• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 181
  • 7
  • 1
  • Tagged with
  • 189
  • 69
  • 58
  • 47
  • 46
  • 36
  • 36
  • 33
  • 33
  • 32
  • 26
  • 26
  • 25
  • 20
  • 19
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
121

Förlåt för att jag våldtog dig : En diskursanalys av Thordis Elvas biografi På andra sidan förlåtelsen – En sann historia

Granhall, Malena January 2017 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att identifiera vilka diskurser som är aktuella kring våldtäkt samt att undersöka om Thordis Elva genom sin biografi På andra sidan förlåtelsen En sann historia synliggör tendenser till en förändrad diskurs och vad den i så fall skulle kunna innebära. Arbetet med studien har utgått från boken som kom ut under våren 2017 och genom ett diskursanalytiskt angreppssätt har frågor ställts till materialet för att hitta lämpliga teorier och metoder för analysen. Ur ett språkvetenskapligt, performativt och genusteoretiskt tvärvetenskapligt perspektiv har en kvalitativ analys utförts i tre nivåer enligt den modell Fairclough tagit fram inom den kritiska diskursanalysen. På mellannivån har den diskursiva praktiken analyserats genom begreppssamling där flytande signifikanter identifierats med hjälp av konstruktion av möjliga och omöjliga ekvivalenskedjor. På textnivå har två systemisk-funktionella analyser utförts. I den första av dessa har processtyper och deltagare analyserats ur den del av texten där författaren talar med sin våldtäktsman om det han gjorde mot henne sexton år tidigare. Den andra textuella analysen räknar hennes respektive hans repliker och ord i direkta anföringar i samma del av texten. Den tredje nivån – sociala praktiker – har undersökts genom sammankoppling av diskursiv praktik och bakomliggande teori med tidigare forskning. Resultatet visar en svag tendens till förändring av den diskursiva praktiken kring våldtäkt. Genom biografin dekonstrueras hegemoniska begrepp som offer–förövare-dikotomin, skam och skuld samt ansvar. Här erbjuds nya sätt att tala kring våldtäkt och personer som utsatts eller som utsatt. Problematisering, dekonstruktion och adderande av perspektiv synliggör och ifrågasätter en bakomliggande social diskurs med hög interdiskursivitet till patriarkala strukturer som hegemoniskt genomsyrar juridiska diskurser, mediadiskurser och andra diskurser kring våldtäkt.
122

Planering för trygghet : En undersökning om narrativs betydelse för den fysiska planeringen

