Denna uppsats har som syfte att besvara frågeställningen: Vilken roll spelade det humanitära inslaget som en motiverande faktor för Sveriges deltagande i Libyenkonflikten mellan den 2 april 2011 och den 24 oktober 2011? Fallstudie: Riksdagens protokoll 2010/11:81. Detta kommer att göras genom att olika analysmetoder appliceras på de tal som finns representerade i Riksdagens protokoll 2010/11:81. De analysmetoder som används är politisk diskursanalys (PDA), kvalitativ innehållsanalys, samt kritisk diskursanalys (CDA). Genom utförandet av dessa kommer uppsatsen att besvara i vilken utsträckning riksdagsledamöter använde humanitära aspekter i sin debatt om Sveriges beslut att delta i den internationella militära interventionen med namn Resolution 1973. Genom att utföra en PDA och en kvalitativ innehållsanalys kan vi finna de viktigaste argumenten samt påståendena för dessa i texten Riksdagens protokoll 2010/11:81. Därefter kommer en CDA att genomföras. Genom att göra detta kan den debatt som analyseras samt det resultat vi kom fram till genom utförandet av en PDA och en kvalitativ innehållsanalys placeras i en kontext. På så sätt kan en bedömning av politikernas argument och påståenden som de använde för att motivera Sveriges deltagande i Libyenkonflikten även granskas och jämföras med den kontext som rådde innan och under tidpunkten för debatten. Genom PDA och en kvalitativ innehållsanalys kommer uppsatsen att fastställa att de humanitära aspekterna var av stor betydelse och var den främsta motiverande faktorn i debatten om Sveriges deltagande i Libyenkonflikten. Genom implementeringen av en CDA kommer denna debatt att sättas i en kontext. En kontext där en stor mediakampanj mot den dåvarande Libyska ledaren Muammar Gaddafi skedde, och där flera framstående politiker tycktes påverka FN att implementera Skyldigheten att skydda (R2P) och interventionen mot Libyen, Resolution 1973. Baserat på debatten och den offentliga information som finns tillgänglig verkade det som att media, samt högt uppsatta politiker var en bidragande faktor till Resolution 1973. Därmed verkar det som att olika maktrelationer starkt påverkade den politiska arenan och de politiska beslut som togs i och med Libyenkonflikten 2011.

Syftet med denna studie var att komma till insikt, dels om hur kriget mot terrorismen har präglat diskursen kring det rättfärdiga kriget med dess särskilt utmärkande preventiva krigföring, och dels om huruvida begreppet "illegal kombattant" kan betraktas som legalt eller inte. Denna studie visar hur krigskonceptet har blivit alltmer diffust sedan det kalla kriget och hur attackerna gentemot USA den elfte september 2001 innebar en brytpunkt gällande diskussionerna kring rättfärdig krigföring. Studien visar också att begreppet "illegal kombattant", med dess preventiva syfte, tillvisso skulle kunna betraktas som legitimt i kontext till omfattningen av ovan nämnda attacker men att dess innebörd inte kan betraktas som legalt i vare sig nationell eller internationell bemärkelse. Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera en diskursiv företeelse och lyfta fram dess legalitets- och legitimitetsaspekter och genom att identifiera en juridisk företeelse och lyfta fram syftet med dess innebörd med fokus främst på dess legalitetsaspekter. Med en diskursanalys har jag undersökt talet om det rättfärdiga kriget efter den elfte september, och genom en juridisk analys har jag prövat begreppet "illegal kombattant" gentemot nationell och internationell rätt. Dessa två analyser har fogats samman genom en samlad studie av kriget mot terrorismen och dess legalitets- respektive legitimitetsaspekter. / The purpose of this study was to come to realization on how the war on terror has characterized the discourse on Just War with its particularly distinctive preventive warfare, and also on whether the term "unlawful combatant" can be regarded as legal or not. This study shows how the concept of war has become increasingly diffuse since the Cold War and how the attacks against the U.S. on Sept. 11, 2001 represented an inflection point on the discussions of righteous warfare. The study also shows that the term "illegal combatant", with its preventive purposes, to a certain extent might be regarded as legitimate in the context of the magnitude of the above-mentioned attacks but that its content can not be regarded as legal in either a national or international sense. I have come to this realization by identifying a discursive phenomenon and highlighting its legality and legitimacy aspects and by identifying a legal phenomenon and highlighting the purpose and meaning of it, primarily focusing on its legality aspects. With a discourse analysis, I have examined the speach on Just War after September 11, and with a legal analysis, I have tested the notion of "unlawful combatant" against national and international law. These two analyzes have been consolidated in a comprehensive study of the war on terrorism and its legality and legitimacy aspects.

