Problemformulering: Hybridarbete, att kombinera arbete på arbetsplatsen med distansarbete, har blivit det vanligaste arbetssättet bland kontorsanställda efter pandemin, men som omfattande fenomen är det outforskat hur hybridarbete kan utformas för att främja medarbetarnas hälsa. Syfte: Att utforska, förstå och förklara hur en organisation med hybrida arbetssätt kan skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande kontorsarbete. Metod: Konstruktivistisk grundad teori har använts för urval och analys av organisationsdokument samt semistrukturerade individuella intervjuer med åtta medarbetare, två chefer och en HR-partner. Huvudresultat: Studien har resulterat i en ny teoretisk modell som visar att organisationer med hybrida arbetssätt kan skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande kontorsarbete genom individuellt utformade arbetssätt i ständig förändring. Förutsättningar skapas genom organisatorisk tydlighet och tillitsbaserad organisationskultur, säkerställda praktiska och sociala förutsättningar, hybridanpassat ledarskap, samt främjande av medarbetarnas autonomi, flexibilitet och självledarskap. Slutsats: Organisationers och medarbetares behov och förutsättningar är i ständig förändring. För att klara dessa förändringar behöver hybridarbetet individanpassas och medarbetarnas självledarskap och autonomi stärkas. I en ny teoretisk modell med tillhörande checklista tydliggörs de förutsättningar som organisationer behöver bidra med för att möjliggöra ett hälsofrämjande och hållbart hybridarbete. Checklistan gör resultaten tillgängliga och implementerbara och bidrar därmed till det praktiska arbetsmiljöarbetet i organisationer med hybridarbetssätt. / Purpose: To explore, understand and explain how an organization with hybrid working methods can create conditions for sustainable and health-promoting office work. Methods: Constructivist Grounded Theory was used for sampling and analysis of data from organizational documents and semi-structured interviews, conducted with eight employees, two managers and one HR-partner. Main results: A new theoretical model showing that organizations with hybrid working methods can create conditions for sustainable and health-promoting office work through individually designed working methods in constant change. Conditions are created through organizational clarity and a health-promoting hybrid culture, ensuring practical and social conditions, hybrid-adapted leadership, promotion of employee autonomy, flexibility and self-leadership. Conclusions: The needs and conditions of organizations and employees are constantly changing. To cope with these changes, the hybrid work needs to be individually adapted and the employees' autonomy and self-leadership strengthened. Organizations with hybrid working methods need to contribute with conditions which are presented in a new theoretical model and associated checklist. The checklist makes the results implementable in organizations, and thus contributes to the practical work environment management in organizations with hybrid working methods.

Bakgrund: Svenska myndigheter har fått i uppdrag av Regeringskansliet att möjliggöra arbete hemifrån. Ett hybridledarskap innefattar förväntningar om att man ska kunna behärska variationen mellan distansledarskap och ledarskap på plats. Hybridmöten är möten som kan tas digitalt med hjälp av olika videokonferensverktyg. Hybridledarskap är här för att stanna vilket öppnar upp för konsekvenser som kanske inte varit lika framträdande tidigare. Individuella och grupprelaterade resultat är beroende av ett gott ledarskap. Det gäller som chef att vara tillgänglig och extra lyhörd för sina medarbetares individuella behov vilket förutsätter ett kommunikativt och aktivt ledarskap. Genom ny digital teknik och den pågående digitala utvecklingen genomgår arbetsmarknaden just nu en stor förändring som påverkar flera branscher. Med det förändrade arbetslivet uppmärksammas ledarskapet vid distansarbete mer och mer. Det råder en tvetydighet i forskningen kring hur ledarskapet i en organisation påverkas när det delvis förläggs på distans, alltså hybrid. Det krävs ytterligare forskning för att förstå hur hybridarbete påverkar chefers möjligheter att utföra sitt ledarskap. Detta skapar ett intresse att undersöka chefers upplevelser av att utföra hybridledarskap. Problemformulering: PF1: Hur påverkar hybridarbete det individuella ledarskapet enligt chefer inom