Denna kandidatuppsats berör hur Pompeji är framställd i vetenskapliga och populärkulturella källor genom böcker och artiklar. Skillnaden är även något som kritiskt diskurs analyseras. Mängder av populärkulturell- och vetenskaplig information finns om Pompeji och dess invånare. Är vetenskapliga och populärkulturella böcker från vitt skilda världar? Skriver vetenskapliga och populärkulturella författare olika? Svaret är att skillnaden inte är så stor men att den finns. Gränsen mellan populärkultur och vetenskap kan bli otydlig. / The bachelor thesis concerns how Pompeii is written about in scientific and popular culture sources through books and articles. The differences between them is also something that is critical discourse analyzed. A great deal of popular culture- and scientific information is written about Pompeii and it's citizens. Are scientific and popular culture books from different worlds? Does scientific and popular culture writers write differently? The answer is that the difference is not big but it's present. The line between popular culture and science can be ambiguous.

The purpose of this basic independent project is to create a research summary of previous research made within the field of how historical perspectives included in regular history teaching affect the development of historical consciousness and historical thinking. The questions aimed to be answered in this text are: how can one work with different perspectives and historical thinking in history education?; how can different historical perspectives affect the learners’ historical consciousness and historical thinking?; and, what possibilities and/or dilemmas can occur when working with different perspectives in developing historical consciousness and historical thinking? To answer these questions extensive research has been made to find previous studies that deal with these issues, mainly through digital databases such as SwePub and ERIC, and also through the physical university library. The research resulted in ten research articles and dissertations, that deal with developing historical consciousness and historical thinking. The studies conducted in these texts conclude that working with various perspectives within the teaching of history is complex, and must be well thought out and be given time to be successful. However, if performed correctly, working with various historical perspectives can be influential in the development of historical consciousness and historical thinking.

Hur kan man arbeta med film i skolan? Och hur gör man det bra? Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka vilka användningsområden film har i undervisningen och vilka fördelar, nackdelar och fallgropar och problem det kan medföra. Detta görs för att ge lärare stöd i att göra bättre och mer medvetna avvägningar för att kunna ta bättre motiverade beslut i sin undervisningsplanering. Frågorna i detta arbete har varit följande: 1. Vilka fördelar har filmen som undervisningsmedium? 2. Vilka användningsområden kan film ha i undervisningen? 3. Vilka användningsområden kan film ha i undervisningen? Litteraturen har valts ut efter kriterierna att den ska vara forskning på lägst licentiatnivå, behandla undervisning på högstadiet och gymnasiet och behandla spelfilm. Urvalet har analyserats och kodats och kategoriserats i omgångar och mynnat ut i fem olika kategorier för användningsområden, vilka innefattar såväl positiva som negativa aspekter av dessa i undervisningen. I resultatet framkommer det att film antingen används som ett kompensatoriskt verktyg för läsning, eller som en illustration för att levandegöra, illustrera och/eller jämföra. Film används också som ett analysobjektför genrekunskap, filmteknik och källkritik. Vanligast användes film som ett engagerande medium för att skapa känslor och tankar, samt ge upphov till diskussioner, meningsskapande och identitetsskapande. Film användes också som annat/övrigt, närmare bestämt utfyllnad, underhållning, belöning och motivering. Av dessa användningsområden belyses också filmens positiva egenskaper i undervisningen, men denna undersökning har kommit fram till att det krävs för- och efterarbete för att filmtittandet ska gynna lärandet. Lärare bör vara filmtekniskt kunniga för att kunna understryka att en filmatisering inte fullt ut är en korrekt återgivning av något. Lärare måste kunna skapa stödstrukturer för att filmen ska bli begriplig för undervisningenssyfte. Att vara medveten om elevernas förförståelse för det område eller det ämne som filmen berör eller behandlar är också viktigt för att lyckas med lärandet.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka problem och möjligheter man kan möta med användandet av historisk spelfilm i historieundervisningen. Spelfilmens roll som historieförmedlare har ökat under de senaste åren. Idag fungerar spelfilm med historiska motiv som historieförmedlare för många människor, inte minst ungdomar. I många fall används spelfilmen i underhållningssyfte. En stor anledning till att jag gör denna undersökning är för att se närmare på hur läraren kan arbeta med spelfilmen i historieundervisningen utöver ett rent underhållningssyfte. Dessutom anser jag det viktigt att läraren har kunskap om spelfilm eftersom det är en referensram för många unga. Undersökningen bygger på litteraturstudier av tidigare forskares resultat av relationen mellan historia och film. I undersökningen diskuteras och analyseras spelfilmen utifrån följande perspektiv: pedagogiska teorier, kommunikationsteori, reception, autenticitet, dramaturgin, identitet och identifikation, Samtida avtryck i den historiska spelfilmen, historiebruk, historiemedvetande, kritiskt förhållningsätt samt källkritik. Utifrån dessa perspektiv är tanken att i slutdiskussionen presentera en matris för vad läraren bör tänka på när hon/han visar en spelfilm i historieundervisningen. Resultatet av undersökningen har visat att användning av spelfilm i historieundervisningen är långt mer komplicerad än att bara trycka på ”play”. Men planerar pedagogen bara filmanvändningen noga, utifrån olika aspekter, är det relativt enkelt att identifiera problemen och se fördelarna. / The purpose of this study is to examine problems and possibilities you may encounter when using historical motion-picture when teaching history. Motion-picture as an intermediary of history has increased in recent years. Today, motion-picture with historical motives works as an intermediary to many people, especially youths. Motion-picture is in many cases used for entertainment purposes. One of the big reasons to why I do this study is to look at how teachers can work with motion-picture in history teaching apart from the entertainment purposes. Furthermore, I believe it is important that the teacher has knowledge of motion-picture since it is a frame of reference for many youths.The study is based on literature studies of previous researchers' results of the relationship between history and picture. In the study, motion-picture is discussed and analyzed from the following perspectives: pedagogical theories, communication theory, reception, authenticity, dramaturgy, identity and identification, contemporary impressions in the historical motion-picture, uses of history, historical consciousness, a critical approach and source criticism. The idea is that from these perspectives a matrix/compilation of what the teacher should think about when she/he uses a motion-picture in history teaching will be presented.The results of the study have shown that the use of motion-picture in history teaching is far more complicated than just pressing "play". But if the teacher only plans the use of picture carefully, from various aspects, is it relatively easy to identify the problems and see the benefits.