Artificial intelligence (AI) is one of the fastest developing technologies globally. AI has recently entered warfare and thus taken a place in international law. Today the use of AI in warfare is through machine learning and autonomous weapon systems. Autonomous weapons are expected to play a decisive role in future war- fare and therefore have a major impact on both civilians and combatants. This gives rise to an examination of the role of artificial intelligence, machine learning and autonomous weapon systems in international law, specifically international humanitarian law (IHL).  The purpose and main research question of the thesis is to examine how the use of AI, machine learning and autonomous weapon systems is regulated within international law. Further the thesis examines if the regulations sufficiently can ensure the protection that is guaranteed within IHL or if additional regulation is needed. The research question is answered by examining the relevant rules in IHL, compliance with the protection stated in the principles of distinction, pro- portionality and precautions in attack and lastly by analyzing the consequences for civilians and combatants.  Conclusions that can be made is that the rules of IHL are both applicable and sufficient to, in theory, regulate autonomous weapon systems. However the weapon itself must be capable to follow IHL and in order to guarantee this ad- ditional regulation is needed on the use of autonomous weapons. The use of autonomous weapon systems does not necessarily violate the principles of dis- tinction, proportionality and precaution in attack. On the contrary, the use of autonomous weapons can possibly ensure that the principles are respected even further. This however depends on the actual capabilities of autonomous weapon systems and whether they can make the complex judgments required for each principle. It is although still of importance to ensure that the element of human control is never completely lost. The issue that keeps returning is the potential loss of human control. At all times human control must be guaranteed to ensure that the final decision always remains with a human. If humanity in warfare is lost the consequences and risks for civilians will increase. Not only is there a possibility of increase in use of violence but also an increase of indiscriminate attacks. The rules of IHL aim to protect civilians as well as combatants, and the use of this new weapon will lead to difficulties to navigate armed situations for combatants. This will increase the suffering of civilians, but also risk overriding the protection of combatants that IHL ensures.

No description available.

Humanitär intervention är ett begrepp inom internationella relationer som väcker många känslor och frågor. Trots att idén om att använda våld för att stoppa brott mot de mänskli-ga rättigheter kan verka attraktivt från ett moraliskt perspektiv, vilket man i århundraden har gjort, har denna praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende på den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters använ-dande av militärt våld. Synen på humanitära interventioner har ändrats i överensstämmelse med de förändringar som skett inom det internationella systemet. Dessa ändringar har, till viss del, medfört en förändrad syn på de normer som legitimerar användandet av våld inom det internationella samfundet. Humanitära interventioner som begrepp och praktik innehåller många dilemman i vår tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suveränitet och ickeintervention, som är de främsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar. Stater är i dag förbjudna att använda militärt våld som ett instru-ment i deras utrikespolitik, förutom i fall av självförsvar eller i kollektiva säkerhetsåtgärder, beslutade av FN:s säkerhetsråd. Det handlar även om att det finns traditionella normer som förbjuder intervention i andra staters interna angelägenheter. Dessutom ska allt militärt våld auktorernas av säkerhetsrådet, som har till uppgift att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Med detta perspektiv för ögonen, är användandet av våld för att genomdriva internationella humanitära normer, mycket begränsad enligt internationell lag. Detta har i många situatio-ner skapat ett svart hål när det kommer till att stoppa allvarliga förbrytelser mot de mänsk-liga rättigheter, genom internationellt ingripande. Ovanstående har lett till att man börjat diskutera och ifrågasätta traditionella principer som har varit ledande för det internationella samarbetet, vilket i sin tur skulle kunna öppna vägen för vissa interventioner med humani-tära syften. Denna diskussion handlar om suveränitet, internationella lag och det handlar om moraliska ställningstaganden. Realismen har under lång tid varit den ledande skolan i internationella relationer och därmed lagt grunden för hur man ska tolka internationella konflikter, krigs-föring och interventioner. På senare tid har Realismen utmanats av andra teoretiska skolor och ställningstaganden som ifrågasätter Realismens förmåga att förklara händelser på den internationella arenan. Genom att jämföra Realismens ståndpunkter, gentemot humanitära interventioner, med Utilitarismen och den Kosmopolitiska skolan, har uppsatsen kunnat presentera olika bilder av den problematik som humanitära interventioner idag står inför och därmed måste för-hålla sig till. Igenom att granska konflikten i Rwanda 1994 och Kosovo 1999 har problema-tiken runt humanitära interventioner ytterligare kunnat belysas och diskuteras. Detta har skett genom en kvalitativ textanalys. Nyckelord: Humanitär Intervention, Suveränitet, Icke-intervention, Internationell lag, Rea-lism, Kosmopolitanism, Utilitarism, Moral / Humanitarian intervention is a concept within international relations that provoke many diverse feelings and questions. Although the idée too use force in the name of ending crimes against human rights may seem attractive from a moral perspective, its practise has been highly irregular. This is much due to the norms that regulate states use of military force. The view on humanitarian interventions has changed in unity with the changes that have appeared within the international system. These changes have, to some extent, brought on a transformation in how we look upon the norms that regulate the use of force within the international community. Humanitarian intervention is also a concept and practises that creates many dilemmas in our time. This because it touches and concerns traditional norms of sovereignty and non-intervention, that is not only fundamental building stones for the modern international system, but also a immense part of the structure of the United Nations (UN). States today, are forbidden to use military force as an integrated part of their foreign policy, except in cases of self-defence or collective security measures authorised by the UN Security Council. It is also about customary norms, which declare that states should not interfere in other states internal affaires. In the company of the above stated, the use of force to implement humanitarian norms is fairly limited according to international law. This has repeatedly created a gap when it comes to stop serious violations against human rights through international interference. The above stated has led to an intense discussion concerning how traditional principals may have to chance in ways that better can guide international cooperation’s in these matters. This discussion may in turn lead to an opening for some sort of interventions with humanitarian purposes. This discussion, furthermore, concerns sovereignty, international law, and it is about morality. Realism has for a long period of time been the leading school in international relations and has laid the ground for how we should interpret international conflicts, war and intervention. Recently, this school has been forced too respond to opposition from some other theoretical schools; questioning Realisms ability to explain activities on the international arena. By comparing Realism opinion toward humanitarian interventions, with the Utilitarian and Cosmopolitan school, this thesis has been able to present different pictures describe the complexity of humanitarian interventions. Through analyse of the conflicts taking place in Rwanda 1994 and in Kosovo 1999, the issue of humanitarian intervention has been further scrutinised and discussed. This has been done through a qualitative text analyse. Keywords: Humanitarian Intervention, Sovereignty, Non-intervention, International law, Realism, Cosmopolitanism, Utilitarianism, Morality

