The purpose of this essay is to describe and analyze how three leisure centers in Örebro county are working with gender issues. Our research questions are: What is Machofabriken? How do leisure centers in Örebro county work with equal treatment? In which way do leisure centers in Örebro county work with Machofabriken’s material? How come the recreation centers in Örebro don’t use Machofabriken’s material to any greater extent? We have focused on masculinity oriented gender projects at three leisure centers. We did semi-structured interviews with three recreation leaders who have all been educated in Machofabriken. The interviews were analyzed based on terms that are central in gender equality and masculinity research. The result demonstrates how they work with gender equality, how they use Machofabriken’s material and their thoughts and opinions about the material. / Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur tre fritidsgårdar i Örebro kommun arbetar med jämställdhet. Våra frågeställningar är: Vad är Machofabriken? Hur ser jämställdhetsarbetet ut på fritidsgårdar i Örebro kommun? På vilket sätt arbetar fritidsgårdar med Machofabrikens material? Varför används inte Machofabrikens material i någon större utsträckning på fritidsgårdarna i Örebro? Vi har fokuserat på tre fritidsgårdars jämställdhetsarbete, framförallt det riktat mot unga män. Vi har utgått från semistrukturerade intervjuer med tre fritidsledare som alla har gått en utbildning i Machofabriken. Intervjuerna är analyserade utifrån begrepp som är centrala inom jämställdhets- och maskulinitetsforskning. Resultatet visar hur de arbetar med jämställdhet, hur de använder Machofabrikens material och deras tankar och åsikter om materialet.

Titel: Maskulin hegemoni och feminin omvårdnad      En studie om distriktsköterskors syn på mäns hälsa och strategier vid hälsosamtal med män   Arbetets art: Självständigt arbete i genusstudier   Program/Kurs/kursbeteckning: Magisterutbildning med inriktning mot genusstudier   Arbetets omfattning:15 högskolepoäng   Sidantal: 37   Författare: Lena Söderblom   Handledare: Henrik Eriksson   Examinator: Pia Lindberg             SAMMANFATTNING   Hälsoparadoxen visar mäns kortare medellivslängd samt död i många åtgärdbara sjukdomar. Lågutbildade och män dör oftare i åtgärdbar sjuklighet än både högutbildade och kvinnor.  Högutbildade har lättare hitta vägar till vård och får också ett bättre bemötande. Inom primärvården bedrivs olika hälsopreventiva aktiviteter, bl.a erbjuds 40 åringar ett hälsosamtal, vilket utförs av distriktsköterskor. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från manlig hegemoni enligt R. Conell, samt Y. Hirdmans teoribildning kring särskiljande och maktposition, beskriva distriktsköterskors syn på mäns hälsa och de strategier som används vid hälsosamtal med män. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie, och analyserades med ett narrativt och deskriptivt angreppssätt. Resultaten visar att distriktsköterskor har kännedom om faktorer som påverkar mäns hälsa, men upplever inte själva att de använder sig av speciella strategier för män. Studien visar också att den form av hälsoprevention som erbjuds, till stor del utnyttjas av de män som redan är privilegierade i samhället, den hegemoniska maskuliniteten. Hälsopreventivt arbete behöver granskas självkritiskt för att nya strategier ska kunna utvecklas och för att nå dem som behöver insatser. Distriktsköterskors engagemang för hälsoprevention, som framkom i denna studie, tyder på förutsättningar för nya angreppssätt och strategier för hälsoprevention.     Nyckelord: genusperspektiv, hegemoni, hälsa, hälsoparadoxen, hälsoprevention, maskulinitet / Titel: Masculine hegemony and Feminine caring A study about district nurses view of men’s health, and strategies connected to health talks with men.   Arbetets art: Independent Project in Gender Studies Program/Kurs/kursbeteckning: Master in Gender Studies   Arbetets omfattning:15 högskolepoäng   Sidantal: 37   Författare: Lena Söderblom   Handledare: Henrik Eriksson   Examinator: Pia Lindberg   ABSTRACT The health paradox shows men’s shorter average length of life and also their death in many curable illnesses. Lowly educated and men more often die in curable illness than highly educated and women. For highly educated it’s also easier to find ways to hospital treatment and they also often get a better treatment. Within public health there are different health preventional activities, among other things 40 years old people are offered a structured health talk, which is carried out by district nurses. The aim of this study was from a gender perspective with a staring point of masculine hegemony according to R. Conell, and Y. Hirdman’s theory about separation and power positions, to describe the district nurses’ view of men’s health and the strategies that are used during health talks with men. The study was accomplished as a qualitative study of interviews, and was analyzed in a narrative and descriptive way. The result shows that district nurses have knowledge about factors that influence men’s health, but they do not themselves experience that they use special strategies for men. The study also shows that the form of health prevention that is offered, to a large extent, is used by men who already are privileges in the society. Labour of health prevention needs to be critically scrutinized so that new strategies will develop and reach those who really need help. The devotion of district nurses for health prevention, which was shown in this study, indicates conditions of new ideas and strategies for health prevention.   Keywords: gender perspective, health, health prevention, hegemony, health paradox, masculinity

