Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter på etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebär samt hur man går till väga somklagande. Detta är ett problem eftersom det inom EU är tänkt att råda fri rörlighet för varor,tjänster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvå olika fack, formella respektive informella möjligheterKännetecknande för den formella vägen är att den är svår för en medborgare att nå på direktväg medan den å andra sidan har direkt rättslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nå dit krävs en lång process som i regel tar flera år innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.Beträffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnätverk upprättat av EU kallatSOLVIT som kan tillämpas när en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillämpning av reglerna på den inre marknaden. Kännetecknade för den informella är ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrättsligamöjligheter utan får förlita sig på att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men också en del brister främst genomsvårigheten för en medborgare att få snabba lösningar som också är rättsligt bindande. Dettycks råda en misstro mot den informella problemlösningen som försvårar dess arbete.Dessutom hade SOLVIT kunnat genomföras ännu bättre om den hade tagits på ett större allvari vissa stater.

<p>Abstract</p><p>Title: How does Europeanization effect Swedish alcohol policy? .</p><p>Titel: Hur påverkar Europeiseringen svensk alkoholpolitik?</p><p>Minor Thesis in Political Science, January 2008</p><p>Author : Markus Gustafsson</p><p>Tutor : Lennart Bergfeldt</p><p>Växjö University</p><p>This essay will deal with the influence which Europeanization has on domestic politics. The case I have chosen is Swedish alcohol policy. Thus, the purpose is to explore whether observed changes in Swedish alcohol policy in the years 1993-2005 can be explained by Swedens´s membership in the European Union. To reach this purpose the following questions need to be answered:</p><p>• What is europeanization?</p><p>• How has Swedish alcohol policy changed from 1993 to 2005?</p><p>• Is it possible to connect the changes in Swedish alcohol policy to a process of Europeanizationprocess?</p><p>The method in this essay has been a qulitative study of litterature. The theory has been europenization and its effects on domestic politics. To conduct the analyse an analyticalmodell have been used.</p><p>My conclusion shows rather clearly that a process of europeanization has been affecting the Swedish alcohol policy. Swedish authorities have been reluctant to change their alcohol policy in the liberal manner that was requested by the European Union, due to consideration for the public health. Traditionally, Swedish authorities have been forced by European Union law to accept significant changes.</p><p>Keywords : Europeanization, Swedish Alcohol policy, The European Union, The Internal Market</p>

Upphovsrättens regler som i många avseenden tillkommit i en annan tid utmanas eftersom upphovsrättsskyddat material numera finns i digital form. Den digitala tekniken växer explosionsartat vilket gör det svårare för rättighetshavare att övervakaanvändningen av deras verk och svårare att få den ersättning de har rätt till. För att råda bot på problemet har kommissionen kommit med ett direktivförslag om mer enhetliga regler kring upphovsrätt inom EU. Direktivförslaget har dock väckt stor debatt och en artikel som fått utstå mycket kritik är artikel 13. Artikeln syftar till att hantera ”värdegapet” genom att ge rättighetshavare bättre möjlig-heter att förhandla fram avtal och få ersättning för deras verk och prestationer. Artikeln synes bra vid en första anblick, men tillvägagångssättet för att uppnå målen förefaller dock inte lika bra. Frågan är om artikeln är förenlig med gällande rätt och om kritiken som uppstått kring artikeln har någon sanning i sig. I uppsatsen redogörs för mellanhänders ansvar i en digital miljö och vilka regelverk de omfattas av idag. Det framkommer att förslag till allmän övervakning i form av tekniska lösningar, likt filtreringssystem, tidigare ogillats av EUD och att det dessutom föreligger ett förbud mot allmän övervakningsskyldighet enligt gällande rätt. Det diskuteras således varför ett sådant system ska införas nu och om det skulle fungeraframgångsrikt. Igenkänningstekniken i sig synesinte vara grunden till problemen, tekniken används i dagsläget självvalt av en del video-sajter. Det är snarare det ökade ansvaret artikeln för med sig och att den tycks gå emot gällande rätt som uppenbarar sig problematiskt. Slutligen, som framkommer i resultatet, har artikel 13 i direktivförslaget ett gott syfte som ska eftersträvas. Sättet som målen ska uppnås på är dock inte helt genomtänktutan förslaget skulle behöva bearbetas och tänkas igenom ytterligare. En lösning till att minska ”värdegapet” på den digitala inre marknaden mellan rättighetshavare och mellanhänder torde kunna uppnås på ett bättre sätt än med det artikel 13 i direktivförslaget presenterar. En utveckling av redan befintliga regler på området är exempelvis något att överväga. Förslaget kommer med största sannolikhet genomföras på så sätt det är utformat idag. Trots att det i uppsatsen konstateras att artikel 13 inte kan anses helt förenlig med gällande rätt, är artikeln sannoliktutformad på ett sätt vilket medför att genomförandet inte kommer generera några större konsekvenser. Artikeln kan sägas ge ett ”frivilligt krav”, det vill säga att den inte uttryckligen tvingar videosajter att införa filtreringssystem.

