Syfte: Refinitiv Eikon erbjuder betygsättning av företags ESG-prestation, data rankas för att möjliggöra jämförelse mellan olika företag. Till grund för betyget ligger bland annat företagens egna hållbarhetsrapporter, en rapport som inte innefattas av något obligatoriskt ramverk. Studien ställer sig frågan hur företagen kan vara jämförbara om det inte finns ett givet sätt att utforma rapporterna och kopplar därför in det institutionella perspektivet för en vidare analys. Syfte är att undersöka om hållbarhetsprestation kan förklaras med hjälp av institutionell teori.  Metod: Med utgångspunkt i den positivistiska forskningsfilosofin har studien en deduktiv karaktär med kvantitativ strategi och tvärsnittsdesign. Datainsamling sker via databasen Refinitiv Eikon, urvalet baseras på angiven databas egna företagsklassificeringar. Urvalet utgörs av mer än 4 600 börsnoterade företag som grupperas efter delindustri och sektortillhörighet. Statistiska spridningsmått som ligger till grund för studiens analys genereras genom Minitab 21, likaså genomförs ett two-sample T-test med hjälp av angivet statistikprogram. Resultat och slutsats: Genom studiens analys framkommer att samtliga delindustrier har en större variationsbredd än dess sektor. Tre av fyra sektorer har lägre standardavvikelser än tillhörande delindustrier. Two-sample T-test bekräftar att med 95%-konfidens skiljer sig medelvärdet för de två populationernas varians åt, däremot är det inte möjligt att fastslå att sektorernas och delindustriernas standardavvikelser har olika medelvärden. Studien finner stöd för sin hypotes, först bekräftas att företag på delindustrinivå hållbarhetsrapporterar på en mer jämn nivå och erhåller således ESG-betyg som matchar varandra, företag på sektornivå har mer spridning i sina ESG-betyg. Därefter finner studien också stöd för att institutionell teori kan användas för att förklara det fenomen som studien avser att analysera.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med sitt unika sätt att sammanlänka institutionell teori och spridning i ESG-betyg, eftersom inget tidigare arbete undersökt fenomenet så är studien unik i sitt slag. Dessutom bidrar arbetets litteraturstudie till ämnet genom att länka samman tidigare forskning på de separata ämnena. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har krävt begränsning av sitt urval, som förslag till vidare forskning lyfts därför analys av ett större och bredare urval. Vidare föreslår studien att kommande forskning bör studera myndigheter eller den offentliga sektorn, till skillnad från endast börsnoterade företag. Avslutningsvis föreslår studien att det är möjligt att genomföra samma analys men med ett annat institut som genererar ESG-betyg. Nyckelord: ESG, ESG-betyg, hållbarhetsrapportering, institutionell teori och isomorfism.

Socialtjänsten i Sverige har blivit påverkade av hotfulla och våldsamma situationer. Det finns i vårt intresse att studera hur socialtjänsten hanterar och har hanterat dessa situationer och händelser. De teorier som används påvisar den komplexa miljö som socialtjänsten befinner sig i där de blir påverkade både av samhällets individer och regelverk från den politiska sidan. Komplexiteten har lett till ett ramverk kring acceptabelt beteende i ärenden men alla situationer kanske inte är säkra att behandla utifrån ramverket. Erfarenheten från medarbetare spelar stor roll i deras vardagliga liv kring hur situationer uppfattas. / The social services in Sweden have been affected by threats and violent situations. Therefore it is in our interest to study how they handle these situations. The proposed theories point out the complexity of the environment surrounding the social services combined with human interference and rules from the political side. This complexity has caused a framework of how to act but every situation may not be safe to handle from the framework. Hence does the experience of the employees play a big role in their everyday life and how situations are perceived.

