In recent years, remote work has become increasingly common, and many companies are becoming dependent on digital communication platforms to operate. This study investigates how internal communication systems in IT companies cooperate and affect its organizational culture. Two research questions were formulated: Which aspects of the organizational culture can be considered to have a more prominent role in the companies' use of internal communication systems? As well as: What function do communication systems have for the organization's culture? To answer these questions, 14 qualitative interviews were conducted at three IT companies based in Stockholm, Sweden. The study was based on Johnson and Schole's (1992) theoretical framework the cultural web, and was analyzed with an additional focus on terms such as identification and information management. Through an abductive approach the data collection resulted in insights into employee's use of systems and corporate cultures. The conclusion showed, among other things, that routines and rituals, the company's core values and the control systems had a prominent role in the use of internal communication systems. The routines worked to increase employee identification with the company, however limited to the work group. The company's core values functioned as a story, which guided the employees in how they should both work with their customers and colleagues. The control systems had an essential role in the use of communication systems as it maintained the desired behavior despite the digital format. Finally, it emerged that the function of the communication systems for the cultures of the organizations was that it enabled a culture at a distance. With the help of the system, the culture was maintained in a digital format where it was independent of where the employees were located and the physical walls of the office. / På senare år har distansarbete blivit allt vanligare, och många företag blir i högre grad beroende av digitala kommunikationsplattformar för att kunna verka. Syftet med denna studie är att undersöka hur interna kommunikationssystem hos olika IT-företag samverkar med, och påverkar, dess organisationskulturer. För att besvara detta formulerades två forskningsfrågor: Vilka aspekter av organisationskulturen kan anses ha en mer framträdande roll sett till företagens användning av interna kommunikationssystem? Samt: Vilken funktion har kommunikationssystemen för organisationens kultur? För att finna svar på dessa forskningsfrågor genomfördes 14 kvalitativa intervjuer hos tre IT-företag med kontor i Stockholm. Genom ett abduktivt angreppssätt, där studien tog sin grund i bland annat Johnson och Scholes (1992) teoretiska ramverk det kulturella nätet, analyserades respondenternas svar utifrån termer av bland annat identifiering med organisationen och informationshantering. Slutsatsen visar bland annat att rutiner och ritualer, värdegrunden samt kontrollsystemen hade en framträdande roll sett till användningen av interna kommunikationssystem. Rutinerna fungerade för att öka de anställdas identifiering, dock begränsat till arbetsgruppen. Värdegrunden fungerade som en berättelse, vilken guidade de anställda i hur de  skulle arbeta med sina kunder och kollegor. Kontrollsystemen hade en väsentlig roll i kommunikationssystemen då det upprätthöll önskat beteende trots det digitala formatet. Slutligen framgick det att kommunikationssystemens funktion för organisationernas kulturer var att den möjliggjorde en enhetlig kultur på distans. Med hjälp av systemen upprätthålls kulturen i ett digitalt format där den är oberoende av både vart de anställda befinner sig och kontorets fysiska väggar.

