I denna studie har vi gjort en kvalitativ analys av bilderböcker med fokus på etnicitet utifrån ett Critical literacy perspektiv med hjälp av en multimodal ansats. Syftet var att analysera hur etniciteter presenteras i svenska bilderböcker och möjligheter för kritiska diskussioner kopplat till pedagogisk verksamhet. Urvalet av bilderböckerna utgick från alla bilderböcker som utgavs under 2018 då Svenska barnboksinstitutet hade gjort en kvantitativ undersökning där de fokuserade på mörkhyade karaktärer i bilderböckerna utgivna samma år. I resultatet framkom det att etnicitet är osynlig i berättelsen. Även om det presenteras markörer hade det ingen betydelse i handlingen eftersom att representationen mest baserades på hudfärg. Slutligen framkom att pedagogerna bör anta en roll därdet finns möjlighet till kritiska diskussioner utifrån deras medvetenhet, kunskaper ochförhållningssätt. Om barnen tittar i böckerna själva eller om pedagogerna inte intar en roll som möjliggör kritisk diskussion får detta som konsekvens att den oreflekterade normen för vidare att etnicitet upplevs som avvikande. / <p>Betyg i Ladok, 210108.</p>

Sammanfattning Syftet i studien är att belysa musiklärarens dilemma i valet mellan musik som uttryck och musik som skolämne. I detta arbete presenteras hur den personliga utvecklingen över tid påverkar prioriteringar och didaktiska val i musiklärares identitetsskapande. Studien bygger på musiklärares livserfarenheter. Empirin omfattar djupintervjuer med tre musiklärare vilka har många års erfarenhet av undervisning i musik. Deras berättelser tolkades och bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att skapa förståelse för hur de i sin yrkesroll identifierar sig själva som musiker och/eller musiklärare. Vidare hur detta identitetsskapande fått betydelse för musikundervisningen. Resultatet beskriver det frirum och handlingsutrymme lärarna upplever finns i deras praktikmiljö och skapas för musikundervisning. I resultatet framkommer att lärarna pendlar mellan musikerrollen och lärarrollen. Vidare att de utifrån styrdokumenten och sin sociala hemvist ofta uttrycker sin upplevelse av musikens och musicerandets djupare dimension och effekterna därav i deras undervisning. Detta visar hur dilemmat i valet mellan musik som uttryck och musik som skolämne ständigt är närvarande i musikläraryrket. / Abstract The purpose of the study is to shed light on the music teacher's dilemma in the choice between music as expression and music as school subject. This work presents how personal development over time affects priorities and didactic choices for music teachers' identity creation. The study describes three music teachers' life experiences. The method conducted was as in-depth interviews with three music teachers, who have many years of experience in teaching music. Their life stories were interpreted and processed from a socio-cultural perspective with the aim to understand how they in their professional role identify themselves as musicians and/or music teachers. The result shows that a teacher´s identity creation is important for music education. The teacher´s in this study describes how the free space and space of action effect their internship environment and subject for music teaching. The result shows that the teachers commute between the role of musician and the role of teacher. Furthermore, based on the governing documents and their social domicile, they often express their experience of the deeper dimension of music and making music and the effects thereof in their teaching. This shows how the dilemma in the choice between music as expression and music as school subject is constantly present in the music teaching profession.

Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap utifrån förskollärarnas uppfattningar om hur utformningen av förskolans inomhusmiljö och förskollärarnas närvaro kan påverka barns lek och fantasi. De frågeställningar som legat till grund för studien är Hur upplever förskollärarna att inomhusmiljöns utformning påverkar barns lek och fantasi? samt Vilken inverkan upplever förskollärare att deras närvaro har på barns lek? För att undersöka detta har fokusgruppsamtal med förskollärare genomförts. Studien har tagit hjälp av begrepp från det postmoderna synsättet för att analysera det insamlade datamaterial. De begreppen som använts är samspel, identitetsskapande och subjektskapande. Med hjälp av begreppen påvisades hur leken och fantasin kan påverkas av förskolans inomhusmiljö. Samt hur förskollärarnas närvaro kan påverka barn och deras lek. Resultatet i studien synliggör hur barns lek påverkas utav de normer och regler som förskollärarna och miljön förmedlar. Resultatet visar att barns lek och fantasi både kan möjliggöras och hindras i verksamheten utav miljön och förskollärarna.

