I styrdokumenten finns en strävan mot en jämställd undervisning men läroböckerna ger en kvinnofattig bild av historien. Detta grundar sig i att män oftast tagit en större plats i historien och detta gör att kvinnor som individer inte hörs i samma bemärkelse. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare jobbar mot att lyfta fram kvinnor i historieundervisningen, och hur de motiverar varför det är viktigt. Slutligen ser vi över huruvida styrdokumentens mål och värdegrund möter lärarnas verklighet, som till exempel lärarnas förankring av, eller anknytning till styrdokumenten. Vår studie är baserad på intervjuer vilka utgör grunden till det empiriska materialet. För att kunna genomföra denna analys har vi valt att utgå ifrån teorierna och begreppen historiemedvetande, aktörsperspektivet, samt genus och jämställdhet. Det som var genomgående i våra intervjuer var historia som identitetsskapande, utvecklandet av ett historiemedvetande, aktörsperspektiv i lärarnas undervisning samt deras tankar kring genus och jämställdhet och hur de går tillväga för att få med ett genus- och/eller jämställdhetsperspektiv i sin undervisning. Alla tre uppgav att det är problematiskt att jobba med jämställdhet med läroböckerna som utgångspunkt, då kvinnor inte alls får lika mycket utrymme. Alla försökte kompensera för detta genom en rad strategier om hur man kan arbeta för att lyfta fram kvinnor i historieundervisningen, bland annat hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv, som vad som har ansetts vara manligt eller kvinnligt genom historien fram till idag. Alla tre underströk vikten av kvinnors inkludering i själva historieberättelsen. Deras motivering visar även potentiella konsekvenser av att förminska eller exkludera kvinnor från historien.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på begreppen identitet och livsfrågor kopplat till religionskunskapsämnet. Frågeställningarna som arbetet grundar sig på är ”hur ser lärare att religionskunskapsämnet kan vara ett identitetsutvecklande ämne?” samt ”på vilket sätt kan lärare stimulera elever att reflektera över livsfrågor och identitet?”.Den teori som valts till detta arbete är pragmatismen. Enligt denna teori lär elever av och med varandra, något som diskuteras genom detta arbete. Samarbete och diskussioner är metoder som har analyserats. Arbetet är uppdelat efter intervjufrågorna och kommer att behandla religion och livsfrågor som ett tema, identitet som ett tema och metoder i klassrummet som ett tema. Tidigare forskning kring hur arbetet ser ut i klassrummet är gjort av Anna-Karin Frisk (2016) och Tove Nicolaisen (2015). Frisks (2016) studie grundade sig på hur elever relaterade ritualer med centrala tankegångar inom olika religioner. Nicolaisens (2015) studie fokuserade på hur religionsundervisning kan möta barns olika identitetskrav i den norska grundskolan. Detta arbete grundar sig på kvalitativa intervjuer som har gjorts med lärare som är verksamma på mellanstadiet i Lund och Malmö. Frågorna som ställes var inriktade mot lärares syn på identitet och livsfrågor kopplat till religionskunskapsämnet. Lärarnas definitioner av begreppen och metoder i klassrummet är vad som har fokuserats på genom arbetet. Resultatet av denna studie visar att identitetsutveckling och livsfrågor kan vara svåra begrepp att undervisa om. De intervjuade lärarna är dock överens om att arbetet med identitetsutveckling och livsfrågor bör ske ämnesintegrerat och genomsyra hela undervisningen. De är även överens om att diskussioner och samtal är bra metoder att använda i klassrummet.

No description available.