<p>Harmonisering av punktskatter har skett främst genom Rådets direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, det s k cirkulationsdirektivet. Cirkulationsdirektivets bestämmelser innebär att varorna i och för sig blir skattepliktiga när de produceras inom EU eller förs in till EU, men att de kan cirkulera fritt inom gemenskapen utan beskattningskonsekvenser. Varorna hanteras under s k suspension. För privatpersoners inköp för eget bruk, Privatimport, gäller dock att varan punktbeskattas i inköpslandet. Denna problematik aktualiserades i det uppmärksammade ”Man in Black-fallet” då det ej var fråga om privatimport i direktivets bemärkelse då varorna personligen måste föras över gränsen för att de skulle kunna punktbeskattas i inköpslandet. EGD tog dock inte närmare ställning till vad som skall anses vara privatimport respektive import för kommersiella ändamål. Detta till trots har Man In Black-fallet nyligen använts som ledning av svensk domstol i ett mål då en privatperson via egenhändigt ordnad transportör fört in varor från en annan medlemsstat till Sverige. Länsrätten (LR) bedömde då att beskattning skulle ske enligt destinationsprincipen, med den högre svenska punkskatten som följd, trots att det var köparen som egenhändigt hade ordnat transporten. Uppsatsens syfte är att utifrån Man-in-Black-fallet och det svenska fallet undersöka vad som avses med begreppet Privatimport.</p>

Harmonisering av punktskatter har skett främst genom Rådets direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, det s k cirkulationsdirektivet. Cirkulationsdirektivets bestämmelser innebär att varorna i och för sig blir skattepliktiga när de produceras inom EU eller förs in till EU, men att de kan cirkulera fritt inom gemenskapen utan beskattningskonsekvenser. Varorna hanteras under s k suspension. För privatpersoners inköp för eget bruk, Privatimport, gäller dock att varan punktbeskattas i inköpslandet. Denna problematik aktualiserades i det uppmärksammade ”Man in Black-fallet” då det ej var fråga om privatimport i direktivets bemärkelse då varorna personligen måste föras över gränsen för att de skulle kunna punktbeskattas i inköpslandet. EGD tog dock inte närmare ställning till vad som skall anses vara privatimport respektive import för kommersiella ändamål. Detta till trots har Man In Black-fallet nyligen använts som ledning av svensk domstol i ett mål då en privatperson via egenhändigt ordnad transportör fört in varor från en annan medlemsstat till Sverige. Länsrätten (LR) bedömde då att beskattning skulle ske enligt destinationsprincipen, med den högre svenska punkskatten som följd, trots att det var köparen som egenhändigt hade ordnat transporten. Uppsatsens syfte är att utifrån Man-in-Black-fallet och det svenska fallet undersöka vad som avses med begreppet Privatimport.

