Syftet med studien var att undersöka hur supporterklubbarna till SHL-föreningarna ser på hanteringen av dem för att vidare koppla det till den kommersiella riktningen SHL-föreningarna innehar. För att svara på syftet har två frågeställningar uppkommit i form av 1) Hur upplever supporterklubbarna i SHL att deras respektive ishockeyföreningar behandlar dem? Och 2) Vilka likheter och skillnader finns det mellan olika SHL-föreningars hantering av supportrarna? Informationsinsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer av respondenter aktiva inom supporterklubbar. Den analysmetod som vidare användes var tematisk analys och där uppkom tre huvudteman i form av 1) kommunikation, 2) generellt supporterskap och 3) supporterklubben och föreningens förhållande till varandra. I den genomförda analysen följdes de teoretiska ramverken McDonaldisering och hegemoni med kopplingar till den tidigare forskningen och informationsinhämtningen. Resultat som framkom under studien var att för att de mjuka värdena hos supportrarna skall uppnås behöver de känna sig hörda och respekterade vilket visar på vikten av en fungerande kommunikation mellan supporterklubben och SHL-föreningen. Vidare uppkom resultatet att de supporterklubbarna som har en god kommunikation och relation med SHL-föreningen har en ökad förståelse för de kommersiella besluten. / The purpose of the study was to investigate how the supporters' clubs of the SHL associations view the management of the supporters in order to further connect it to the commercial direction of the SHL-associations. To answer the purpose, two questions have arisen in the form of 1) How do the supporter clubs in the SHL feel that their respective ice hockey associations treat them? and 2) What similarities and differences are there between different SHL associations' handling of the supporters? Information collection took place through semi-structured interviews with respondents active in supporter clubs. The analysis method thematic analysis was used where three main themes in the form of 1) communication, 2) general supportership and 3) the relationship between the supporters' clubs and the association emerged. In the conducted analysis, the theoretical frameworks of McDonaldization and hegemony were followed with connections to the previous research and information gathering. Results that emerged during the study were that in order for the soft values of the supporters to be achieved, they need to feel heard and respected, which shows the importance of a functioning communication between the supporters' club and the SHL-associations. Furthermore, the result emerged that the supporter clubs that have a good communication and relationship with the SHL-associations have an increased understanding of the commercial decisions.

This thesis examines the conservation narratives of Madagascar the ambiguity of forest cover and deforestation estimates, and the difficulty in deconstructing the narratives linked to the idea of a once fully forested island. In particular, shifts in the conservation debate are related to the discursive power of a large-scale international NGO, the WWF. A diachronic perspective is provided both through a discussion of earlier research and discourse analyses of selected texts, published by WWF Madagascar between 1991–2020. The theory and method are developed from Dryzek’s environmental discourse analysis with some modifications. The categories used in the conservation discourse analysis relate to baselines and intertextuality; underlying narratives such as problem representations and metaphors; the different values given to biodiversity; and possible hegemonic discourses within the conservation debate surrounding Madagascar. The discussion on WWF Madagascar also connects with the progression of environmental movements and conservationism, as reflected through shifting conservation priorities in both international contexts and local community conservation efforts. The conclusion demonstrates that shifts in WWF Madagascar’s conservation work reflect global perceptions and assumptions of what has protection value, and vice versa. It is concluded that the role of NGOs in creating and disseminating environmental narratives affects the conservation discourse on all levels and inmultiple contexts – such as media, academia, communities, and politics. In this discussion, the diachronic perspective on intertextuality presented here, especially regarding baselines and estimates of forest cover, illustrates how environmental history is key to conservation, and how at the same time NGOs can play a role as intermediaries in reshaping environmental narratives. / Denna avhandling undersöker Madagaskars bevarandeberättelser, oklarheten i uppskattningar av skogstäcke och avskogning samt svårigheten i att dekonstruera berättelser kopplade till idén om en tidigare helt skogbevuxen ö. Framför allt är förändringar i bevarandedebatten relaterade till det diskursiva inflytandet hos en storskalig internationell icke-statlig organisation, WWF (Världsnaturfonden). Ett diakront perspektiv ges både genom en diskussion av tidigare forskning och diskursanalyser av utvalda texter, publicerade av WWF Madagaskar mellan 1991–2020. Teorin och metoden är utvecklad med några modifieringar av Dryzeks miljödiskursanalys. De kategorier som används i diskursanalysen relaterar till skogsmätning och intertextualitet; underliggande berättelser såsom problemrepresentationer och metaforer; de olika värden som ges till biologisk mångfald; och eventuella hegemoniska diskurser inom bevarandedebatten kring Madagaskar. Diskussionen om WWF Madagaskar hänger också ihop med miljörörelsens och naturvårdens utveckling, sett genom växlande bevarandeprioriteringar i både internationella sammanhang och lokalsamhällets bevarandeinsatser. Slutsatsen visar att förändringar i WWF Madagaskars bevarandearbete återspeglar globala uppfattningar och antaganden om vad som har skyddsvärde och vice versa. Slutsatsen som dras är att de icke-statliga organisationernas roll i att skapa och sprida miljöberättelser påverkar bevarandediskursen på alla nivåer och i flera sammanhang – såsom media, akademi, samhällen och politik. Särskilt gällande uppskattningar av skogstäcke belyser denna diskussion det diakrona perspektivet på intertextualitet som presenteras här, hur miljöhistoria är nyckeln till bevarande, och samtidigt hur icke-statliga organisationer kanagera som förmedlare i omformningen av miljöberättelser.