No description available.

No description available.

The aim of this thesis is to inspect how international law tends to exclude girls’ as holder of their rights, when they are associated with armed conflict. From the view of a legal approach, different terms in conventions- optional- and additional protocols have interprets and systematizes to make de lege lata for girls’ in international law able to establish. From the theoretical sight of formal and substantial equality, which assume that equal rights do not function in a world build on the structure of a male, the research of the study shows a number of terms within international law that tends to exclude girls as holders of their rights. The result shows that those terms due to social construction, which express the differences between girls and boys, is overlooked in the international lege lata. The result makes therefore the male standard of the terms advantage for boys.

Som ett resultat av attackerna mot USA den 11 september 2001 förklarade dåvarande president George W Bush krig mot terrorismen den 20 september samma år. Sex dagar senare undertecknade Bush ett direktiv vilket auktoriserade den civila amerikanska underrättelsetjänsten Central Intelligence Agency att utföra riktat dödande mot fördefinierade individer i syftet att förhindra nya attacker från terroristnätverket Al Qaeda, talibanerna och associerade styrkor. Bush initierade det amerikanska bruket av så kallade ”drone strikes” i anslutning till krigsförklaringen med intentionen att eliminera misstänkta terrorister utan möjlighet till en rättvis rättegång, Obama-administrationen har valt att fortsätta utöva policyn. Syftet med studien är att fastställa huruvida USA:s juridiska rättfärdigande och bruk av folkrätt i relation till genomförandet av riktat dödande och användandet av obemannade luftfarkoster i kriget mot terrorismen kan betraktas vara förenligt med doktrinen för just war theory och gällande internationell rätt. Vidare undersöker studien effekterna av det amerikanska bruket av folkrätten i relation till civilbefolkningen och den internationella humanitära rätten. Relevant lagtext och krigsetikens sedvanerättsliga principer jämförs med USA:s bruk av folkrätt för att fastställa agerandets legalitet. Vidare påvisar studien att programmet för riktat dödande inte kan anses vara förenligt med just war theory och gällande internationell lag och att bruket av drönare hamnar i konflikt med gällande internationell rätt i relation till hur de används under kriget mot terrorismen. / As a result of the attacks against the United States on September 11, 2001 then President George W Bush declared a war on terror. Six days later, Bush signed a directive which authorized the Central Intelligence Agency to carry out targeted killings against predefined individuals with the purpose to prevent any future attacks from the terrorist network Al Qaeda, as well as the Taliban and associated forces. In conjunction with the declaration of war president Bush initiated the American practice of so-called "drone strikes" with the intention to eliminate suspected terrorists without access to a fair trial, the practice has continued under the mandate of the Obama-administration. The aim of this study is to examine whether the US legal justification for the use of targeted killings and unmanned aerial vehicles in the war against terrorism can be regarded as compatible with the doctrine of just war theory and applicable international law. Furthermore, the study examines the effects of the US practice on international humanitarian customary law in relation to the civilian population. The U.S. justification of targeted killing is compared with international law to determine the lawfulness from a legal perspective. Furthermore, the study demonstrates that the practice is not compatible with the doctrine of just war theory and applicable international law. The use of drones violates international customary law in relation to how they are used under the current conflict.