Denna studie undersöker ur ett intersektionellt perspektiv karaktärer i 37 bilderböcker som ingår i ett bokpaket som alla Malmö stads förskolor fick ut år 2016. Syftet är att förstå vilka möjligheter till identifikation dessa böcker ger barnen. Metoden som används är kvalitativ textanalys, vilken grundas ett hermeneutiskt perspektiv. Analysmetoden är inspirerad av den hermeneutiska cirkeln och sambandet mellan förståelse och förförståelse. I analysen har text och bild setts som en enhet – en ikonotext och textanalysen har alltså innefattat inte bara text utan också bild. I de alla de 37 böckerna har en överstiglig analys gjort av huvudkaraktärerna och sedan har fem böcker analyserats mer ingående utifrån olika intersektionella aspekter såsom genus, kön, etnicitet, funktion, sexualitet med flera.I resultatet gick att utläsa att genus är den intersektionella aspekt som bilderboksskaparna har fokuserat på då många karaktärer ur ett genusperspektiv är komplext framställda. Könsfördelningen bland huvudkaraktärerna var relativt jämt fördelad mellan pojkar och flickor, men icke-könade karaktärer utgjorde endast en ungefärlig tiondel. Majoriteten av huvudkaraktärerna var vita och endast i tre böcker förekom karaktärer med någon form av funktionsvariation. Endast i en bok förekom samkönat föräldraskap, men ensamstående föräldrar förekom något mer frekvent. Dock var den familjekonstellation som oftast förekom kärnfamiljen.

Vilka är förväntningarna på en musikvideo inom genren amerikansk hiphop? Många tänker på att en musikvideo ska innehålla pistoler, spontan dans, snabba bilar och avklädda unga tjejer. Precis de inslagen innehåller den typiska musikvideon under tidsperioden 1 januari – 30 september 2017. Det som undersöks i den här studien är hur långt ifrån den normen en populär hiphoppare kan avvika?               Studien är uppdelad i två delar. Den kvantitativa delen innehåller 66 musikvideor av 54 afroamerikanska män, fem afroamerikanska kvinnor, fem vita män, en vit kvinna och en asiatisk man. Utifrån en kvantitativ analys som bland annat visar i vilken miljö musikvideon utspelar sig i, vad artisterna gör och ur vilken kameravinkel artisten visas i, skapas den typiska musikvideon under tidsperioden. Tre av dem valdes utifrån att de mest frångick normen som utgör den kvalitativa analysdelen. Musikvideon till låten ”Glorious” av Macklemore handlar om hans 100-åriga mormor. I musikvideon till låten ”1-800-273-8255” av Logic är huvudpersonen en ung afroamerikansk pojke som upptäcker att han är homosexuell. Den sista musikvideon är ”I’m Better” av Missy Elliot som innehåller välgjord koreografi och snabba kameraklipp. Det är också den musikvideo som innehåller flest element från hiphopkulturen.                 Teorierna som används i studien är det sociologiska begreppet intersektionalitet och Erving Goffmans gestaltningsteori. Metoden är kvantitativ innehållsanalys och den kvalitativa analysen utgår från misé-en-scène som har sitt ursprung inom filmvetenskapen.                Resultatet visar att i en genre där rapparna vill framstå som starka och respektfulla visar musikvideorna till både Macklemores ”Glorious” och Logics ”1-800-273-8255” en stark kärlek till en svag och utsatt person. Att skildra en äldre kvinna i en medelklassbakgrund och en ung homosexuell tonårspojke är vågat inom den här genren. Den här undersökningen kan visa på att alla musikvideor inom hiphoppen inte är homogena utifrån förväntningarna. / What are the expectations for a music video in the American hip hop genre? Many people think that a music video should include guns, spontaneous dance, fast cars and unclothed young woman. Exactly those features contain the normative music video during the time period of January 1 – September 30, 2017. The purpose of this study is analysing how far from that norm a popular hip-hop artist can deviate?               