Arbetet syftar till att undersöka vilken av de två bildstilarna ikoner och genomarbetade illustrationer som förmedlar en starkare begriplighet i ett seriellt bildberättande och på så sätt skulle kunna visa hur man på bästa sätt förmedlar viktig hälsoinformation.  Detta för att ta fram tydliga riktlinjer som underlättar skapandet av seriellt bildberättande instruktioner för att förmedla viktig information. Syftet utforskades genom en gestaltningsprocess som ledde fram till två prototyper i två bildstilar. Dessa prototyper har sedan provats ut på målgruppen genom metoderna Think-aloud protocol och intervju.  Resultatet visar att instruktioner som använder genomarbetade mer realistiska illustrationer tillsammans med rörelsepilar kan ge en starkare begriplighet i ett seriellt bildberättande. Ur resultatet framkom också att en instruktions bildstil kan ha en stor påverkan på hur seriös instruktionen upplevs i sin helhet, då instruktionerna som endast innehåller genomarbetade illustrationer upplevdes mer som en färdig produkt och drog till sig mer uppmärksamhet vilket medförde ett större intresse av att titta närmare på illustrationerna, än instruktionerna med enbart ikoner, vilket kan vara av värde när det kommer till att skapa informationsmaterial som förmedlar viktig hälsoinformation såsom instruktioner om handtvätt, för att på så sätt minska smittspridning. This thesis aims to investigate which of the two image styles icons versus elaborate illustrations conveys a stronger comprehensibility in serial image-telling and in this way could show how best to convey important health information. This is to develop clear guidelines that facilitate the creation of serial image-telling instructions to convey important information. The purpose was explored through a design process that led to two prototypes in two image styles. These prototypes have then been tested on the target group through the methods Think-aloud protocol and interview. The results show that instructions that use elaborate more realistic illustrations together with movement arrows can provide a stronger comprehensibility in a serial image-telling. The results also showed that an instruction's image style can have a great impact on how serious the instruction is experienced in its entirety, as the instructions that only contain elaborate illustrations were perceived more as a finished product and attracted more attention. This led to a greater interest in looking more closely at the illustrations, than the instructions with only icons. This can be of value when it comes to creating information materials that convey important health information such as instructions on hand washing in order to reduce the spread of infection.

Sammanfattning Denna studie syfter till att bidra med kunskap om hur bilderboken och dess illustrationer kan verka som ett främjande verktyg i förskollärarens arbete med kemiundervisning och kroppslig energiomvandling. Genom en kvalitativ bildanalys ur ett semiotiskt perspektiv så har denna studie hämtat sitt underlag i fyra bilderböckers illustrationer. I dessa bilderböcker så analyserades illustrationens denotation, direkt observerbara fenomen och konnotation, illustrationens dolda budskap, gällande energiomvandlingar i kroppen. Resultatet visar på att denotation kan visa på kopplingar till kroppens energiomvandling. Illustrationens denotation visar en tydlig humörskiftning hos böckernas karaktärer tack vare illustrerade ansiktsuttryck bland annat. Genom konnotation så talar illustrationen om att något sker i kroppen när den får mat i sig alternativt när den leker och rör på sig. Detta tack vare de sinnesskiftningar och ansiktsuttryck som illustrationens denotation visar. Såväl observerbara som dolda fenomen i illustrationerna visar att energi till följd av matintag eller rörelse påverkar kroppen och visar att illustrationerna bär ett budskap som de vill kommunicera till läsaren.

The purpose of the essay was to analyse and compare four illustrations, two by John Tenniel and two by Tove Jansson, with each other. But also connect the illustrations with the era and with its painter’s personal context. The methods used in this essay was hermeneutic and Panofskys iconological analysis method, the first one with finding sources and the second, to see more sides of the illustrations. Material or sources was primarily two versions of the book Alice in Wonderland, the original from 1865 and the second one from 1966. Narrative analysis was used to put the illustrations into their context with the texts and books. The conclusion of the essay is that Tenniel and Jansson both did their own thing with the illustrations, they both used different techniques and the publishing of the two books were different because of the developments since the first book was published. They both had free hands in their depiction, which made it easier for them to do their own interpretations of the characters and the environment.