<p>Jag vill i min uppsats främst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens språk trots att det nedvärderar dem. De får möta och lyssna till det språk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom främst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "När var och en hör just sitt språk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens språk konstnärlig gestalt och på det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag använt mig av Toni Morrisons roman "De blåaste ögonen". På detta vis byter jag ut Erikssons målgrupp svenska kvinnliga präster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhälle i Ohio på 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes språk mot en helt annan kontext än den hon vänder sig till. Till hjälp med detta vågstycke har jag tagit Sharon D. Welchs läsning och tillämpning av Toni Morrisons "De blåaste ögonen". Jag vill se detta som en dialog mellan dem där alla förhoppningsvis kan bli berikade genom att mötas och utmanas av varandra.</p>

På Nationaldagen år 1992 utnämndes steelpan till Trinidad och Tobagos nationalinstrument. Världens yngsta akustiska instrument har på några få decennier gjort en klassresa. Syftet med denna uppsats är att utifrån de gällande teorierna om subkultur analysera steelbandkulturens ursprung och dess utveckling från en gräsrotskultur till en representant för en hel nation. Vilka faktorer bidrog till subkulturens uppkomst? Hur var det möjligt för steelbandkulturen att inta en så framträdande position i ett multikulturellt samhälle där den europeiska kulturen värdesattes högst av alla? Och vad händer med en subkultur som blir accepterad av resten av samhället?

Syftet för denna studie är att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhåller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlärarens uppdrag att lyfta frågor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frågeställningar är: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhåller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgångspunkterna är diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet består av ett introduktionsmaterial som en bildlärare använt när denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i årskurs 9, intervjuer med åtta elever från denna klass och åtta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet. Materialet analyseras med diskursanalys. Resultat, analys och tolkning visar att presentationen reproducerar en vit, västerländsk, hegemonisk konsthistorieskrivning i sin presentation av området. Vithetsdiskursen förblir omarkerad genom att inte artikuleras alls. Eleverna förhåller sig till denna diskurs genom att uppfatta den artikulerade konsthistorien som den enda giltiga och nödvändiga för att ingå i en västeuropeisk och nationell gemenskap. Dessutom markeras vithetens hegemoni i det praktiska bildarbetet genom att synliggöra hur hegemonin reglerar hur elever blandar (vit) hudfärg. Resultatet leder till en diskussion om aktuella styrdokument och hur bildlärare kan använda normkritisk (bild)pedagogik för att markera vitheten som norm och därigenom motverka exkludering.

A vivid democracy requires participation from those who live in it, including children. Unlike adults, children have special laws and regulations to ensure them their democratic rights. Librarians’ decision on what to buy makes an impact to someone else, which puts the librarian in a hegemonic position. Therefore, the purpose of this bachelor thesis is to, out of the child librarian’s perspective, view children’s participation at the public library in the matter of purchasing literature. The research questions examine the process of purchasing, how the children’s participation is apparent in it and also in the librarian’s work. The aim for this study is not to problematize the purpose nationwide, but simply to look into it in a smaller selection. Therefore the interviews have been limited to two and have been conducted with children’s librarians who operate in similar contexts. The results have been analyzed out of the theories concerning the librarian profession, the aspects of hegemony and participation using sense interpretation as an analysis. The results have shown that children’s participation is seen as important by the librarians but not always easy to implement. Also, they acknowledge the fact that publishing houses do have the power to decide what to release and not. As a link between politicians, the society and the publishers, the librarian is placed in an intermediate position which demands a great deal of competence. Furthermore, working on this study has shown that research on children’s participation from the children’s own perspective is needed.

Jag vill i min uppsats främst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens språk trots att det nedvärderar dem. De får möta och lyssna till det språk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom främst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "När var och en hör just sitt språk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens språk konstnärlig gestalt och på det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag använt mig av Toni Morrisons roman "De blåaste ögonen". På detta vis byter jag ut Erikssons målgrupp svenska kvinnliga präster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhälle i Ohio på 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes språk mot en helt annan kontext än den hon vänder sig till. Till hjälp med detta vågstycke har jag tagit Sharon D. Welchs läsning och tillämpning av Toni Morrisons "De blåaste ögonen". Jag vill se detta som en dialog mellan dem där alla förhoppningsvis kan bli berikade genom att mötas och utmanas av varandra.