The study is divided into two parts. The quantitative section contains 66 music videos of 54 African American men, five African American women, five white men, one white woman and one Asian man. Based on a quantitative analysis that among other things looks at the environment the music video plays out in, what the artists do and what camera angles the artists are shot in, the normative music video is created during the time period. Three of them were selected on the basis that they most went from the norm and constitute the qualitative analysis parts. The music video for "Glorious" by Macklemore is about his 100-year-old grandmother. In "1-800-273-8255" by Logic is the protagonist a young African American boy who discovers that he is gay. The last music video is "I'm Better" by Missy Elliot which features well done choreography and fast camera clips. This is also the music video that contains the most elements of hip-hop culture.               The theories used in the study are the sociological concept of intersectionality and Erving Goffman's framing theory. The method of qualitative analysis is based on misé-en-scène originating in film science.               The results show that in a genre where the rappers want to appear strong and respectful, the music videos for both Macklemore's "Glorious" and Logic's "1-800-273-8255" show a strong love for a weak and vulnerable person. Depicting an older woman in a middle-class background and a young gay teenage boy is daring in this genre. This study can show that not all music videos in hip hop are homogeneous based on expectations.

Bakgrund: Skolans värdegrund bygger på tanken om alla människors lika värde och skolan ska arbeta för att motverka maktstrukturer som exempelvis könsmönster och rasism. Under sin grundskoleutbildning får elever ta del av en stor mängd skönlitteratur, vilket delvis sker genom läroböcker. I skönlitterära texter förekommer det olika karaktärsbeskrivningar, miljöer och värden som kan bidra till att olika maktstrukturer skapas och förmedlas genom språket både implicit och explicit. Dessa maktstrukturer skapas inte enbart genom att olika identiteiskategorier som kön, klass, och etnicitet verkar enskilt, utan även genom att de samverkar med varandra. Då den statliga granskningen av läromedel upphörde på tidigt 1990-tal i samband med att skolan blev kommunal medförde detta att det inte längre finns någon garanti för att de läromedel som används är i enighet med skolans värdegrund. Detta gör att det blir av betydelse att granska läromedel. Tidigare forskning inom ämnet visar övergripande att skönlitterära texter i läromedel förmedlar normreproducerande konstruktioner av det manliga och kvinnliga könet samt att det manliga västerländska konstrueras som normen. Forskningen visar även övergripande att konstruktioner av klass, kön, och etnicitet samverkar och bidrar till att skapa maktstrukturer där det icke-västerländska positioneras i underläge mot det västerländska samt det kvinnliga positioneras i underläge mot det manliga. Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att problematisera hur olika konstruktioner av kön, klass och etnicitet skapas och samverkar genom karaktärsbeskrivningar i läromedlet Zick Zack Läsrummet åk 4–6. Uppsatsens kompletterande syfte är att problematisera om och isåfall hur olika maktstrukturer konstrueras genom karaktärsbeskrivningarna. Metod: För att uppfylla syftet med studien och besvara frågeställningarna har en kvalitativ textanalys som är inspirerad av ett fåtal diskursanalytiska utgångspunkter tillämpats på skönlitterära texter från läromedlet Zick Zack Läsrummet åk 4–6. Resultat: Resultatet av vår undersökning visar att karaktärerna i läroböckerna till största del är normreproducerande. Undersökningen visar att kön, klass och etnicitet skapas och samverkar genom i huvudsak normreproducerande konstruktioner och därmed befäster maktstrukturer. Vår övergripande analys visar att maktstrukturerna "manligt överordnat kvinnligt", och "västerländskt överordnat icke-västerländskt" skapas genom karaktärsbeskrivningarna i de skönlitterära texterna.