Förevarande studie syftar till att undersöka hur de hybrida arbetssätten som uppkommit till följd av pandemin har katalyserat gig-ekonomin inom mediebranschen. Undersökningen har med en deduktiv ansats grundat en hypotes baserat på tidigare forskning inom området. Med kvalitativa intervjuer av både frilansare inom medieindustrin och företagare som anställer dessa, har studien ämnat att analysera huruvida hypotesen kunde bekräftas eller förkastas. För att analysera det empiriska resultatet av undersökningen i förhållande till studiens frågeställning och hypotes har diskussionen anknutit till Maslows motivationsteori. Studien fastslår att delar av dess hypotes kan bekräftas eftersom hybrida arbetssätt ökar frilansarens och företagarnas digitala vana, vilket minskar behovet av fysiska möten med medarbetare och samarbetspartners. Hybrida arbetssätt möjliggör också nya arbetsmöjligheter för frilansare utanför det lokala området eftersom digital kommunikation inte längre minskar professionaliteten av arbetet. De förväntade internationella möjligheterna av hypotesen går emellertid inte att bekräfta avseende studiens otillräckliga kvantitet av respondenter som bekräftar utfallet. Studien visar också på hinder som minskar tryggheten för frilansare när de arbetar med utländska uppdragsgivare. Studiens slutledning av frågeställningen är att de hybrida arbetssätten katalyserar den nationella gig-ekonomin och bör ses som en betydande del för att förstå den postpandemiska framtiden för mediebranschen i Sverige. / This study aims to explore how the hybrid working methods that have emerged because of the pandemic have catalysed the gig economy in the media industry. Using a deductive research approach, the study formulated a hypothesis based on previous research in the field. Through qualitative interviews with both freelance workers in the media industry and organisations who employ them, the study sought to analyse whether the hypothesis could be confirmed or rejected. The discussion used Maslow’s motivation theory to analyse the empirical results of the study in relation to the research question and hypothesis. The study finds that parts of the hypothesis can be confirmed as hybrid working methods increase the digital competence of both freelancers and organisations, reducing the need for physical meetings with colleagues and partners. Hybrid work arrangements also enable new work opportunities for freelancers outside their local area, as digital communication no longer decreases the professionalism of their work. However, the expected international opportunities of the hypothesis cannot be confirmed due to the study's insufficient number of respondents confirming the outcome. The study also identifies barriers that reduce the security of freelancers when working with foreign clients. The study's conclusion regarding the research question is that hybrid working methods catalyse the national gig economy and should be viewed as a significant factor in understanding the post-pandemic future of the media industry in Sweden.

The implementation of the hybrid work model is increasing within the banking sector. This work model has become valuable to recruit new talent, strengthen competitive advantages and because many bank employees have changed their view of where their work can be conducted. However, studies show that bank managers prefer the banking sectors’ traditional working culture, which is characterized by onsite-work. Since an increased implementation of the hybrid work model in the banking sector poses new challenges for bank manager’s leadership, this study aims to analyze how bank managers adapt their leadership in hybrid work models by examining leadership challenges and how these are managed. This study was conducted using semi-structured interviews with bank managers, analysis based on Goleman’s theory of situational leadership and the theory of communicative leadership as well as previous research. Based on the results of the study the conclusions could be drawn that bank managers experience and manage leadership challenges with availability, participation and communication. The overall conclusion is that leadership challenges and their respective measures show the bank managers’ learning processes and development. This learning process and development is important to eliminate leadership challenges over time and to get bank managers to lead in new ways. / Den hybrida arbetsmodellen förekommer i allt större utsträckning inom banksektorn. Denna arbetsform har blivit värdefull för att dels rekrytera nya talanger och stärka konkurrensfördelar, men även för att många bankanställda förändrat sin syn på var deras arbete kan utföras. Studier har dock visat att bankchefer till största del fortfarande föredrar banksektorns traditionella arbetskultur som karaktäriseras av arbete som utförs på kontoret. Eftersom en ökad satsning på den hybrida arbetsmodellen inom banksektorn innebär nya utmaningar för bankchefernas ledarskap syftar denna studie till att analysera hur bankchefer anpassar sitt ledarskap i hybrida arbetsmodeller genom att undersöka ledarskapsutmaningar och hur dessa hanteras. Denna studie har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med bankchefer, analys utifrån Golemans teori om situationsanpassat ledarskap och teorin om kommunikativt ledarskap samt tidigare forskning. Baserat på studiens resultat kunde slutsatserna dras att bankchefer upplever ledarskapsutmaningar med tillgänglighet, deltagande och kommunikation samt att de utför åtgärder för att hantera respektive utmaning. Den övergripande slutsatsen i förhållande till studiens resultat är att ledarskapsutmaningarna och dess respektive åtgärder visar på bankchefernas lärandeprocess och utveckling. Denna lärandeprocess och utveckling är viktig för att kunna eliminera ledarskapsutmaningarna över tid samt få bankchefer att leda på nya sätt.