Vi ville undersöka några svenska gymnasielärare i historias attityder till att låta sina elever arbeta kontrafaktiskt. Vilka svårigheter de ser med arbetet, hur de arbetar eller kan tänka sig att arbeta med det och om de såg några specifika för- eller nackdelar jämfört med mer traditionell undervisning? För att ta reda på detta utförde vi kvalitativa intervjuer medyrkesverksamma lärare. Vi hörde inte av oss på förhand om huruvida de arbetat kontrafaktiskt tidigare och vi väntade oss en viss skepsis mot arbetssättet. Men vad vi fann var att även om inte alla medvetet arbetat med det så var alla insatta i, och positiva till, metoden. Och trots attde var eniga om att det innebär stora svårigheter att arbeta kontrafaktiskt så vittnade de samtidigt om stora fördelar, såsom effektivt utvecklande av historiemedvetande, främjande avhistorisk empati, samt motverkande av historisk determinism. / We wanted to investigate some Swedish high school history teachers' attitudes towards letting their pupils work counterfactually. Which difficulties they see with this kind of work, how they are working or can fancy themselves working with it and whether they see any specific pros or cons compared to more traditional education. To find these answers we conducted a series of qualitative interviews with working teachers. We did not inquire before hand as to whether they ever had been working counterfactually and we expected some degree of scepticism towards this way to work. But what we found was that even though not all of them had tried working this way, they were all well informed on the subject and favourable towards the method. And despite being unanimous about the difficulties of working counterfactually,they testified to the great advantages to doing so, such as benefiting the development of a historical consciousness, promoting historical empathy and countering historical determinism.

Syftet med arbetet är att presentera en handlingsplan för lärare som vill använda sig av studieteknik i historieundervisningen. Genom att sammanväva teorier om inlärning, utveckling, studieteknik, historiemedvetande, identitet, lärobokstexter, minnet och hjärnan presenteras dels en förberedande handlingsplan dels en utförande handlingsplan. I den förberedande handlingsplanen är målet att eleverna skall bli effektiva i sitt användande av studieteknik. Detta för att eleverna sedan genom den utförande handlingsplanen skall kunna utnyttja studieteknik för att öka sin inlärning och förståelse i ämnet historia. / The purpose for this essay is to present a plan for the teacher who wishes to utilize study techniques in the education of history. By combining theories of learning, development, study techniques, historical consciousness, identity, class book-texts, memory and mind we present both a preparative and a performing plan. The preparative plan aims to increase the efficiency in the students’ use of study techniques. Through the performing plan, the students shall be able to increase their learning and understanding of history with the usage of study techniques.