Bergman, Gösta January 2018 (has links)
Sammanfattning Att planera för mer trygga och jämställda miljöer där både män och kvinnor, barn och gamla känner en större känsla av trygghet är väldigt aktuellt inom den fysiska planeringen. Uppsatsen tar avstamp i problematiken om att det finns en vilja att planera för trygghet men att det saknas riktlinjer i hur trygghet och jämställdhet kan uppnås. Uppsatsen syftar till att bidra med en ökad kunskap och förståelse kring möjligheten och förmågan att planera för trygghet genom att se till olika gömda narrativ om trygghet. Problemformuleringen har operationaliserats i tre frågor som senare ska diskuteras. —   Hur genereras kunskap om trygghet inom planeringen?                —   Vilka antaganden om trygghet finns inom planeringen? —   Vilka åtgärder föreslås för att åstadkomma tryggare miljöer?  Uppsatsen teoretiska perspektiv bygger på postrukturalism och intersektionalitet som både är två teoretiska ansatser som ämnar att se bortom det hegemoniska narrativet för att hitta de historier och berättelser som gömmer sig bakom den. Intersektionella perspektivet hävdar att det finns maktstrukturer i samhället baserade på genus, klass och etnicitet som hindrar vissa berättelser från att berättas. Den tidigare forskningen fokuserar på maktrelationer och speciellt den mellan män och kvinnor och den otrygghet kvinnor känner för vissa offentliga platser. Undersökningen av trygghetsvandringarna visar på att det är snarare ålder än genus som påverkar en aktörs upplevda känsla av otrygghet. Vidare ses ungdomar som de aktörer som orsakar otrygghet medan barn och äldre ses som de aktörer som upplever otrygghet. Resultatet visar också på att narrativen är väldigt skilda och att det finns många scener som uppfattas otrygga. Diskussion lyfter problematiken med tanken om kunskap som något objektivt, något som kan legitimera en viss typ av fysisk åtgärd i planeringen. Den kunskap som trygghetsvandringar genererar argumenteras för att vara en reproducering av en redan berättade historia om trygghet. En berättelse baserad på en hegemonisk föreställning om vad trygghet innebär. Vidare diskuteras att de antaganden som finns om trygghet i planeringen inte nödvändigtvis behöver vara sanna. Idén om att genus är en de viktig faktor om man ser till maktrelationer och vilka berättelser om trygghet som har möjlighet att berättas kan ifrågasättas då enligt undersökningen är snarare ålder som avgör aktörers möjlighet att berätta sina historier. Vidare diskuteras hur fysiska åtgärder för att skapa en tryggare miljö kan verkligen leda till tryggare miljöer, huruvida detta är en placeboeffekt kan diskuteras. Utifrån undersökningen samt diskussion har följande slutsatser dragits. Kunskap är en viktig faktor inom planeringen för att legitimera vissa typer av åtgärder. De narrativ som har identifierats visar på att den kunskap som generas är en reproducering av en redan etablerad berättelse över vad trygghet är och vad det innebär att vara otrygg. Vidare visar undersökningen att de antaganden som finns över trygghet inte nödvändigtvis behöver vara sanna. De identifierade narrativen visar att det är snarare ålder som maktfaktor än genus som förklarar vilka berättelser som blir hörda. Vidare visar undersökningen att otrygghet kan planeras bort med hjälp av fysiska åtgärder men då skapandet av en placeboeffekt. För att skapa riktig trygghet behöver det sociala och maktrelationerna mellan olika aktörer tas med in i ekvationen. Mångfalden av personer och berättelser visar på en svårighet att planera för en trygg miljö där alla känner sig inkluderade. Till sist dras slutsatsen att trygghetsvandringarna som medel sätter själva ramarna för vilka berättelser som blir berättade.
123

Kvinnors upplevelser av att utöva styrkelyft / Women’s experiences of exercising powerlifting

Fogelström, David January 2021 (has links)
Författare: David Fogelström Handledare: Kutte Jönsson Examinator: Tomas Peterson Nyckelord: Styrkelyft, kvinnors upplevelser, hegemoni, hegemonisk maskulinitet, heteronormativitet   Syfte: Syftet med det här arbetet är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka och förstå kvinnliga styrkelyftares upplevelser av att utöva en traditionellt mansdominerad sport och hur dessa upplevelser kan förstås i relation till hegemonisk maskulinitet.   Metod: Genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som tävlar i styrkelyft har jag samlat in och analyserat data för att med denna kunna besvara frågeställningarna.   Teori: Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är hegemonisk maskulinitetsteori.   Resultat och slutsatser: Studien visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan styrkelyft och andra mansdominerade sporter i hur kvinnor ser på att utöva en traditionellt mansdominerad sport och deras upplevelser av detta. Exempel på likheter är positiva effekter på självförtroende, viljan att vara förebild och bryta mot könsnormer samtidigt som kvinnor upplevde att de blev ifrågasatta och inte tagna på allvar i samma utsträckning som män. Skillnader var upplevelsen av att inom styrkelyft kunna utmana sig själva och hur tävlandet inom styrkelyft var en stark motivationsfaktor. / Author: David Fogelström Supervisor: Kutte Jönsson  Examiner: Tomas Peterson Keywords: Powerlifting, women’s experiences, hegemony, hegemonic masculinity, heteronormativity   Aim: The purpose of this study is to explore and understand, through semi-structured interviews, female powerlifters experiences of practicing a traditionally male-dominated sport and how these experiences can be understood in relation to hegemonic masculinity.   Method: Through semi-structured interviews with women who compete in powerlifting, I have collected and analysed data to be able to answer the questions.   Theory: The theoretical framework of this study is Hegemonic Masculinity Theory.   Results and Conclusions: The study shows that there are similarities as well as differences between powerlifting and other male-dominated sports in how women experience practicing a traditionally male-dominated sport. Examples of similarities are positive effects on self-confidence, the desire to be a role model and break gender norms while women felt that they were questioned and not taken seriously to the same extent as men. Differences were the experience of being able to challenge themselves in powerlifting and how the competition in powerlifting was a strong motivating factor.
124