Titel: Motivera i det bästa av två världar Författare: Isabelle Gagner-Geeber och Malin Palm Handledare: Janet Johansson Bakgrund: Hybrida arbetsplatser har omformat företagsvärlden, och beskrivs som framtidens sätt att arbeta på. Då arbetssättet innebär en kombination av arbetsplatser där anställda arbetar både på plats och distans, skapas unika möjligheter och utmaningar för den hybrida arbetsplatsen. Dessa möjligheter och utmaningar kan medföra både positiva och negativa effekter på medarbetares motivation, vilket beskrivs som en central aspekt för ledare att förstå och fokusera på. Ledare har genom sin roll en stor möjlighet att inverka på medarbetares motivation, vilket gör det av intresse att förstå hur ledare arbetar med motivation hos medarbetare i en hybrid arbetsplats. Syfte och forskningsfrågor: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur ledare arbetar med motivation hos sina medarbetare i hybrida arbetsplatser, utifrån ledares perspektiv. Studien ämnar undersöka syftet utifrån tidigare forskning om den hybrida arbetsplatsen, ledares roll i motivation och Självbestämmelseteorin. Forskningsfrågor: • Vilka utmaningar och möjligheter upplever ledare i att upprätthålla god motivation i en hybrid arbetsplats? • Hur arbetar ledare för att försöka hantera, respektive ta vara på dessa utmaningar och möjligheter till att påverka sina medarbetares motivation? Metod: Studien utgörs av en kvalitativ flerfallstudie och tar utgångspunkt i ett fenomenologiskt vetenskapligt förhållningsätt. Studiens empiriska material är insamlat genom sju semistrukturerade intervjuer. I enlighet med studiens syfte utgör den aktuella urvalsramen ledare som arbetar på en hybrid arbetsplats och har medarbetaransvar. Med en iterativ ansats har ökad förståelse för fenomenet gradvist kunnat växa fram genom att röra oss mellan teori och empiri. En tematisk analys har därefter genomförts. Slutsats: Studien visar att den hybrida arbetsplatsen medför både utmaningar och möjligheter i hur motivation kan främjas. Några av de främsta utmaningarna för ledare i att främja motivation beskrivs som att finna balansen mellan behovet av autonomi och kontroll, den minskade sociala interaktionen och svårigheter i att skapa tillit. Den främsta möjligheten som tas upp grundar sig i den ökade flexibiliteten, vilket främjar motivation i flertalet olika aspekter. För att kunna hantera dessa utmaningar och ta vara på möjligheterna, indikerar resultatet på emotionell intelligens, en ökad vikt av att se till individers olika behov samt ökat fokus på relationsbyggande som huvudsakliga framgångsfaktorer för ledare att lyckas. / Title: Motivating in the Best of Both Worlds Authors: Isabelle Gagner-Geeber och Malin Palm Supervisor: Janet Johansson Background: Hybrid workplaces have reshaped the business world and are described as the way of working in the future. As hybrid workplaces involve a combination of on-site and remote work, unique opportunities and challenges arise for the hybrid workplace. These opportunities and challenges follow with both positive and negative effects on employees’ motivation, which is seen as a crucial aspect for leaders to understand and focus on. Leaders have a significant opportunity to influence employees’ motivation through their role, making it a topic of interest to understand how leaders work with motivation in a hybrid workplace. Aim: The purpose of the study is to create an increased understanding of how leaders work with employee motivation in hybrid workplaces, from the leaders' perspective. The study aims to investigate the purpose based on previous research on the hybrid workplace, leaders' role in motivation and Self-determination theory. Research questions: • What challenges and opportunities do leaders experience in maintaining good motivation in a hybrid workplace? • How do leaders work to try to manage or take advantage of these challenges and opportunities to influence their employees' motivation? Methodology: The study consists of a qualitative multiple case study and adopts a phenomenological scientific approach. The empirical data for the study were collected through seven semi-structured interviews. In line with the study's purpose, the selected sample frame comprises leaders working in a hybrid workplace with personnel responsibilities. Employing an iterative approach, a deeper understanding of the phenomenon has gradually emerged by moving between theory and empirical data. A thematic analysis was subsequently conducted. Conclusion: The study shows that the hybrid workplace follows with both challenges and opportunities in motivating employees. Some of the key challenges for leaders in fostering motivation are finding a balance between the need for autonomy and control, dealing with reduced social interaction, and difficulties in building trust. The primary opportunity identified is rooted in increased flexibility, which promotes motivation in various aspects. To address these challenges and take advantage of the opportunities, the findings indicate the importance of emotional intelligence, greater emphasis on addressing individual needs, and increased focus on relationship-building as key success factors for leaders.

