With an ever increasing pool of theories designed to help the creator instill emotion, we’reapproaching a point where even the most stubborn audience can’t fully escape the grasp thatfilm can have on their feelings. Thanks to multidisciplinary research for the cognitive andsympathetic structures that make up emotions (Blincoe, 2011; Dolan, 2002; Ekman, 1973;Panksepp, 2004), a larger understanding for emotions has been built. In succession, anintegrative emotion model is becoming a realistic proposition (Loui & Harrison, 2014). Inthis thesis I’m suggesting that to make such a model a success, an understanding of the targetgroup is a requirement. I argue that each project has unique criteria found in the individual,rather than in the current general understanding of the human mind and body, and it’s appliedknowledge in modern design theories. This angle requires new tools, which I attempt tocreate based on Scherer’s (2001) Sequential Check Theory, in combination with establishedethnographic methods. In turn the tools will be tested on a local self-defined group as anintroduction to the workflow and data collection. To prove the model’s transdisciplinarypotential I attempt to apply this data in a real world sound design context, where this methodis hypothetically less effective than earlier stages in production, like writing. To generatequalitative data, the films, in the form of two pilot episodes of a series, will be shown to thetarget group. One episode without our theory applied, and the other with changes accordingto data collection and model directions. Rounding it out with a questionnaire regardingelicited emotion, and qualitative interviews, it stands as a sufficient base for discussion, albeitrather lacking as proof of concept. The thesis ends with a discussion of potential futureapplications where models like this one could be applied. / Med den ständigt ökande mängden teorier designade för att hjälpa skaparen att framhävakänslor börjar vi nå en punkt där till och med den mest envisa åskådaren inte kan undgågreppet som film har på våra känslor. Tack vare multidisciplinär forskning om de kognitivaoch sympatiska strukturerna som står för uppbyggnaden utav känslor (Blincoe, 2011; Dolan,2002; Ekman, 1973; Panksepp, 2004), så har det byggts en bättre förståelse kring ämnet.Därav har en integrativ känslomodell blivit en realistisk proposition (Loui & Harrison, 2014).I denna uppsats föreslår jag att för att göra en sådan modell en succé så är förståelse förmålgrupp ett krav. Jag argumenterar för att varje projekt har unika kriterier som hittas hosindividen, snarare än i den generella förståelse för sinne och kropp, och dess appliceradekunskap i moderna designteorier. Den här vinkeln kräver nya verktyg, som jag försöker skapabaserat på Scherers (2001) Sequential Check Theory, i kombination med etnografiskametoder. I sin tur så testas verktygen på en lokal egendefinerad grupp som en introduktion förarbetssättet och datasamlandet. För att bevisa modellens transdisciplinära potential försökerjag applicera datan i ett verkligt ljuddesignkontext, där metoden hypotetiskt sett är mindreeffektiv än i tidigare stadier inom produktion, som skrivandeprocessen. För att genererakvalitativ data så har filmerna, i form av två pilotavsnitt i en serie, visats för gruppen. Ettavsnitt utan applicerad teori, och ett med ändringar enligt den insamlade datan och modellensriktlinjer. Avrundas med ett frågeformulär som berör de framhävda känslorna utav avsnitten.Detta står som en tillräcklig bas för diskussion, om än aningen otillräcklig för konkreta bevis.Uppsatsen avslutas med diskussion om potentiella framtida applikationer där modeller somdenna kan florera. / HYENOR