Den ständigt förändrade mannen : En semiotisk analys av maskulinitet i Volts och Dressmans reklambiler på Instagram / The ever-changing man : A semiotic analysis of masculinity in Volts and Dressman's commercials on Instagram

Nyman, Simon, Gustafsson, Oliver January 2021 (has links)
Följande studie är en undersökning kring hur modeföretagen Volt och Dressmann framställer maskulinitet i sina inlägg på sociala medier-plattformen Instagram, samt hur denna maskulinitet möjligen förstärks beroende på vilken generation som är målgrupp för företaget. Dressmann och Volt är två av de ledande modeföretagen när det kommer till manligt mode i Sverige, dock har båda företagen inte samma målgrupp, då Volt lockar yngre män samtidigt som Dressmann anpassar sitt mode till främst medelålders män och även äldre än så. Syftet med arbetet är att undersöka hur Volt och Dressmann framställer manlighet i tio olika bilder på Instagram, för att se hur skildringen av maskulinitet och normativa stereotyper skiljer sig beroende på vilken generation företagen har som huvudmålgrupp. Vi kommer att driva en diskussion om mannens förändring, och koppla vårt resultat till det övergripande samhällsperspektivet i relation till vilken plats reklam har i dagens samhälle. Reklam är något som påverkar oss dagligen, och den har en förmåga att ge oss människor olika roller genom de normer reklamen visar upp. Vi kommer att använda oss av fem bilder från vardera företag. Vår analys kommer att utföras med hjälp av semiotiken som metod. Analysen har en kvalitativ utgångspunkt, där vi tar hjälp av de tre konnotationsbärarna för att analysera det valda materialet. Vidare diskuteras hegemonisk maskulinitetsteori, manlig stereotyp och genus, för att få en förståelse för vad dessa begrepp innebär, och hur dessa begrepp påverkar samhället i stort. Resultatet av vår studie visar att Dressmann väljer att porträttera männen i vad som kort kan beskrivas som en mer stereotypisk bild av manlighet samtidigt som Volt utmanar den rådande hegemonin och bryter mot normer och föreställningar om manlighet genom sina inlägg på sociala medier. / The following study is a survey regarding how the fashion companies Volt and Dressmann portray masculinity in their posts on the social media platform Instagram, and how this masculinity may be strengthened depending on which generation is the target group for the company. Dressmann and Volt are two of the leading fashion stores when it comes to men's fashion in Sweden, however, the two companies do not have the same target group, as Volt attracts younger men while Dressmann adapts its fashion to mainly middle-aged men and also older than that. The purpose of our study is to investigate how Volt and Dressmann portray masculinity in five different images on Instagram, to see how the depiction of masculinity and normative stereotypes differ depending on which generation the companies have as their main target group. We will conduct a discussion about the man's change, and link our results to the overall societal perspective in relation to the place of advertising in today's society. Advertising is something that affects us on a daily basis, and it has an ability to give us people different roles through the norms that advertising shows. We will use five images from each company. Our analysis will be performed using semiotics as a method. The analysis has a qualitative starting point, where we take the help of the three connotation carriers to analyze the selected material. Furthermore, hegemonic masculinity theory, male stereotype and gender, are discussed in order to gain an understanding of what these concepts mean, and how these concepts affect society as a whole. The results of our study show that Dressmann chooses to portray men in what can be briefly described as a more stereotypical image of masculinity while Volt challenges the prevailing hegemony and breaks norms and notions of masculinity through their posts on social media.
125