myndigheten? PF2: Hur beskriver cheferna en önskvärd hybrid arbetsplats med avseende på framtida möjligheter och utmaningar? Syfte: Studiens syfte är att undersöka och analysea hur chefer inom en statlig myndighet upplever att hybridarbete påverkar deras ledarskap samt vilka utmaningar och möjligheter som kan finnas. Metod: Då syftet med studien är att undersöka upplevelser har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Data har samlats in genom tio semistrukturerade digitala intervjuer med chefer inom en svensk myndighet via Zoom och Skype. Slutsats: Studien visar att hybridarbete kan ha en positiv inverkan på hybridledarskapet på grund av att det kan skapa mer nöjda och fortsatt produktiva medarbetare. Balans mellan distansarbete och fysisk närvaro är nödvändig för att upprätthålla den sociala kontakten. God kommunikation är en förutsättning för att uppnå verksamhetens fulla potential. Hybridmöten kan vara fördelaktiga vid korta avstämningar eller informationsdelning men kan också leda till minskat engagemang hos medarbetarna, sammanhanget är komplext och påverkas av personliga preferenser. Tydligare riktlinjer inom distansavtalet behövs enligt respondenterna för att hybridarbetet ska kunna fungera mer effektivt och underlätta chefernas hybridledarskap. Avslutningsvis önskade majoriteten av respondenterna att myndigheten ska fortsätta med det hybrida arbetssättet.

Titel: Hybridarbete, det nya arbetssättet efter Covid-19. - Samspelet mellan situationsanpassat ledarskap, arbetsutförande och psykosocial arbetsmiljö. Problembakgrund: Covid-19 har inneburit en förändrad arbetssituation inom tjänstesektorn, vilket lett till att hybridarbete implementerats. Med ledarens centrala uppgift, att påverka de anställda att nå organisationens mål, förändras ledarskapet och i vilken kontext som ledarskapet utövas eftersom medarbetare delvis befinner sig på distans. Att arbeta på en hybridarbetplats innebär även en förändrad arbetsmiljö för de anställda. Hybridarbete och dess arbetsmiljö kan därmed identifieras som en utmaning för ledarskapet i syfte att påverka de anställdas arbetsutförande. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur medarbetarnas arbetsutförande kan påverkas av chefens situationsanpassade ledarskap och en förändrad psykosocial arbetsmiljö på en hybridarbetsplats.  Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod med en abduktiv ansats. Enkätundersökningar har utformats i Microsoft Forms och besvarats av 70 respondenter, varav 60 medarbetare och 10 chefer, som använder sig av en hybridarbetsplats. Slutsats: Beroende på hur chefer anpassar sin ledarskapsstil, i termer av kommunikation, anpassningsförmåga, tillgänglighet och socialt stöd får det en positiv eller negativ inverkan på medarbetarnas arbetsutförande. Chefer bör beakta individens preferenser avseende den psykosociala arbetsmiljön, eftersom en god psykosocial arbetsmiljö stärker arbetsutförandet. / Title: Hybrid work, the new way of working after Covid-19. - The interplay between situational leadership, work performance and psychosocial work environment. Problem: Covid-19 has meant a changed work situation in the service sector, which has led to hybrid work being implemented. With the leader's central task, to influence the employees to achieve the organization's goals, the leadership changes and in which context the leadership is exercised because employees are partly at a distance. Working in a hybrid workplace also means a changed work environment for the employees. Hybrid work and these work environments can thus be identified as a challenge for leadership to influence employees' work performance. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how employees' work performance can be affected by the manager's situation-adapted leadership and a changed psychosocial work environment in a hybrid workplace. Method: The study is based on a quantitative method with an abductive approach. Surveys were designed in Microsoft Forms and answered by 70 respondents, including 60 employees and 10 managers, who use a hybrid workplace. Results: Depending on how managers adapt their leadership style, in terms of communication, adaptability, accessibility and social support, it has a positive or negative impact on employees' work performance. Managers should consider the individual's preferences regarding the psychosocial work environment, as good psychosocial work environment strengthens work performance.

