Sedan arbetarlitteraturen uppmärksammades i Sverige har den haft en särställning i den svenska litteraturen. Arbetarlitteraturen är dock inte endast ett svenskt fenomen. Med tätare relationer mellan länder och en ökad globalisering ställs det allt högre krav på att skolan ska spegla denna process. Vilken litteratur som ska användas i undervisningen är dock inte reglerad i svenskämnet i gymnasieskolan. Det innebär att läromedelsförfattare av kursböcker avsedda att användas i gymnasieskolan har möjligheter att göra ett urval angående vilka arbetarförfattare som inkluderas. Syftet med studien är att kartlägga eventuella maktstrukturer och ojämlikheter med grund i intersektionell teori och olika kunskapssyner. Detta görs genom att undersöka hur representationen av arbetarförfattarna ser ut gällande kön och nationalitet i tio utvalda kursböcker samt att undersöka med vilka ord fyra utvalda arbetarförfattare beskrivs utifrån kön och nationalitet. Kursböcker används som material och analyseras med en innehållsanalys som metod. Empirin har dels analyserats kvantitativt via SPSS, dels kvalitativt genom manuell frekvensanalys med efterföljande tolkningsarbete och tematisering. Resultatet för den kvantitativa delen visade en överrepresentation av manliga, svenska arbetarförfattare. Resultatet för den kvalitativa delen visade, genom intersektionell analys, ett språkbruk som kan indikera föreställningar om biologisk natur hos arbetarförfattarna. Föreställningar om biologisk natur var mer omfattande hos de svenska arbetarförfattarna än de icke-svenska arbetarförfattarna. Detsamma gällde för tankar som kan indikera föreställningar om kulturell natur hos den svenska arbetarförfattaren. Kvinnorna och den icke-svenska mannen stereotypiserades i högre utsträckning än den svenska mannen. Genom detta har vi kunnat identifiera att vetenskaplig rationalism och delvis social rekonstruktionism förekom i kursböckerna. Slutsatserna är att en normativitet uppstår och reproduceras i kursböckerna. Det finns en hierarkisk ordning kring vilken kunskap som anses viktigast för elevers bildning. Detta leder till att förmågan att se sig själv som en del av ett större sammanhang begränsas hos elever i det mångkulturella klassrummet.

The purpose of this degree project is to gain more knowledge about how the supervisorsin the KROM program describe any experiences of ethnic and other forms ofdiscrimination towards the participants and what other factors affect the participant'sopportunities to establish themselves in the labor market. A qualitative study wasconducted using six semi-structured interviews with the supervisors in KROM (Kundvalrusta och matcha). When analyzing the results, it appears that a majority of the supervisorswho have been respondents feel that there has been ethnic discrimination against theparticipants in connection with job seeking. This could involve anything from a moresubtle exclusion, for example by unspokenly hiring people with a Swedish ethnicbackground even though the criteria met were the same between the Swedish and non-Swedish applicants, to a more direct statement. An example of this is when recruiters saythat they in truth do not want certain ethnic groups in their workplace. The conclusion istherefore that yes, they experience ethnic discrimination against the participants, and thatit is both direct and indirect discrimination. Based on the analysis and results of this study,the conclusion that it is to some extent a matter of exclusive competencies, such as therequirement for Swedish education, despite the fact that the job seeker has foreigneducation and experience, but also major competencies in the social field. But severalsupervisors describe the importance of personal drive as the crucial factor in the questionof employability or not. At the same time, human capital factors such as language,education and social network can affect a jobseeker's opportunities in the Swedish labormarket.