Titel: Covid-19s påverkan på produktivitet och arbetsförhållanden vid övergången till distansarbete.   Nivå: Examensarbete på Grundnivå i ämnet företagsekonomi   Författare: Sofia Axelsson och Jennifer Österberg   Handledare: Arne Fagerström   Datum: 2023 - Januari   Syftet med examensarbetet är att skapa förståelse för hur anställda upplever förändringen gällande arbetsförhållanden och produktivitet i redovisningsbyråer under Covid-19. Detta besvaras genom att titta på faktorer som påverkar produktiviteten och arbetsförhållanden. Uppsatsen består av en kvalitativ studie utförd med semistrukturerade intervjuer utförda på redovisningsbyråer. Resultatet tyder på att produktiviteten inte förändrats nämnvärt under Covid-19 pandemins distansarbete. Olika faktorer har genererat i förhalningar av arbetsuppgifter men respondenterna som tillfrågats har arbetat mer vid stora deadlines för att utföra sina arbetsuppgifter i rätt tid. Den psykologiska effekten vid distansarbete är stor vilket både tidigare forskning och empirin tyder på. Därmed har arbetsförhållandena förändrats. En idé till fortsatt forskning är att undersöka om anställda som arbetar hemifrån mår sämre än de som arbetar på kontoret och vad det kan ge för konsekvenser.   Nyckelord: “Covid-19”, “distansarbete”, “arbeta hemifrån”, “hybrid arbete” och “arbetsförhållanden”. / Title: The impact of Covid-19 on productivity and working conditions during the changeover to remote work.   Level: Bachelor's degree in the subject Business Administration   Author: Sofia Axelsson and Jennifer Österberg   Supervisor: Arne Fagerström   Date: 2023 – January   The puropse of the thesis is to create an understanding of how employeés experience the change in work conditions and productivity in accounting firms during Covid-19. This is answered by looking at factors that affect productivity and the work conditions. This thesis consists of a qualitative study with semi-structured interviews on accounting firms. The result indicates that productivity has not changed significantly during the remote work of the Covid-19 pandemic. Several factors have been generated in delaying work tasks but respondents who are asked have worked more around big deadlines to complete their work tasks on time. The psychological effect of remote work is big, as both previous research and empirical evidence indicate. Thus working conditions have changed. One idea for continued research is to investigate whether employees who work from home feel worse than those who work in the office and what the consequences may be.   Key words: “Covid-19”, “remote work”, “work from home”, “hybrid work” and “working conditions”.

Problematisering: Arbetsformen hybridarbete har efter covid-19-pandemin blivit vanlig. Det råder dock tvetydighet i hur ledarskapet ska utformas för att fungera på bästa sätt i det nya normala. Studier visar vidare att sociala dimensioner påverkas av förändringar i tillit, men även att självledarskap kan öka tilliten mellan ledare och anställda. Självledarskap lämpar sig väl i hybridarbete då en högre grad av eget ansvar efterfrågas av de anställda.  Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur ledare i kunskapsintensiva företag upplever att ledarskapet har förändrats i samband med hybridarbete. Eftersom självledarskap kan motverka exempelvis tillitsproblem, undersöks även självledarskapets betydelse i förändringen.  Metod: Kvalitativ metod har valts i form av sex intervjuer av ledare som leder med självledarskap i hybridarbete. Resultat/slutsats: Resultatet visar att ledarna inte upplever stora förändringar i ledarskapet, däremot har tydlighet och kommunikation blivit viktigare. Självledarskapet har i princip samma betydelse som tidigare men användandet har ökat i hybridarbetet. / Problem statement: Hybrid work has become common after the pandemic. However, there is ambiguity about how leadership in the hybrid workplace should be designed to work best. Furthermore, studies show that social dimensions are affected by changes in trust, but also that self-leadership can increase trust between leaders and employees. Self-leadership is well suited to hybrid work where a higher degree of personal responsibility is demanded from employees.  Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of how leaders in knowledge intensive organizations perceive that leadership has changed in the context of hybrid work. The importance of self-leadership is also investigated.  Method: A qualitative method was chosen, six leaders who lead with self-leadership were interviewed.  Results/conclusion: The leaders do not experience major changes in leadership, but clarity and communication have become more important. Self-leadership has not become more important but its use has increased in hybrid work.