Abstract Title: How does Europeanization effect Swedish alcohol policy? . Titel: Hur påverkar Europeiseringen svensk alkoholpolitik? Minor Thesis in Political Science, January 2008 Author : Markus Gustafsson Tutor : Lennart Bergfeldt Växjö University This essay will deal with the influence which Europeanization has on domestic politics. The case I have chosen is Swedish alcohol policy. Thus, the purpose is to explore whether observed changes in Swedish alcohol policy in the years 1993-2005 can be explained by Swedens´s membership in the European Union. To reach this purpose the following questions need to be answered: • What is europeanization? • How has Swedish alcohol policy changed from 1993 to 2005? • Is it possible to connect the changes in Swedish alcohol policy to a process of Europeanizationprocess? The method in this essay has been a qulitative study of litterature. The theory has been europenization and its effects on domestic politics. To conduct the analyse an analyticalmodell have been used. My conclusion shows rather clearly that a process of europeanization has been affecting the Swedish alcohol policy. Swedish authorities have been reluctant to change their alcohol policy in the liberal manner that was requested by the European Union, due to consideration for the public health. Traditionally, Swedish authorities have been forced by European Union law to accept significant changes. Keywords : Europeanization, Swedish Alcohol policy, The European Union, The Internal Market

Denna magisteruppsats i offentlig rätt är ämnad att behandla implementeringen av direktivet om betaltjänster på den inre marknaden i svensk rätt. Betaltjänstdirektivet är väsentlig vid inrättande av den inre marknaden inom EU:s medlemsstater, då alla inre gränser skall avlägsnas för att möjliggöra fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital; i det sammanhanget blir det viktigt med en modern och konsekvent rättslig ram för betaltjänster på EU-nivå. Uppsatsen syftar till att undersöka implementeringen av de processuella och materiella bestämmelser i betaltjänstdirektivet som knyter an till principen om god förvaltning och därtill medlemsstaternas processuella och institutionella autonomi. Till de frågor som analyseras hör tolkning av begreppet god förvaltning och hur de utvalda principerna kan identifieras i svensk rätt genom implementeringen av direktivet. God förvaltning i denna uppsats förstås i vid mening som ett begrepp motsvarande vad enskilda har rätt att förvänta sig av det berörda förvaltningsorganet vid handläggning av ett enskilt ärende. Uppsatsen har visat att direktivet innehåller ett flertal bestämmelser som knyter an till principen om god förvaltning och som reglerar hur svenska myndigheter skall handlägga ärenden inom direktivets tillämpningsområde. Uppsatsen har också kunnat påvisa en tydlig påverkan på Sveriges processuella och institutionella autonomi.

Snus förbjöds inom EU år 1992, men Sverige erhöll ett undantag från förbudet vid anslutning till EU år 1995. Anledningen till snusförbudet var att vissa medlemsstater redan infört förbud mot snus i nationell lagstiftning, vilket skapade en obalans på den inre marknaden. År 2016 lanserades vitt snus, en produkt som liknar snus men saknar tobak. Tobakssnus och vitt snus har sitt ursprung i Sverige. Vitt snus har nyligen förbjudits i flera medlemsstater, som Belgien, Nederländerna och delar av Tyskland. EU har ännu inte tagit ställning till frågan om vitt snus, vilket gör framtiden för vitt snus oviss. Syftet med EU:s tobakspolitik och regleringar är att tobaksvaror inte ska vara tilltalande och attraktiva för unga. EU har som mål att vara en tobaksfri generation år 2040 enligt Europas plan mot cancer. Denna uppsats undersöker om ett nationellt förbud mot vitt snus strider mot den fria rörligheten för varor och hur en framtida reglering kan se ut.  Genom analys av tobaksvaror, tobaksdirektiv, svensk lagstiftning, ställningstagande från medlemsstater, EU:s inre marknad, fri rörlighet av varor och handelshinder har följande slutsatser framkommit. Eftersom Tobaksdirektivet är från 2014 är det möjligt att ett nytt tobaksdirektiv kommer införas inom en snar framtid. I ett nytt tobaksdirektiv borde vitt snus regleras, såvida inte ett separat direktiv skapas för tobaksfria nikotinprodukter. Tobakspolitiken tar alltmer sikte på nikotin, eftersom nikotin är den beroendeframkallande komponenten. Det är möjligt att vitt snus kategoriseras som snus och därmed omfattas av Sveriges undantag från snusförbudet. En sådan kategorisering kan utlösa diskussioner i andra medlemsstater och äventyra det svenska undantaget. Det är viktigt att identifiera varan vitt snus för att avgöra huruvida det kan regleras enligt befintliga