och diskuterar begreppet tystnad samt dess koppling till musik. Jag utför sedan en receptionsbaserad musikanalys där tre olika fonografiska verk analyseras för att skapa en bredare förståelse hur tystnad används. Musikanalysen undersöker verk av banden Bon Iver respektive Led Zeppelin i hopp om att finna partier i musiken som använder sig av tystnad i någon form. Efter närmare granskning kring begreppet tystnad så är det tydligt att tystnad i musik har flera syften och kan definieras utifrån olika begrepp och former. Tystnad uppfattas olika beroende på ett flertal faktorer och har i ett historiskt perspektiv varit ett självklart val bland större kompositörer.

I denne opgave undersøges diskursen hos lærere og ledere i forbindelse med lærerkonflikten i Danmark i 2013. Med en diskursanalytisk tilgang inspireret af Chantal Mouffe og Ernesto Laclau undersøges lederartikler i fagbladene Plenum og Folkeskolen før, under og efter konflikten. En analyse af den retoriske situation og et særligt fokus på metaforer, som udtryk for såkaldte strukturelle landskaber, supplerer den diskursanalytiske metode. I en sammenfattende diskussion af analysens resultater vurderes forskellige udtryk for hegemoni indenfor diskurserne. Hvor skolelederne tydeligt skelner mellem skolereform og overenskomstforhandlinger gør lærerne det ikke. Lærernes og skoleledernes forskellige diskurser forholder sig ikke direkte antagonistisk til hinanden, men skaber til gengæld basis for en fremtidig selvstændig organisering for lederene udenfor Danmarks Lærerforening. / This study examines the discourses of teachers and principals regarding the teacher’s conflict in Denmark 2013. The methodological approach inspired by Chantal Mouffe and Ernesto Laclau examines editorials published by the unions (Danmarks Lærerforening and Skolelederforeningen) before, during and after the conflict. Furthermore metaphorical concepts and the rhetorical situation are subjects of analysis. Finally the results of the analysis are discussed in regard to aspects of Mouffe and Laclau´s theories on hegemony.

In 2011, the new upper secondary school curriculum Lgy 11 set out to distinguish thecharacteristics of the two subjects Swedish and Swedish as a second language. This thesis analyzes the consequences, or rather the underlying premises for such a characterization with the contradictory ideologies of the multicultural society as a point of departure. Using theories of cultural and linguistic hegemony, the thesis applies an ideological critique to the comparative text analysis of the two curriculums. The aim is to reveal the underlying assumptions of the two student bases as representatives of the majority society and the minorities. The results show that the characterizations of the two subjects are dominantly made along the line of the multicultural experience versus linguistic and cultural heritage. Swedish as a second language students are seen to be expected to use their own person as a learning tool to relativize cultural and linguistic values from the point of view of the majority society, while Swedish students are expected to follow a pattern of learning fixed values within a western diachronic framework, leaving their experience of being part of a majority society in a multicultural contemporary context unexplored. Discussing the results, the hegemonic aspect of the revealed assumptions is pinned down and the meanings of the seemingly varying ontological traditions within the two curriculums are brought up as a way forward for further research within the second language education discourse.