Det växande behovet av hållbarhetsarbete inom livsmedelsbranschen är avgörande med tanke på den betydande roll som produktionen och konsumtionen av livsmedel spelar i arbetet mot hållbarhet. Globala mål för hållbar utveckling och ökad rapportering av icke-finansiell information driver internationell reglering och samhällets krav på företag att anpassa sig och omvärdera sina strategier. Studiens syfte är att utforska hur livsmedelsföretag verksamma i Sverige och deras internationella enheter kan påverka, påverkas av och främja hållbarhet för att ge en ökad förståelse för hållbarhetsförändringarnas konsekvenser inom företagen. Detta genomförs genom intervjuer med fyra företrädare som har ansvar inom hållbarhetsarbetet för fyra olika livsmedelsföretag med global närvaro. Resultatet visade omfattande hållbarhetsstrategier som integrerats i företagens affärsstrategi samt en övergripande strävan mot hållbarhet inom företagen och deras internationella enheter.

I de senaste årens försvars- och säkerhetspolitiska debatt har begreppet försvarsvilja fått en renässans. I samband med att Sverige återigen satsar på nationellt försvar och återuppbygger totalförsvaret har det från politiskt håll betonats att försvarsviljan i befolkningen ska stärkas. Men vad menas egentligen med begreppet? Och varför är försvarsviljan viktig? Dessa frågor är inte nya, utan har utretts grundligt inom det psykologiska försvaret ända från 1952 fram till 1990-talet. Trots omfattande försök att enas om en entydig definition av begreppet försvarsvilja har så aldrig skett. Empirin i denna studie pekar på att det inte är något större problem då det ändå verkar finnas en utbredd intuitiv förförståelse för vad som menas. Denna förförståelse grundar sig i att det finns gemensamma föreställningar och sätt att tänka. Normer och värderingar påverkar vårt sätt att tänka. För att förklara de bakomliggande faktorer som bidrar till försvarsvilja syftar denna studie till att förstå begreppet försvarsvilja ur ett institutionellt perspektiv. Då samhället har genomgått stora förändringar sedan kalla krigets dagar skulle man kunna anta att man förstår begreppet annorlunda i dagens kontext. Försvarsvilja kan förstås som en känsla. Denna känsla bygger på insikt om att det finns något som är värt att försvara, nämligen vår demokrati och sätt att leva. Insikten måste också finnas om att detta kan vara hotat. När invånarna i samhället känner en delaktighet och inkludering i samhället skapas också incitament att vilja försvara det man värdesätter från det som hotar.

Nyckelord: Värmlands ishockeyförbund, byråkratisering, specialisering, profesionalism, institutionell teori. Bakgrund: I Starks studie framkommer det att tre framträdande trender präglade Svensk ishockey mellan 1920-1972, byråkratisering, specialisering och profesionalism. Det finns däremot ingen undersökning som visar om dessa trender är samma för Värmländsk ishockey under 1960-1980, det är det undersökningen ska ta reda på. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera Värmländs ishockeyförbunds verksamhet under åren 1960-1980, med utgångspunkt i begreppen profesionalisering, specialisering och byråkratisering och med den instutionella teorin (se vidare kap 1.4) som analysram. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ innehålsanalys och gick igenom 159 mötesprotokoll för att sedan analysera innehållet. Resultat: De frågor som var betydande och återkommande inom Värmländsk ishockey berörde främst den bristande kvaliteten på domarinsatser, processen av kommersialisering inklusive sponsring och reklam, samt främjandet av ishockey inom distriktet. Studien konstaterade att det fanns tendenser att följa Starks trender av byråkratisering, specíalisering och profesionalism. Trots detta påvisade studien att det återstod en lång väg innan ishockeyn i regionen skulle kunna nå den nivå och utveckling som vi ser idag.