Ökad digitalisering samt påverkan från covid-19 pandemin har bidragit till en ökning av hybrida arbetsplatser och flexibilitet i arbetet. Hybridarbetets påverkan på de anställdas motivation och chefers ledarskap är därmed någonting nytt och relativt outforskat. Studien använder sig av kvalitativ forskningsansats för att erhålla chefers subjektiva upplevelser hur de motiverar sina anställda i en hybrid arbetsmiljö. Genom semistrukturerade intervjuer samlades empiri från fyra chefer för att generera en djupare förståelse för hur de motiverar sina anställda i en hybrid arbetsplats, samt vad de största utmaningarna och möjligheterna är. Studien genomfördes via en riktad innehållsanalys som analysmetod. Den genererade datan från intervjuerna tolkas tillsammans med teorierna Full Range Leadership Model och Självbestämmandeteorin. Studiens resultat visar på att hybridarbetet bidrar till en ökad motivation hos de anställda, men också utmaningar kring chefernas sätt att motivera sina anställda. Motivationen ökar genom att flera typer av motivation bemöts och anställda får större möjligheter att tillgodose inre behov i och med flexibiliteten samt yttre behov i form av verbala och materiella belöningar. Utmaningarna består i att bemöta alla individuella behoven, bibehålla företagskulturen samt flexibiliteten och därmed tilliten och kontrollen av de anställda. Vidare visar resultaten att dagliga möten, medarbetarsamtal, belöningar, målsättningar, kravställan, stöttning och främjande av traditionellt arbete är arbetssätten respondenterna använder sig av för att motivera och bemöta utmaningarna. Att sätta tydliga regler, transparenta förväntningar och upprätthålla högkvalitativ kommunikation innebär därmed ökad motivation.

Die Studie untersucht mit der Augmented Reality (AR)-Technologie ein vergleichsweise neues techni-sches Phänomen aus urheberrechtlicher Perspektive, das sich insbesondere durch eine dynamische Ver-mischung von Realität und Virtualität kennzeichnet. Schwerpunktmäßig wird die Einordnung solcher interaktiver Werke als Filmwerk untersucht und abge-lehnt, um dann einen konkreten Vorschlag für die passendere Werkart des Multimediawerks zu unter-breiten und die Verkehrsfähigkeit und Urheberschaft hieran zu untersuchen. Konkret werden zunächst die technische Funktionsweise und die Anwendungsfelder der AR-Technologie untersucht (Kapitel 1) um in der Folge auf die Schutzfähigkeit einzugehen (Kapitel 2). Hierbei wird ins-besondere die Verwandtschaft mit anderen Werken mit einer künstlerisch-technischen Doppelnatur (hybride Werke), namentlich den Videospielen, herausgearbeitet. Daran angelehnt wird einerseits die Schutzmöglichkeit des zugrundeliegenden Codes als Computerprogramm und andererseits der erzeug-ten AR-Oberfläche insbesondere als Filmwerk untersucht. Die Einordnung als Film und auch als sonstige bekannte Werkart kann hier im Ergebnis nicht überzeugen und auch die herrschende Ansicht zur Ein-ordnung von Videospielen als Film wird kritisch hinterfragt. Es wird ein Vorschlag für eine unbenannte Werkart – das Multimediawerk – erarbeitet. Hierunter kön-nen moderne interaktive Gestaltungen flexibel und zeitgemäß subsumiert werden, insbesondere auch die digitale Oberfläche von Augmented Reality Umgebungen. Im dritten Kapitel werden dann die praktische Verkehrsfähigkeit sowie die Urheberschaft an entspre-chenden Multimediawerken untersucht. Ein Schwerpunkt liegt dabei insbesondere auf der Herleitung einer analogen Anwendbarkeit der Sonderregelungen zur Verwertung von Filmen (§§ 88 ff. UrhG) auf das hier vorgeschlagene Multimediawerk. / This study focuses on augmented reality (AR) technology from a copyright perspective. This compara-tively new technical phenomenon is characterized in particular by a dynamic intermingling of reality and virtuality. One of the key aspects of the study is the potential classification of such interactive works as cinemato-graphic works, which is examined and rejected. Consequently, a proposal of a better suited work type, the multimedia work, is presented before the marketability and authorship of such works is analyzed. First, the technical functionality and scope of AR technology are examined (chapter 1) in order to sub-sequently address its protectability (chapter 2). In particular, the similarity to other works defined by a combined aesthetic and technical nature (hybrid works), namely video games, is explored. Based on this, the possibility of protecting the underlying code as a computer program, on the one hand, and protecting the generated AR surface, in particular as a cinematographic work, on the other hand, is analyzed. It is concluded that the classification as cinematographic work, and also as any other known type of work, is to be rejected and furthermore, the prevailing view classifying video games as cine-matographic works is critically questioned. A proposal for an unnamed type of work – the multimedia work – is made. Modern interactive designs, in particular the digital surface of augmented reality environments, can be subsumed as such in a flex-ible and contemporary way. This study concludes with the third chapter, analyzing the practical marketability of such multimedia works as well as their authorship. A particular focus is set on the development of an analogous applica-bility of the legal framework for the exploitation of films (Sec. 88 et seq. German Copyright Act) to the multimedia work proposed here.

