Humans were made to move. Many hours in front of a screen leads to stiff bodies and a diminished bodily awareness. The aim of this project was to explore how technology can serve to increase our body awareness and adapt to our physical conditions in everyday life with focus on office spaces. The study is explorative with a user-centered approach and a focus on embodied prototyping, where the user is a subject of design. Data was collected with recordings, interviews, and workshops. Reflexion-on-action, prototyping and iterations lead to the final outcome. The final concept is a wearable that encourage people to move and stretch out more often and spontaneously throughout the day. It does so by vibration patterns along your spine and shoulders. The idea of this concepts is to make people move often and regularly during the day; to react spontaneously to a reminder from the body, mediated by the vibrations. The system is thought to be self-awarding; if it feels good to stretch out, to extend the arms, to move – then you will want to do it again.

IT- och IKT-kompetens utgör en stor del av såväl internationell som svensk utbildningsforskning och enda sedan 60-talet har regeringen gjort satsningar med ändamål att förbättra lärares och elevers kompetens inom dessa områden. Den internationella strävan är att läroplaner införlivar mål för förbättrad IT- och IKT-kompetens, för att förbereda elever inför en arbetsmarknad som alltmer kräver teknologiska kompetenser. I den svenska forskningen har det visat sig att användningen av IT i den svenska skolan har ökat märkbart de senaste åren. PISA-undersökningen har visat att Sverige har låga resultat i problemlösning och att dessa resultat samvarierar med hög användning av IT. Vidare kompetensutveckling behövs och lärare bör anpassa sin undervisning utefter de teknologiska verktygens närvaro i den svenska skolan. Flipped Classroom är en undervisningsmetodik som innebär en betydande omordning av aktiviteter i den klassiska undervisningen, med avseende på vad som sker i klassrummet och vad som sker utanför klassrummet. Vidare ämnar metodiken att tydligt integrera digitala materiel i undervisningen. Framtida forskning bör undersöka hur Flipped Classroom-lärare väljer att utforma deras videoföreläsningar och övriga datorbaserade instruktioner. Detta examensarbete söker finna svar på hur och i vilket syfte Flipped Clasroom-lärare i de naturvetenskapliga ämnena använder digitala materiel i sin flippade undervisning samt ge en överblick av dessa. Tre naturvetenskapliga ämneslärare som använder Flipped Classroom har intervjuats. Det är alltså intervjuerna som utgör den empiriska grunden för detta arbete. Vidare innefattar detta arbete en konstruktion av en lämplig modell för att karaktärisera Flipped Classroom-lärares användning av digitala materiel. Karaktäriseringen indikerar att övervägande del av de digitala materielen används för datorbaserad instruktion utanför klassrummet. Totalt sett utgör 57 % datorbaserad instruktion och 30 % elev-centrerade aktiviteter i klassrummet. Resterande 13 % består av digitala materiel som till övervägande del består i mjukvaror för automatisk rättning av prov. För de intervjuade lärarna gäller att övervägande del av samtliga materiel används för att förmedla det centrala innehållet i respektive kurser. Men individuella skillnader finns. Totalt sett så utgör ungefär 52 % av samtliga materiel, användingsområden som ämnar att elever antingen ska återge kunskap eller lagra den i långtidsminnet. Det visar sig också att större delen av dessa användningsområden samtidigt innebär omfattande förändringar av undervisningsmoment.

Remotely-controlled technologies are no longer limited to military applications, such as unmanned military airborne weapons or explosive diffuser robots. Nowadays we can see more and more of remotely controlled devices used as medical equipment, toys, and so forth. One of the most recent areas of interest is robotic telepresence, also known as Mobile Robot Presence (MRP), which provides the ability to interact socially and professionally with other people and even objects in remote locations. One of the known issues with using remotely-controlled devices is the cognitive overload which their operators (pilots) experience and MRP pilots are no exception. However, despite vast research on different ways to address this in military or medical scenarios, little has been done regarding MRPs. This thesis study aims to make a contribution in closing that gap by suggesting a method, developing a prototype implementing it; then conducting an empirical assessment of the method and the prototype as a part of a broader study on MRP, supported by Swedish Research Council. I have suggested a method comprised of a Secondary-task (ST) method and Subjective Rating Scales (SRS), in which the latter act as an evaluation method for the former. Both of them were used in an overarching study in search for the best control device amongst four chosen devices. I collected and analyzed secondary task performance data (e.g. response time, error rates), subjective user ratings, explicit rankings, and observations recordings. My analysis of the collected data shows that using a monitoring and response face recognition secondary task is a plausible method for the assessment of MRP pilot’s cognitive load.

