Den här studien granskar och analyserar aktuella läroböcker i historia i årskurs 1-3, Boken om SO och SO-boken. Med studien vill vi bidra med ökad kunskap och jämföra hur historieämnet framställs i aktuella läromedel inriktade till årskurs 1–3 samt hur de lever upp till de kunskapskrav som anges i Lgr 11. Detta görs genom fyra forskningsfrågor: Hur används illustrationer i respektive läromedel; Hur används språket i respektive läromedel; Hur synliggörs innehållsliga samband mellan den skriftliga texten och illustrationerna?; Hur är kursplanen i historia kopplad till respektive läromedel? I bakgrunden presenteras läroböckernas användning och deras roll i den didaktiska undervisningen, hur illustrationer i läromedel används, kursplanen i historieämnet och slutligen beskrivs ämnesspråk och vardagsspråk. I tidigare forskning presenteras läromedel i historia, forskning inom generella läromedel och hur forskningen ser ut inom historiedidaktik och utbildningen i historia. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt socialsemiotik. Metoden som används är en kvalitativ läromedelsanalys där vi tagit fram en analysmodell som inspirerats av Daniel & Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Resultatet visar att de analyserade läromedlen använder illustrationer på liknande sätt men storleken och placeringen på illustrationerna skiljer sig åt. Läromedlen använder sig av samma tempus, genre och berättarperspektiv. När det kommer till vardagsspråk och ämnesspråk förekommer fler förklaringar av svåra ord i SO–boken vilket enligt studiens tidigare forskning är betydelsefullt för att få en bredare medvetenhet. Båda läromedlen har ett visst samband mellan illustrationerna och texten men det kräver att läsaren får tid att studera illustrationerna då det inte alltid är en självklarhet vad de vill förmedla. Sammanfattningsvis är både Boken om SO och SO–boken likvärdiga i hur de väljer att utrycka sig i illustrationer samt text, de kopplas även till samma centrala innehåll och kunskapskrav från läroplanen. Utifrån den kvalitativa analysen har studiens forskningsfrågor besvarats och den visar att det finns små skillnader i de analyserade läroböckerna och att de behöver sättas in i ett socialt sammanhang för att ge eleverna en ökad förståelse av hur illustrationer och texter hänger samman.

Den här studien utgår från en kombinerad enkät- och intervjustudie där vi undersöker vilken betydelse de olika bokformerna kapitelbok och bilderbok har för att främja elevers vilja att lyssna till högläsning i skolan. Som ett komplement till detta vill vi se vilken betydelse delaktigheten i valet av bokform har för att främja elevers vilja att lyssna till högläsningsboken. Studien utgår från en trianguleringsmetod där en kvalitativ och kvantitativ metod sammanflätas för att ge ett brett perspektiv på fenomenet. Den empiriska materialinsamlingen görs genom enkätundersökningar med elever i förskoleklass och årskurs ett, samt intervjuer med bibliotekspedagoger, grundskollärare och förskollärare. Studien utgår från en fenomenografisk metodologi där högläsning som fenomen granskas utifrån olika perspektiv. Detta analyserar vi sedan utifrån en kognitivistisk referensram. Studiens resultat framhåller att elever ofta lämnas utanför valet av bokform och att lärare gärna väljer kapitelboken under ett högläsningstillfälle, då den anses enklare att tillämpa i en större grupp. Därtill framkommer hur pedagoger undviker att visa böckernas bilder. De anser att illustrationer stör elevernas förmåga att själva fantisera och skapa inre bilder, trots att forskningsresultat visar illustrationens förmåga att stärka utvecklingen av både fantasi och tredjepersonperspektiv.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka barndiskurser som blir synliga i de olika illustrationerna och hur Tummelisa förändrats över tid. För att få syn på vilka barndiskurser som illustrerats har jag valt sju olika svenska utgåvor från olika tidsperioder som sträcker sig mellan år 1907, då Elsa Beskows bilderbok gavs ut och år 2021 då den senaste versionen av Tummelisa illustrerad av Anna Höglund gavs ut. Som metod har jag valt semiotisk bildanalys för att analysera de olika illustrationerna. Frågeställningarna jag har förhållit mig till för att kunna uppnå studiens syfte har varit följande: Vilka barndiskurser blir synliga i de olika illustrationerna av Tummelisa? Finns det skillnader på hur Tummelisa illustreras i böckerna beroende på vilken tidsperiod boken illustrerades? I så fall vad för skillnader? Studien visar att variationen i illustrationerna av Tummelisa är bred, allt från ett litet avklätt barn nästan könlös till en figur med kvinnliga former. Vissa illustratörer väljer att medvetet lyfta fram hennes brister, det lilla barnets utsatthet och hjälplöshet. Medan i vissa böcker blir hennes utveckling mer tydlig och hon går från ett utsatt barn till en hjältinna. Jag har kunnat utläsa flera olika diskurser om barn i de olika utgåvorna, det ideala barnet, det naturliga barnet, det kompetenta barnet, det ensamma barnet, det sårbara barnet och diskursen om vuxenbarnet. Alla dessa diskurser finns samtidigt, de skapas hela tiden i relation till vårt sätt att tänka och tala om barn.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur Hans Rosling i sina TED Talks använder bildspel och vilken funktion de fyller i hans presentationer. Genom att analysera Roslings bildmaterial i TED-föreläsningen ”The best stats you’ve ever seen” (2006) med utgångspunkt i Perelmans och Olbrechts-Tytecas argumentationsmodeller exempel och illustrationer har uppsatsens mål varit att svara på tre frågor: (1) på vilket sätt argumenterar Rosling i sina föreläsningar? (2) hur bidrar det visuella i föreläsningarna till argumentationen? och (3) finns skillnader mellan hur programmet Gapminder World och de ”vanliga” bildspelsbilderna fungerar i argumentationen? Analysen visar att Rosling i hög grad använder sitt bildmaterial för att driva argument med argumentationsmodellen exempel, men också med argumentationsmodellen  illustrationer. Detta gäller främst när Roslings bildspel visar animerade diagram i Gapminder World. Till viss del kan metaforiska visuella framställningar återfinnas vilka också kan ses som argumenterande. När bildspelet till största del består av text fyller det visuella inte någon argumenterande funktion utan förtydligar och stödjer främst Roslings muntliga framförande. Genom denna analys kommer uppsatsen fram till att det visuella bidrar till att driva argumentationen framåt på ett lättförståeligt sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 4 använder tidigare erfarenheter när de skapar en egen illustration av vattnets kretslopp, och när de resonerar utifrån en färdig modell av detsamma. Undersökningen är gjord i form av fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att eleverna kan använda sina erfarenheter för att skapa en egen modell. I sitt ritande och i sina diskussioner visar de bland annat insikt om att en modell är en förenkling av verkligheten. När eleverna resonerar om en färdig illustration av vattnets kretslopp tycks de ha svårare att se den som en modell. Exempelvis uttrycker eleverna tvivel om att vattnet i bilden kan vara ett hav, eftersom det är så litet i förhållande till resten av bilden. Resultatet visar på lärprocessens betydelse. Elevernas aktivitet och egna skapande verkar leda till insikter som de inte lika tydligt ger uttryck för när de resonerar utifrån den färdiga läroboksillustrationen. Eleverna visar också en nyfikenhet när deras erfarenheter motsäger det lärobokens modell visar. De ställer frågor som antyder att de är redo att förstå och lära sig mer om vad som kännetecknar en modell.

