Syftet med den här uppsatsen var att utforma ett kursupplägg till A-kursen i historia pågymnasiet som utgår från perioden 1900-2009. Vi ville undersöka om man genom ett sådantupplägg kunde uppnå kursmålen och samtidigt skapa ett bra underlag för att fördjupahistoriemedvetandet hos eleven. Historiemedvetande och genealogi var två centrala teoretiskabegrepp i utformandet och utvärderingen av upplägget. I kursupplägget arbetar vi oss framåtgenetiskt från år 1900 och gör genealogiska kopplingar till den tidigare historien. Perioden1900-2009 delades in i 10 arbetsområden, där viktiga händelser och skeenden behandlades,och utifrån vilka genealogiska kopplingar gjordes. Vi fann att samtliga kursmål för historia Abör kunna uppnås med detta upplägg. Genom att fokusera på nutidsperspektivet i elevenshistoriemedvetande tror vi också att de övriga perspektiven förstärks, vilket förhoppningsvisleder till ett fördjupat historiemedvetande. De genealogiska kopplingarna i vårt kursuppläggtror vi förtydligar sambandet mellan nutid och dåtid och stärker den enskilde elevensuppfattning om sig själv och sin plats i historien. / The aim of this thesis was to construct an outline for the A-course in history in senior highschools, focusing on the period 1900-2009. We wanted to investigate if such an outline couldachieve the aims for the course and deepen the history awareness of the students. In theoutline we work forward genetically from the year 1900 and make genealogical connectionsto the earlier history. History awareness and genealogy were important concepts in theconstruction and evaluation of the outline. The period 1900-2099 was divided into 10 studyareas, where essential events and developments were touched on and from which genealogicalconnections were made. We found that all the aims of the History A-course should beachieved with this outline. By focusing on the present perspective in the history awareness ofthe students we believe that the other perspectives are improved as well, which hopefullyleads to deepened history awareness. We believe that the genealogical connections in ouroutline clarify the link between the present and the past and increase the individual student’sconception of herself and her place in history.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur lärare, utifrån ett interkulturellt perspektiv, tillgodoser samtliga elevers historiemedvetande och historieidentitet i en klass där det finns elever med annan etnisk bakgrund än svensk. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer på fem lärare, samtliga verksamma historielärare i årskurs fem. Av resultatet i undersökningen framgick att lärare inte ser detta som prioriterat i undervisningen. Dessa slutsatser kan vi dra då lärarna prioriterar och lägger stor vikt vid den historiska kanon som representeras i historiska läroböcker.

I denna uppsats har jag ämnat att med utgångspunkt i Malmö undersöka gymnasielever syn på historia, dels som skolämne och dels historians betydelse utanför skolan. Basen för undersökningen har utgjorts av en enkät som besvarades av 117 elever. Tidigare forskning inom samma område har genomförts i andra delar av Sverige och huvudtanken med föreliggande studie har varit att se hur gymnasielever i Malmö svarar på liknande frågor. Med en överväldigande majoritet anser eleverna att det är Europas och 1900-talets historia som är den mest intressanta, en åsikt som. Eleverna tycker i kontrast till tidigare forskning om att lyssna till sina lärares historier samtidigt som många elever saknar utflykter till museer och historiska platser. Historiemedvetandet kan här sägas vara mycket eurocentriskt något som är föga förvånande då både lärare och elever enkelt kan relatera till det Europa de lever i. . I jämförelse med elever i tidigare forskning kan eleverna som deltagit i min undersökning sägas vara mer negativt inställda till historia som skolämne och i allmänhet. I en komparation mellan pojkar och flickor visade det sig att flickorna var aningen mer negativt inställda till historia än pojkarna men i övrigt var skillnaden på deras svar obetydlig.