Den nya maskuliniteten : En kvalitativ innehållsanalys av maskuliniteter i Netflix-serien Sex Education / The new masculinity : A qualitative content analysis about masculinities in the Netflix series Sex Education

Mårtensson, Amanda, Fernström, Noah January 2020 (has links)
The purpose of this study was to identify how the leading male characters in the Netflix series Sex Education were represented through a qualitative content analysis. The theories used in this thesis are Stuart Hall’s representation theory and R.W Connell's theory of hegemonic masculinity. They were further applied to the essay in order to investigate whether the chosen male characters were portrayed in a stereotypical or an unconventional way. The analysis part of the study was created through an analysis tool by Selby and Cowdery. By adapting and using essential parts of the chosen analysis methods, Mise-en-scèneand TheThree-stage Model,we were able to gradually break down a total of 12 sequences from the first two seasons of the series. Findings from this study showed that there were several carriers of Connell's concept of hegemonic masculinity. But there was seldom a complete representation of the various categories of masculinity. Our study also shows that all four of the chosen characters showed signs of stereotypical traits but were given deeper, more groundbreaking personalities as the show progressed.
126

Mannen - maktutövare eller offer? : En komparativ studie av hur två olika teateruppsättningar kommunicerar med sin ungdomspublik på temat maskulinitetsnormer

Uhlan Bourdiol, Sophie January 2018 (has links)
Abstract Uppsatsens syfte är att genomföra en komparativ studie av hur de två teateruppsättningarna Bonsai och Som man sår kommunicerar med sin ungdomspublik kring temat maskulinitetsnormer. I studien ingår även publikens reaktioner under och resonemang efter framförandena. De metoder som setts som lämpliga för studien är uppsättningsanalyser, deltagande publikobservationer, enkätundersökningar och intervjuer. Som teoretisk ram används tillämpliga delar av R W Connells maskulinitetsteori och G L Mosses idéer om ideala manlighetstyper och dess mottyper i kombination med ett intersektionelltoch queerinriktat perspektiv. Medan Bonsai är en turnerande klassrumsföreställning som spelats i skolor i Stockholm med omnejd, är Som man sår en uppsättning som framförts i Unga Klaras egna lokaler. Rummets storlek, skådespelarantal, teknik, dramaturgi och tilltal är exempel på faktorer som skiljer de båda uppsättningarna åt. Resultaten visar även på många likheter. I båda föreställningarna gestaltas maskulinitet som något män gör. Stereotypa framställningar av män för att synliggöra maskulinitetsnormer är ett tillvägagångssätt som används i båda uppsättningarna, men framför allt är detta något som gäller Som man sår. Gemensamt för dem båda är vidare att maskulinitetsnormer ses som en maktfaktor, men också som destruktiva och begränsande för männen själva. I de två uppsättningarna framkommer ideala maskulinitetsegenskaper som själv- och känslokontroll, disciplin, prestation och styrka liksom dess paradoxer som yttrar sig i form av aggressivitet, våld och våldtäkter. Stereotyper, inverterade förhållanden, överdrifter och absurditeter i kontrast till stort allvar används för att skapa distans och ifrågasättande, men också med hjälp av direkta frågor som vävs in i de olika handlingarna. Den stereotypa framställningen i Som man sår bryts genom att två kvinnliga skådespelare gestaltar två manliga karaktärer. I Bonsai förekommer även alternativa maskuliniteter i kontrast till stereotypen. Överdrivna normativa eller normbrytande beteenden och egenskaper både roar och oroar publiken. Av reaktionerna framkommer att de kan mötas av skratt men också upplevas som obehagliga och skapa en del förvirring.
127