Syftet med denna studie är att ta reda på om, och i så fall hur, en eventuell genusordning kan ta sig uttryck i en bestämd till synes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hälsa, bland elever i årskurs fyra och fem. För att svara på syftet använde vi oss av följande frågeställningar; Uttrycks en hierarkisk genusordning, även i tillsynes könsneutrala lekar i skolämnet idrott och hälsa? Och hur tar den sig i så fall uttryck? För att svara på detta utfördes sju stycken, femtio till sextio minuter långa observationer på fyra sydskånska skolor. Observationerna, i vilka vi i varierande grad agerade deltagande och ickedeltagande, planerades och utfördes under en lektion i idrott och hälsa i vardera grupp: en grupp i årskurs fyra i och sex grupper årskurs fem. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt beskrivs i Yvonne Hirdman samt R.W Connells socialkonstruktivistiska och feministiska tankar om samhällets kulturella genusordning. En ordning där normen är hegemoni där män och maskulinitet är överställda kvinnor och femininitet. Resultatet visar ett en hierarkisk genusordning går att finna, där pojkar ikläder sig statusroller, och flickor trots visad motvilja, underordnar sig. En hegemonisk ordning syns hos såväl flickor som pojkar och maskulina egenskaper leder till styrande positioner i gruppen. / The purpose of this study was to determine whether, and if so how, any gender order can be expressed in a given seemingly gender-neutral game in physical education in schools among students in grades four and five. To answer the purpose we used the following questions: is a hierarchical gender order expressed, even in seemingly gender-neutral games in physical education? How does it express itself? To answer the purpose of our study, we made seven fifty to sixty minute’s long observations in four schools in the southern part of Sweden. In these observations, we participated and in non participation. They were planned and executed during one lesson each in physical education: six groups of fifth graders and one group of the fourth grade. The theoretical basis of this essay comes from Yvonne Hirdman, professor of gender and feminism and RW Connell´s social constructivist and feminist ideas about the cultural gender order. The order in which hegemony of men and masculinity seem as the superior norm in contrast to women and femininity. The results show that a hierarchical gender order can be found in the schools and in the physical education surrounding. Boys are in charge and take command and girls, despite the demonstrated reluctance, submit to boys. A hegemonic system is seen in both sexes and girls or boys with masculine characteristics take controlling positions in the group.

Upploppen under påsken 2022 visar på många sätt de politiska konfliktdimensioner som uppkommit i och med högerpopulismens intåg i politiken, och regeringens respons visar på en oförståelse inför den sociala antagonism som detta intåg grundar sig på. Studien undersöker hur regeringens, polisens och Ebba Buschs bemötande av upploppen liknar och skiljer sig från varandra och varför de tar den form de gör. Detta åstadkoms genom diskursanalyser av flera olika uttalanden från dessa aktörer, och analyseras genom ett diskursteoretiskt ramverk. För att förstå orsakerna bakom dessa olika förståelser av upploppen och relatera dessa till det politiska systemet används Chantal Mouffes teori om det politiska och liberal demokrati. Studien finner att både regeringen och polisen deltar i en diskurs som avpolitiserar upploppen som händelser och förstår dess deltagare som saknandes politisk agens, vilket sker genom artikulationen av upploppen som resultatet av sociala problem i regeringens fall och en reduktion till opolitisk kriminalitet i polisens. Därmed representerar de det Mouffe förstår som den liberaldemokratiska ståndpunkten där social antagonism inte kan erkännas utan politiken måste finna konsensus. Busch ger istället uttryck för en förståelse av upploppen som djupt politiska och dessutom ett hot mot hennes eget politiska projekt, de artikuleras här snarare som ett rivaliserande politiskt projekt centrerat kring islamism och kriminalitet.

The aim of this bachelor thesis was to examine how the swedish newspaper Aftonbladet constructed the discourse of the refugee crisis in Europe during the year 2015. By using a critical discourse analysis of nine articles the study was able to show how the newspaper portrayed the power relationship between the characters.   The following questions was examined: How does Aftonbladet construct the refugee crisis as an event? How is the relationships between the characters within the text portrayed?   The result showed that there were five different discourse patterns that appeared which constructed the refugee crisis as a problem and a threat for the European Union and the member countries. The relationship between the different characters within the text was embossed by hegemony because the refugees was represented as helpless and the authoritative countries talked about how the refugees affected their everyday life.   Therefore Aftonbladet embedded the refugees in archetypes and like they were subordinate to the national states, which lead to a portrayal of the crisis as a international discussion more than a catastrophy for humanity.