Vi omges ständigt av ljus i vår vardag, det finns naturligt ljus samt artificiellt. Även under de grå dagarna finns det ljus och dess närvaro är alltid där även om den inte alltid är som klarast. I detta kandidatarbete beskrivs ljuset ur olika synvinklar, men framförallt hur Rembrandt och impressionisterna i sina konstverk använt ljuset i sitt skapande. För att få en bredare syn på vår process tar vi hjälp av de två begreppen “fluid” och “fire” som kommer från aktör-nätverksteori (ANT). Utifrån den teoretiska delen av arbetet skapas en gestaltning i form av digitala illustrationer med budskapet “våga vara dig själv”. Detta görs i form av olika porträtt där ljuset ligger i fokus inte bara i ljussättningen utan även som en helhet. Med hjälp av den teoretiska och praktiska delen av kandidatarbetet har det framgått att frågeställningen “Hur kan man med illusionen av ljus skapa ett porträtt med digitala medier?” kan besvaras på olika vis, då vi illustrerat ljuset med olika uttrycksätt och visuella språk. / We are constantly surrounded by light in our daily lives, there’s natural and artificial light. During cloudy days there is light and it’s presence is always there even if it’s not the clearest. In this bachelor thesis we examine the light from different angles, but above all how Rembrandt and the impressionists in their artwork used the light. To get a broader view of our process, we use the two terms "fluid" and "fire" from actor-network theory (ANT). Based on the theoretical part of our work, we created digital illustrations with the message “Dare to be yourself”. This is done in the form of various portraits, where the light is in focus not only in the lighting but also as a whole. With the help of the theoretical and practical part of the bachelor thesis we are shown that the question "How can one with the illusion of light create a portrait with digital media?" can be answered in different ways, as we illustrate light with different expressions and visual languages.