Studiens syfte är att undersöka hur genus representeras i tidningen Cosmopolitan genom att analysera tidningsomslagen i en kvalitativ studie. Vi diskuterar även bakomliggande stereotyper och myter som finns kring män och kvinnor i vårt samhälle, och hur de förmedlas på tidningens omslag. Metoden som används i denna studie är en semiotisk analys. Vi har valt ut femton omslag från respektive utgåva där de kvinnliga och manliga modellerna bär liknande klädkod som kostym, kavaj och skjorta. Anledningen till att vi valde en mer formell klädkod är för att kunna observera likheterna mellan de två könen – och även analysera varför skillnaderna är så omfattande trots samma typ av klädkod. I studien analyseras omslagen genom att ett teoretiskt perspektiv baserat på R.W. Connells och Judith Butlers genusteorier som hegemonisk maskulinitet och performativitet. Vi undersökte också representationen mellan de två könen i omslagen utifrån Stuart Halls representationsteori. Detta för att få en bättre bild av stereotyper som visas på omslag. Med tanke på att Cosmopolitan är en industri, är denna studiens teoretiska ram också baserad på David Hesmondhalghs teorier om kulturindustrierna. Det huvudsakliga resultatet i denna studie visar att män och kvinnor skildras olika i tidningar baserat på deras kön. Studien visar att media, särskilt reklam, spelar en stor roll i konstruktionen och reproduktionen av normativa stereotyper. / This study aims to examine how gender roles are represented in the magazine Cosmopolitan by analyzing the covers in a qualitative study. Additionally, we discuss underlying stereotypes and myths that exist around men and women in our society, and how they are expressed through the magazine covers.  The methodology used in this study is a semiotic analysis. We have selected fifteen covers from each magazine, where the female and male models are wearing similar dress codes such as suits, blazers, and shirts. The reason we chose a more formal dress code is to be able to observe the similarities between the two genders – and also to analyze why the differences are so significant despite the same type of clothing.  In the study the covers are analyzed by using a perspective based on R.W. Connell's and Judith Butler’s gender theories including hegemonic masculinity and performativity. We also examined the representation between the two genders in the covers based on Stuart Hall’s representation theory. This to get a better view on the stereotypes that displays on covers. Considering that Cosmopolitan is an industry, this study’s theoretical framework is also based on David Hesmondhalgh’s theories about the cultural industries.  The main findings in this study depicts that men and women are portrayed differently in magazines based on their gender. The study shows that media, particularly advertisements, manage a huge role in the construction and reproduction of normative stereotypes.

The purpose of this essay is to analyze the ideology of the cultural phenomenon, that is as political as it is controversial, the new atheism. By studying the ideas and values of four prominent new atheists, commonly referred to as the ‘four horsemen of the new atheism’, Richard Dawkins, Sam Harris, Christopher Hitchens, and Daniel Dennett, this study aims to, in some ways challenge, and in others, nuance, the categorization of the movement. Its adherents have often been labeled as, for example: ‘secular fundamentalists’, ‘evangelical’ and ‘radical secularists’. None of these designations are inherently wrong. But I think there is a more fitting term available: ‘societal secular maximalist’. This term is a modified version of ‘religious maximalism’, coined by the historian of religion at the University of Chicago, Bruce Lincoln. I argue that the new atheist ideology is not fundamentalistic because it admits fallibility if another theory where to disprove it within its own scientific discourse. Considering this fact, it does not hold is central ideological feature, most commonly a Darwinist theory of evolution, as absolute. Due to this, and some other factors, I argue that the societal secular maximalist categorization is more fitting because the scientific and humanistic views of the ‘four horsemen’ lay claim to all aspects of human existence, private and public, emotional, and factual along with the morals, ethics and aesthetics of our societies.