Idag talas allt mer om människans betydelse i organisationer. Detta innebär ett nytt fokus på individens betydelse för den enskilde organisationen där allt fler idéer växer fram om hur man ska utforma, styra och leda sina organisationer för att kunna attrahera och behålla personal. Syftet med uppsatsen är därför att, genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, studera fenomenet Generation Y och hur detta fenomen visar sig som en managementidé samt vad detta innebär för organisationer. Syftet innefattar också att förstå hur organisationer kan hantera och förhålla sig till managementidén.I studien introduceras hur institutionell teori kan hjälpa oss att förstå vilka krafter som påverkar organisationer till att adoptera idéer om förändring och förnyelse. Vi kan också med hjälp av institutionell teori förstå hur organisationer blir allt mer lika varandra. Detta underlättar spridning av idéer men försvårar för det organisatoriska översättningsarbetet av dem. Studien ifrågasätter till viss del institutionell teori för dess syn på organisationer som passiva mottagare genom att dels presentera ett alternativt resonemang, och dels resonera utifrån fynd i den empiriska undersökningen.Empiri samlas in genom en fokusgruppdiskussion där alla deltagare befann sig i ledande position inom offentliga verksamheter. Urvalet gjordes då chefer anses ha ett särskilt ansvar för organisationers utformande. Empirin utgörs också av vetenskaplig forskning och material från konsulter. Empirin analyseras utifrån en hermeneutisk ansats med fokus på tolkning och förståelse ur ett institutionellt perspektiv.Studien visar att det finns en uppfattning om att Generation Y är annorlunda gentemot tidigare generationer samtidigt som denna uppfattning problematiseras av såväl forskare som studiens deltagare. Fenomenet kan ses som en managementidé då det antagit en universell form av en idé som berättar hur organisationer bör utforma sina verksamheter. Deltagarna beskriver svårigheter att tillämpa idén i sina organisatoriska kontexter. Vi hävdar att organisationer kan hantera managementidén Generation Y genom god translatorkompetens alternativt genom organisatoriskt hyckleri där organisatoriskt självförtroende ses som nödvändigt för att lyckas med dessa hanteringar. / Today, increased attention is paid to man’s role in organizations. Thismeans a new focus on the individual’s importance for organizations,whereof ideas about how to design, manage and lead organizations inorder to attract and retain staff are emerging. The aim of this paper is to,through a social constructionist perspective, study the phenomenonGeneration Y, how this phenomenon manifests itself as a managementidea, and what this mean for organizations. The objective also includesunderstanding how organizations can manage this management idea.The study introduces institutional theory and explains how it can help us understand forces that affect organizations to adopt ideas of change and renewal. With the help of institutional theories we also understand how organizations increases in similarity. This facilitates dissemination of ideas, but makes the organizational work of translation more difficult. To some extent, the study questions institutional theory for its understanding of organizations as passive recipients, partly by presenting an alternative argument, and partly by reasoning from the findings of the empirical study.Empirical data is collected through a focus group discussion where all participants work as managers in public organizations. This selection was made as executives is regarded to have a particular responsibility in organizational configuration. Empirical data also consists of scientific research as well as materials from consultants. The empirical data are analyzed from a hermeneutic approach with a focus on interpretation and understanding through an institutional perspective.The study shows that there is a perception of Generation Y being different from previous generations, allthough this view is problematized by both researchers and focus group participants. The phenomenon can be seen as a management idea, beacuse its universal form of an idea that explains how organizations should manage their activities. The participants describe difficulties in applying the concept in their organizational contexts. We argue that organizations can manage this management idea through good translation alternatively by organizational hypocrisy. Organizational self-confidence is seen as essential for the success of these operations.