Syftet med detta examensarbete är att utforma en blogg som kan fungera som ett verktyg för kommunikation kring historia. Bloggens målgrupp är elever på grundskolans senare år och intentionen med bloggen är att den ska stimulera ett intresse av historia såväl som ett historiemedvetande hos dess läsare. Arbetet grundas i en kvantitativ enkätundersökning kring målgruppens intresse av historia och bloggar. Resultatet av arbetet är en, i teorin, uppbyggd blogg vid namn ”Historiabloggen”. Det visar sig att bloggens form i teorin kan främja ett intresse av historia samt ett historiemedvetande. Främst på grund av dess möjlighet att alltid utgå från nuet, dels genom att den kan uppdateras löpande och därmed hålla en stark förankring i dagsaktuella händelser och skeenden och dels eftersom den kan utgå från läsarens egna frågor och funderingar till historien genom dess kommunikativa möjligheter. / The aim of this thesis is to develop a blog which can function as a tool for communication about history. The blog’s target group is students in age 12 to 15. The intention is that the blog should stimulate an interest in history and history awareness among its readers. The thesis is based on a quantitative survey about the interest in history and blogs in the target group. The result of the thesis consists of a blog named “Historiabloggen”. It turned out that the form of the blog could, in theory, endorse a stimulated interest in history and history awareness. The reason for this is mainly the strong capability of the blog to start in the present. This is partly due to the fact that the blog can be updated several times a day, and therefore be anchored in present day events; and partly due to the communication the blog enables, which makes it possible to start in the reader and his or hers questions and thoughts.

AbstractVårt syfte med detta examensarbete är att skapa en medial undervisningsplattform med utgång i IT-pedagogik och datorspel för årskurs 5. Datorer och IT har under längre tid använts i skolan i olika syften. Vi har undersökt hur datorspel och IT kan användas som ett verktyg för att utveckla och fördjupa elevers historiemedvetande. Vi kommer att utgå ifrån två frågor i detta arbete. Vår huvudfråga är Hur kan en medial undervisningsplattform baserad på spel och IT utformas för att stärka elevers historiemedvetande? och delfrågan är Hur kan undervisningen anpassas så att elever i ett mångkulturellt klassrum främjar, utvecklar och skapar ett historiemedvetande? För att forska på detta område har vi använt oss av bland annat Jörn Rüsens teorier om hur ett berättande påverkar elevers/människans historiemedvetande genom att berättelsen anknyter till våra erfarenheter och vår identitet. Vi har även studerat nationell och internationell litteratur för att ta reda på hur IT och datorspel kan användas och anpassas i undervisningen.Eftersom detta är ett utvecklingsarbete så har vi skapat en undervisningsplattform som är baserad på datorspelet Minecraft vilket kan beskrivas som ett virtuellt Lego. I spelet tar eleverna an olika roller och deltar i ett virtuellt rollspel som grundar sig på en berättelse som belyser kulturmöten och handelsresor på medeltiden. Eleverna kommer att få bygga upp en värld och tillhöra olika länder. För att karaktärerna ska överleva och landet utvecklas måste eleverna utföra byte och handel med de andra länderna. Spelet kommer att varvas med undervisning som syftar till att ämnesinnehållet blir tydligare genom spelet. Spelet kräver samarbete med landets invånare såväl som med invånarna i de andra länderna, annars stagnerar ländernas utveckling.Utifrån den forskning och hypoteser som vi har studerat genom arbetets gång har vi kommit fram till att spel främjar det logiska tänkandet, förmågan att lösa problem och förmågan att samarbeta. Att delta i ett rollspel gör att eleverna kan leva sig in i historien och på så vis får de en starkare inblick i tempusbegreppen dåtid, nutid och framtid. Detta ökar elevernas historiemedvetande.

Vårt arbete handlar om hur historieämnet sett ut och förändrats i stora drag sedan folkskolans tid fram till idag. Vår fokus ligger dock på huruvida man inom historieämnet arbetar med en historieundervisning anpassad för de mångkulturella eleverna och hur man ska arbeta för att integrera de mångkulturella elevernas historiekultur i undervisningen samt skapa en historiekunskap vilken alla elever kan använda sig av. För att få en bredare inblick har vi även valt att få med hur det mångkulturella samhället kommit att påverka historieämnets karaktär. För att klarlägga detta har vi gjort intervjuer med tre personer med svensk bakgrund och tre med utländsk bakgrund och genomfört enkätundersökningar där vår undersökningsgrupp bestod av två femteklassare på skolor med elever med blandade etniciteter. Vi har även använt oss av litteratur vilka relaterar till vårt (undersökningsområde). Det generella vi kan se av vårt resultat är att historieämnets karaktär förändrats med tiden men dock inte upplägget av historieundervisningen. Även om man uppmärksammat de elever med annan etnicitet och kommit att kalla Sverige för ett mångkulturellt samhälle integreras inte de mångkulturella elevernas historiekulturella arv med den svenska historieundervisningen.