A paradigm shift has taken place in identity formation as the society7 is moving towards to be more digitized. Previous research shows that young people use social media and its opinion leaders, called influencers, to a large extent as a tool to create their own identity. One way to express identity is through clothing and today the fast fashion industry has digital marketing strategies in shape of collaborations with influencers to reach consumers. Young women are, above all, the target group that both spends time and is most affected by social media, which makes them easily fall for the consumerism of clothing that influencers encourage. The fashion industry is an industry that has an extensive climate impact where emissions of greenhouse gas, chemicals and the use of resources have major negative consequences for the world. Statistics specifically indicate that young women have a high environmental awareness in form of strong sustainable values, while this group in the meantime also having a tendency to be affected to consume. The purpose of this study is to investigate young women's identity formation via Instagram and how they position themselves in their identity formation regarding both clothing consumption and environmental awareness. This study was conducted in accordance with a qualitative approach where the data material was obtained through interviews with four focus groups. The method has been chosen to study how the respondents argue while being a part of a group. The data has been analyzed through a developed analytical model based on a thematization of selected identity theories. The study's findings and conclusions indicates that young women are generally unplanned and materialistic in their clothing consumption despite a general or high environmental awareness. However, a greater interest in fashion tends to lead to increased environmental awareness in the consumption of clothing. The perception of the importance of clothing for identity formation affects how different patterns of consumption develop where those with a high opinion are less materialistic and impulsive and vice versa. Influencers' impact on young women’s identity formation vary and is based on the intention to follow a profile, where those who intend to follow fashion-based profiles are more affected than those who follow lifestyle influencers. This study is written in swedish. / Ett paradigmskifte har skett inom identitetsskapande i takt med att samhället går mot att bli allt mer digitaliserat. Tidigare forskning visar på att unga individer i stor utsträckning använder sociala medier och dessa plattformars opinionsledare, kallade influencers, som verktyg för att skapa sin egen identitet. Ett sätt att uttrycka sin identitet på är genom kläder och fast fashion industrin har idag digitala marknadsföringsstrategier i form av samarbeten med influencers för att nå ut till konsumenter. Unga kvinnor är den målgrupp som både spenderar tid och påverkas av sociala medier allra mest, vilket gör att de lätt faller för den konsumtionshets som influencers uppmuntrar till. Modeindustrin är en bransch som har en omfattande miljöpåverkan där utsläpp av avgaser, kemikalier och användning av resurser medför stora negativa konsekvenser för miljön. Statistik visar specifikt på att unga kvinnor besitter en stor miljömedvetenhet i form av starka hållbara värderingar, samtidigt som de haren benägenhet att påverkas i sin konsumtion. Syftet med studien är att undersöka unga kvinnors identitetsskapande via influencers på Instagram och hur de ställer sig till sittidentitetsskapande med hänsyn till både konsumtion av kläder samt miljömedvetenhet. Undersökningen har skett i enlighet med ett kvalitativt förhållningssätt där datamaterialet harinhämtats via intervjuer med fyra fokusgrupper. Metoden har valts för att studera hur respondenterna i egenskap av grupp för ett resonemang. Datamaterialet har analyserats genomen framarbetad analysmodell som baseras på en tematisering av valda identitetsteorier. Studiens resultat och slutsatser indikerar på att unga kvinnor generellt är oplanerade och materialistiska i sin klädkonsumtion trots en allmän eller hög miljömedvetenhet. Ett större intresse för mode tenderar emellertid att leda till en ökad miljömedvetenhet vid konsumtionav kläder. Uppfattningen om hur stor betydelse kläder hade för identitetsskapandet påverkar hur olika konsumtionsmönster utvecklas där de med hög uppfattning är mindre materialistiska tillika impulsiva och vice versa. Influencers påverkan på unga kvinnors identitetsskapandevarierar utifrån vilken intention som ligger bakom att följa dessa där de som avser att följa modebaserade influencers påverkas mer än de som följer livsstilsinfluencers.

Malmö stad planerar att förtäta innerstaden ytterligare för att skapa kortare resvägar vilket skulle bidra till minskade föroreningar samtidigt som man undviker att värdefull mark utanför stadsgränsen exploateras. Studien har sin utgångspunkt i att närmare granska förskolebarns i möjligheter till kontinuerlig kontakt med gröna inslag i Malmö. Genom kvalitativa undersökningar har tre förskolor och deras utomhusverksamhet närmare studerats och hur dessa påverkas av den pågående förtätningsprocessen i Malmö. I studien är förskolornas friytor centrala och hur de tillsammans med förskolornas närområde används för att stimulera barns kontakt med gröna inslag samt hur friytornas beskaffenhet möjliggör för identitetsskapande lek. Resultaten från undersökningarna tyder på att samtliga tre förskolors utomhusverksamhet och därmed barnens möjlighet till kontinuerlig naturkontakt på olika sätt begränsas av Malmö stads pågående förtätningsarbete. / The city of Malmö is in the process of planning further densification of the city center in order to develop efficient movement patterns thus mitigating pollution and avoid further exploitation of valuable land in rural areas. This study focuses on the children of Malmö and their possibilities for nature-based experiences. Through qualitative assessments, this study aimed to understand how outdoor activities of preschools might get affected by the densification process, how preschools use their yards and surrounding areas to stimulate children's’ relations with nature and how the physical function of preschool yards might encourage identity-building play. Our results show that outdoor activities at three examined preschools’ have been adversely affected by the ongoing densification in the city of Malmö, and thus limiting children's opportunity for continuous contact with nature.

Denna studie berör unga kvinnors (18–28 år) attityd till bildmanipulerande appar, manipulerade bilder i sociala medier samt vad dessa bilder och appar kan ha för betydelse för deras identitetsskapande i och utanför sociala medier. Studien baseras på fem stycken kvalitativa intervjuer som fokuserar på ämnena identitetsskapande, sociala medier och bildmanipulation. Studien visar på en tvetydig attityd till bildmanipulerande appar där de både kan användas som ett personligt uttryck och konstnärligt redskap men också lägger grunden för orealistiska ideal och en önskan om skönhetsingrepp. De bildmanipulerande apparna möjliggör att det personliga varumärket, eller den önskade identiteten kan förstärkas med hjälp av yttre attribut. Det framgår även i studien att gränsen för vad som anses vara tillfälliga skönhetsfel (finnar och liknande) har förskjutits till att även inkludera sådant som kan justeras med hjälp av plastikkirurgi eller framtida viktnedgång. När en person väljer att manipulera sina bilder och ladda upp dem på sociala medier för att på så sätt leva ut bilden av den person den önskar vara, förstärks denna identitet av de likes och kommentarer som bilden får. Här tyder det också på att vänners bekräftelse väger tyngre eftersom det anses bekräfta att bilden stämmer överens med verkligheten. / This study concerns young women’s (18-28 years) attitude towards image-manipulating apps and manipulated images in social media. It also studies what these images and apps can imply for their identity in and outside social media. The study is based on five qualitative interviews that focus on the topics of identity, social media and image manipulation. The study shows an ambiguous attitude to image-manipulating apps where they can both be used as a personal expression and artistic tool but also lay the foundation for unrealistic ideals and a desire for plastic surgery. The image-manipulating apps allow the personal brand or identity to be enhanced by external attributes. It also appears in the study that the limit for what is considered to be temporary beauty defects (pimples and similar) has shifted to also include things that can be adjusted by means of plastic surgery or future weight loss. When a person chooses to manipulate their images and upload them to social media in order to live out the image of the person who they wish to be, this identity is reinforced by the likes and comments that the image receives. It also indicates that the confirmation of friends weighs heavier because it is considered to confirm that the picture is in line with reality.