Denna studie har haft för avsikt att undersöka hur damidrott och kvinnliga idrottare representeras på den TV-sända Idrottsgalan samt hur innehållet i programmen bidrar till konstruktionen av dessa representationer. I ett första skede tillämpades en kvantitativ innehållsanalys på de 17 avsnitten av Idrottsgalan. Utifrån vårt framtagna kodschema har vi kunnat utläsa generella mönster vad beträffar hur ofta damidrotten och kvinnliga idrottare uppmärksammas i programmen. Med hjälp av den kvalitativa semiotiska analysen har vi vidare, genom att fokusera på de två specifika avsnitten från år 2002 och 2016, åskådliggjort den djupare mening som sträcker sig bortom det manifesta. Resultaten har pekat på att damidrott och kvinnliga idrottare generellt är underrepresenterade och att sporten fortfarande främst är en arena av och för män. / This study was intended to investigate how women's sports and female athletes are represented on the televised Idrottsgalan and how the setting of the programs contribute to the construction of these representations. First we applied a quantitative content analysis of the 17 sections of Idrottsgalan. Based on the coding scheme that we developed, we have been able to deduce general patterns in terms of how often women's sport and female athletes occur in the programs. Using the qualitative semiotic analysis, we have also focused on two specific episodes from 2002 and 2016 and illustrated the profound meaning that goes beyond the manifest. The results have indicated that women's sports and female athletes are underrepresented in general and that the sport is still primarily an arena by and for men.

Examensarbetets syfte är att undersöka vad Kultur på recept för långtidssjukskrivna personer kan betyda för individen och samhället, samt vilken kultursyn som genomsyrar projektidén. Frågeställningarna diskuteras via två kanaler: ljud och akademisk text. Ljudproduktionen, som bör lyssnas på innan uppsatsen läses, är nyfiket undrande medan den akademiska uppsatsen är mer kritiskt analyserande. De båda är lika ”sanningsbärande” trots att de ska förmedla olika känslor, insikter och frågor hos mottagaren. Examensarbetets kvalitativa forskningsansats är grundad på reflexiva intervjuer, resultat från befintlig forskning samt kulturvetenskapliga litteraturstudier. Examensarbetets slutsatser är att många kan dra fördelar av Kultur på recept, inte minst staten, vården, individen och kultursektorn. ”Kulturuppfostran” sker i kulturelitens diskurs, kulturpedagogerna ger deltagarna ”rätt” analysverktyg. Kvalitetsbegreppets existens har flyttats från varan till sättet att konsumera. Kulturhegemonin skulle kunna ruckas en aning, men projektet signalerar att nyttiga kulturaktiviteter är de som leds av kulturpedagoger på kulturkodade platser (ej hemma). Kultur på recept är främst Livsstil på recept. / This thesis’ aim is to investigate the meanings that Culture on prescription for long-term sick-listed persons may have for individuals and society as well as to take a look at the perspective taken on culture shored up by the project idea. This is done in two ways: sound and academic text. The sound production, which should be listen to before reading the thesis, is curiously wondering, whilst the academic thesis takes a more critical analytical stance. Both constitute equally valid perspectives, despite them conveying different feelings, insights and questions. The thesis’ qualitative point of departure is rooted in reflexive interviews, results of the extant research on the topic as well as in a literature review within the field of Culture Studies. The thesis’ conclusions are that many stakeholders may benefit from Culture on Prescription, not least the state, the health sector, the individual, and the cultural sector. Cultural breeding takes place within a discourse of the cultural élite, with cultural pedagogues providing participants with the ‘right’ analytical tools. The meaning of quality has moved from the product to the way of consume the product. The cultural hegemony could partly be superseded, but the project signals that beneficial cultural activities are this which are led by cultural pedagogues and in culture-coded places (not at home). Culture on prescription is mainly Lifestyle on prescription.

Uppsatsens syfte är att studera skillnader mellan kultur- och sportjournalistik för att kunna undersöka vad dessa skillnader har för grunder och betydelser för vår uppfattning om kultur och sport i samhället. Varför låter sport- och kulturjournalistik så olika? Vad har det för betydelse? Genom att detaljstudera två av Sveriges Radios nyhetsprogram, Kulturnytt och Radiosportens nyheter, görs skillnader mellan de två genrerna tydliga och konkreta. Skillnaderna analyseras utifrån begrepp som genre, hegemoni, dikotomi och uppdelningen mellan hög och låg samhällelig status. Uppsatsens slutsatser är att uppdelningen mellan sport och kultur hålls stabil genom journalistiska genrer, vilka i sin tur är skapade efter uttryckens olika samhälleliga status. Kulturens och sportens historiska bakgrunder och nutida plats i den samhälleliga diskursen speglas så i de journalistiska skillnaderna. Resultatet av undersökningen gestaltas i ett ljudverk som syftar till att tydliggöra hur skillnaderna ser ut genom att vända på genrerna. Hur låter det om man rapporterar om kultur som om det vore sport och hur skulle ett reportage om en sporthändelse låta med kulturjournalistikens verktyg? / The purpose of this dissertation is to study and examine the differences between culture and sports journalism to examine what the grounds of the differences are, and what the consequences are for our understanding of culture and sport in society. Why do sports and culture journalism sound so different? And, what does it mean? Through detailed study of two Swedish Radio news programmes, Kulturnytt and Radiosportens nyheter, the differences between the two genres is made evident and concrete. The differences are analysed through concepts as genre, hegemony, dichotomy and the division between high and low social status. The conclusions of this dissertation are that the division between sport and culture is kept stable by journalistic genres, which in turn is created by the expressions differences in social status. Culture and sport's historical background and contemporary place in the discourse is thus reflected in the journalistic differences. The results of the genre examination are interpreted in a radio piece, aiming to clarify how the differences are constructed by reversing the genres. How would it sound to report on culture as if it were sports, and how could a story about a sport event sound using the instruments of culture journalism?