Den hybrida arbetsmodellen har blivit allt vanligare i många organisationer efter att covid-19- pandemin förändrade sättet som företag och deras anställda kunde arbeta på. Faktorer som ledarskap, organisationskultur och digitala verktyg spelar avgörande roller i implementeringen av den hybrida arbetsmodellen, vilket kräver anpassning och förståelse för medarbetares uppfattningar och erfarenheter. Syftet med studien är att få en större förståelse för den hybrida arbetsmodellen genom att undersöka rollen som ledarskap, organisationskultur och digitala verktyg spelar för att forma medarbetares uppfattningar och erfarenheter av modellen. Baserat på tidigare forskning är ett centralt antagande i denna studie att organisationskultur påverkar ledarskapsbeteenden i en organisation samt användningen av digitala verktyg, och att båda dessa faktorer påverkar medarbetares uppfattningar och erfarenheter av den hybrida arbetsmodellen. För att undersöka detta genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av Social Learning Theory för att identifiera observerbara beteenden, och beskrivningar av beteenden, i de olika kontexter den hybrida arbetsmodellen innebär. Studien visar att ledarskap och organisationskultur påverkar upplevelsen och uppfattningen av den hybrida arbetsmodellen. Att implementera flexibilitet kräver en kultur och ett ledarskap som stödjer det. Digitala verktyg underlättar den hybrida modellen men kan inte ersätta fysisk interaktion för sammanhållning. Företag kan fokusera på att etablera gemensamma strukturer och processer för att skapa positiva upplevelser och uppfattningar, med fokus på flexibilitet. / The hybrid work model has become increasingly common in many organizations after the COVID-19 pandemic changed the way companies and their employees could work. Factors such as leadership, organizational culture, and digital tools play crucial roles in the implementation of the hybrid work model, which requires adaptation and understanding of employees' perceptions and experiences. The purpose of the study is to gain a greater understanding of the hybrid work model, specifically examining the role of leadership, organizational culture, and digital tools in shaping employees' perceptions and experiences of the model. Based on previous research, a central assumption in this study is that organizational culture influences leadership behaviors in an organization as well as the use of digital tools, and that they both influence employees’ perceptions and experiences of the hybrid work model. To examine this, eight semi-structured interviews were conducted. The empirical material was analyzed using Social Learning Theory to identify observable behaviors, and descriptions of behaviors, within the different contexts the hybrid work model pertains. The study finds that leadership and organizational culture influence the experience and perception of the hybrid work model. Implementing flexibility requires a culture and leadership that support it. Digital tools facilitate the hybrid model but cannot replace physical interaction for cohesion. Companies could focus on establishing shared structures and processes to create positive experiences and perceptions, focusing on flexibility.

Hybridarbete har medfört fördelar och utmaningar som arbetsgivare behöver uppmärksamma för att främja ett hälsosamt arbete. En hybrid arbetsform kan bidra med det bästa från två världar, distans- och kontorsarbete, förutsatt att arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att utveckla nya färdigheter för att anpassa sig till det nya arbetssättet. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid hybridarbete. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och materialet har samlats in med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer med både medarbetare och chefer inom en svensk offentlig organisation. Studiens metodval är inspirerad av empirisk fenomenologi med ett hermeneutiskt förhållningssätt som syftar till att skapa förståelse. Empirin har tematiserats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att den främsta fördelen med hybridarbete är flexibiliteten till att påverka balansen mellan arbete och fritid. Till följd av den hybrida arbetsformen visar resultatet utmaningar i egenskap av minskade fysiska interaktioner med kollegor, digital trötthet, uteblivna pauser samt svårigheter med gränsdragningen mellan arbete och fritid. Resultatet visar att tydliga riktlinjer för hybridarbete får betydelse för hur individen upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Studien konstaterar att tillgång till socialt stöd, delaktighet, dialog, autonomi samt explicita riktlinjer och rutiner som kan anpassas efter individuella behov främjar en god arbetsmiljö. Avslutningsvis presenteras en modell som kan användas av praktikersamhället för att bidra med kunskap om hur känslan av sammanhang (KASAM) främjas i den hybrida arbetsmodellen. / Hybrid work has brought benefits and