Syftet med denna studie är att söka kunskap om hur utlandsadopterade upplever att omgivningen bemöter deras icke-vita kroppar samt att undersöka hur de förhåller sig till bemötandet och vad mer än ursprung som kan tänkas påverka bemötandet av deras icke-vita utseenden. Det övergripande teoretiska ramverket bygger på ett postkolonialt och intersektionellt perspektiv och det empiriska materialet består av intervjuer med sex personer som adopterats till Sverige från ett land utanför Europa. Analysen visar att de utlandsadopterade ofta bemöts med stereotypiska föreställningar kopplade till deras icke-vita utseenden och att de använder olika typer av strategier för att förhålla sig till omgivningens bemötande. Analysen indikerar också att de utlandsadopterades könstillhörighet, liksom ursprunget och utseendet, verkar påverka det sätt som de av omgivningen blir bemötta.

Denna undersökning angriper Nationalmuseums skolmaterial ”Omöjliga kroppar – om skönhet, mode och genus” utifrån ett posthumanistiskt/ nymaterialistiskt perspektiv. Genom analysmetoden diffraktion identifierar jag hur dessa perspektiv skulle kunna ges utrymme i detta material. Syftet med detta är ett antagande om att de genererar kunskaper och förståelser som är viktiga för en långsiktig hållbarhet. Syftet är inte att finna brister i materialet, som förhåller sig till existerande kunskapsparadigm, läroplan, och konstsamlingar och fyller sin funktion i den kontexten. Snarare att belysa vad som kan uppstå i mötet mellan det som redan existerar, det som utifrån ett visst behov och funktion är under utveckling, och teorier som kan tyckas vara kontrasterande, komplexa och avlägsna. Detta har genererat följande frågeställningar: Vilka möten och brytningar framstår genom diffraktion av posthumanistisk/ nymaterialistisk teori och undervisningsmaterilet ”Omöjliga kroppar”? Samt: Vilka nya möjliga sammankopplingar framträder i dessa möten och brytningar mellan posthumanistisk/nymaterialistisk teori och undervisningsmaterialet ”Omöjliga kroppar”?Jag har här avgränsat mig till tre teorier: den decentrerade människan, den uppluckrade tiden och den materiella agensen. Dessa förklaras här och jag undersöker var de möter (dvs. förstärker) formuleringar i studiematerialet, och var de bryter mot det (dvs. presenterar ett kritiskt eller avvikande perspektiv). I dessa möten och brytningar har jag identifierat möjliga sammankopplingar mellan teorierna och studiematerialet, i bemärkelsen omformuleringar av text eller förskjutningar av fokus som kan bana väg för nya tankar och samtal. Resultatet visar att en decentrering av människan i detta material är utmanande, då vi förknippar ”skönhet, mode och genus” med mänsklig kultur, men kan åstadkommas exempelvis genom att i text och samtal beskriva människor som en art bland andra, och inkludera dessa andra i diskussioner om exempelvis makt. En uppluckring av tiden låter sig göras om man frångår materialets linjära, kronologiska organisation och söker andra mönster eller ingångar. Studiematerialet erbjuder även flera möjligheter att betrakta materiella föremål som i besittning av en egen agens. Denna metod att applicera filosofiska begrepp och teorier på konkreta undervisningssituationer skulle sannolikt, om den tillämpandes i fler sammanhang, kunna leda till en förändring i tankemönster och förgivettaganden, förändringar som på sikt kan generera mer ”hållbara” kunskaper och förståelser om världen och vår plats i den.