Undersökningen syftar till att utreda huruvida historiemedvetandet hos elever med ett dubbelt kulturarv från Sverige och ett arabisktalande land kan inkluderas i historiegymnasiekursen 1a1. Med hjälp av relevant litteratur och utifrån problemformuleringen: ”Hur kan pedagogen lära känna elevens historiemedvetande?” har jag utarbetat intervjufrågor som avser till ett ta fram exempel på dessa elevers historiemedvetande. Undersökningens urval var sex elever som gått på yrkesförberedande gymnasium och har läst eller läser historiekursen 1a1. Intervjuerna är utarbetade med hjälp av litteratur kring historiemedvetandet främst utifrån perspektiven kultur, identitet och intresse. Resultatet av intervjuerna visar på att det för pedagogen går att få kunskap om delar av elevens historiemedvetande. Min andra frågeställning i undersökningen lyder: ”Hur kan dessa elevers historiemedvetande rymmas inom läroplanen för historiekursen 1a1? Här har jag kommit fram till att det är möjligt att inkludera elever med arabisktalande dubbla kulturarv i undervisningen i historiekursen 1a1. Genom den pedagogiska uppgiften ”boken om mig” fick de intervjuade eleverna berätta om sig själva och vilka historiska perspektiv de var intresserade av. Intervjusvaren skiljde sig mycket åt men individuella svar gav uppslag att undersöka om dessa rymdes inom historiekursen 1a1. Vilket de gjorde. Alla intervjupersonerna ville veta mer om Islams påverkan på historien vilket det också finns utrymme för i läroplanen. Studien visar vidare att genom Ross Dunns historieperspektiv Patterns of Change Model som fokuserar på kulturmöten istället för exempelvis nationalstaters konflikter och sammarbeten kunde dessa elevers historiemedvetande inkluderas.

I denna tvådelade, produktinriktade läromedelsstudie utforskas språkhistoriens plats och utformning i svenskläroböcker. I en första, kvantitativt inriktad, diakron undersökning, kartläggs och analyseras läroböckers språkhistoriska innehåll under de senaste fem decennierna. Här identifieras bland annat genrens språkhistoriska litterära kanon. I den andra delen av studien sammanfogas det svenskdidaktiska och lingvistiska perspektivet med historiedidaktisk teori. Genom hermeneutisk metod och en operationalisering av begreppet språkhistoriemedvetande, analyseras några samtida läroböckers manifesteringar av och potential för arbete med historiemedvetande i förhållande till språket. Studiens syfte är att utforska och motivera språkhistoriens roll och plats i svenskämnet. Resultatet visar, att svenskläroböckers språkhistoriska framställningar de senaste årtiondena blivit alltmer nutidsfokuserade och att böckerna är bra på att koppla språkhistorien till läsarens samtid – och i vissa fall framtid. Samtidigt framkommer att dåtiden och de historiska faktakunskaperna fått mindre utrymme och i vissa böcker till och med är nästan helt frånvarande.

This paper explores the potential of historical simulation games to nurture historical consciousness. Merging the subject of history and game studies, the material analyzed is the digital game Crusader Kings 2 as well as player created narratives spawned from it. The paper uses a mixed method from game study and history didactics, and theories of historical consciousness to interpret the material. The study shows that the potential to develop historical consciousness do exist in the historical simulation game, and that the narratives that players create from play contain signs of historical consciousness. The study opens up the field for future case studies where the development of historical consciousness through historical simulation can be tested in a formal school setting. / Denna studie undersöker potentialen hos historiska simulationer i digitala spel att utveckla historiemedvetande. Ämnet historia och spelstudier blandas i denna uppsats där det digitala spelet Crusader Kings 2 och tillhörande spelarskapade narrativ undersöks. Studien använder en blandad metod från spelstudier och historiedidaktik. Teorier om historiemedvetande används för att tolka materialet. Undersökningen visar att det finns potential för detta historiska simulationsspel att utveckla historiemedvetande. Den visar även att tecken på historiemedvetande syns i de spelarskapade narrativen. Studien öppnar upp för framtida fallstudier där utvecklingen av historiemedvetande genom historisk simulation kan testas i formell skolmiljö.

This study aims to investigate how history teachers relate to whiteness and the whiteness norms in their teaching. The material mainly consists of qualitative interviews with history teachers who are active in lower secondary schools in Jönköping County. The questions are based on how the teachers reason regarding the whiteness norms, how they work with these in their teaching and how the teachers appraise that these norms affect their pupils' identity creation and history consciousness. The results show that a large part of the respondents show an uncertainty when they talk about the whiteness norm, this stems from a lack of understanding for the meaning of the concepts. It also appears that some respondents have reflected on the whiteness norms in their teaching before, however, a difference can be seen in the respondents’ answers depending on how or if they have reflected on the subject of whiteness norms or not. The respondents handle the uncertainty in different ways, among other things by being or not being a killjoy (a person who decides whether they should bring down the mood in the room through confrontation or not). In the conversation with the respondents, they describe how their view of the students' identity and that it can vary depending on whether the pupil belong or does not belong to the whiteness norm.