<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare kan arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med 11 grundskollärare som undervisar elever i åldern 6-11. De centrala frågeställningarna har varit vad läs- och skrivsvårigheter är enligt de lärare vi intervjuat, vilka organisatoriska förutsättningar de intervjuade lärarna anser att de har när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter samt hur de intervjuade lärarna organiserar arbetet i klassrummet för att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar på att respondenterna är väl medvetna om vad läs- och skrivsvårigheter är. De gav många exempel på hur svårigheterna kan visa sig och hur de kan påverka elevernas skolgång. Intervjuerna visade att förutsättningarna för att arbeta inkluderat var olika på respondenternas skolor. Men flera av respondenterna hade en önskan om att få stöd i klassrummet av t.ex. fritidspedagoger, speciallärare eller specialpedagoger för att kunna arbeta mer inkluderande. Bäst verkar det inkluderande arbetssättet fungera om lärarna samarbetar eller delar klassen i mindre grupper. I sin undervisning använde sig lärarna av många olika arbetssätt, knep och hjälpmedel för att stödja eleverna med läs- och skrivsvårigheter. Flera av respondenterna betonade hur viktigt ett gott arbetsklimat och en bra stämning i klassen är för elevernas inlärning.</p>

<p>This thesis has examined the view on immigrants and their social integration within the Swedish public school system, as represented by the political scene in different types of parliamentary documents and other kinds of governmental publications, from a historical perspective. This historical view begins at the mid 1970’s, when immigration became more of a permanent reality in the Swedish society than previous times, and continues through the following decades to today’s situation.</p><p>The theoretical outlook of this work consists of theories related to integration, with a critical approach to specific pedagogical means by which the normative school separates those pupils that it cannot subdue from the so called ordinary education, and the consequences of this system in relation to the democratic values of the public school. An essential part of the theory is made out by Peder Haugs concepts regarding inclusion and exclusionary forms of social integration.</p><p>The result of the examination shows that the ideas surrounding the integration of the immigrants has been focused on first language, preparational classes and similar solutions, support and compensation, the value of knowledge, cultural diversity/cross-cultural communications and (the Swedish) language.</p><p>In conclusion, the work has tried to put the results of the examination in a broader social perspective, and discussed preparational classes as concept and organization in relation to the idea of inclusion.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i behov av särskilt stöd?</p><p>Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.</p><p>Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv. Haug menar att dessa segregerande åtgärder leder till att elever särbehandlas med tanke på att eleverna ges olika stöd. De intervjuade specialpedagogerna är dock överens om att specialundervisningen tolkas bäst utifrån ett inkluderande integreringsperspektiv, med tanke på att alla elever oavsett behov, tillhör en klass, och bara under vissa lektioner går i särskilda undervisningsgrupper. Enligt specialpedagogerna är inte specialundervisningen segregerande då det inte förekommer permanenta undervisningsgrupper på skolan. Istället strävar specialpedagogerna tillsammans med andra lärare i skolan att i första hand försöka finna lösningar som inte stänger ut elever från den reguljära klassen. Det inkluderande arbetssättet är därmed det viktigaste målet som alla i skolan försöker eftersträva, men som skolan inte riktigt har uppnått än.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare kan arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med 11 grundskollärare som undervisar elever i åldern 6-11. De centrala frågeställningarna har varit vad läs- och skrivsvårigheter är enligt de lärare vi intervjuat, vilka organisatoriska förutsättningar de intervjuade lärarna anser att de har när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter samt hur de intervjuade lärarna organiserar arbetet i klassrummet för att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar på att respondenterna är väl medvetna om vad läs- och skrivsvårigheter är. De gav många exempel på hur svårigheterna kan visa sig och hur de kan påverka elevernas skolgång. Intervjuerna visade att förutsättningarna för att arbeta inkluderat var olika på respondenternas skolor. Men flera av respondenterna hade en önskan om att få stöd i klassrummet av t.ex. fritidspedagoger, speciallärare eller specialpedagoger för att kunna arbeta mer inkluderande. Bäst verkar det inkluderande arbetssättet fungera om lärarna samarbetar eller delar klassen i mindre grupper. I sin undervisning använde sig lärarna av många olika arbetssätt, knep och hjälpmedel för att stödja eleverna med läs- och skrivsvårigheter. Flera av respondenterna betonade hur viktigt ett gott arbetsklimat och en bra stämning i klassen är för elevernas inlärning.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier är relaterade till det sociokulturella perspektivet på lärande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen består av beskrivningar av olika händelser, både mer generella skeenden men även sådant som är karaktäriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid. En av dessa var att använda sig utav gemensam arbetsplan utifrån de olika ämnenas kursplaner och mål. Ett annat var pedagogernas medvetenhet om elevernas olikheter. De andra undervisningsstrategierna var användandet av gemensamma genomgångar vid introduktionen av material, individanpassad återkoppling och stöd samt att pedagogerna gav eleverna möjligheter att få visa sina kunskaper. Det fanns även tre inkluderande undervisningsstrategier som kan ses ur ett sociokulturellt perspektiv. En av dessa strategier var att skapa goda relationer och kommunikation. De två andra var att pedagogerna styrde elevernas placeringar och grupperingar med syftet att förbättra elevernas möjligheter för samlärande samt pedagogernas medvetna användning av samlärande i undervisningen. Tyngdpunkten lades kring den kunskap om de skillnader och den variation som finns hos den enskilda individen. Det som också tydligt synliggjordes i de inkluderande undervisningsstrategier pedagogerna använde sig utav var betydelsen av att ha fungerande relationer och kommunikation med elever.