challenges that employers must observe to promote healthy work among employees. Hybrid working can create the best of both worlds, remote and office work, if employers and workers work together to develop new skills to adapt to the new way of working. This study aims to create a deeper understanding of the organizational and social work environment in hybrid work. The study is conducted with a qualitative approach and the material has been collected using ten semi-structured interviews with employees and managers within a Swedish public organization. The study's choice of method is inspired by empirical phenomenology with a subjective hermeneutic approach that aims to create understanding. The empiricism has been thematized and analyzed using thematic analysis.The results of the study show that the main advantage of hybrid work is increased flexibility regarding the ability to influence the balance between work and leisure. The results also show some possible disadvantages of the hybrid working form, such as reduced physical interactions with colleagues, digital fatigue, missed breaks and difficulties with drawing the line between working time and free time. The results shows that clear guidelines for hybrid work are important for how the individual experiences the organizational and social work environment. The study states that access to social support, participation, dialogue, autonomy and explicit guidelines and routines that can be adapted to individual needs promote a good work environment. Finally, a model is presented that can be used by the practitioner community to contribute knowledge about how the sense of coherence (SOC) is promoted in the hybrid work model.

Distansarbetet under COVID-19-pandemin påskyndade den digitala transformeringen av arbetslivet och förskjutningen mot ökat hybridarbete. När arbete på heltid på ett fysiskt kontor utmanas som norm kan yteffektiviserande och flexibla kontorslösningar, t.ex. aktivitetsbaserat arbetssätt, bli mer attraktiva för arbetsgivare. Organisationer av idag hanterar därmed två trender samtidigt, dels att utforma hybridarbete i det ”nya normala” i dagens arbetsliv och dels att anpassa framtida kontorslösningar för flexibla arbetssätt. Chefer som leder hybridarbete behöver balansera närvaro på ett fysiskt kontor med distansarbete parallellt med styrning från organisationen och medarbetarnas individuella preferenser. Hybridarbete kan medföra inbyggda motsättningar (paradoxer) för chefer. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur chefer i offentlig sektor leder och hanterar utmaningar i att kombinera hybridarbete med ett aktivitetsbaserat kontor. En kvalitativ fallstudie har genomförts genom 14 semi-strukturerade intervjuer med chefer i en större svensk kommun som i samband med återgången efter pandemin infört både hybridarbete och aktivitetsbaserat arbetssätt. En teoretisk modell om paradoxala ramverk tillämpas i denna studie på chefer som leder medarbetare i hybridarbete. Utifrån fem paradoxala ramverk: arbete-privatliv, avstånd-närhet, formell-informell, information-kommunikation samt kontroll-tillit, undersöks hur chefer hanterar inbyggda motsättningar i hybridarbete genom tre olika kognitiva processer, integrering, differentiering och polarisering. Studien visar att chefer hanterar motsättningar på olika sätt i respektive paradoxalt ramverk. Studien visade också på kopplingar mellan de paradoxala ramverken. Slutsatsen är att chefer gör balanserade avvägningar mellan flera paradoxala ramverk inom ramen för organisationens styrning av hybridarbete och medarbetarnas preferenser. En integrerad modell för chefer som leder hybridarbete föreslås som förenar de paradoxala ramverken med motsättningarna individ-grupp och organisation-grupp för att på en organisatorisk nivå undvika t.ex. suboptimering vid nyttjande av lokalerna och kunna nå målen med aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Resultaten i studien bekräftar även i stort tidigare forskning om möjligheter och utmaningar med arbete på distans i kontexten av hybridarbete och aktivitetsbaserat arbetssätt. / Teleworking during the COVID-19-pandemic speeded up the digital transformation of work and the shift towards increased hybrid work. When full time work at a physical office is challenged as a norm, space efficient and flexible office solutions, for example activity-based working, can become more attractive to employers. Organisations of today are therefore managing two trends at the same time, on the one hand how to shape hybrid work in the “new normal” of today’s work life, on the other hand how to design future office solutions. Managers leading hybrid work need to balance work in the office with teleworking parallel with guidelines from the organisation and employees’ individual preferences. Hybrid work can entail inherent contradictions, paradoxes, to managers. The purpose of this study is to gain knowledge on how managers in the public sector lead and manage