I takt med att reklamtröttheten ökar i västvärlden växer sig marknadsföringsstrategin influencer marketing allt starkare. Influencers, vilka i grund och botten är helt vanliga människor, har en stor makt på sina sociala medier med tusentals till miljoner följare. De gör reklamsamarbeten med företag mot pengar och gratis produkter, och i gengäld hjälper de företagen nå ut till enormt stora målgrupper. Utöver betalda samarbeten lägger de ut fina bilder vilka stärker deras varumärken, vilket vanligtvis innebär att framhäva sig själva som snygga, roliga och fina personer med ett fantastiskt och åtråvärt liv. Att influencer marketing är en effektiv form av marknadsföring har nog gått få förunnat, men utöver att påverka konsumenters köpbeteende påverkas konsumenter på ett djupare plan. Givet tidigare forskning som undersöker en något äldre kvinnlig målgrupp valdes unga kvinnor i generation Z som målgrupp för studien. Målgruppen är uppvuxna med sociala medier och är därför intressanta att undersöka. Således är studiens syfte att undersöka hur unga kvinnor i generation Z påverkas av influencer marketing på Instagram. För att svara på syftet har två frågeställningar formulerats. Studien har utförts med en kvalitativ metod som bestod av intervjuer med en urvalsgrupp på unga kvinnor i åldrarna 15-20 år samt med hjälp av bildanalyser av en influencers Instagramflöde, för vilket influencern Bianca Ingrosso valts. Studiens resultat visade att influencers påverkar unga kvinnor i generation Z i deras identitetsskapande och konsumentbeteende, bland annat genom att måla upp påhittade problem vilka de förstärker med ouppnåeliga, perfekta idealbilder samtidigt som de skapar starka relationer till sina följare. Detta gör att målgruppen, trots att de är kritiska till influencers och medvetna om att allt inte är så perfekt som det verkar på Instagram, jämför sig själva -– framförallt sina utseenden och sina liv – och ifrågasätter sin identitet. De konsumerar i hopp om att stärka identiteten samt för att lösa de uppmålade problemen och i försök att uppnå idealbilden. Detta bidrar till stress och press, och i vissa fall psykisk ohälsa. Att tillhöra en grupp är viktigt för målgruppens identitetsskapande och de upplever att Instagram bidrar till en rädsla för utanförskap, samtidigt som dyrkande av influencers och att hålla sig uppdaterade hjälper dem känna grupptillhörighet. De är dock generellt positiva till influencers i aspekten att de bidrar till underhållning och inspiration samt tycker sig se en positiv trend bland vissa influencers att allt inte längre måste vara perfekt, vilket får dem att känna starkare förtroende för dem. / As advertising fatigue increases in the western world, influencer marketing is growing ever stronger as a marketing strategy. Influencers, who are basically ordinary people, earn great power on their social media platforms with thousands to millions of followers. They partner with companies for money and free products, and in return, they help companies by reaching huge target groups. In addition to paid partnerships, they publish beautiful images that strengthen their brand, which usually means to emphasize themselves as good looking, funny and nice people with fantastic and desirable lives. The fact that influencer marketing is an effective form of marketing has probably been gaining ground, but in addition to influencing consumers' purchasing behavior, they also have some influence on them on a deeper level. Given previous research examining a slightly older female target group young women in generation Z were selected as the target group for this study. The target group hass grown up with social media and is therefore interesting to investigate. Thus, the purpose of the study is to investigate how women in generation Z are influenced by influencer marketing on Instagram. To answer the purpose, two questions at issue were formulated, and the study was conducted using a qualitative method that consisted of interviews with a sample group of young women aged 15-20 and with the help of image analyzes of an influencer's Instagram feed. The results of the study showed that influencers affect young women in generation Z by painting up inventive problems, which they reinforce with unattainable, perfect ideal images while creating strong relationships with their followers. This means that the audience, despite being critical of influencers and aware that everything is not as perfect as it seems on Instagram, compares themselves - their looks and their lives - and thus questions their identity and consumes in hopes of strengthening it and to solve the painted problems as well as trying to achieve the ideal image. This contributes to stress and pressure, and in some cases mental illness. Belonging to a group is important for the target group when creating their identity and they feel that Instagram contributes to a fear of exclusion, while cultivating influencers and staying up to date on social media helps them feel group affiliation. However, they are generally positive to influencers in the aspect that they contribute to entertainment and inspiration. They find themselves seeing a positive trend among some influencers that everything no longer has to be perfect, which makes them feel like they are able to trust them more.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares förhållningssätt och perspektiv till estetiska lärprocesser i förskolan. Empirin i studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor i två kommuner i norra Sverige. Där fyra av dessa utfördespå deras arbetsplats och en digitalt. Studien är fenomenografisk och tar stöd i det sociokulturella perspektivet. Resultatet tyder på att estetiska lärprocesser ses som ett språk och ett verktyg i undervisningen. Förskollärarna anser att förhållningssätt och intresse har en avgörande betydelse för det utrymme estetiska uttrycksformer får. Slutligen visar studien att förskollärarna vill undvika att skapande ska förknippas med prestation, fokus ska istället ligga på processen och att den blir meningsfull.