Denna studie har som mål att utläsa i vilken mån värdegrunden genomsyrar läromedlen i Svenska 1 på gymnasiet i deras skönlitterära utdrag i arbetet med dessa. Vidare har studien som syfte att se vilka grupper som gestaltas i de skönlitterära utdragen och vem den tänkta modelläsaren och modelläraren för de analyserade läromedlen är. Det har genomförts med hjälp av två metoder. Den ena har varit kvantitativ analys och den andra kvalitativ analys där kritisk diskursanalys har varit den specifika metoden. Studien har utgått från en intersektionell teoretisk utgångspunkt där maktaxlarna etnicitet, kön och sexualitet har varit fokus för analysen. I undersökningen har de tillhörande arbetsuppgifterna läromedlen presenterar i samband med de skönlitterära texterna även tagits i beaktning för att se vad de förmedlar. Studiens resultat visar att läromedlen utgår från ett västerländskt perspektiv, är heteronormativa och främst är riktade till män. De tillhörande arbetsuppgifterna säkerställer inte heller ett genomsyrande värdegrundsarbete, utan det är lärarens ansvar att bidra med dessa frågor och diskussioner i samband med läsning av skönlitteratur. Studien visar att detta kan vara problematiskt, eftersom läraren har så många arbetsuppgifter att det kan vara svårt att hinna granska sina läromedel.

This paper presents a quantitative study of trust in the Swedish judiciary among minority and majority ethnic groups in Sweden. Using data from European Social Survey, with 1539 Swedish respondents,the aim of the study is to examine how factors such as belonging to a minority ethnic group,discrimination and gender affects the trust in the legal system and the police. Other variables included are age, social trust, and level of education. Previous research suggests that minority ethnic groups have lower levels of trust in the police and legal system, and that discrimination directly affects the level oftrust negatively. By examining these factors using multivariate regression analysis, this thesis seeks toexplain how these mechanisms together have the effect on the correlation between ethnicity and trustin the judiciary. The theoretical framework of the study is mainly the procedural justice model. Furthermore, an intersectional analysis is uses to examine the effect of gender and ethnicity combined.The results of the study suggest that there is no correlation between belonging to a minority ethnic groupand trust in the judiciary. However, being subjected to ethnic discrimination has shown to be the factor that affects the trust the most, even when the other variables are controlled for. It has also been shown that gender has an impact on the effect of ethnicity on trust in the judiciary where women of ethnic minorities tend to have lower levels of trust than men of ethnic minorities do. In addition to that, nosignificant results regarding the effect of gender discrimination and trust were found. Finally, this studyconcludes that ethnic discrimination affects the trust negatively, regardless of the other variables. Recommendations for future studies of discrimination and intersectionality are discussed.

Studiens syfte är att undersöka hur biståndshandläggare i Sveriges kommuner bemöter och arbetar för att stödja kvinnor över 65 år som utsätts för våld i nära relation. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats genom sex semistrukturerade intervjuer utifrån ett målstyrt urval. Studiens respondenter består av sex biståndshandläggare inom äldreomsorgen från tre kommuner i Mellansverige. Under intervjuerna låg fokus på biståndshandläggarnas upplevelser av kommunernas arbete och insatser riktade till äldre våldsutsatta kvinnor. Resultatet visar att biståndshandläggarna uppfattar våld i nära relation bland äldre vara ett osynligt, svåridentifierat problem. Resultatet konstaterar även vikten av att professionella inom socialt arbete besitter kunskap om våldsutsatta äldre kvinnors förhöjda sårbarhet för att möjliggöra ett anpassat bemötande och stöd. Utöver det påvisar resultatet hur en god intern och extern samverkan är en förutsättning i utformningen av lämpliga stödinsatser. Slutsatsen dras således att kommuner bör anta ett intersektionellt förhållningssätt som synliggör olika kategoriers samspel för att förstå den äldre kvinnans förhöjda sårbarhet. På så sätt kan den nödvändiga samverkan i utvecklingen av lämpliga insatser främjas. / The purpose of this study is to examine how social workers in Sweden work to support women over 65 who are victims of domestic violence. The study was conducted using a qualitative approach and six semi-structured interviews through a targeted selection. The participants of the study consisted of six social workers in gerentological care from three municipalities in Sweden. The interviews focused on each social worker's experience of the resources available for older women who are subjected to domestic violence. The results show that the social workers perceive domestic violence among the elderly to be an invisible problem that is difficult to identify. The results also state the importance of professionals possessing knowledge about older women's increased vulnerability regarding domestic violence, in order to provide appropriate support. The results further demonstrate the importance of cooperation within the municipality as well as with other organizations, to enable the development of appropriate support measures. The conclusion is that municipalities should adopt an intersectional approach that makes the interaction of different categories visible in order to understand the older woman's increased vulnerability. This will encourage the necessary cooperation in the development of support measures.