Som en effekt av COVID-19 pandemin har preferenserna kring arbetssättet förändrats. Det finns ett ökat behov hos medarbetare att arbeta flexibelt och för att bemöta detta har organisationer infört hybridarbete inom verksamheten. För att hybridarbete ska fungera är digitala plattformar väsentliga då de kan användas för kommunikation och erbjuda funktioner för att upprätthålla engagemang och välmående. Medarbetare som använder digitala plattformar kan interagera med dem på olika vis då de kan ha skilda mål att uppnå. Detta kan i sin tur leda till att anställda uppfattar olika möjligheter med samma tekniska objekt. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse kring digitala plattformar och dess roll vid ett hybridarbetssätt, samt hur verktygen påverkar arbetssättet hos medarbetare från olika avdelningar. För att besvara syftet har följande frågeställningar tagits fram: 1. Vilka möjligheter och begränsningar upplever medarbetare med digitala plattformar i förhållande till deras hybridarbetssätt? 2. Vilka likheter eller skillnader finns mellan avdelningar i relation till upplevda möjligheter och begränsningar? För att försöka besvara frågeställningarna genomfördes en litteraturgenomgång och en kvalitativ ansats applicerades med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fyra respondenter från olika avdelningar inom ett mjukvarubolag, som visades använda Microsoft Teams som digital plattform. Studien tillämpade affordance theory för att belysa möjligheter och begränsningar som medarbetare från olika avdelningar uppfattar med Microsoft Teams. Studien resulterade i att tre möjligheter och fem begränsningar kunde identifieras med Microsoft Teams. Microsoft Teams erbjuder möjligheter i form av interaktiva möten, delning och mottagning av information och kunskap samt att visa tillgänglighet. Begränsningarna som identifierades baseras på prestanda, att hitta information, brist på funktionalitet, uppkoppling och inlärningskurva. Studien kunde även identifiera likheter och skillnader mellan medarbetarna, däremot kan de baseras på andra faktorer än att personerna arbetar inom olika avdelningar. / As a result of the COVID-19 pandemic, preferences regarding work methods have changed. There is an increased demand among employees to work flexibly, and to address this, organizations have implemented a hybrid work approach within their enterprise. For hybrid work to be beneficial, digital platforms are essential as they can be used for communication and provide features to maintain engagement and wellbeing. Employees who use digital platforms can interact with them in different ways as they may have different goals to achieve. This, in turn, can lead to employees perceiving different possibilities with the same technological object. The purpose of this study is to gain a better understanding of digital platforms and their role in a hybrid work environment, as well as how these tools impact the work methods of employees from different departments. To answer the purpose, the following research questions have been formulated: 1. What opportunities and limitations do employees experience with digital platforms in relation to their hybrid work approach? 2. What similarities or differences exist between departments regarding perceived opportunities and limitations? To address these research questions, a literature review was performed, and a qualitative approach was applied using semi-structured interviews. The interviews were conducted with four respondents from different departments within a software company, and it was established that the company uses Microsoft Teams as a digital platform. The study applied the affordance theory to display the opportunities and limitations perceived by employees from different departments, when using Microsoft Teams. The study resulted in the identification of three opportunities and five limitations with Microsoft Teams. Microsoft Teams offers opportunities in the form of interactive meetings, sharing and receiving information and knowledge, as well as displaying availability. The identified limitations were based on performance, finding information, lack of functionality, connectivity, and learning curve. The study also identified similarities and differences among the employees, however these may be based on other aspects than the fact that the individuals are working in different departments.