I denna studie har syftet varit att undersöka hur barn och barndom skildras i barnböckerna, samt studera hur de olika barnbokskaraktärerna gestaltades, via skrift och bild. Tidigare forskning har visat att, hur barn och barndom gestaltas i barnböckerna, kan få betydelse för barns identitetsskapande och hur barn uppfattar deras omvärld. Denna studie syftar även till att bidra med en ökad medvetenhet kring vad barnböckerkan förmedla via sitt innehåll, och hur barnboken kan förstärka eller utmana olika rådande normer om barn. I urvalet av barnböcker till studien valde vi att kontakta 22 stycken bibliotek från olika landsdelar i Sverige, för att få deras utlåningsstatistik av barnböcker för åldern 0–6 år. Från denna utlåningsstatistik valdes tio barnböcker ut, för vidare granskning. Studien utgick ifrån en multimodal och socialsemiotisk teoribildning och hade ett analysverktyg som stöd i analysen av barnböckerna. I resultatet kunde vi utröna tre olika sätt att förstå hur barn och barndom skildrades i barnböckerna. Det första var igenom hur karaktärerna skildrades i relation till varandra. Det andra sättet var hur karaktärerna gestaltades genom deras egenskaper, karaktärsdrag och utseende. Det tredje sättet var att försöka förstå om karaktärerna bröt mot den rådande normen om barn, och i så fall på vilket sätt. De slutsatser vi kom fram till var att det fanns en komplexitet i hur karaktärerna gestaltades i barnböcker, där det inte finns ett “rätt“ sätt att tolka karaktärerna. Vi kom även fram till att karaktärerna uppfattades som medskapare av barn och barndom, som skildrades både explicit och implicit i barnböckerna. Det framkom att det var av stor vikt att vuxna studerade barnböckernas innehåll innan dessa erbjöds till barnen, detta för att få större kunskap om vad barnboken kunde förmedla. Genom att vuxna gör mer medvetna bokval, kan barnböckerna få en positiv inverkan på bland annat barns identitetsskapande. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

I have been using qualitative interviews to explore music's influence in school from a learning perspective, community perspective and identity-building perspective. I have visited two classes at two different schools to do these interviews with ten informants, both students and teachers. My interview questions were almost the same for both students and teachers, but differed in wording. My research is based on the informants’ answers and relevant sources such as literary books, curricula and the Internet. After fieldwork was completed, I transcribed the interviews to further analyze them according to relevant theories, such as Bergman (2009) and Antal Lundström (1996). I am satisfied with the results of the research and I am glad that the sources I have found verify my own theories about music's understated value in schools and that music is really a necessary tool to help learning, community and identity creation. Regrettably I have not found any theories that take an opposite stance to my views. Through my research I have found that music can benefit most students, not all because everyone has different needs - but many, in their learning process. Music, for example, helps with a new means of expression for students. I have also found that music increases the cohesion and creates community in groups where the participants reveals new sides to each other - something that creates a strong and secure group. The music gives students the opportunity to try different roles - it strengthens the students' personalities and helps them in their identity formation.