No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa kopplat till personer som identifierar sig som trans-och ickebinära och vilken del skolan kan ha i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är en högaktuell diskussion. Utifrån svensk kontext vet vi att skolornas ansvar enligt lag är att arbeta inkluderande och med frågor som handlar om normkritik och diskrimineringsgrunder. Men forskning och myndighetsrapporter visar att det finns stora brister i skolors arbete med dessa frågor.Syfte: Studiens syfte är att utifrån en queerfenomenologiskt teoretisk ansats undersöka trans-och ickebinära personers upplevelser av sin skolgång, med fokus på upplevelser av bemötande, inkludering och miljö.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats och baseras på kvalitativa intervjuer med 7 unga vuxna i åldrarna 18-30 som identifierar sig som trans- eller ickebinära, med varierade begreppsdefinitioner. Empirin analyserade med hjälp av en reflexiv tematisk analys.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman som är genomgående för mina intervjuer och resulterade i följande teman är: Att navigera i tvåkönsnormen, trygghet, otrygghet och andrafiering, det queera estetiska rummet och avslutningsvis den queera queerheten.Diskussion: Mitt resultat överensstämde till stor del med tidigare forskning sett till informanternas upplevelse av skolan som en normativ arena att befinna sig på samt den samstämmiga slutsatsen att det finns ett kunskapsglapp mellan vad personal bör ha kunskap kring och vad de faktiskt förmedlar. Vidare framkom hur olika former av identiteter också interagerade med varandra i form av exempelvis funktionsvariation, etnicitet, sexualitet och könsidentitet. Denna intersektionella interaktion kunde vara en betydelsefull del i den egna processen i att hitta sin identitet och att detta perspektiv var viktigt att lyfta i skolan. Kopplingen mellan estetiska uttrycksformer och queera identiteter på andra arenor var också ett gemensamt tema som framkom från mina informanter som jag inte funnit i den forskning jag läst. Detta fynd skulle kunna vara en implikation på ett nytt sätt för skolor att arbeta på, utifrån att främja psykisk hälsa och välmående på ett inkluderande sätt. / Background: Mental illness among people who identify as trans and non-binary and the role schools play to prevent this has been a hotly debated issue in recent years. Based on the Swedish context, we know that the schools' responsibility according to law is to work inclusively and normcritically, with a focus on preventing discrimination. Reports regarding how schools work with these issues varies, yet studies indicate that there are significant shortcomings in schools’ work with inclusion and anti-discrimination regarding trans and non-binary pupils.Aim: By adopting a queerphenomenological theoretical approach this study investigates trans and non-binary people’s experiences of their time in school, with a focus on experiences of treatment, inclusion and school environment.Method: This phenomenological study is based on qualitative interviews with 7 young adults aged 18-30, all of whom identified under the umbrellaterms trans and non-binary. When the data was collected, it was analysed using a reflexive thematic analysis.Results: The result was presented in four main themes that were consistent with my interviews. The themes were, navigating in the binary norm, safety, unsafety and othering, the queer artistic room and the queer queerness.Discussion: My results were largely consistent with previous research regarding the informants experience of the school as a normative arena. The results point to a lack of knowledge among teachers and schoolstaff on LGBTQ issues and how which influenced lessons and the non inclusive language used by the staff.The results further indicate that identity navigation in school among informants included the interaction between various identity categories such as gender identity, ethnicity, sexuality and disability and the importance of an intersectional perspective, when working in a school enviroment. Lastly, an important result was the importance of engaging in various aesthetic forms of expression and queer identity among the informants. The artistic theme could inform future approaches to preventive work in schools regar