Problembakgrund: Digitaliseringen har lett till att medarbetare i en organisation inte alltid längre befinner sig på kontoret samtidigt. Det har lett till att både hybridledare och medarbetare behöver anpassa sig till detta. En avsaknad av ansikte-mot-ansikte interaktioner riskerar att påverka tilliten och dialoger negativt. Gemenskap och sociala aktiviteter blir också svårare att genomföra och förbättra. Detta blir en utmaning för medarbetarskapet och organisationen. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur hybridledare och medarbetare upplever fyra faktorer som återfinns i medarbetarskap fungerar. Genom att undersöka faktorerna kommer studien kunna bidra till en ökad förståelse över hur det fungerar att arbeta hybrid. Metod: En fallstudie med triangulering. Kvalitativ data har samlats in via fyra semistrukturerade intervjuer med hybridledare. Den kvantitativa datan har samlats in via en enkätundersökning på medarbetarna med 22 svar. Analys: Analysen visar att dialogen är en viktig faktor för att skapa möjlighet till förtroende och öppenhet, den är öppen och ärlig trots en hybrid arbetsmiljö. Studien indikerar att hybridledarna och medarbetarna har tillit till varandra men att den hybrida arbetsmiljön haft sin påverkan. Sociala aktiviteter kan anordnas, men blir svårare när samtliga ej är på kontoret. Studien påvisar att gemenskapen och samarbetet blir utmanat vid en hybrid arbetsmiljö men att trots det fungerar det. Slutsats: Denna studie fastställer att det finns goda förutsättningar för att medarbetarskapet ska rotera. Samtliga vill att den hybrida arbetsmiljön ska fungera, det är därför de också får det att fungera bra trots utmaningarna. Hybridledare och medarbetare är överens om att den hybrida arbetsmiljön har påverkat förtroendet för varandra, det gör det svårare att samarbeta. Trots det indikerar studien på att både förtroendet och gemenskapen är bra och att en öppen och ärlig dialog förs. Sociala aktiviteter blir svårare att anordna, men genomförs ändå, hybridledarna vill dock bli bättre på detta. Det föreligger en bra grund för ett etablerat medarbetarskap. / Background: Digitalization has led to employees in an organization not always being present in the office at the same time. This has required both hybrid leaders and employees to adapt. The absence of face-to-face interactions negatively affects trust and dialogues. Building collaboration and connection and engaging in social activities also becomes more challenging. This poses challenges to employee engagement and the organization. Purpose: The purpose of this study is to enhance understanding of how hybrid leaders and employees perceive four factors that are present in employee engagement. By examining these factors, the study will contribute to a greater understanding of how hybrid work functions. Method: A case study with triangulation of qualitative and quantitative research. Empirical data has been collected through 4 semi-structured interviews and a survey with 22 answers. Analysis: Analyses reveal that dialogue is an important factor in fostering trust and openness, even in a hybrid work environment. The study also indicates that there is trust among team members, but the hybrid work environment has had its impact. Social activities can be organized but become more difficult when not everyone is in the office. The study also shows that connection and collaboration are challenged in a hybrid work environment, but overall, they function well. Conclusion: The present study establishes that there are favourable conditions for employee engagement to thrive. All participants want the hybrid work environment to work, and they manage to make it work despite the challenges. All the participants agree that the hybrid work environment has affected trust among team members and made collaboration more difficult. However, the study indicates that both trust and connection are strong, and an open and honest dialogue is maintained. While social activities are more challenging to organize, they are still carried out, although hybrid leaders express a desire to improve in this area. There is a solid foundation for established employeeship.