Studien utgick från vårdnadshavares konstruktioner av digital teknik och digital teknik­användning. Syftet med studien var att synliggöra hur vårdnadshavare konstruerar den digitala tekniken som omger dem och deras barn i vardagen samtidigt som de själva konstrueras av samhället. Syftet var även att diskutera dessa konstruktioner i relation till förskolans uppdrag. Genom att ett social­-konstruktionistiskt perspektiv antogs var det vårdnadshavarnas tal som analyserades i studien. För att synliggöra detta användes en kvalitativ semistrukturerad intervju där sex vårdnadshavare deltog. Resultatet visade att det finns många olika konstruktioner bland deltagarna. Övervägande del av vårdnadshavarna var positiva till digital teknik och digital teknikanvändning. I resultatet framgick dock att det bland annat fanns en gemensam oro bland informanterna över att barnen kan stöta på olämpligt innehåll genom digital teknik.   En av de slutsatser som kunde dras var att vårdnadshavarnas konstruktion av digital teknik på-verkar barnens erfarenheter om, och tillgänglighet till den. Som förskollärare är det en viktig aspekt att vara medveten om. Förskolans uppgift blir således att komplettera hemmet för att ge alla barn en likvärdig ram för utveckling och lärande.

This thesis is about two different theoretical interpretations of objects and object-orientation in design of health care information systems – the interpretations of Activity Theory/Developmental Work Research and Computer Science respectively. One motive to my interest in objects of work and software, is to better understand the problems and possibilities in an inter¬dis¬ciplinary research project. With an origin in 2001, a Wound Care Project began as a joint R & D endeavour with the initial idea of utili¬zing digital photos. Soon, an information system (“Hedvig”) was developed for the purpose of managing digital photos and related treatment records on wounds. Later, this work expanded in creation of a distributed information system (“Helar”), a digital prototype for support of wound care treatment. Eventually, the thesis is summing up reflections related to the object concepts. AT/DWR has its strength in analysis and design of required change in a work practice but is still weak in method and techniques for support of making specific computa¬tional systems. In a way this shortcoming is thought of to be balanced by the technological CS discipline of which one of its main forces is to develop theory and practice for construction of computational information systems. This thesis suggest, in the inter¬dis¬ciplinary field of Health Care Information Systems Design, a further developed object con¬cept, and related scenarios and use cases, as a way of taking advantage of a combination of those two different strengths. / Avhandlingen handlar om två olika teoretiska tolkningar av objekt och objektorientering i design av informationssystem för hälso- och omvårdnadsarbete - tolkningar utifrån verksamhetsteori/utvecklande arbetsforskning (activity theory/developmental work research: AT/DWR) å ena sidan och datavetenskap (computer science: CS) å den andra. Ett motiv för mitt intresse för objekt i arbete och i programvara, är att bättre förstå problem och möjligheter i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt. Med en början i 2001, startade ett sårvårdsprojekt som ett forsknings- och utvecklingsarbete med den initiala idén att nyttja digitala foton, och snart utvecklades ett informationssystem ("Hedvig") för syftet att hantera digitala foton och annan relaterad behandlingsdokumentation för sårvård. Senare expanderade detta arbetet i skapandet av ett distribuerat informationssystem ("Helar"), en digital prototyp för stöd av sårbehandlingsarbete. Denna avhandling summerar reflektioner relaterade till objektbegreppen. AT/DWR har sin styrka i analys och design av efterfrågad förändring av en arbetspraktik, men är fortfarande svag i metod och tekniker för att stödja skapandet av specifika datorsystem. På ett sätt är det här tillkortakommandet tänkt att balanseras av den teknologiskt datavetenskapliga disciplinen, där en av dess främsta drivkrafter är att utveckla teori och praktik för konstruktion av datoriserade informationssystem. I det tvärvetenskapliga fältet av design av informationssystem för hälso- och omvårdnadsarbete, föreslår denna avhandling fortsatt utveckling av objektkoncepten, och utveckling av de relaterade "scenarios" och "use cases", som ett sätt att dra fördel av en kombination av dessa två olika förtjänster, som de olika disciplinerna står för. objekt, objektorientering, sårvård, digitala foton, verksamhetsteori, datavetenskap, informationssystem

Swedish healthcare are in need of radical changes to meet the requirements from both the government and the patients to create organisational working methods that better support the patients through their healthcare processes. Digitalization of patient data has been going on for decades in order to increase participation and understanding among patients in their care processes. However, availability of information does not ensure understanding. Therefore, resources should be devoted to create conditions to enable participation. The purpose of this study is to explore how visualization of patient data in the patient’s journal can affect the consultation in the encounter between the doctor and the patient. Qualitative interviews were conducted with both patients and doctors. The study suggests that a visualized digital journal could represent a educational tool and contribute to a greater understanding between the patient and the doctor, required that it’s features correspond rather comlex visualization. According to this study, greater understanding in the patient would reasonably generate more and different questions than today, which would not necessarily improve the efficiency in the konsultation. According to the study, greater understanding in the patient would reasonably generate more and different questions than today, which would not necessarily improve the efficiency in the konsultation. Furthermore, a visualized patient's journal may influence the salutogenic effect in the care process why demands regarding the way the resource should be used has to be established.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan.