Jämställdhetsarbetet i förskolan behöver vidareutvecklas för att motverka könsstereotypa könsmönster. Förskollärarnas medvetenhet sätts i fokus och anses väsentligt för att denna utveckling ska kunna ske. Förskollärares egna uttalanden gällande deras eget arbete med jämställdhet i förskolan, behandlas i denna studie. En studie vars syftet är att få en förståelse av förskollärares uppfattningar om arbetet med  jämställdhetsuppdraget i förskolan. Studien är kvalitativ och vi har valt att använda semistrukturerade intervjuer. Intervjuer som genomfördes i två olika kommuner i samma region, där vi  intervjuade tre förskollärarna var inom varje kommun,  totalt  sex intervjuade förskollärare från tre olika förskolor.  Transkriberingen av dessa semistrukturerade intervjuer, gav oss  ett värdefullt och rikt material att analysera. Som analysmetod använde vi en hermeneutisk teori, för att få en djupare förståelse för förskollärarna uppfattningar gällande jämställdhetsuppdragsarbetet i förskolan. Risken och problemet som vi belyser är i att eftersom förskolan är inbäddad i värden, tar förskollärarna  för givet att de arbetar med jämställdhet utan att reflektera över detta. På detta sätt reproduceras omedvetet könsstereotypa könsmönster i förskolan.  Studiens resultat, visar att förskollärares uppfattningar av jämställdhetsuppdraget och jämställdhetsarbete, handlar om att använda olika strategier för att bemöta varje barn som individ och inte utifrån barnets kön. Reflektion  och medvetenhet, framkom som viktiga redskap för detta arbete, där just reflektion,  främjar medvetenheten hos förskollärarna. Vi uppfattar medvetenhet  som väsentlig för att ett jämställdhetsarbete kan genomföras på ett adekvat sätt i förskolan. Att  kunskap ses som en viktig faktor som hjälper förskollärarna att  reflektera,  diskutera och ifrågasätta deras egna uppfattningar, tolkningar och förhållningssätt angående deras  jämställdhetsuppdrag och arbetet med detta. Trots att studien visar att det inte finns ett entydigt sätt  att uppfatta och arbeta med jämställdhet, uppfattar vi det som att  förskollärarna förhåller  ett medvetet samt neutralt förhållningssätt.  Något som gynnar utveckling av  arbetet med jämställdhet i förskolan. / <p>2020-04-02</p>

<p>The aim of this master thesis is to examine high school students’ understandings and experiences of gender equality and to critically study the formulations and the basis of the project from Save the</p><p>Children Sweden which are the basis for this master thesis. By using critical discourse analysis and gender theories the formulations and basis of the project and the interviews has been analyzed. The</p><p>analysis of the project showed neglect for intersectional perspectives and taken for granted hidden opinions about masculinities and femininities. The interviews have been conducted with four high school students, and the students felt that they attend schools which are equal between genders. The analysis of the interviews gave another picture which showed that there are a number of factors that indicate that their schools aren’t equal between genders. The analysis deal with discourses as equality between gender and the lack of equality between gender, individuality, responsibility, resistance to change and will to change.</p>

The aim of this master thesis is to examine high school students’ understandings and experiences of gender equality and to critically study the formulations and the basis of the project from Save the Children Sweden which are the basis for this master thesis. By using critical discourse analysis and gender theories the formulations and basis of the project and the interviews has been analyzed. The analysis of the project showed neglect for intersectional perspectives and taken for granted hidden opinions about masculinities and femininities. The interviews have been conducted with four high school students, and the students felt that they attend schools which are equal between genders. The analysis of the interviews gave another picture which showed that there are a number of factors that indicate that their schools aren’t equal between genders. The analysis deal with discourses as equality between gender and the lack of equality between gender, individuality, responsibility, resistance to change and will to change.