regleringar för tobaksvaror eller om vitt snus är en egen vara som saknar regleringar. Vitt snus saknar harmoniseringsåtgärder, vilket ger medlemsstaterna utrymme att fastställa sina egna skyddsnivåer för vitt snus förutsatt att det inte strider mot den fria rörligheten av varor. Ett nationellt förbud mot vitt snus är ett handelshinder, då det begränsar vitt snus och skapar obalans på den inre marknaden. Dock kan ett sådant handelshinder motiveras av folkhälsoskäl enligt artikel 36 FEUF. Slutsatsen är att ett förbud mot vitt snus i nationell lagstiftning inte strider mot den fria rörligheten av varor, förutsatt att det är ett motiverat handelshinder som godkänns av EU. Framöver kan en reglering av vitt snus förväntas. / Snus was banned in the EU in 1992, However, Sweden was granted an exception from the ban in 1995 when Sweden joined the EU. The reason for the ban on snus was that some Member States had already banned snus in their national legislation, creating an imbalance in the internal market. Nicotine pouches, which are similar to snus, were introduced in 2016. The distinction between snus and nicotine pouches is that nicotine pouches do not contain tobacco. Both snus and nicotine pouches are Swedish products. However, nicotine pouches have recently been banned in Member States such as Belgium, the Netherlands and parts of Germany. The EU has not yet taken a position on the issue of nicotine pouches, making their future unpredictable. The aim of the EU's tobacco policy is to prevent tobacco products from being appealing and attractive to young people, with a target of achieving a tobacco-free generation by 2040. The thesis examines whether a national ban on nicotine pouches conflicts with the free movement of goods and what a future regulation might entail.  This thesis analyses the EU regulation of tobacco products and the Swedish legislation, as well as the position taken by Member States on the free movement of goods and trade barriers within the EU's internal market. It is expected that a new tobacco directive will be introduced in the near future, which will likely include regulations for nicotine pouches, unless a separate directive is created for tobacco-free nicotine products. Tobacco policy increasingly focuses on nicotine, as it is the addictive component. Nicotine pouches may be classified as snus due to their similar features, which means that nicotine pouches will be included in Sweden's exemption from the snus ban. It is possible that snus could then trigger discussions in other Member States and thus jeopardise the Swedish exemption. Classifying nicotine pouches as goods may determine whether banning them in national legislation would conflict with the free movement of goods. Nicotine pouches are not subject to harmonization measures. Therefore, Member States have the opportunity to determine their own levels of protection, as long as it does not conflict with the free movement of goods. A ban on nicotine pouches in national law is a barrier to trade under Article 34 TFEU because it restricts the product and creates an imbalance in the internal market. However, a trade barrier can be justified if it is justified on grounds of public health under Article 36 TFEU. Therefore, a national ban on nicotine pouches may be a justified trade barrier. The burden of proof for a justified trade barrier lies with the Member State, after which the EU approves it. The conclusion is that banning nicotine pouches in national legislation does not conflict with the free movement of goods, because a justified trade barrier should be approved by the EU. In the future, we may have to expect a harmonisation measure for the product nicotine pouches. / Le snus a été interdit dans l'UE en 1992. Cependant, la Suède a obtenu une exception à l'interdiction en 1995, lorsque la Suède a rejoint l'UE. La raison de l'interdiction du snus était que certains États membres l'avaient déjà interdit dans leur législation nationale, créant ainsi un déséquilibre au sein du marché intérieur. Les sachets de nicotine, similaires au snus, ont été introduits en 2016. La distinction entre le snus et les sachets de nicotine est que les sachets de nicotine ne contiennent pas de tabac. Les sachets de nicotine ont récemment été interdits dans des États membres comme la Belgique, les Pays-Bas et certaines parties de l'Allemagne. L'UE n'a pas encore pris position sur la question des sachets de nicotine, ce qui rend leur avenir imprévisible. L'objectif de la politique antitabac de l'UE est d'empêcher les produits du tabac d'être attrayants pour les jeunes, avec pour objectif d'atteindre une génération sans tabac d'ici 2040. La thèse examine si une interdiction nationale des sachets de nicotine est en conflit avec la libre circulation des marchandises et ce que pourrait impliquer une future réglementation.  