Ett av skolans uppdrag är att bedriva en interkulturell undervisning som främjar ett mångkulturellt klassrum och samhälle. Trots detta finns omfattande forskning som tyder på att ämnesinnehåll och läromedel har en eurocentrisk utgångspunkt. Vårt syfte är att finna strategier för hur historielärare kan genomföra en identitetsskapande interkulturell undervisning utifrån styrning och tillgängliga läromedel. Genom studien finner vi användbara strategier för att bedriva en undervisning som matchar skolans interkulturella uppdrag. Kvalitativa intervjuer med fyra historielärare i två olika högstadieskolor, i två olika kommuner, användes för att se hur det interkulturella uppdraget kunde genomföras i praktiken. Intervjuerna analyserades med hjälp av Johanssons teorier om interkulturell historisk kompetens och Johanssons modell om interkulturell undervisning med teorier från Dunn, Nordgren, LaSpina och Banks. Resultaten har analyserats utifrån den orienterande kompetensen i historiemedvetandet, kopplat till en genetisk eller genealogisk utgångspunkt för undervisningen. Resultatet visar att lärarna har en vilja att bedriva en interkulturell historieundervisning och studien finner flera möjliga strategier som utifrån de teoretiska ramverken klassas som interkulturella. Studien finner även att lärarna upplever svårigheter för detta, kopplat till deras tillgängliga läromedel, tid och centrala styrningar.

I detta arbete görs en läromedelsanalys av fördelningen och framställningen av kvinnor och män i historieläromedel från årskurserna 4–6 upp till gymnasiekurserna Historia 2–3. Arbetets genomförs genom två undersökningsmetoder. Den första är en kvantitativ metod för att få resultat om fördelningen. Den andra är en kvalitativ metod för att få resultat om framställningen. Frågorna som utformats är kopplade till fördelningen, framställningen och hur vidare dessa förändras under elevernas resa genom skolgången. Resultatet visar att kvinnorna får mindre utrymme ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. I diskussionen tas resultatet upp i relation till bland annat elevers identitetsskapande och historiebrukets olika aspekter.

Denna studie undersöker ur ett intersektionellt perspektiv karaktärer i 37 bilderböcker som ingår i ett bokpaket som alla Malmö stads förskolor fick ut år 2016. Syftet är att förstå vilka möjligheter till identifikation dessa böcker ger barnen. Metoden som används är kvalitativ textanalys, vilken grundas ett hermeneutiskt perspektiv. Analysmetoden är inspirerad av den hermeneutiska cirkeln och sambandet mellan förståelse och förförståelse. I analysen har text och bild setts som en enhet – en ikonotext och textanalysen har alltså innefattat inte bara text utan också bild. I de alla de 37 böckerna har en överstiglig analys gjort av huvudkaraktärerna och sedan har fem böcker analyserats mer ingående utifrån olika intersektionella aspekter såsom genus, kön, etnicitet, funktion, sexualitet med flera.I resultatet gick att utläsa att genus är den intersektionella aspekt som bilderboksskaparna har fokuserat på då många karaktärer ur ett genusperspektiv är komplext framställda. Könsfördelningen bland huvudkaraktärerna var relativt jämt fördelad mellan pojkar och flickor, men icke-könade karaktärer utgjorde endast en ungefärlig tiondel. Majoriteten av huvudkaraktärerna var vita och endast i tre böcker förekom karaktärer med någon form av funktionsvariation. Endast i en bok förekom samkönat föräldraskap, men ensamstående föräldrar förekom något mer frekvent. Dock var den familjekonstellation som oftast förekom kärnfamiljen.