<p>Få institutioner är i lika hög grad som skolan föremål för forskning och åsikter. Alla har rätt att säga sitt när det gäller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanåt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfället är ett vidgat textbegreppstänkande. Nytt är också att individuella utvecklingsplaner ska upprättas för varje elev. ’Individualitet’ är ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om. Hans pedagogik fick fäste i den svenska skolan redan tidigt på 1900-talet. Men vad innebär begreppen ’text’ och ’individualitet’ hur behandlas de i praktiken?</p><p>Min uppsats belyser hur individuellt ett vidgat textbegrepp kan se ut vid personliga kunskapsredovisningar och hur individuellt elever reflekterar över hur de visar sin kunskap. I min första uppsats på C-nivå (Andersson 2007) inom universitetsämnet Svenska med didaktisk inriktning genomförde jag studier på sex elevers kunskapsredovisningar. Jag tydliggjorde hur dessa sex elever i årskurs sju använde text och bild när de visade sin kunskap i ett prov. I denna uppsats på D-nivå inom samma ämne, Svenska med didaktisk inriktning, behandlar jag ämnet med en fenomenografisk ansats genom att då undersöka samma sex elevers egna reflektioner kring hur de använde text och bild, d.v.s. ett vidgat textbegrepp när de visade sin kunskap. I min tidigare undersökning (Andersson 2007) gjorde jag alltså undersökningar på sex elevers provsvar där jag via text- och bildanalyser av elevernas prov granskade deras reaktioner på en lärares instruktioner och intentioner med ett prov. I denna uppsats på D-nivå undersöker jag således elevernas reflektioner över sin användning av text och bild i det prov de besvarade drygt tre månader tidigare.</p><p>Mina studier visar stor individualitet både i kunskapsredovisningar och i reflektioner. Eleverna visade alla sin kunskap på olika sätt i ord och i bilder när de fick möjlighet att använda ett vidgat textbegrepp. Reflektionerna kring användningen av text och bild varierade också mellan eleverna. Genom att använda en fenomenografisk ansats belyser och karaktäriserar jag elevernas uppfattningar av fenomenet text – bild. Dessa beskrivna uppfattningar kan anses uppfylla ett fackdidaktiskt syfte och fungera som utgångspunkter i diskussioner för att förstå hur olika elever kan uppfatta fenomenet text –bild. Larsson (1986) beskriver i boken Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi fördelarna med en fenomenografisk ansats på följande sätt: ”Med kunskap om elevernas sätt att uppfatta något kan man upprätta en kontakt – läraren kan begripa eleven” (Larsson 1986:14). Studien visar sålunda hur ett vidgat textbegrepp och individualitet tar sig uttryck i verkligheten för sex elever i årskurs sju.</p>

Den här studien är gjord för att beskriva och analysera skillnaderna och likheterna I bildpedagogiken hos den kommunala och waldorfdrivna skolan. Empirin består av två intervjuer med två rektorer tillika bildlärare i waldorfskolan och en jämförelse mellan styrdokumenten. Resultatet visar på att waldorf lägger mer tid till bild utöver bildundervisningen. / This study is made to see the difference and similarities within the art teaching between the county driven schools and the waldorf schools. The first part of the material is two interviews with two principals who is teaching art in waldorf schools. The second part is a comparison of the teaching regulating documents for the both school theories. The result is showing that the waldorf schools is using more time for art teaching outside the art subject.

Få institutioner är i lika hög grad som skolan föremål för forskning och åsikter. Alla har rätt att säga sitt när det gäller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanåt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfället är ett vidgat textbegreppstänkande. Nytt är också att individuella utvecklingsplaner ska upprättas för varje elev. ’Individualitet’ är ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om. Hans pedagogik fick fäste i den svenska skolan redan tidigt på 1900-talet. Men vad innebär begreppen ’text’ och ’individualitet’ hur behandlas de i praktiken? Min uppsats belyser hur individuellt ett vidgat textbegrepp kan se ut vid personliga kunskapsredovisningar och hur individuellt elever reflekterar över hur de visar sin kunskap. I min första uppsats på C-nivå (Andersson 2007) inom universitetsämnet Svenska med didaktisk inriktning genomförde jag studier på sex elevers kunskapsredovisningar. Jag tydliggjorde hur dessa sex elever i årskurs sju använde text och bild när de visade sin kunskap i ett prov. I denna uppsats på D-nivå inom samma ämne, Svenska med didaktisk inriktning, behandlar jag ämnet med en fenomenografisk ansats genom att då undersöka samma sex elevers egna reflektioner kring hur de använde text och bild, d.v.s. ett vidgat textbegrepp när de visade sin kunskap. I min tidigare undersökning (Andersson 2007) gjorde jag alltså undersökningar på sex elevers provsvar där jag via text- och bildanalyser av elevernas prov granskade deras reaktioner på en lärares instruktioner och intentioner med ett prov. I denna uppsats på D-nivå undersöker jag således elevernas reflektioner över sin användning av text och bild i det prov de besvarade drygt tre månader tidigare. Mina studier visar stor individualitet både i kunskapsredovisningar och i reflektioner. Eleverna visade alla sin kunskap på olika sätt i ord och i bilder när de fick möjlighet att använda ett vidgat textbegrepp. Reflektionerna kring användningen av text och bild varierade också mellan eleverna. Genom att använda en fenomenografisk ansats belyser och karaktäriserar jag elevernas uppfattningar av fenomenet text – bild. Dessa beskrivna uppfattningar kan anses uppfylla ett fackdidaktiskt syfte och fungera som utgångspunkter i diskussioner för att förstå hur olika elever kan uppfatta fenomenet text –bild. Larsson (1986) beskriver i boken Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi fördelarna med en fenomenografisk ansats på följande sätt: ”Med kunskap om elevernas sätt att uppfatta något kan man upprätta en kontakt – läraren kan begripa eleven” (Larsson 1986:14). Studien visar sålunda hur ett vidgat textbegrepp och individualitet tar sig uttryck i verkligheten för sex elever i årskurs sju.

