I forskning om den mångkulturella skolan ges stort utrymme åt undervisning som bedrivs där i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieämnet. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lärare i historia bedriver sin undervisning med en mångkulturell elevsammansättning.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur är kvalitativ och tar sin utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktär. Respondenterna utgjordes av sex stycken lärare i historia som undervisade på mångkulturella högstadieskolor i nordöstra Skåne. Råmaterialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns två diskurser beträffande historieundervisning med den mångkulturella elevsammansättningen. Den ena diskursen betonade en monokulturell undervisning, där stor uppmärksamhet riktades mot europeisk historia. Den andra diskursen betonade en interkulturell undervisning med hänsyn till elevernas skiftande ursprung. Den monokulturella diskursen fick stort utrymme vilket ur socialkonstruktivismens postkoloniala synvinkel kan tolkas som att den anses stå högre och vara mer berikande än den interkulturella.

Rubrik: Genusrepresentation i Battlefield V – En kritisk diskursanalys av digitala nyhetsartiklarFörfattare: Maria Olson Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp, Konst, kultur och kommunikation (K3), Fakulteten kultur och samhälle på Malmö universitet, Vårterminen 2020 Handledare: Per Möller Examinator: Tindra Thor Syftet med denna studie är att analysera debatten som inträffade kring den kvinnliga huvudpersonen i Battlefield V under utgivandet av spelets trailer 2018. Med hjälp av en kritisk diskursanalys fokusera på diskurser och genus samt de underliggande maktförhållanden som uttrycks i nyhetsartiklar men även vad detta innebär för den stora sociala praktiken. Resultatet analyserade med genus och feministisk teori indikerar att det finns en maktkamp inom diskursen som kretsar kring den nuvarande kulturella förändringen inom produktionen av spel. För närvarande skapas fler och fler spel med diversifiering, feminism och politik i åtanke, vilket också har lett till ett mothugg för spelindustrin från deras fans. Genom sociala medier sprider fans till spelet en misogyn världsbild som förstärker den giftiga spelkulturens uteslutande av minoriteter. Sökord: Kritisk diskursanalys, Battlefield V, Genus, Nyhetsartiklar, Makt, Ideologi, Hegemoni / Heading: Gender representation in Battlefield V – A critical discourse analysis of digital news articles Author: Maria Olson Final Exam Project in Media and Communication Studies 15 hp, School of Arts and Communication (K3), Faculty of Culture and Society at Malmö University, Spring of 2020 Supervisor: Per Möller Examiner: Tindra Thor The purpose of this study is to analyse the debate that occurred over the female lead character in Battlefield V during the release of the game's trailer in 2018. Using a critical discourse analysis focus on the discourse revolving around gender perception and the underlining power relations that are expressed in the news articles as well as what this entails for the larges social practice. The result analysed with gender, and feminist theory indicates there is a power struggle over the discourse revolving around the current cultural change within the production of games. Currently, more and more games are created with diversity, feminism and politics in mind which has also led to a backlash for the game industry from their fans. Through social media, fan spread a misogynistic view reinforcing the toxic male gaming cultures exclusion of minorities. Keywords: Critical discourse analysis, Battlefield V, Gender, News articles, Power, Ideology, Hegemony

The aim of this thesis is to study discourse in media by parents of children thatwere born through transnational commercial surrogacy arrangements, andintended parents who plan on going through this process in the future. I haveanalyzed media where this parental narrative is portrayed, using criticaldiscourse analysis combined with Carole Bacchis policy analysis WPRapproach.With the help of these I have identified primary issues that are beingportrayed in the media. I have further analyzed how these issues contribute inconsolidating existing norms surrounding the third world woman andcontribute to the justification of the commodification of the surrogate mother.This is done within a postcolonial feminist framework. The findings of thisstudy shows the glaring invisibility of the surrogate in media discourse,meaning her voice is never heard directly. Instead, interviewers and parentsalike offer a retelling of her narrative.