Män, Kläder och Metrosexualitet : En etnologisk studie av maskulint identitetsskapande genom kläder och uttryck

von Sydow, Vincent January 2021 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur unga vuxna män i Stockholm och Uppsala skapar en maskulin identitet genom kläder och uttryck ur ett etnologiskt forskningsperspektiv. I arbetet har det genomförts sex stycken intervjuer som fokuserat på informanternas erfarenheter och upplevelser av kläder och uttryck. Jag har sedan använt mig av diskursanalys och fenomenologi som analysmetod för att både utröna hur diskursen kring kläder, kroppar, kön och sexualitet sett ut samt hur kläder fungerar som en materiell förlängning av kroppens identitetsskapande. Jag har därefter använt mig av teorier som berör maskulinitet och makt för att utröna vilka maskulina identitetsprocesser som finns närvarande samt hur maktaxlar kan urskiljas genom analysen av diskurser och uppfattningar om kläder och kroppar. Det teoretiska ramverket har främst utgått från Raewyn Connells teorier om maskulinitet där begrepp som hegemoni och underordnad maskulinitet är essentiella. Jag har även använt mig av Michel Foucaults teorier om makt där begrepp om disciplinering och foglighet diskuteras samt Judith Butlers teorier om heterosexuella matrisen. Uppsatsen tar slutligen upp och undersöker fenomenet ’Metrosexualitet’ och hur det genom olika nyanser av maskulina uttryck kan gestaltas.
128

Fotboll, mjuk makt och orientalism : En diskursanalys av engelsk medierapportering och Amnesty International om Saudiarabiens förvärvande av Newcastle United / Football, Soft Power and Orientalism : A Discourse Analysis of the British Media Reporting and Amnesty International on Saudi Arabia’s Acquisition of Newcastle United

Andresen, Simon January 2022 (has links)
Saudi Arabia has been accused of sportswashing, an attempt to improve its reputation through buying the English football club Newcastle United. The purpose of this paper is to explore through a discourse analysis how Saudi Arabia's action to acquire Newcastle United can be seen as an exercise of power, and whether and how the images presented construct and reinforce orientalist discourses about the Saudi state and the region. The discourse analysis is conducted using Laclau and Mouffe's methodology and the theoretical framework applied is Joseph Nye's soft power, Edward Said's Orientalism and hegemony. Based on the international newspaper The Guardian and the human rights organization Amnesty International, orientalist discourses have been identified and the purchase of Newcastle United has resulted in soft disempowerment effects for Saudi Arabia. Local newspaper The Chronicle also constructed orientalist discourses about the state of Saudi Arabia but legitimizes the purchase of Newcastle United making the soft power exercise successful.
129

Ett (o)kvinnligt yrke? : En etnologisk studie om kön och genus i tatueringsyrket

Hörlin, Louise January 2021 (has links)
I denna studie undersöks kvinnliga tatuerares uppfattningar av, och förhållning till, genus och kön inom tatueringsyrket. Studiens syfte är att undersöka hur genus görs och påverkar yrkesidentiteten, med fokus på kvinnor i ett mansdominerat yrke. Uppsatsens material bygger på intervjuer, observationer och frågesvar från en separatistisk, sluten Facebook-grupp om tatueringar för kvinnor och icke-män. Analysen bygger på diskursteori och genusforskning, där grunden lutar sig mot Chantal Mouffe och Ernesto Laclaus diskursteorier, samt Judith Butlers användning av performativitetsbegreppet och den heterosexuella tolkningsmatrisen. Studien visade på att informanternas uppfattning av genusets påverkan på yrkesidentiteten var ostabil. Genuset påverkade utrymmet som informanterna gavs i det maskulina yrkesfältet, där detta utrymme var olika beroende på om de var i sammanhang med andra inom fältet eller utomstående. Yrkesidentiteten påverkades även av hur de utövade och presenterade olika normativa kvinnoideal.
130