In 2015, the inclusion process was launched by Parasport Sverige, which essentially meant that all 18 parasports eventually will be transferred to the respective sports federation. Therefore, we felt it was appropriate to examine what organizational changes the inclusion process has caused for Swedish sports organizations. In order to give a comprehensive picture of the change, we have used institutional theory where we view Swedish sport as an institution that consists of three different pillars. These are the regulatory pillar, the normative pillar and the cultural cognitive pillar. Subsequently, we have also used the concept of legitimacy and isomorphism to investigate what may have influenced how the organizational change took place. Our study was deductive and our hypothesis was that there are challenges regarding the differences in the institutions within the three pillars of institutional theory. The data has been collected through semi-structured interviews with three sport federations, Parasport Sverige and FIFH Malmö. The data from the interviews were then analyzed using a thematic analysis where we have identified four themes around the inclusion process. These themes were then analyzed using the three pillars. The regulatory pillar shows challenges regarding financial and personnel resources as well as lack of knowledge about classification and regulations. The normative pillar shows that the work with the target group is characterized by care at all levels of life, something that can take time to build up within normative sports. The cultural-cognitive pillar shows that the view of the inclusion process in relation to one's organization affects how the organization works with it. In addition, it is possible to see how the normative pillar has an impact on the cultural-cognitive pillar, which in turn affects the processes that exist in the organizations. We could also draw the conclusion that the inclusion process is beneficial for the sport federations as it gives them a stronger legitimacy. Isomorphism showed that the transformation of the sport federations could be analyzed based on different motives, such as coercive and mimetic isomorphism. Our study shows that the inclusion process involves a shift of responsibility across all three pillars. The sporting and operational responsibility is certainly an important part of it, but the study shows that the work with parasports requires a holistic approach to the target group in order to create a safe and welcoming environment.

Penningtvätt är en process som handlar om att omvandla brottsligt intjänade pengar till utåt sett legala pengar. Varje år tvättas cirka 130 miljarder kronor i Sverige och dessa pengar kan bland annat användas till finansieringen av terrorbrott. Revisorns roll är väldigt viktig i motverkandet av penningtvätt och att rapportera en misstanke om penningtvätt utgör ingen risk för revisorn. Trots detta är det en väldigt liten andel av misstankar om penningtvätt som anmäls av revisorer, vilket FIPO:s statistik visar på. Syftet med studien är att skapa förståelse för vilka orsaker som kan ligga till grund för att svenska revisorer anmäler få misstankar om penningtvätt. Studien vill bidra med en ökad förståelse hos revisorer och revisionsbyråer gällande penningtvätt samt vilka delar som behöver förbättras för att anmälningarna ska öka. Denna studie har en kvalitativ forskningsansats då syftet var att undersöka och tolka de empiriska underlagen. Detta för att kunna besvara vilka orsaker som kan ligga bakom varför revisorer anmäler få misstankar om penningtvätt. I studien kopplas teori till det empiriska underlaget vilket grundade för en abduktiv analysstrategi. Primärdata användes vid inhämtandet av det empiriska underlaget och anskaffades genom intervjuer med revisorer. Den institutionella teorin har tillämpats på resultatet. Inom den institutionella teorin är institutioner uppdelade i tre pelare: kultur-kognitiva (cultural-cognitive), normativa (normative) och reglerande (regulative). Var och en av dessa pelare påverkar individens eller gemenskapens beslut och agerande. Studiens resultat visar flera olika orsaker till att revisorer anmäler få misstankar om penningtvätt. De främsta orsakerna studien kommit fram till är att det finns en kunskapsbrist angående penningtvätt hos revisorer, relationen till kunderna samt att ansvarsområdet för revisorer är för stort. Varierande utbildningar och ett närmare samarbete mellan myndigheter och branschen anser vi är två åtgärder som skulle bidra till att anmälningarna hos revisorerna kommer att öka.