The aim of the thesis is to discuss possible effects of an increase in African – Chinese relation above the historically more dominant Western – African dependency. There has recently both been an increase in trading between Africa and China and an increase in Chinese funded development on the African continent. But will Chinese aid over Western actually make that big a difference for Africa? African intellectuals see Chinese involvement as a way to break free from the neo-colonial ties to the West. A fair south-south relationship between Africa and China would indeed have that result but few indicators prove that that would be the case today. The trading interest from China is very similar to that from Western parties, a few valuable goods constitutes the major part of African nations export industry. A rapid growth in trading between China and Africa is not likely to bring African nations from the pattern they are historically used to having against western parties but to form a new trend of dependency towards Chinese interest. (Tull, 2006, s. 471)  To explain this relation between the African continent and both Western and Chinese interests dependency theory will be used. To fully explain dependency theory one will not only have to look at trading and exploatation of natural resources but also on a transference of social values and foreing involvment in African communities. To achieve this a series of interviews were conducted in Babati during the later parts of February and early March in 2010. This in coagency with an text analys provides a foundation for discussion about the implications  Chinese aid will have on the African dependency towards Western interests.  What can be extracted from this is that Chinese aid most likely will not lift Africa out of dependency in it’s current form. Trading interests from Chinese parties are to similar to the explotiative west to make a huge difference. African natural resources are traded against low-cost mass produced units and to  small of an profit is made for the African parties to make the exhange fair. But with the rise of China and the fact that China today finances a big part of the United States government a global power shift will occur and the traditional hegemoninc power structure will most likely change into an multi polar world order.  This change is important to study closer to understand what the effects might be for the African continent’s depenency towards foreign interests and specially the relation between China and USA is important though they are the biggests actors today in development work on the African continent.

Till följd av skiftet i svensk migrationspolitik efter ökningen av antalet flyktingar som kom till Sverige som skedde under 2015 blev det svenska civilsamhället tvunget att mobilisera både praktiskt och politiskt. Praktiskt skedde mobilisering genom olika former av direkt solidaritetsaktioner. Politiskt skedde mobiliseringen genom att debattera för att förkasta den nya hårdare svenska flyktingpolitiken. Det är i det politiska förändringsarbetet som den här uppsatsen gör sitt nedslag, med fokus på de diskurser som organisationer i det svenska civilsamhället kommit att bruka till stöd för de människor som flytt till Sverige. Metoden uppsatsen använt för att kartlägga och diskutera dessa politiska diskurser, både i förhållande till varandra och hegemoniska diskurser, är kritisk diskursanalys. Uppsatsen syfte är att genom en sådan språklig analys skapa kunskapsmässiga verktyg som den svenska flyktingsolidaritetsrörelsen kan använda för att skydda kortsiktigt och långsiktigt fungerande väg framåt.

TV – och datorspel har historiskt sätt utvecklats från att ses som underhållning riktat till en yngre målgrupp - till en miljonindustri världen över med spelare i alla åldrar. Som akademiskt studieområde har spel inte uppmärksammats förrän långt senare i förhållande till äldre medieformer likt TV och film. Spelforskningen har huvudsakligen fokuserat på huruvida spel gör sina spelare våldsbenägna eller ej, men har på senare tid även börjat ifrågasätta hur framställningen av kvinnor, män samt personer av olika etnicitet sänder för signaler till sina spelare.  Syftet med denna studie var att undersöka en spelkaraktär vilken kan ses som förkroppsligandet av två historiska minoriteter inom spelvärlden: detta då hon är en kvinnlig, färgad spelkaraktär. Detta i kontrast till de vita män vilka i haft konsekvent exponering spelhistoriskt sätt. Denna studie har undersökt hur Sheva Alomars fem kostymalternativ i survival-horror spelet Resident Evil 5 (2009) kan förstås utifrån teorier om stereotyp, etnicitet samt genus. Den analysmetod som används har varit en semiotisk bildanalys av karaktären i respektive dräkt för att undersöka vilka budskap som kunnat utläsas. Studien utgår från teoretiska ramverk vilka huvudsakligen behandlar begreppen stereotyp, etnicitet och genus med fokus på hegemonisk maskulinitet och vithet. Även feministiska teorier likt ”Kvinnan som belöning”, ”Male Gaze”, samt ”Erotiserad Aggression” appliceras på materialet för att belysa de maskulina strukturer som genomsyrar spelindustrin, vilka även avspeglas i det visuella material som spelen tillhandahåller. Resultatet i denna studie visar att Sheva Alomar som färgad, kvinnlig spelkaraktär framställts på ett nedvärderande, sexistiskt och rasistiskt sätt i Resident Evil 5. Detta då hon som färgad spelkaraktär får förkroppsliga etniska stereotyper likt afrikansk urinvånare samt discodiva – samt även förkroppsliga genusstereotyper och fantasier som den sexiga sekreteraren eller den oskyldiga, men sexiga Rödluvan. Då de fyra dräkter som är specifika bonusdräkter är påtagligt mer sexualiserande i sin framställning i förhållande till karaktärens originaldräkt, konkretiseras det att kvinnans kropp används som belöning för spelaren. Resultaten avspeglar samma historiska mönster som tidigare representationsforskning funnit rörande spel: att kvinnor trots ökande förekomst samt ökande kompetens och narrativa betydelse i spel fortfarande sexualiseras och framställs som ögongodis för den sannolikt manliga spelaren.