The Swedish magazine Åter, which offers a forum for people with an interest in making a self-sufficient household, constitutes the material for this study. The magazine is exemined with an interest in finding outspoken and unspoken ideological values that may be considered as the motivation to actively choose an alternative lifestyle such as the one a self-sufficient household represents. The main interest for doing so is to elucidate any views on modernity from the many voices in the magazine. Previous studies of similar lifestyle choices have had a focus on them being a part of a social movement or a result of an enviromental awareness. This study increases the understanding of this lifestyle as being a reaction against a modernity that does not agree with their individual experiences of a meaningful existence. Several complementary theoretical perspectives have been regarded in order to examine the ample material, with main emphasis on Ulrich Beck and his notion of subpolitics and reflexive modernity. As a result, the study suggests that the magazine offers an intellectural fellowship for people interested in creating a self-sufficient household. Within that community spirit several issues are raised against the industrial modernity, as well as numerous suggestions for how to create a new, reflexive, modernity.

The purpose of this paper was to examine the concept of an individual who hangs an exhibition poster from Moderna Museet on their wall and shares it on Instagram. Questions regarding what that individual wants to tell the audience about themselves, their individuality and lifestyle, through sharing it on a public forum have been the main topic. The material was an image of a poster from Moderna Museet in Stockholm (an Andy Warhol exhibition from 1968) hanging inside someone's home. The picture was found amongst Instagram-posts that had been tagged to connect with the account @modernamuseet_butiken. At the basis of the analysis is the theoretical framework of Pierre Bourdieu concerning capital, taste, beauty and museums. The method was a qualitative social semiotic approach that began by looking at the material on a denotative and connotative level, before branching out to the social semiotic level by applying the theoretical framework. The research found that through the content it is possible to make strong connotative readings concerning the person's education, background and awareness of art and art history. A conclusion is made concerning Bourdieus work in a modern day, which says that it is possible to use it to get a fundamental understanding, but it is at the same time important to approach the theories critically, because of the fact that the lines between different social classes are getting more blurred.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka hur amerikansk nationell identitet förmedlas i populära filmer. Undersökningen sker genom att analysera tre av de populäraste karaktärerna i de fyra Avengers-filmerna. Karaktärerna som ska analyseras är Iron Man, Captain America och Thor. Benedict Andersons undersökning av hur nationell identitet och nationalism sprids med hjälp av litteratur är förutsättningen för uppsatsen. Utgångspunkten är att populärkultur påverkar tittaren och kan sprida idéer som har verkliga effekter i samhället. I analysen tar effekterna av terrorattacken mot World Trade Center en viktig plats och hur den påverkar uppfattningen av amerikansk nationell identitet i Marvel-filmer narrativt och visuellt. Innan 9/11 var amerikansk nationell identitet stark kopplad till triumfalism och exceptionalism. Trots att terrorattacken påverkar gestaltningen av amerikansk nationell identitet i popkultur så förblir Amerikansk triumfalism och exceptionalism en grundläggande del av amerikansk identitet. Samtidigt undersöks den paradoxala relationen mellan individualism och kollektivism. En gestaltning av gemenskap och individualism präglar filmerna där även regissörers påverkan kan spela roll i det hyperindustrialiserade Marvel-maskineriet.