Bakgrund: Offentliga organisationer har under de senaste decennierna utsatts för förändring, detta till följd av ett ökat krav på effektivitet. Som svar på detta har styrinstrument (management verktyg) från industriella sammanhang hämtats för att bemöta denna effektivitet, ett av dessa verktyg är Lean, som i hälso- och sjukvården fått namnet Lean Healthcare. Lean kan ses vara ett koncept som färdats från tillverkningsindustrin in till hälso- och sjukvården där den översatts, något som medfört att det teoretiska ramverket översättningsmodellen används för att förstå denna översättning i hälso- och sjukvården.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur olika hälso- och sjukvårdsorganisationer översätter Lean. Detta för att bidra med kunskap om vad Lean står för i hälso- och sjukvården, samt vilka möjligheter och svårigheter som existerar.   Metodval: En kvalitativ flerfallstudie har genomförts för att kunna förstår hur Lean översatts i hälso- och sjukvården. Datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer på kliniknivå vilket inneburit att vi haft kontakt med läkare, sjuksköterskor, fysiker, specialistsjuksköterskor, barnmorskor samt administrativ ledning. Vi har även tagit del av olika dokument som medfört en bredare förståelse för hur översättningen sett ut.   Slutsatser: Vi har sett hur idén, Lean, genomgått olika faser i klinikerna där det översatts till att bli något eget i klinikernas lokala praktiker. Vi kan konstatera att Lean i hälso- och sjukvården blir något som står för effektivitet, processtänk, samarbete och problemlösning, standardisering, visualisering, att ledarna investerar i sina anställda samt mätning och sökande efter överlevnadsgrad. Vidare kan vi konstatera att Lean i hälso- och sjukvården skapar möjligheter då det lett till effektivare behandlingstid, bättre tillgänglighet av personal, förkortade ledtider, förbättrade patientflöden, bättre arbetsmiljö och en bättre struktur. Svårigheter som visat sig uppkomma är att finna balans och anpassning, svårigheter med professioner, svårigheter med koppling till det industriella sammanhanget samt den komplexitet som hälso- och sjukvården består av där oförutsägbara händelser ofta uppstår. / Background and discussion: Public organizations have in recent decades been subjected to change, and this is due to an increased demand for efficiency. The control instrument (management tool) from industrial settings has been taken in response to this efficiency and one of them is Lean, in Healthcare named “Lean Healthcare”. Lean can be seen as an idea that has been translated from the manufacturing industry to healthcare, and the theoretical framework translation model has been used to understand this in this paper. Purpose: The purpose of the study is to describe and explain how different healthcare organizations translate Lean. This is to provide knowledge of what Lean stands for in Healthcare, as well as the difficulties and opportunities that exist. Method: A qualitative case study has been conducted to understand how Lean is translated into Healthcare. Data has been collected through semi-structured interviews at the clinic level, which meant that we had contact with doctors, nurses, physicists, specialist nurses, midwifes and administrative management. We have also taken note of the documents that enabled us to have a broad understanding of how the translation looked which has given us an understanding of the opportunities and difficulties that existed. Conclusions: We have seen how the idea, Lean, has undergone various phases in both of the clinics, where it was translated into something local. We can conclude that Lean in Healthcare is something that stands for efficiency, the process of thinking, collaboration and problem solving, standardization, visualization, leaders investing in their employees, and measurement of quest for survival. Furthermore, we note that Lean in Healthcare creates opportunities as it leads to more effective treatment, better availability of personnel, shorter lead times, improved patient flow, better work, better structure and a better working environment. Difficulties arise as proven by finding balance and alignment, difficulties with professions, difficulties related to the industrial context and the complexity of healthcare where unpredictable events are common.

Vi har gjort en fallstudie som utforskar hur ledarskapet påverkar och påverkas vid entillämpning av ISO 14001, samt hur tillämpningen av standarden är utformad påstudiens företag. Analysen har genomförts med hjälp av institutionell teori somteoretisk referensram. Vi kom fram till att ISO 14001 inte leder till eninterorganisatorisk homogenisering mellan olika företag, inomsamhällsplaneringsbranschen som vårt fallföretag agerar i. Vidare fastslog vi även enparadox i utformningen av ISO 14001-systemet hos företaget; otydliga istället förtydliga krav ökar chansen för att behålla certifieringen. Till sists kom vi också framtill att ledarskapets svårighet att kommunicera aktörernas rätt att översätta ISO 14001i sin praktik, beror på att ISO 9001 och ISO 14001 hos vårt fallföretag är utformatsom ett gemensamt system. Där ISO 9001 ligger i fokus. Uppsatsen syfte är att bidratill existerande institutionell teori. / Program: Civilekonomprogrammet