Denna C-uppsats analyserar den narrativt skildrade hemvändaren i tre olika tv-serier som sänts på Sveriges Television och ställer frågan: På vilka sätt kan hemvändaren så som den skildras i dessa tre tv-serier identifieras? Serierna som undersökts är Hem till Byn, Skärgårdsdoktorn och Möbelhandlarens Dotter. Alla tre är fiktiva. Syftet med denna uppsats är alltså sammanfattat att undersöka hur hemvändarrollen skildras i dessa Public Service-serier och se hur samhällets bild av landsbygden påverkat detta. Detta har uppnåtts via kvalitativa metoder, med inslag av kultur- och samhällshistoriska perspektiv. Begreppet hemvändare har definierats som en karaktär som återkommer till hembygden den har bakgrund i efter en lång antingen resa eller flytt därifrån. Analysen har åstadkommits genom att undersöka de konnotativa betydelserna i bilderna hemvändaren blir skildrad genom, examinera hur mediekanalerna de kommuniceras genom påverkar, undersöka hur den hegemoniska bilden av maskulinitet har ett inflytande på karaktären, analysera vad karaktärerna egentligen vänder hem till, och tillslut även fråga vad denna narrativa trend säger om hur samhället känner för det rurala ursprunget. Det som framkommit i resultatet är att hemvändaren ses som avvikande enligt de karaktärerna som stannat kvar i det rurala samhället den lämnat. Platsen hemvändaren återvänder till är i dessa fall alltid ett ruralt landsbygdssamhälle med olika högt ansedd kulturell status. Målet karaktären i slutändan strävar efter är att inte längre klassas som just en hemvändare. / This paper analyzes the narratively depicted character called “hemvändare” in Swedish and asks the question: in what way can the “hemvändare” as it is depicted in the Swedish television channels Sveriges Television be identified? The analysis is based on three television shows produced for the Swedish Public Service. The shows are Hem till Byn, Skärgårdsdoktorn and Möbelhandlarens Dotter, all three are based on fiction. The examination of this character through the lens of the Public Service and how society’s view of Sweden’s rural areas has affected it is the summation of the papers meaning. This is achieved through qualitative methods, as well with elements of cultural and social historical perspectives. The term “hemvändare” in this text will be defined as a character who returns to the rural area in which the character grew up in, or had a previously strong connection to, after a move or a long trip away from there. The analysis is accomplished through examining the connotative meanings in the pictures through which they are depicted, inspecting how the media channels they are communicated through affect the end result, studying how the hegemonic ideal of masculinity has an influence on the character, examining what the “hemvändare” actually returns to, and finally ask what this narrative trend says about how Swedish society really feels about is rural origins. The result achieved tells that the “hemvändare” is seen as someone deviant by those who stayed in the rural area. The community the character returns to is in all of the examined series always a rural one with differently respected cultural statuses. In the end however the goal of the analyzed character is to no longer be a “hemvändare”.

Denna studie är en kritisk diskursanalys av tidningen Expressens artikelserie kring "Järnrörsskandalen" med särskilt fokus riktat kring hur Faircloughs tredimensionella analysmodell kan användas för att undersöka olika diskursordningar. Foucaults teori kring utestängningsmekanismer utgör även en betydande del av analysunderlaget och påvisar det komplexa förhållandet kring att försöka påvisa diskursens konstanta föränderlighet. Resultaten visar på en betyande svårighet kring att fastställa en obestridlig sanning. Trots denna problematik bedöms tidningen Expressen hantera diskursordningens följdriktghet ur ett utomordentligt effektivt sätt med hänsyn till källmaterialets svåra hantering. / This study is a critical discourse analysis regarding the swedish newspaper "Expressen" series of articles on the "Iron pipe scandal" with a focus on how Fairclough's three-dimensional analysis model can be used to investigate different order of discourse arrangements. Foucault's theory of exclusionary mechanisms also forms a significant part of the analytical data and demonstrates the complex relationship around trying to demonstrate the constant variability of discourse. The results show a significant difficulty in establishing an undeniable truth. Despite this problem, the newspaper Expressen is refereed to handle the consistency of the discourse order in an extraordinary effective way regarding the difficult management of the source material.

On September 11, 2001 United States faced the most massive terrorist attack in the history, one that killed nearly 3000 people. A tragedy followed by enormous consequences considering the collapse of the World Trade Center, as two hijacked planes crashed into the twin towers in New York City, one plane crashed into Pentagon and another domestic scheduled passenger flight, that crashed into a field in Somerset County, Pennsylvania. This qualitative case study will examine whether the attacks on 9/11 was a backlash to U.S. political dominance globally. This study will also examine to what extent the policy making executed by the Bush administration post 9/11, was a demonstration of hegemony and political dominance based on offensive realism. The conclusion of this study was that to a large extent, the attacks on 9/11 was a backlash to U.S. political dominance and to a large extent the Bush administration's response to 9/11 can be defined as hegemony based on offensive realism.