challenges with hybrid work in an activity-based office. A qualitative case study has been conducted through 14 semi-structured interviews with managers in one of Sweden’s largest municipalities, in which both hybrid work and activity-based working have been implemented after the pandemic. A theoretical model on paradoxical frameworks in hybrid work is in this study applied on managers leading employees in hybrid work. Using five paradoxical frameworks, work-life, remoteness-closeness, formal-informal, information-communication and control-trust, the study investigates how managers handle inherent contradictions in hybrid work through three different cognitive processes, integration, differentiation and polarisation. The study,shows that managers who lead hybrid work handle contradictions differently in each of the paradoxical frameworks. The results also showed connections between the paradoxical frameworks. The conclusion is that managers make balanced trade-offs between multiple paradoxical frameworks within the framework of the organisation’s guidelines for hybrid work and employees’ preferences. An integrated model för managers leading hybrid work is suggested which combine the paradoxical frameworks with the contradictions individual-group as well as organisation-group in order to avoid for example suboptimization in office use and to reach the goals with an activity based office. The study’s results also to a large extent confirm previous research on opportunities and challenges with teleworking in the context of hybrid work and activity-based work.

Date: June 1st, 2022  Level: Bachelor/masters thesis, Business Economics, 15 hp  Institution: EST – Economy, Society & Technology, Mälardalens University  Authors: Linnea Jibbefors, 1999-06-17, David Ohrlander, 1997-08-10.  Title: THE BEST IS YET TO COME - A qualitative study of Hybrid Leadership  Supervisor: Magnus Hoppe Keywords: Digital leadership, leadership, teleworking, communication, information- and communication technology, digital communication, global teams, virtual teams, hybrid leadership and hybrid work. Research questions:  ●        How does hybrid leadership apply in practice?  ➢     What are the most apparent possibilities and challenges between workplace leadership and digital leadership?  ➢     How is the leadership affected in regards to clarity, trust, technology and teams, related to hybrid leadership? Purpose: The authors of this study aims to investigate how the phenomenon of hybrid leadership, leadership that occurs both at physical workplaces and digital workplaces, appears in practice. Method: In this study a qualitative research method has been applied where the empirical data has been gathered through semi structured interviews. The theoretical framework was the foundation for the interview questions and a total of 13 interviews were conducted. Thereafter the empirical material was analyzed through the theoretical framework, which led to the answering of the purpose and the research questions. Conclusion: Hybrid leadership has contributed to multiple possibilities and challenges for organizations. The most apparent possibility is for workers to conduct their work both from home and digitally, which contributes to efficiency since the workers can accomplish work rather than traveling. The respondents have stated that this is the future of working. Hybrid leadership consists of four important ground stones: Clarity, Trust, Technology and Team. The hybrid leader must communicate a clear objective, maintain an open and continuous two-way communication, contribute to as high a social presence as possible and promote team dynamics on the digital platform. To do this, the hybrid leader must have an increased focus on the workers social satisfaction and well-being through the digital platforms, by using cameras and conducting one-to-one-meetings regularly. / Datum: 2022-06-01  Nivå: C-uppsats, Företagsekonomi, 15 hp  Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet   Författare: Linnea Jibbefors, 1999-06-17, David Ohrlander, 1997-08-10 Titel: DET BÄSTA HAR INTE HÄNT ÄN - En kvalitativ studie av hybridledarskap  Handledare: Magnus Hoppe  Nyckelord: Digitalt ledarskap, ledarskap, distansarbete, kommunikation, informations- och kommunikationsteknik, digital kommunikation, globala teams, virtuella teams, hybridledarskap och hybridarbete.  Forskningsfrågor:  ●        Hur tillämpas ett hybridledarskap?  ➢     Vilka är de mest framträdande möjligheterna och utmaningarna mellan arbetsplatsförlagt ledarskap och digitalt ledarskap? ➢     Hur påverkas ledarskapets tydlighet, tillit, teknik och team vid ett hybridledarskap? Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur fenomenet hybridledarskap, ledarskap som äger rum både vid arbetsplatsförlagt och digitalt arbete, framträder i praktiken. Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts där den empiriska datan samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen la grunden för intervjufrågorna och totalt genomfördes 13 intervjuer. Därefter analyserades det empiriska materialet med stöd från teorin, vilket resulterade i att syftet och forskningsfrågorna kunde besvaras.  Slutsats: Hybridledarskapet har bidragit till en rad möjligheter och utmaningar för organisationer. De främsta möjligheterna innefattar att medarbetarna kan arbeta hemifrån eller på plats, vilket bidrar till effektivitet, då tiden kan användas till arbetsuppgifterna istället för att resa. Respondenterna menar att detta är framtidens sätt att arbeta för organisationer. Hybridledarskapet bör hantera fyra viktiga beståndsdelar; Tydlighet, Tillit, Teknik och Team. Hybridledaren måste kommunicera ut en tydlig målbild, upprätthålla en öppen och kontinuerlig tvåvägskommunikation, bidra till hög social närvaro samt främja gruppdynamiken på den digitala plattformen. För att göra detta bör hybridledaren ha ett ökat fokus på medarbetarnas sociala tillfredsställelse och välmående via de digitala plattformarna, genom användandet av kamera och regelbundna one-to-one–möten.

Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar. VT 2023. Titel: HR-paradoxen: Att arbeta med mänskliga resurser som inte är på plats. Författare: Kajsa Roos och Petra Ruzsa-Pal Lärosäte: Linnéuniversitetet Ämne: Organisation Handledare: Iva Josefsson Examinator: Mikael Lundgren  Problemformuleringar: Hur uppfattar HR-medarbetare att deras yrke förändrats, vad gäller arbete med organisationskultur och gemenskap, i och med det ökande distans- och hybridarbetet?  Hur kan HR-medarbetare arbeta för att skapa och upprätthålla gemenskap och en gynnsam organisationskultur vid distans- och hybridarbete? Syfte: Syftet med studien är att ge en bild av hur HR-yrket förändrats i och med det ökande distans- och hybridarbetet samt att redogöra för hur HR-ansvariga kan arbeta med att skapa och upprätthålla gemenskap och en positiv organisationskultur i en tid präglad av distans- och hybridarbete.  Metod: Studien följer en induktiv ansats som bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där studiens empiri samlats in genom nio intervjuer förlagda på åtta olika organisationer med hjälp av semistrukturerade frågor. Empirin har senare analyserats, tolkats och kategoriserats.  Slutsats: Utifrån studien går det att se att HR-medarbetare behöver tänka och agera på ett annat sätt än tidigare, gällande både aktiviteter, rekrytering och relationsbyggande. Den främsta skillnaden är att de fysiska träffarna och relationerna hamnat i bakgrunden, därför behöver HR-medarbetare arbeta för att skapa nya arenor där dessa möten kan uppstå. Studien visar vidare att det är fördelaktigt att lägga ner mer tid och planering på aktiviteter som ämnar ersätta fysiska aktiviteter. Att vidare involvera personalen i viktiga beslut skapar ett bättre klimat och kultur, som präglas av tillit, fria val och god kommunikation. / Bachelor thesis Business Administration III, Organization 15 credits, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University of Kalmar. Spring 2023. Title: The HR-Paradox: Working with human resources that are not present in the workplace Authors: Kajsa Roos and Petra Ruzsa-Pal Institution: Linnaeus University Subject: Organization Advisor: Iva Josefsson Examiner: Mikael Lundgren   Research questions: How do HR-employees perceive that their profession has changed, in terms of working with organizational culture and a sense of community, in relation to the increased occurrence of remote- and hybrid work? How can HR-employees work to create and maintain a favorable organizational culture and a sense of community in remote- and hybrid work? Purpose: The aim of this study is to present a picture of how the HR-profession has changed due to the increasing distance- and hybrid work and to explain how strategic HR-employees can work to create and maintain a sense of community and togetherness as well as a positive organizational culture in a time embossed by distance- and hybrid work. Method: This study follows an inductive approach based on a qualitative research strategy, where the study's empirical data has been collected though nine interviews held at eight different organizations, using semi-structured interview questions. The empirical material has later been analyzed and categorized.  Conclusion: Based on this study, we can see that HR-employees need to think and act in a different way than before, regarding both activities, recruitment and relationship building. The main difference has been that the physical meetings and relationships have fallen into the background, therefore HR-employees need to create new arenas where such meetings can occur. The study further shows that it is beneficial to spend more time and planning on activities that replace physical activities. Furthermore, involving the staff in important decisions creates a better climate and culture and should be characterized by trust and good communication.