This study examines what seems a lack of representation of non-white art and artists within the visual arts class in the Swedish secondary education, and what possible consequences that could have for people of color who do not fit the mold of being Swedish due to their non- white appearance. The empirical data have been obtained through a survey, former research of articles, and available literature from the critical race theoretical field. Results show that a reproduction of a canon of whiteness is being passed down through generations of art teachers with little to no sign of breaking its pattern. From the survey sent out to visual arts teacher students, findings show a hidden place [read the Arts/Science Class in Secondary Education] within the educational institutions where racism unremarked continues to strive through phenomenon ́s like; color-blindness and white hegemony.

In January 2018 the france tv-channel Canal Plus broadcasted a documentary where the swedish football player Zlatan Ibrahimović contributed in an interview, claiming that there is "under-cover"-racism in the swedish sports media. My purpose with this studie was to examine if that's true, if swedish media treat swedish football players with foreign names different then swedish football players with swedish names. Using a combination of a qualitative content analysis, critical discourse analysis and comparative method I analysed 100 articles based on ten different players - five with swedish names and five with foreign names - in the four nationwide newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. Based on theories of racism, hegemony, national identity and framing the result showed me that the biggest difference was how the players with foreign names generally speaking was shaped in a more cocky way then the players with swedish names, especially in the way the heading and preamble was angled in a more cocky manner for the players with foreign names then the players with swedish names. But besides that the most part of the result pointed at a similar treatment between the two groups. / I januari 2018 sände den franska tv-kanalen Canal Plus en dokumentär där den svenske fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović ställde upp på en intervju, där han hävdade att det finns "under-cover"-rasism inom de svenska sportmedierna. Mitt syfte med denna studie var att undersöka ifall det stämmer, ifall svenska medier behandlar svenska fotbollsspelare med utländska namn annorlunda än svenska fotbollsspelare med svenska namn. Med en kombination av kvalitativ innehållsanalys, kritisk diskursanalys och komparativ metod analyserade jag 100 artiklar baserat på tio olika spelare - fem med svenska namn och fem med utländska namn - i de fyra rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med grunden i teorier om rasism, hegemoni, nationell identitet och gestaltningsteorin visade resultatet att den största skillnaden var hur spelarna med utländska namn överlag gestaltades på ett mer kaxigt sätt än spelarna med svenska namn, speciellt på det sätt som rubriker och ingresser vinklades på ett mer kaxigt sätt bland spelarna med utländska namn än de med svenska namn. Men vid sidan av det pekade det mesta av resultatet på en liknande behandling av de två grupperna.

Detta är en kvalitativ kritisk diskursanalytisk granskning av textbaserade jämställdhetsmaterial som är skapade för att stödja pedagoger inom förskola i deras jämställdhetsarbete. Genom att tillämpa feministisk poststrukturalism som teoretiskt ramverk fokuserar studien på att dekonstruera och analysera de underliggande maktstrukturer och normer som är inbäddade i jämställdhetsmaterialet för att svara på frågeställningarna: Vilka didaktiska strategier och metoder lyfts fram och blir dominerande i stödmaterial för jämställdhetsarbete i förskolan? Vilka teoretiska perspektiv och kunskaper om jämställdhet uttrycks i dessa strategier och metoder?. Det feministiska perspektivet hjälper till att belysa hur språk och diskurser i dessa material kan förstärka eller utmana traditionella könsroller och föreställningar om genus. Studien visar att litterära jämställdhetsmaterial ofta innehåller både explicita och implicita budskap om kön och makt.  I den här studien lyfts vikten av att pedagoger är normmedvetna och reflekterande kring hur de påverkar barns förståelse av kön och jämställdhet, för att lyckas arbeta mot binära könsparadigm. Den feministiska poststrukturalismens lins erbjuder viktiga insikter och verktyg för förskollärare att integrera normkritik och jämställdhetsperspektiv i sin dagliga undervisning. Detta kan hjälpa dem att utmana traditionella könsnormer och skapa en förskolemiljö som främjar respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar redan från tidig ålder.