No description available.

The aim of this study is to investigate how positive and negative notions of adhd shape the identity in young adult women. This is done through research questions that strive to find out how young adult women's identity is shaped by an adhd diagnosis, and how it can be understood based on their own notions of adhd and their experiences of other people's notions of adhd. Totally seven young adult women participated in this qualitative interview study. The women talked about their adhd and it’s personality traits and what it is like to live with, as well as it’s difficulties and strengths in everyday life. The data material is analyzed from a symbolic interactionist perspective with the help of Tajfel and Turner’s Social Identity Theory and Goffman's theory of stigma. The analysis has been compared with previous studies and it’s results to create a picture of whether the results in this study are consistent with others. The study found that the condition becomes part of the identity and that the diagnosis contributes with increased self-awareness, but also with feelings of exclusion and fear of being associated with society's norms around the condition. Some of the interviewees were open about the diagnosis and saw the importance of talking about it, while others wanted to hide the condition from people to be seen as a normative individual. Other people's notions of adhd have a great impact on young adult women with an adhd diagnosis in the sense that society's perception unknowingly becomes the individual's perception. This affects women's self-awareness and identification with in- and out-groups. The study contributes to an increased understanding of identity creation in relation to an adhd diagnosis.

Syftet med arbetet är att diskutera hur skolan och i synnerhet lärarens förhållningssätt påverkar elevens identitetsskapande i en mångkulturell skola. Metoden för den empiriska insamlingen är kvalitativa intervjuer då studien är baserad på elevuppfattningar och upplevelser under grundskolan. Genom samtal med vuxna före detta elever och ungdomar med annan etnisk bakgrund har det framkommit att de har liknande erfarenheter från grundskolan. De upplever att lärarnas förhållningssätt har haft stor inverkan på deras identitetsskapande och skolprestationer. Studiens fokus ligger på hur lärarnas förhållningssätt till eleverna inverkar på deras identitetskapande, självkänsla och skolprestationer.Undersökningen är byggd på intervjuer och genomfördes under en vecka med före detta elever och ungdomar. Den kvalitativa metoden har gett flera resultat och ytterligare kunskap i ämnet. Genom intervjuer i form av samtal har elevernas egen erfarenhet och uppfattning av lärarens förhållningssätt och dess påverkan på dem tagits upp och diskuterats. Utöver intervjuerna har jag kompletterat med egna reflektioner som har antecknats efter mötena . Resultatet visar att lärarens förhållningssätt påverkar eleverna starkt om än på olika sätt.Av studien framgår att lärare i den mångkulturella skolan påverkar elevers identitetsskapande samt skolprestationer negativt genom tillsägelser och påpekningar om att eleven inte följer svenska normer och värderingar. Det visar sig att vissa lärare i den mångkulturella skolan har svårt att på ett pedagogiskt sätt hantera den mångfald av elever som finns i skolan. Genom arbetet har det framkommit att de olikheter som har påpekats från lärarnas sida har varierat mellan religion, kön, klass samt etnicitet.

Syftet med min studie är att undersöka vad som sker i ett kooperativt lärande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat).Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett ämnesöverskridande projekt som inkluderar ämnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hänt med hjälp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus på frågan; Vad händer i ett kooperativt lärande?Det empiriska materialet består av intervjuer/samtal utifrån tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lärande.Resultatet visar att det är betydelsefullt att arbetet organiseras småskaligt. Att barnen får arbeta i liten grupp utifrån intressen och erfarenheter tycks vara en viktig faktor för att det ska uppstå goda samspel. / The purpose of my research was to examine what happens in a cooperative learning environment. I have initiated a development project together with educators and children from a F-1class (an integrated preschool and grade one class).During a five week period, this class has worked in an interdisciplinary setting that included the subjects of math, dance and music, Swedish, drama, and art. The educators have documented what has happened with the aid of video, pictures and notations. Together our focus has been on the question: What happens in a cooperative learning environment?Results show that it is important that class work is organized on a small scale. A significant factor that results in good interaction is that the children work in small groups that are based on their individual interests and experiences.