Detta är en studie om hur flickor och pojkar i tidningen Kamratposten, och hur de porträtteras i illustrationer och fotografier på omslaget av tidningen, samt i de texter som tillhör omslaget. Kamratposten är en mycket gammal tidning, grundad 1892 och dess målgrupp är flickor och pojkar i åldern 8–14 år. Syftet med undersökningen Kan formuleras: Hur gestaltas barnen i bild och text i tidningen Kamratposten, med specifikt fokus på genus och hur detta ändrats över tid.  För att besvara syftets frågeställning kommer tre forskningsfrågor att användas, dessa handlar om att se vilka situationer som flickor respektive pojkar förekommer i text och bild, om det finns några skillnader i hur flickor och pojkar porträtteras i bild och text samt om detta har ändrats över tid. Undersökningen är en kvalitativ bild och textanalys, där fem framsidor från vardera av de två analysåren 1981 och 2021 kom att analyseras. Teorierna som använts har varit gestaltningsteori och genusteori, med fokus på barn och media.  Resultatet visar att Kamratposten faktiskt är en medveten tidning som inte gör så stor skillnad på flickor och pojkar. Dock återfinns flickor mest göra lugna aktiviteter och pojkar vara mer aktiva och sportiga. I illustrationerna är den största skillnaden mellan årtalet vilka färger som används. 1981 är färgerna mörka och sorgsna medan de 2021 är färgglada. Resultatet visar att Kamratposten är en ganska neutral tidning när det gäller hur den porträtterar pojkar och flickor.

The purpose of this study is to analyze Swedish songs for children and their respective illustrations in songbooks and digital material from a gender perspective. The analyzed songs were the ten most frequently answered songs from a survey sent out to people working with early childhood education. The theoretical framework consists of gender theory where central concepts include performativity, representation, heteronormativity, the heterosexual matrix and hegemonic masculinity. This combined with semiotic theory paves the way for an analysis of both the lyrics and their corresponding illustrations. Through a qualitative analysis the study finds that there is a strong overrepresentation of male pronouns and characters in the material and that gender often is portrayed in a stereotypical way. Especially the female characters are portrayed with attributes to emphasize their gender. However the study also shows that inclusive and gender neutral representation in songs is possible and exists in a minority of the analyzed material. The study concludes that a continuous dialogue between coworkers in preschools about gender representation in songs is needed to fulfill the preschool curriculum goal to prevent reproduction of restrictive gender patterns.

No description available.

Illustrated pictures play an important role as mediators of mathematical concepts and relations in mathematical textbooks used in Swedish primary school classrooms. Theories of the meaning of semiotics for teaching and learning, as well as the Variation theory of learning, are used as a framework to investigate the critical aspects for developing multiplicative reasoning through visual presentations. In this study143 students in 3rd grade (age 9-10) participated in a test where multiplication is represented with illustrations, using both additive and multiplicative groupings. The students were also instructed to draw multiplication expressions with various visual supports. Students’ responses were analyzed by quantifying groupings based on the multiplication expressions students identify, as well as the extend of which they use additive and multiplicative visual representations and support in their own drawings. Results show indications of different properties of multiplication that can be presented in illustrations. How teacher knowledge can be used to identify the critical aspects for learning multiplication is here discussed, leading to suggestions regarding ways is which textbook pictures can be useful tools in teaching and learning.