I vårt arbete har vi undersökt hur perspektivet hållbar utveckling framträder i tre historieläroböcker för gymnasiet: Alla tiders historia Maxi, Perspektiv på historien A och Epos historia – För gymnasieskolans kurs A och B. Dessutom har vi, utifrån historiedidaktisk teori kring begreppet historiemedvetande, klarlagt i vilken utsträckning de undersökta läroböckerna kan utveckla elevers handlingsberedskap. Vår metod har varit hermeneutisk och i läromedelsanalysen har vi utgått från vår förkunskap om historien, en definition av hållbar utveckling samt teorier om historiemedvetande.Nedslagen som analyserats i böckerna har varit följande: upptäckterna, mellankrigstiden och svensk nutidshistoria. Resultatet visar att perspektivet hållbar utveckling gör sig gällande, dock i olika utsträckning beroende på nedslag och lärobok. Dessutom visar vi att det finns möjligheter att utifrån böckerna utveckla handlingsberedskap. För att ta tillvara på dessa möjligheter krävs lärare som initierar ett adekvat förhållningssätt till läroboken. Utifrån vad som visats i tidigare forskning, fordras således att läraren sätter ramarna för undervisningen och inte läroboken. / Through our studies we have investigated how the perspective sustainable development appear in three history text books for upper secondary school: Allt tiders historia Maxi, Perspektiv på historia A and Epos historia A – För gymnasieskolans kurs A och B. Furthermore, from the starting point in theories about consciousness of history, we have investigated to which extent the textbooks can develop students' readiness for action. Our method has been hermeneutic and in the analyses of the textbooks we have used our historical knowledge, a definition of sustainable development and theories about consciousness of history.The sections that have been analyzed in the textbooks are: the discovery of Americas, interwar period and Swedish contemporary history. The result shows that the perspective sustainable development is evident, to different extents depending on section and textbook. Furthermore, thus we show that there are possibilities on the basis of the text to develop readiness for action. In order to take full advantage of these possibilities demands a teacher that initiates an adequate approach to the textbook. On the basis of what previous research has showed, the teacher must decide the content of the education instead of letting the textbook do it.

Uppsatsen handlar om undervisning om kriget i forna Jugoslavien 1991-1995. Vår avsikt var att ta reda på i vilken omfattning det undervisas om kriget, i vilka årskurser det undervisas om det, vilka läromedel som lärare använder sig av, samt om det uppkommer konflikter i samband med undervisningen då det finns elever med ursprung i forna Jugoslavien i klassrummet. I vår undersökning använder vi oss av ett sociokulturellt perspektiv för att se om lärare tar hänsyn till och anpassar undervisningen till elevernas skilda bakgrunder, vi har även valt att analysera resultaten med hjälp av ett interkulturellt förhållningssätt.

I det här examensarbetet analyseras två skönlitterära barnböcker med syftet att undersöka hur skönlitteratur kan skapa förutsättningar för att utveckla ett historiemedvetande hos elever på mellanstadiet. Frågeställningarna är snarlika syftet och ämnar finna svar på vilka förutsättningar de två utvalda böckerna har att utveckla historiemedvetande, samt hur böckerna kan användas i en undervisningskontext för att uppnå detsamma. De två böcker som analyseras är den historiska romanen Sorkspolingen och science fiction-romanen Uttagningen. Böckerna analyseras med hjälp av Carina Renanders (2007) analysmodell Inomvetenskaplig och utomvetenskaplig historieskrivning. Modellen beskriver hur litterära grepp i olika kombinationer kan leda till att mottagarens historiemedvetande utvecklas. Resultatet av textanalyserna visar att böckerna har potential att utveckla historiemedvetandet hos läsaren, samt vilka litterära grepp i böckerna som kan bidra till detta. Då Sorkspolingen delvis saknar framtidskoppling och Uttagningen behöver kompletteras med en tydligare dåtidsanknytning, har undervisningsförslag med koppling till läroplanen Lgr11 getts, som visar hur tidsperspektiven kan förstärkas och kompenseras. Resultatet bekräftar också teorier om historiska romaner i undervisningen, men visar även att en skönlitterär framtidsskildring kan ha lika goda förutsättningar att utveckla historiemedvetande. Genren science fiction är tidigare outforskad i sammanhanget att utveckla historiemedvetande, men vårt resultat visar att även denna genre kan användas inom historieämnet. Vi tror att den kan flytta historieundervisningens fokus från att endast gälla dåtid och nutid, till att även inkludera och förstärka framtidsperspektivet.

No description available.