"Bitch sold me mouldy bread" : En kritisk diskursanalys av incel-rörelsens framställning av kvinnor, kvinnohat och våld / "Bitch sold me mouldy bread" : A critical discourse analysis of the incel movements portrayal of women, misogyny and violence

Jonsson, Elin, Ahlvin Bodén, Hanna January 2021 (has links)
Incel-rörelsen blir allt mer uppmärksammad av media och forskare världen över. Gruppen associeras med ensamma unga män som begår våldsdåd och riktar hat mot kvinnor. Det relativt nya forskningsfältet om incels domineras av granskningar av dem som ett kollektiv och en sub­kultur. Forskarna undersöker sällan konsekvenserna av rörelsens språkbruk och handlingar gentemot kvinnor på ett djupgående plan. Syftet med den här studien är att utforska incel-rörelsens syn på kvinnor, kvinnohat och våld. Det empiriska materialet som studien bygger på består av konversationer och inlägg hämtade från det webb-baserade diskussionsforumet incels.is. Analysen utgår från kritisk diskursanalys med Faircloughs tredimensionella analys­modell som utgångspunkt. Den kritiska diskursanalysen fungerar även som teoretiskt ramverk i studien, tillsammans med genusteorier om hegemonisk maskulinitet och Hirdmans (1988) genus­system, samt begreppen eko-kammare och stigma. Resultatet visar att kommunikationen i forumet karaktäriseras av snedvridna uppfattningar av kön och jämställdhet, där kvinnohat förekommer i allra högsta grad. Diskussionerna präglas av misogynt språkbruk och avhumaniserande kvinnoskildringar, samtidigt som incels framställer sig själva som offer. Deras upplevda offerskap kan kopplas till positionen som underordnad maskulinitet, en roll som väcker frustration, som i forumet riktas mot kvinnor. Kommunikationen antyder att incels vill återerövra maktpositionen de anser sig ha berövats då kvinnor konkurrerar om samma utrymme i en könshierarki. Studien visar att det råder splittrade uppfattningar om kvinnor i forumet. Kvinnor gestaltas dels som makthavare och dels som objektifierande undermänniskor. Värderingarna som delas i forumet går att koppla till äldre kvinnofientliga värderingar som ämnar begränsa kvinnors rättig­heter och legitimerar våld mot kvinnor. / The Incel movement is currently experiencing increasing global attention from the media and in research. Incel is a term associated with lonely, misogynistic young men and violent acts against women. The research about this relatively new phenomenon is dominated by reviews of incels as a community and a subculture. Studies rarely present any thoroughly examinations of how the movement's actions and language affect women. This study aims to explore incels views of women, misogyny and violence. The data consists of posts published on the web-based forum incels.is. Fairclough’s three-dimensional analysis model is the main analytical frame­work, performed with critical discourse analysis as theoretical framework. Additionally, the critical discourse analysis is accompanied by gender theories of hegemonic masculinity and Hirdman’s (1998) gender system, as well as the theoretical concepts of eco-chambers and stigma. Our analysis shows that incels communication is characterized by distorted perceptions of gender and equality, where the presence of misogynistic beliefs is vastly noticeable. The discussions are characterized by misogynistic language and dehumanizing depictions of women, and victimized representations of incels themselves. Their self-proclaimed victim­ization can be linked to the subordinate position of masculinity, which raises a frustration that affects incels conversations about women. Incel’s communication implies that they want to regain a position of power, which they consider themselves to have lost, since women compete for the same hierarchical positions as them. In the forum, incel portrays women as matriarchs, but also as objectified sub humans. This representation shows that incels perception of women is shattered. According to the analysis, the values that incels express in the forum can be linked to older misogynistic beliefs that aims to limit women's rights and legitimizes violence against women.

Page generated in 0.0415 seconds