En digital arbetsplats har blivit allt vanligare och många företag ger nu anställda möjligheten att arbeta hemifrån, antingen heltid eller deltid. Den snabba ökningen av arbete hemifrån har väckt frågor om hur produktiva anställda är när de arbetar hemifrån jämfört med på kontoret. Företag försöker utveckla strategier för att anpassa sig till det nya arbetssättet. Denna studie syftar till att undersöka de faktorer som påverkar anställdas produktivitet med hjälp av följande forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar produktiviteten på en digital arbetsplats? För att kunna besvara forskningsfrågan genomfördes en kvantitativ studie hos elva olika svenskt företag där anställda erbjuds möjlighet att arbeta hemifrån. Genom att samla in data från deltagarna kunde univariata och bivariata analyser genomföras för att identifiera samband mellan olika faktorer och produktiviteten. Resultaten av studien visade att det finns fyra identifierade samband som påverkar produktiviteten vid arbete hemifrån. Dessa samband kategoriseras in i två huvudkategorier: arbetsmiljö och kommunikation. Inom arbetsmiljön identifierades faktorer som tillgång till lämplig teknik och ergonomiska arbetsplatser som är viktiga för att öka produktiviteten. Inom kommunikation framkom betydelsen av tydlig och effektiv kommunikation mellan anställda och ledningen för att upprätthålla produktiviteten på en digital arbetsplats. Genom att förstå dessa faktorer kan företag utveckla strategier för att kunna skapa en effektiv digital arbetsplats. Denna forskning bidrar till kunskapen om produktivitet vid arbete hemifrån och hjälper organisationer att förbättra sin arbetsmiljö vid arbete hemifrån. Ytterligare forskning kan fördjupa förståelsen av de olika faktorerna och identifiera åtgärder för att förbättra produktiviteten på en digital arbetsplats. / A digital workplace has become increasingly common, and many companies are now offering their employees the opportunity to work from home either full-time or part-time. The rapid rise of working from home has raised questions about the productivity of employees when working from home compared to working in the office. Companies are trying to develop strategies to adapt to this new way of working. The purpose of this study is to examine the factors that affect employee productivity based on the following research question: What factors influence productivity in a digital workplace? To answer the research question, a quantitative study was conducted in eleven different Swedish companies where employees are offered the option to work from home. By collecting data from the participants, univariate and bivariate analyzes were conducted to determine correlations between different factors and productivity. The results of the study revealed four identified correlations that influence productivity when working from home. These correlations are categorized into two main categories: workspace environment and communication. Within the workspace environment, factors such as access to appropriate technology and ergonomic workspaces were identified as important for increasing productivity. Within communication, the importance of clear and effective communication between employees and management was revealed to maintain productivity in a digital workplace. By understanding these factors, companies can develop strategies to create an efficient digital workplace. This study contributes to the knowledge of productivity when working from home and helps organizations improve their workspace environment for working from home. Further research can deepen the understanding of the different factors and identify measures to increase productivity in a digital workplace.