Vi lever i ett allt mer globaliserat samhälle i vilket engelska språket används inom många olika sammanhang över stora delar av världen. Det är därför viktigt att både ha goda kunskaper i engelska språket och att utveckla en god interkulturell förståelse för att kunna samverka över, såväl som inom nationsgränserna. Även Lgr11 påpekar vikten av ett internationellt perspektiv i undervisningen. Enligt läroplanen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Det är dock problematiskt att definiera vad ”sammanhang och delar av världen där engelska används” innebär, detta är något som läromedelsförfattare och lärare måste tolka själva i utformningen av läromedlen och undervisningen. Syftet med denna studie är att analysera sex olika engelskläroböcker för årskurs 4-6 från två olika läroboksserier för att undersöka vilka engelskspråkiga länder som synliggörs och inkluderas i ”delar av världen där engelska används”, samt att undersöka om en mångsidig och nyanserad bild ges av de inkluderade länderna. Metoden för studien är huvudsakligen innehållsanalys men även diskursanalys. Studien är förankrad i de teoretiska begreppen engelska som världsspråk, det vidgade textbegreppet, monokulturell utbildning, hegemoni, interkulturell kompetens/förståelse, vithet samt intersektionalitet. Eftersom läromedel tenderar att ges en styrande roll i engelskundervisningen och inte längre kvalitetsgranskas av staten är det viktigt för lärare att kritiskt kunna granska och välja läroböcker. Utifrån analysen kan det konstateras att det endast är vissa engelskspråkiga länder: Storbritannien, USA och Australien, som ges betydande utrymme och synliggörs som engelskspråkiga i de analyserade läroböckerna. Engelskspråkiga länder som syns men ges betydligt mindre utrymme är Kanada, Nya Zealand och Irland medan Sydafrika inte ens nämns i någon av läroböckerna. Det ges inte heller en mångsidig och nyanserad bild av alla länderna i och med att en del länder endast nämns i vissa sammanhang. / We live in an increasingly globalized society in which the English language is used in many different contexts over large parts of the world. It is therefore important to have both a good knowledge of the English language and to develop a good intercultural understanding to collaborate across as well as within national borders. Even the current curriculum of 2011 (Lgr11) points out the importance of an international perspective in education. According to the curriculum, students should be given opportunities to develop their ability to reflect on the living conditions, social and cultural phenomena in different contexts and parts of the world where English is used. However, it is problematic to define what "contexts and areas of the world where English is used" means, this is something that authors of textbooks and teachers have to interpret themselves in the formation of teaching materials and teaching. The purpose of this study is to analyze six different English textbooks for grades 4-6 in Sweden from two textbook series to examine which English-speaking countries are made visible and are included in "parts of the world where English is used", as well as investigate whether a comprehensive and nuanced picture is given of the included countries. The method of study is essentially content analysis, but also discourse analysis. The study is grounded in the theoretical concepts of English as a world language, the expanded concept of text, monocultural education, hegemony, intercultural competence/understanding, whiteness and intersectionality. Since teaching materials tend to be given a governing role in English teaching and no longer quality audited by the state, it is important for teachers to critically examine and select textbooks. From the analysis it can be stated that only some English-speaking countries: UK, USA and Australia are given considerable space and visibility as English-speaking in the analyzed textbooks. English-speaking countries that are visible but are given much less space is Canada, New Zealand and Ireland, while South Africa is not even mentioned in any of the textbooks. Neither a comprehensive nor balanced picture of all the countries are given in the textbooks seeing that some countries are mentioned only in certain contexts.

<p>This thesis describes how social work language practice circulates around the implementation process of an evidence based structured assessment tool – Savry. The purpose is to examine and understand the social workers language practice in a working group that uses this structured assessment tool in their work with youth. The purpose is also to look for dimensions of identity in terms of discourse. The ontological viewpoint is post-structuralism where language is in focus. The theoretical framework is discourse theory based upon the work of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. This theory is used as a basis of the creation of an analytical toolkit which emphasises the concept chains of equivalence and nodal points. The study is based upon qualitative interviews with social workers in a group in the social services for children and youth, who uses the evidenced based structured assessment tool - Savry. The study concerns the structuring around two identities. Theese identities circulate around the nodal point “knowledge” and defines it in two different ways through chains of equivalence. One of the identities equivalates scientific research to the nodal point knowledge, the other equivalates the unique experience to the same nodal point. Theese identities seames to be the result of a hegemonic strategy articulated by one of the two. The purpose of the strategy seams to be the incorporation of as many discursive elements as possible into one dominating discourse. This is also done through the principal exclusion of certain discursive elements, witch is the characterisation of power in discursive theory. The character of the struggle for dominance is not equal. It is instead characterised by the expansion of the chains of equivalence by the scientific knowledge based identity to incorporate discursive elements form other discourses. This is identified as a hegemonic strategy with the purpose of organising consent around the definition of the concept of knowledge and its consequences for social work practice.</p>