This study examines the perspectives and intersectional lived experiences of sevenparticipants who all identify as autistic trans people. This has been accomplished through seven semi-structured interviews, a theoretical framework of critical autistic and transperspectives, and prior research on experiences of Swedish trans healthcare and international research on autistic trans peoples experiences. My aim has been to analyze the embodied experiences and perspectives regarding how the participants define and understand autism and trans; if they find that there exist important intersections between their autistic and trans identities and experiences; and what power structures and discourses that shape their view and experiences of the Swedish trans health care and how it treats autistic clients. The conclusions from my analysis were that the informants perceive autism to be aform of embodied subjectivity shaped by a neurodivergent cognitive perception that often leads to different kinds of norm-nonconforming behaviors, and that trans is an all-encompassing term that includes the lived experiences of people who don’t identify with the gender they were assigned at birth, and the empowering acts of regaining the control of one's own life narrative and one's body. The participants don't perceive there to be a intersectional medical link between autism and trans — that one causes the other — but rather that both experiences can help one in understanding the other. Several of the participants discuss how their autistic subjectivity and the societal experiences that come with it have been key in realizing and understanding their trans identities. The participants view that there are many societal prejudices, myths and false discourses regarding autism and trans that are prevalent in the Swedish trans health care system, and fear that the knowledge of them being autistic will negatively impact their prospects to be granted gender affirming care. They view the Swedish trans health care system not as a supporting societal function, but rather as a normative biopolitical function that control, regulate and disempower trans people and trans bodies through grueling evaluations. My suggestions for further research is researching experiences of socioeconomic inequality among autistic trans people, and interdisciplinary research on creating accommodating procedures and strategies for autistic trans clients in trans health caresystems.

Syftet med denna uppsats är att identifiera mönster för hur Försvarsmakten arbetar med att framställa kvinnor i deras kampanjfilmer. För att kunna uppfylla studiens syfte formuleras följande frågor: Vilka diskursiva grepp använder Försvarsmakten för att framställa kvinnor i deras kampanjfilmer? och Hur kan representationen av kvinnor förstås utifrån ett intersektionellt perspektiv?. Genom en multimodal kritisk diskursanalys tillsammans med en kombination av analysverktyg behandlar undersökningen tre kampanjfilmer hämtade från Försvarsmaktens hemsida; Vi låter Sverige vara i fred (2017), Vi låter Sverige vara i fred (2018) och Kom som du är (2019). I försök att dessutom nå en övergripande förståelse för den sociala kontextens betydelse i Försvarsmaktens framställning av kvinnor bygger uppsatsens teoretiska ramverk på forskning kring socialsemiotik, intersektionalitet samt feministisk poststrukturalism. Undersökningen identifierar fyra återkommande mönster, medan en del mönster visar på Försvarsmaktens progressiva arbete i framställningen av kvinnor visar andra på motsatsen då en traditionell struktur inom verksamheten fortsätter att bekräftas genom de roller som kvinnor tilldelas, respektive inte tilldelas.

I denna uppsats har syftet varit att studera hur seriemördaren Jeffrey Dahmer och hans offer porträtteras i den nyproducerade Netflix-serien Dahmer - Monster: Berättelsen om Jeffrey Dahmer (2022a). Detta motiveras av intresset att få en bredare förståelse för hur verkliga händelser skildras i true crime-genren. Frågeställningen som legat till grund för denna studie är: “Hur skildras Jeffrey Dahmer som mer eller mindre (o)mänsklig, och hur skildras detta i relation till hans offer?”. Som teoretiskt ramverk har Goffmans framing-teori, det intersektionella perspektivet och Christies ideala offer använts. Mot denna bakgrund bestod det analyserade materialet av 10 stycken avsnitt som bearbetades utifrån en tematisk innehållsanalys, med inriktning på det semiotiska och paratextuella i materialet. Resultatet delades in i tre övergripande teman; Den fördömde/De fördömda, Att flörta med det groteska och Rödluvan och den (o)stygga vargen. Studiens resultat visar att Jeffrey skildras som mer mänsklig än omänsklig och att det konkurrerar med skildringen av hans offer och deras offerskap.

Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar som lärare erfar i relation till undervisning om jämställdhet i de samhällsorienterade ämnena för årskurs 4–6, samt de strategier som de använder för att hantera dessa utmaningar. Studien har undersökts utifrån följande frågeställningar: Vilka utmaningar möter lärare när de undervisar om jämställdhet i de samhällsorienterade ämnena? Vilka strategier använder sig lärare av för att hantera dessa utmaningar? För uppsatsens syfte har författarna använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. De valda informanterna för undersökningen består av fem lärare i tre grundskolor som undervisar i de samhällsorienterade ämnena för årskurs 4–6, vilket har resulterat i fem intervjuer. Resultatet består av de utmaningar och strategier som informanterna har berättat om och har sammanställts utifrån en tematisk analys. Resultatet har ordnats efter berörda kategorier såsom läromedel, elevers förutsättningar, samhälle och kultur, stereotypa könsroller och skolan som organisation. Kring det insamlade materialet och dess fokusområde har författarna fört generella diskussioner men även diskussioner i relation till intersektionalitet och Kumashiros ansatser för antiförtryckande utbildning. Vid analys av resultatet kan författarna huvudsakligen konstatera att vanligt förekommande utmaningar som lärare i SO årskurs 4–6 erfar och strategier som används för dessa handlar om bristen på jämställda läromedel, elevers förutsättningar, omgivande samhälle och kultur, reproduktion av stereotypa könsroller samt skolan som organisation.

I denna uppsats undersöks intersektionalitet och normer i Anne Franks dagbok (2016). Syftet är att synliggöra hur de intersektionella kategorierna samverkar och förhåller sig till varandra, samt hur genren dagbok påverkade kategorierna och normer i dagboken. Det undersöktes också om normer påverkade Anne Franks dagboksskrivande och i så fall till vilken grad och vilken betydelse normer har i dagboken. Normer är oskrivna regler som är skapade av samhället och är koppade till olika föreställningar om bland annat kultur, religion och genus. Textanalysen gjordes genom användningen av en kvalitativ intersektionell textanalys där detundersöktes vilka kategorier som går att finna i dagboken och om de korsade varandra, och hur de i så fall samverkade. Resultatet i den litterära analysen visar vilka maktordningar som förekommer i Anne Franksdagbok (2016) och hur de är kopplade till etnicitet, ålder, genus och sexualitet, samt klass. Flera av kategorierna är implicita på grund av att Anne var en ung judisk flicka som fick genomlida många orättvisor då de är kopplade till de inre och yttre egenskaper som Anne besatt. Resultatet visar också hur de samverkar och förstärker varandra och att de är samspelta i texten. Dagboken synliggör att det finns maktrelationer där Anne beskrev hur dessa påverkade hennes liv i gömstället, både före och under andra världskriget. Eftersom maktrelationer skapar orättvisor och ojämlikhet i samhället genom att kategorisera folk i över- och underordnade positioner kan de förändras om de synliggörs. Genom medvetenhet kan diskriminering minska eller upphöra. Resultatet visade också att normer påverkade Annes dagboksskrivande även om de var i relation till hennes självreflektioner. Normer är oskrivna regler som styr upp etiska dilemman men som inte leder till något straff för normbrytaren. De styr människors handlanden och attityder gent emot varandra. Intersektionalitet vilar på normer som är skapade av samhället. / Litteraturvetenskap / svenska

Inrikesfödda med utrikesfödda föräldrar är den grupp i Sverige som har högst risk att misstänkas för brott, samtidigt har gruppen lägst risk att åtalas för det brott de misstänks för. Syftet med denna uppsats är att undersöka misstänkt och lagförd brottslighet bland inrikesfödda personer som har utrikesfödda föräldrar samt kopplingar till rasifiering. För att uppnå detta syfte presenteras empirin med hjälp av en kunskapsöversikt och analyserasutifrån ett intersektionellt perspektiv och rasifierande strukturer. Tidigare forskning visar att ämnet var känsligt och att forskningsresultaten förkastades. Sammanfattningsvis påvisar resultaten att det finns mekanismer i rättsväsendet som medför återkommande mönster av ofördelaktiga och orättvisa utfall för personer med utländsk bakgrund. Vi kan därmed dra slutsatser om att det finns ett behov av förändring inom rättsväsendet för att inte misstänka den gruppen på felaktiga grunder, samt att öka socialarbetares förståelse för gruppens utsatthet. / In Sweden, the group that suffers the highest risk of being accused of crimes, is the children of immigrants. Meanwhile it is the group least likely to have those accusations lead to legal charges. The purpose of this thesis is to provide increased knowledge into the overrepresentation of children of immigrants in the Swedish crime statistics, and to identify linkage between immigration and racialization. To achieve this purpose, aresearch overview of existing relevant research is used, and analysis is performed using intersectional perspective and racified structures. Earlier research shows that this debate has been politically sensitive and therefore avoided altogether. The results indicate that the legal system entails processes, that leads to repetitive patterns of unfavorable and unfair verdicts towards people with immigrant backgrounds. As a conclusion, there is a need to adjust the legal system, to prevent certain groups of people being accused of crimes under false pretenses. And to increase awareness amongst social workers, of this process bias.