This study examines how illustrations are used to introduce the concept of multiplication in Swedish mathematics textbooks intended for use with 2nd grade students. The aim is to find out how instructions and tasks are supported by illustrations by using a sociocultural perspective on learning with focus of mediating artifacts. The findings are compared to research in the field of mathematics didactics, where the importance of teaching multiplicative structures to primary school students is emphasized. With a method that categorize illustrations, insight is gained into how well they connect to the subject content, and in addition if they show additive or multiplicative multiplication. This study also looks into the extent that students are being instructed and encouraged to illustrate their answers to the textbook assignments. Results from the analyses of four 2nd grade mathematics textbook series, show that illustrations are used to a large extent to support text and numbers in introducing multiplication, but that all books contain pictures that contradict the subject content. The results also show that the majority of the illustrations demonstrate multiplication as repeated addition. Furthermore, this study suggests that when students are encouraged to draw pictures themselves, they are in most cases not given support and instructions to draw multiplicative multiplication. Based on earlier research within this field, as well as the findings of this study, it is argued that the dominant focus on repeated addition in illustrations can trap students in patterns of additive reasoning. This can interfere with their perception and comprehension of multiplication structure, and lead to limitations of students’ further development and understanding of mathematic concepts.

Litteraturstudien behandlar dels lässtrategier vid läsförståelse dels vilka förmågor som enligt forskning är väsentliga hos eleven för att en elev ska anses vara en läsare med god förståelse. Bakgrunden till innehållet är att det har pågått diskussioner angående elevers svaghet inom just det specifika området. Syftet med litteraturstudien är därför att ta reda på vad forskning säger angående hur barn utvecklar sin förmåga att förstå läst text, sin läsförståelse, samt vilka strategier som underlättar processen på en metanivå. Studien baserar sig på vetenskapliga artiklar och resultatet visar på att det är viktigt att eleven har tillägnat sig strategier vid läsförståelse som hen kan använda, samt att textsamtal är en bra metod. Slutsatsen utifrån denna litteraturstudie är att strategier är viktigt inom läsförståelse och att läraren spelar en stor roll för elevernas utvecklade läsförståelse. Vidare forskning som skulle vara intressant att bedriva handlar om vilka strategier och hur många av strategierna som skulle kunna användas på lågstadiet i läsförståelse.

Syftet med den här studien är att undersöka och kritiskt granska de illustrativa representa­tionerna i Favorit Matematik 2A och Eldorado 2A, inom momentet multi­plikation. Genom begrepp från variationsteorin analyseras illustrationer och hur dessa samspelar för att synliggöra vanliga svårigheter inom multiplikation. Med utgångs­punkt i variationsteorin har illustrationerna analyserats utifrån de fyra variations­mönstrena; kontrast, separation, generalisering och fusion. Resultatet av studien visar att det förekommer flest informativa illustrationer i de två analyserade läroböckerna. Det framkommer också att de vanligaste variationsmönstren i informativa och mixade illustrationer är separation och generalisering. Utifrån studiens analys och diskussion framkommer det att båda läroböckerna använder illustrationer som främjar ett additivt tänkande, men endast en av läroböckerna använder sig av någon slags multiplikativ illustration som uppmanar till ett multiplikativt tänkande. Slutsatsen av studien är att läroböckerna använder sig av olika illustrationer, trots att de ska för­medla samma lärandeobjekt. Det bidrar till att olika variationsmönster kan uppstå och därigenom sker lärandet på olika sätt. Likaså kan en slutsats dras utifrån att inte alla illustrationer innehåller ett variationsmönster, illustrationen kan dock ändå bidra till lärande.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka två läroböcker i ämnet religion för årskurs 4–6, som tillämpas i svenska klassrum idag. Läroböckerna, Utkik Religion 4–6 och PULS Religion 4–6, anaglyseras ur ett multimodalt perspektiv då interaktionen mellan illustrationer och tillhörande text undersöks. Studien syftar även till att jämföra skillnader som förekommer i interaktion mellan de valda läroböckerna. Metoden som tillämpas i studien är en kvalitativ läromedelsanalys utifrån teorier om multimodalitet och en analysmodell. Den valda analysmodellen går under namnet Ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter och är utvecklad av Danielsson och Selander (2014). Resultatet från de båda läroböckerna visar att majoriteten av illustrationerna och tillhörande text interagerar med varandra samt att illustrationerna informerar läsarna om textinnehållet. I texterna förekommer ord eller meningar som kan kopplas till tillhörande illustrationer och detta skapar ett samspel mellan illustration och text. Det är endast ett fåtal illustrationer som inte samspelar med tillhörande text och detta kan skapa missförstånd hos läsaren. Dessa illustrationer föreställer inte någon eller något som står i den skrivna texten, således blir det svårt för läsaren att begripa budskapet som illustrationen vill förmedla. Antal illustrationer, i både läroböckerna, varierar en hel del. I vissa kapitel förekommer det flera illustrationer, medan det endast finns ett fåtal i andra. Även förekomsten av tecknade och fotografiska illustrationer varierar i de olika kapitlen i båda läroböckerna. I läroboken Utkik Religion 4–6, förekommer det fler fotografiska bilder än tecknade illustrationer. I läroboken PULS Religion 4–6, förekommer det istället fler tecknade illustrationer än fotografiska. Då det förekommer illustrationer i läroböcker, både tecknade och fotografiska, resulterar det i att elevers kritiska tänkade och meningskapande utvecklas. Detta sker då eleverna beskådar de olika typerna av illustrationer och försöker koppla det till texterna.