Astronomi fascinerar många och har spelat en avgörande roll i fysikens utveckling. I det svenska gymnasiets läroplan Gy2011 ingår astronomi i kursen Fysik 2. Tidigare intervjustudier har visat att lärare som undervisar i Fysik 2 ofta ger astronomidelen låg vikt och att den ofta knyts starkt till lärobokens innehåll. Det senare gör det intressant att granska hur de aktuella läroböckerna i Fysik 2 behandlar den astronomiska delen av denna kurs. I detta arbete granskas illustrationer ur astronomikapitlen i fyra läroböcker i Fysik 2 utgivna 2012-2019. För att avgöra vilka möjligheter illustrationerna erbjuder att urskilja detaljer som är relevanta för ämnet används begreppen affordans, disciplinär urskiljning och variation. Med dessa begrepp som stöd granskas ett urval av illustrationer (ett fotografi av den variabla stjärnan RS Puppis, bilder av Krabbnebulosan i olika våglängdsområden respektive tre versioner av hubblediagrammet). En del illustrationer visar sig ha lågt pedagogiskt värde, vilket beror på att de inte valts ändamålsenligt eller på att de kopplas svagt till omgivande text. Storleken hos synfältet i de sammanlagt 42 astronomiska bilder (t.ex. fotografier) som finns i kapitlen granskas också. Synfältets bredd i bilderna sträcker sig från 0,000002' till 120 grader (med medianvärdet 12') men synfältens storlek kommenteras inte i kapiteltexterna och variationen används inte för något pedagogiskt syfte.

Avsikten med föreliggande studie är att bidra med kunskap kring elevers förmåga att förstå samt elevers uppfattning, i årskurs 1 och 2, av en åldersadekvat skönlitterär text utifrån olika sätt att högläsa. Detta gör vi genom att undersöka fyra olika sätt att högläsa där vi använder en:1) monoton röst, 2) inlevelse med rösten, 3) inlevelse med rösten samt visa illustrationer och 4) inlevelse med rösten, illustrationer och kroppsspråk. Studiens teoretiska utgångpunkt grundar sig i Vygotskijs teori sociokulturella perspektivet. Våra frågeställningar är: (1) ”Vilka skillnader och likheter finns det hos elevernas förmåga att besvara frågor i årskurs 1 och 2 när olika sätt att högläsa genomförs?” samt (2) ”Vilka skillnader och likheter finns hos elevernas uppfattningar i årskurs 1 och 2 när olika sätt att högläsa genomförs?”. Studien baseras på en flermetodsforskning där kvantitativ och kvalitativ metod har kombinerats. Den kvantitativa metoden innebar att en enkätundersökning genomfördes med eleverna, där de fick svara på frågor som grundar sig på bilderboken Pudlar och Pommes (2016). För att kunna besvara båda frågeställningarna användes även en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Vid intervjun har frågorna som ställts fokuserat på skillnader och likheter i elevers uppfattningar av de olika sätten att högläsa. Eleverna som deltog i studien var 74 elever från årskurserna 1 och 2 från fyra skolor i olika kommuner i Sverige. Resultatet från den kvantitativa enkätdatan påvisar att det är gynnsamt för elevernas förmåga att besvara frågor om illustrationer används vid högläsning. Samtliga deltagande grupper har vid intervjuerna uttryckt en efterfrågan av användning av en röst med inlevelse samt illustrationer vid högläsningen. Vilket går i linje med resultaten från de kvalitativa enkätundersökningarna sompåvisade att det är fördelaktigt att använda en röst med inlevelse samt illustrationer vid högläsningstillfällena.

Denna studie handlar om elevers upplevelse och förståelse av högläsning. Syftet är att undersöka huruvida formatet på högläsningen, ljudbok eller fysiskt högläst text, påverkar elevernas förståelse för innehållet och intresset för att lyssna. Detta har studerats genom gruppintervjuer och gemensamma diskussioner med elever i årskurs 1. Även lärare har fått delge sina tankar om de olika formaten utifrån ett frågeformulär. Resultatet i denna studie visar att förståelsen inte påverkas av vilket format som används. Däremot framkommer det att bilder och möjligheten att kunna avbryta läsningen har en positiv effekt på elevernas förståelse. Eleverna påpekar dock att det kan vara problematiskt att få någon, främst utanför skoltid, att vilja läsa för dem. De upplever att vuxna tycker att det är jobbigt och att de inte vill. Trots att forskning och lärarna i studien uttrycker samstämmighet om att högläsning skapar nyfikenhet och är språkutvecklande på flera plan upplever eleverna att dialogisk högläsning sällan finns tillgänglig.