Syftet med studien var att analysera Sveriges regerings åtgärdsprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Åtgärdsprogrammet analyserades med Carol Bacchis analysmetod What’s the problem represented to be, (WPR), och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Tidigare forskning har visat på betydelsen av ett intersektionellt perspektiv i policydokument, dels för att ge en mer heltäckande förståelse för hur mäns våld mot kvinnor kan se ut, dels för att det möjliggör att utforma anpassad hjälp och stöd till de våldsutsatta kvinnorna. Resultatet visade att problemet med mäns våld mot kvinnor främst grundar sig i könsmaktsordning. Åtgärdsprogrammet utgår från att alla relationer är heteronormativa och monogama, där män beskrivs som förövarna men problematiserats inte ytterligare. Resultatet visade också på att det finns ett fokus på att beskriva de våldsutsatta kvinnorna. Stöd och hjälpinsatser formuleras efter kvinnans livssituation. Utrikes födda beskrivs som en enhetlig grupp, där regeringen utgår från att alla delar samma erfarenheter. Resultatet visade också på att regeringen har ett intersektionell perspektiv i deras förklaringar när det kommer till orsaker till mäns våld mot kvinnor, hur de våldsutsatta kvinnorna beskrivs, samt hur stöd och hjälpinsatser formuleras. / The purpose of the study was to analyze the Swedish government's action program to combat men's violence against women. The action program was analyzed using Carol Bacchi's analysis method What's the problem represented to be, (WPR), and from an intersectional perspective. Previous research has shown the importance of an intersectional perspective in policy documents, partly to provide a more comprehensive understanding of what men's violence against women can look like, and partly because it makes it possible to design adapted help and support for women exposed to violence. The results showed that the problem of men's violence against women is mainly based on gender order. The action program assumes that all relationships are heteronormative and monogamous, where men are described as the perpetrators but not further problematized. The results also showed that there is a focus on describing the women exposed to violence. Support and relief efforts are formulated according to the woman's life situation. Foreign-born are described as a unified group, where the government assumes that everyone shares the same experiences. The results also showed that the government has an intersectional perspective in their explanations when it comes to the causes of men's violence against women, how the women exposed to violence are described, and how support and relief efforts are formulated. / <p>2022-06-02</p>

I denna uppsats studeras hur två kommunala förskolor förhåller sig till jämställdhetsfrågan sett ur ett intersektionellt perspektiv. Uppsatsen är byggd på kvalitativa intervjuer av två skolledare och fyra pedagoger samt observationer av två pedagoger som arbetar aktivt med jämställdhetsfrågan. Resultatet visar att skolledningen är ytterst viktig för jämställdhetsarbetet, att arbetet har låg prioritet, att det saknas en tydlig och gemensam målsättning, att utbildning och självreflektion är en förutsättning för att skapa medvetenhet, att genusstrukturer i kombination med egna värderingar och attityder bidrar till att befästa traditionella könsmönster och normer, att det är svårt att vara den som bär genusglasögonen, att det är svårt att veta var man ska ha fokus samt att det saknas ett intersektionellt perspektiv. Intervjuerna och observationerna studeras och analyseras i relation till olika styrdokument, förskolan som pedagogisk verksamhet och skolledarens roll.