Cette thèse analyse la réglementation de l'UE, la législation suédoise, la position prise par les États membres sur la libre circulation des marchandises et les barrières commerciales au sein du marché intérieur de l'UE. On s'attend à ce qu'une nouvelle directive sur le tabac soit introduite dans un avenir proche, qui comprendra probablement des réglementations sur les sachets de nicotine, à moins qu'une directive distincte ne soit créée pour les produits à base de nicotine sans tabac. La politique antitabac se concentre de plus en plus sur la nicotine, car c'est elle qui crée la dépendance. Les sachets de nicotine peuvent être classés comme snus en raison de leurs caractéristiques similaires et inclus dans l'exemption suédoise de l'interdiction du snus. Il est possible que le snus déclenche alors des discussions dans d'autres États membres et mette ainsi en péril l'exemption suédoise. Classer les sachets de nicotine comme marchandises peut déterminer si leur interdiction dans la législation nationale serait contraire à la libre circulation des marchandises. Les sachets de nicotine ne sont pas soumis aux mesures d'harmonisation au titre de l'article 114 du TFUE. Les États membres ont donc la possibilité de déterminer leurs propres niveaux de protection, pour autant que cela n'entre pas en conflit avec la libre circulation des marchandises. L'interdiction des sachets de nicotine dans la législation nationale constitue une barrière commerciale au sens de l'article 34 du TFUE, car elle restreint le produit et crée un déséquilibre sur le marché intérieur. Toutefois, une barrière commerciale peut être justifiée s’il est justifié par des raisons de santé publique au titre de l’article 36 du TFUE. Par conséquent, une interdiction nationale sur les sachets de nicotine pourrait constituer une barrière commerciale justifiée. La charge de la preuve d’une barrière commerciale justifiée incombe à l’État membre, après quoi l’UE l’approuve. La conclusion est que l'interdiction des sachets de nicotine dans la législation nationale n'est pas contraire à la libre circulation des marchandises, car une barrière commerciale justifiée devrait être approuvée par l'UE.

Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market-direktivet, befinner sig idag i en implementeringsprocess i EU-länderna. Implementeringen syftar till att harmonisera upphovsrätten mellan medlemsstaterna och att upprätthålla en väl fungerande inre marknad. Direktivet medför ett antal dilemman vid harmoniseringen av medlemsländernas lagstiftningar. Somliga länder är positiva till direktivet, medan andra anmärker en ordalydelse som är otydlig, abstrakt och svår att konkretisera. Frankrike var första land inom unionen att lägga fram ett lagförslag baserat på direktivet. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har fortfarande tid på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är att utreda DSM-direktivets artikel 17 och dess implementering i fransk rätt med utgångspunkt i Frankrikes framställda lagförslag. Vidare är ändamålet att göra en konkret jämförelse mellan förevarande upphovsrättsliga normer i Sverige respektive Frankrike, för att således kunna analysera det franska lagförslagets lämplighet i svensk rättsordning. Lämpligheten ska försöka bedömas utifrån kulturella värderingar bakom nationell lagstiftning och upphovsrättspolitik. För att besvara frågeställningen huruvida det franska lagförslaget på implementering av DSM-direktivets artikel 17 kan vara en förebild för den svenska lagstiftaren, har framställningen disponerats enligt följande: vi har (1) utrett svensk upphovsrätt, (2) redogjort för DSM-direktivet och härrörande kritik, (3) uppgivit Regeringskansliets resonemang och frågeställningar gällande direktivets genomförande i svensk rätt, (4) utrett fransk upphovsrätt samt (5) översatt och tolkat förevarande lagförslag med tillhörande kritik. Utöver rättskällor, har framställningen till övervägande del grund i debattartiklar, tidskrifter samt inlägg online för att klargöra den aktuella problematiken rörande DSM-direktivet. Slutsatsen är att svensk respektive fransk upphovsrätt visserligen framstår som snarlika i stort sett. Däremot kan det franska lagförslaget på implementering av direktivet enbart framstå som en förebild i viss mån. Av artikel 17:s tre huvudområden kan vägledning av det franska lagförslaget endast ges gällande införandet av en klagomåls- och avhjälpningsmekanism. / <p>Det här är den slutgiltiga examensuppsatsen, en nedskuren version av en mer omfattande och djupgående version. För intressenter finns den första versionen tillgänglig via kontakt med författarna. </p>