This thesis has examined the view on immigrants and their social integration within the Swedish public school system, as represented by the political scene in different types of parliamentary documents and other kinds of governmental publications, from a historical perspective. This historical view begins at the mid 1970’s, when immigration became more of a permanent reality in the Swedish society than previous times, and continues through the following decades to today’s situation. The theoretical outlook of this work consists of theories related to integration, with a critical approach to specific pedagogical means by which the normative school separates those pupils that it cannot subdue from the so called ordinary education, and the consequences of this system in relation to the democratic values of the public school. An essential part of the theory is made out by Peder Haugs concepts regarding inclusion and exclusionary forms of social integration. The result of the examination shows that the ideas surrounding the integration of the immigrants has been focused on first language, preparational classes and similar solutions, support and compensation, the value of knowledge, cultural diversity/cross-cultural communications and (the Swedish) language. In conclusion, the work has tried to put the results of the examination in a broader social perspective, and discussed preparational classes as concept and organization in relation to the idea of inclusion.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra hur specialpedagogens uppdrag uppfattas av lärare på både kommunala skolor och friskolor och om man mellan dessa skolformer kan se tydliga likheter eller skillnader. Uppsatsen består av en enkätundersökning med både kvantitativa och kvalitativa svarsalternativ gjord i en storstadskommun. Respondenterna är lärare verksamma i årskurser från f till 5. Vår undersökning har visat att lärarna från kommunal skola fått information från rektorn att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta med handledning. Istället arbetar specialpedagogen i större utsträckning med eleverna. Lärare från friskolan svarade att de fått informationen från rektor att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta direkt med elever. Trots detta visar det sig - utifrån de svar vi har fått - att specialpedagogen arbetar mer handledande. Respondenterna hade generellt svårt att se skillnad på specialpedagog och speciallärare. Uppfattningarna om uppdragen blandades ihop. Vi frågade lärarna i vår enkät om skolorna där de arbetar hade ett inkluderande arbetssätt. Det visade sig att svarande från den kommunala skolan sa sig veta att de hade det, medan svarande från friskolan inte visste om de arbetade utifrån ett inkluderat arbetssätt. Vi kan inte se att lärarnas svar om specialpedagogens roll och arbetsuppgifter påverkas av om de arbetar inkluderat eller inte. Vår undersökning har visat att lärare oavsett skolform har behov av och önskemål om handledning och behov av att få fördjupade specialpedagogiska kunskaper vilket också syns i de öppna svarsalternativen från lärare i de båda skolformerna. Lärarnas uppfattning är också att specialpedagogen ska arbeta direkt med eleverna i större utsträckning. Det finns en medvetenhet om ”en skola för alla” men lärarna ser sina möjligheter att undervisa begränsade om man inte får hjälp direkt i klassrummet. Under arbetets gång har nya frågeställningar dykt upp som kan stimulera till fortsatt forskning inom detta område. Bland annat frågar vi oss hur man med hjälp av skolverket, forskar-världen, rektorer, lärare, speciallärare och specialpedagoger ska nå målet med att få det inkluderande arbetssättet att fungera tillfredsställande.

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lärare och pedagoger uppfattar möjligheter och svårigheter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv på den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Pedagogerna vi har intervjuat arbetar alla i grundskolan. I resultatet ser informanterna positivt på att arbeta inkluderande men för att ett inkluderande arbetssätt skall fungera krävs det att de rätta förutsättningarna finns. När informanterna pratar om inkludering är de tydliga med att alla elever skall vara med.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i behov av särskilt stöd? Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning. Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv. Haug menar att dessa segregerande åtgärder leder till att elever särbehandlas med tanke på att eleverna ges olika stöd. De intervjuade specialpedagogerna är dock överens om att specialundervisningen tolkas bäst utifrån ett inkluderande integreringsperspektiv, med tanke på att alla elever oavsett behov, tillhör en klass, och bara under vissa lektioner går i särskilda undervisningsgrupper. Enligt specialpedagogerna är inte specialundervisningen segregerande då det inte förekommer permanenta undervisningsgrupper på skolan. Istället strävar specialpedagogerna tillsammans med andra lärare i skolan att i första hand försöka finna lösningar som inte stänger ut elever från den reguljära klassen. Det inkluderande arbetssättet är därmed det viktigaste målet som alla i skolan försöker eftersträva, men som skolan inte riktigt har uppnått än.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar ämnet inkludering inom specialpedagogiken. Såväl svenska som internationella forskares syn på inkludering och vägen dit. Studien utreder begreppen kategorisering och inkludering. Syftet med undersökningen var att identifiera ett par möjligheter som gynnar inkludering och ett inkluderande arbetssätt som kan användas i den svenska skolan.  Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med relevant forskning som källor.  Resultaten pekade på tre möjligheter som kan bidra till inkludering, delaktighet och deltagande, tid och lärarens kunskaper och attityder till ett inkluderande arbetssätt. Resultatet diskuteras sedan under diskussionskapitlet och slutsatser dras.