This study investigates the news media coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter, the two major newspapers in Sweden, surrounding narcotics. We investigate the relationship between the hegemony in Swedish drug-policy and news reporting, to examine whether a larger cultural hegemony can be said to exist. The existence of a larger cultural hegemony depends upon social institutions, such as news media, reproducing the values of a political hegemony. We have chosen a discourse-theoretical framework, where hegemony, ideology and discourse are central concepts. Our theoretical framework also includes broader concepts and theories from the field of journalism studies, such as agenda setting and news values. The study contains both a quantitative and a qualitative analysis, to examine different aspects of news coverage of narcotics. Our methodological approach is based on Fairclough’s critical discourse analysis (CDA) and is largely operationalized using Carvalho’s (2008) methodological template, with analytical tools borrowed form Boréus (2005), Cohen (2002) and Christie & Bruun (1985). Our analysis shows that news coverage of narcotics in the second half of 2020 in Aftonbladet and Dagens Nyheter is heavily dominated by crime-reporting, where law enforcement agents and narratives are given great amounts of framing power, which in turn reproduces the hegemonic values of Swedish drug policy, which promotes a juridical discourse in relation to drug-related problems. Previous research has found that Swedish drug policy is largely influenced by moral values rather than scientific research, which reflects our study’s findings of a higher prevalence of a moral discourse over a medical discourse. Lastly, there is an almost total absence of a recreational discourse in our material. These findings demonstrate how the hegemonic values of Swedish drug policy are reflected in the news media, which could point to the existence of a larger cultural hegemony in relation to narcotics in Sweden. However, the qualitative analysis also highlights examples where a high degree of interdiscursivity can be distinguished, which could point to a challenging of hegemonic values in Swedish drug policies.

Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur ett extremt uttryck för hegemonisk maskulinitet påverkar olika rollfigurer och deras beslutsfattande i filmen Saw II. Filmen har analyserats utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv med fokus på maskulinitetsstudier.Studier kring manlighet och skräckfilm har tidigare gjorts separat från varandra i stor utsträckning och därför har jag valt att koppla samman dem i denna uppsats. Jag har redogjort för skillnader mellan hegemonisk och toxisk maskulinitet, samt dragit paralleller mellan verklighetens samhälleliga normer och filmens rollfigurer.Det jag funnit i mitt arbete är att manliga rollfigurer som agerar utifrån en toxisk manlighetsnorm drastiskt försämrar chanserna för både sig själva och andra att överleva prövningarna i filmen Saw II. Toxisk maskulinitet innebär ett våldsamt beteende gentemot andra och svårighet att samarbeta, någonting som är nyckeln till överlevnad för rollfigurerna. Detta beteende leder till flera rollfigurers död och är, utöver de uppenbart dåliga grundförutsättningarna för spelen, en av de största orsakerna till lidande i filmserien.

The purpose of this study is to examine the popular cultural conceptions and representations of homosexuality. A case study is conducted of the music video "Montero" by the hip-hop artist Lil Nas X. With a Multimodal Critical Discourse Analysis we aim to contribute with existing knowledge about the subject and the problems surrounding it. We intend to critically discuss if and how these representations can challenge (and/or reproduce) dominant notions of homosexuality. To fulfill the purpose we have formulated the following questions: 1. “By which semiotic significance elements is the idea of homosexuality represented/constructed?” 2. “How are stereotypes of homosexuality challenged and/or reproduced in the current case study?” The theoretical framework that is used is representation, social semiotics, religious symbolism, hegemony and intersectionality. The study is a qualitative analysis and based on the method MCDA. We have accomplished the study by doing an analysis based on several categories, intertextualization, clothing, body language, color and genre. The analysis is divided into three different thematic discourses, which also has been divided into smaller sections. The result and conclusion of this study is that the hip hop artist is both reproducing andchallenging the stereotypes of homosexuality. By using religious symbolism and intertextualization throughout the video, he is reproducing the idea of homosexuality as a sin. He is also reproducing the stereotypes by wearing feminine clothing and moves with sensitive motions. We understand from previous research that the genre often uses homophobic lyrics, so being gay within it is a way of challenging its stereotypes. In addition, by challenging male hegemony, he breaks stereotypes about homosexuality, as he expresses power in the context of femininity.

Syftet med föreliggande undersökning är att utröna huruvida det skett en förskjutning av den ideologiska hegemonins ramar skönjbar i slutdebatterna inför riksdagsvalen 1976, 1982, 1991 samt 1994. Vidare sätts denna eventuella förskjutningen i relation till de ekonomiska kriser som Sverige genomled under 1970-talet och det tidiga 1990-talet. För att utröna skiftningar i den ideologiska hegemonin analyseras partiledarnas framträdande mot bakgrund av Ljunggrens definition av vad som utgör en ideologi. Jag fann att det skett en förändring i vad som ryms inom den ideologiska hegemonins ramar. Vikten av att framstå som regeringsdugliga har ökat och debatterna har även i viss mån avideologiserats. Vidare kan man även notera en inte obetydlig ideologisk förskjutning åt höger. Det är troligt att de ekonomiska kriserna under 1970- och 1990-talet inverkade på denna förskjutning av den ideologiska hegemonin.