Applikationer har blivit en tillgång för att utveckla elevernas kunskaper inom taluppfattning. Men innehåller applikationer didaktiska eller pedagogiska styrkor som andra läromedel inte innehåller? Vilka matematiska kunskaper är möjliga att utveckla genom att spela en applikation inom området? Med dessa frågeställningar tog denna studie avstamp som syftar till att studera applikationers layout och innehåll inom taluppfattning. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där 39 applikationer har analyserats genom en analysmodell. Alla applikationerna används av elever i förskoleklass eller grundskolans tidigare år 1–3 någonstans bland landets grundskolor inom ramen för matematikundervisningen. Studien visar att applikationerna är utformade med en layout som har en stimulerande och intresseväckande effekt hos eleverna. Applikationernas möjlighet till individuell direkt återkoppling kan dessutom bidra till att elevernas motivation ökar. Vilket matematiskt innehåll som applikationerna erbjuder varierar. De områden inom taluppfattning som minst antal applikationer behandlar är mönster och rimlighetsbedömning. Däremot erbjuder delar av applikationerna möjligheten att utveckla elevernas aritmetiska kunskaper. / Applications have become a resource for developing students' knowledge in number sense. But do applications have didactical or educational strengths that other teaching materials don´t? What mathematical skills are possible to develop by playing an application in the field? With these questions, this study took off with the aim to study applications' layout and content within number sense. The study was conducted thru a qualitative content analysis, where 39 applications were analyzed by a framework. All applications are used by students in pre-school or primary school's somewhere among the country's elementary schools within the framework of mathematics education. The study shows that the applications are designed with a layout, that has a stimulating and interesting effect on the students. What mathematical skills these applications contains varies. Patterns and reasonability are the two most uncommon components of number sense apparent in the applications. However a large part of the applications develop the students' arithmetic skills.

Syftet med studien är att undersöka hur programmering för matematisk problemlösning kan integreras i matematikundervisning i årskurs 7-9. Skolverket har nyligen ändrat kursplanen för matematik så att programmering för matematisk problemlösning inkluderas i det centrala innehållet. För att undersöka syftet genomfördes studien i två delar. Lärare med programmeringskompetens intervjuades om hur de anser att programmering för matematisk problemlösning kan integreras i matematikundervisning. Två programmeringsverktyg undersöktes för att få svar på vilka möjligheter till arbete med matematisk problemlösning programmeringsverktyg erbjuder. Resultaten analyserades utifrån Bernsteins teori om klassifikation och inramning och visar att det finns många olika sätt att integrera programmering i matematikundervisning. Stora möjligheter finns för integrering av programmering för matematisk problemlösning med det centrala innehållet i kursplanen för matematik. Olika verktyg, uppgifter och arbetssätt erbjuder olika pedagogiska möjligheter.

People engage with multiple online services and carry out a range of different digital transactions with these services. Registering an account, sharing content in social networks, or requesting products or services online are a few examples of such digital transactions. With every transaction, people take decisions and make disclosures of personal data. Despite the possible benefits of collecting data about a person or a group of people, massive collection and aggregation of personal data carries a series of privacy and security implications which can ultimately result in a threat to people's dignity, their finances, and many other aspects of their lives. For this reason, privacy and transparency enhancing technologies are being developed to help people protect their privacy and personal data online. However, some of these technologies are usually hard to understand, difficult to use, and get in the way of people's momentary goals. The objective of this thesis is to explore, and iteratively improve, the usability and user experience provided by novel privacy and transparency technologies. To this end, it compiles a series of case studies that address identified issues of usable privacy and transparency at four stages of a digital transaction, namely the information, agreement, fulfilment and after-sales stages. These studies contribute with a better understanding of the human-factors and design requirements that are necessary for creating user-friendly tools that can help people to protect their privacy and to control their personal information on the Internet. / People engage with multiple online services and carry out a range of different digital transactions with these services. Registering an account, sharing content in social networks, or requesting products or services online are a few examples of such digital transactions. With every transaction, people take decisions and make disclosures of personal data. Despite the possible benefits of collecting data about a person or a group of people, massive collection and aggregation of personal data carries a series of privacy and security implications which can ultimately result in a threat to people's dignity, their finances, and many other aspects of their lives. For this reason, privacy and transparency enhancing technologies are being developed to help people protect their privacy and personal data online. However, some of these technologies are usually hard to understand, difficult to use, and get in the way of people's momentary goals. The objective of this thesis is to explore, and iteratively improve, the usability and user experience provided by novel privacy and transparency technologies. To this end, it compiles a series of case studies that address identified issues of usable privacy and transparency at four stages of a digital transaction, namely the information, agreement, fulfilment and after-sales stages. These studies contribute with a better understanding of the human-factors and design requirements that are necessary for creating user-friendly tools that can help people to protect their privacy and to control their personal information on the Internet.