Denna uppsats undersöker den pågående debatten kring "woke"-begreppet och dess roll i det svenska samhället genom en tvärvetenskaplig djupanalys av 10 svenska nyhetsartiklar, från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studien använder både kvantitativa och kvalitativa metoder för att analysera frekvensen, mönster och teman i begreppets användning över tid och en analys av ”woke”-begreppet uppfattningar och innebörd i olika sociala sammanhang. Studien använder sig av olika teoretiska perspektiv och ramverk, vilket ger en mångfald av tolkningar och åsikter kring begreppet ”Woke”.  Studien betonar betydelsen av att integrera olika perspektiv för att få en djupare förståelse av begreppet, därigenom används centrala teorier inom genusvetenskapen, såsom intersektionalitetsteorin och performativitets-teorin. En djupare analys kommer inkludera en mer känslomässig dimension, där teorier såsom Ahmeds "culture politics of emotions" och begreppet "sticky objects" kommer belysa hur "woke"-begreppet mobiliserar känslor och kopplingen till bredare samhällsrörelser.  Resultaten visar att "woke" har blivit en central term i den offentliga diskursen och har polariserat samhället, vilket försvårar öppen dialog och samarbete. Studie visar på en fördjupad förståelse för "woke"-debatten och dess komplexitet, vilket bidrar till en ökad insikt i dess roll och implikationer för samhället.

The purpose of this essay was to investigate the exposure to intimate partner violence among individuals in same-sex relationships, the consequences of such violence and the help-seeking process. The research focused on exploring the underlying causes, consequences of violence and what the help-seeking process looks like for individuals in same-sex relationships. Qualitative and quantitative studies were analyzed. Three perspectives: intersectionality, power, and heteronormativity were adopted to interpret the results. A qualitative content analysis revealed six themes: gender norms, minority stressors, physical and psychological violence, heteronormative expectations and help-seeking. Factors contributing to intimate partner violence in same-sex relationships included heteronormativity, societal perceptions of gender norms, minority stress, and internalized homophobia. Consequences of violence included isolation, poor physical and mental health. Power imbalances and the help-seeking process were linked to these outcomes. Conclusions of this essay highlighted the importance of understanding the complexity arising from a heteronormative perspective on intimate partner violence, affecting both perpetrators and victims. Additionally, the study emphasized the significance of support for victims in same-sex relationships, highlighting the current limitations in available support systems. / Syftet med denna uppsats var att undersöka utsattheten för våld i nära relation för individer i samkönade relationer, konsekvenserna av våldet samt hur hjälpsökande-processen ser ut. I fokus för uppsatsen hamnade forskningsfrågorna: Vilka är de bakomliggande orsakerna till våldsutsattheten för individer i samkönade relationer, vilka konsekvenser våldet kan leda till samt hur hjälpsökande-processen ser ut för individer i samkönade relationer. Kvalitativa och kvantitativa studier analyserades. Som utgångspunkt för att tolka resultaten antogs tre olika perspektiv: det intersektionella perspektivet, makt samt heteronormativitet. Genom en kvalitativ innehållsanalys framkom det sex teman: könsnormer, minoritetsstress, fysiskt och psykiskt våld, heteronormativa förväntningar samt hjälpsökande. De bakomliggande orsakerna till en utsatthet visade sig bland annat kunna vara heteronormativitet och samhällets uppfattning kring könsnormer, minoritetsstress och internaliserad homofobi. Konsekvenserna av våldet visade sig vara isolering, sämre fysisk och psykisk hälsa. Det framkom även att maktobalans och hjälpsökandeprocessen var kopplat till konsekvenserna. Slutsatser som kunde dras från denna uppsats var vikten att förstå komplexiteten som uppstår till följd av en heteronormativ syn på våld i nära relationer samt att denna syn påverkar både våldsutövare och våldsoffer. Ytterligare en slutsats var betydelsen av stöd till våldsoffer i samkönade relationer samt hur bristfälligt stödet är i dagsläget.

Denna studie undersöker hur barnlitteratur kan möjliggöra och synliggöra värdegrundsarbetet i skolans lägre årskurser. Studien är baserad på tre skönlitterära bilderböcker med syftet att analysera hur genus, etnicitet och olika kroppsformer representeras. Urvalet i studien är hämtad från en topplista av bästsäljande barnböcker för december månad år 2023. Det teoretiska ramverket för studien grundas i det intersektionella perspektivet. Metod för studien är kvalitativ innehålls- och bildanalys. Studiens resultat visar att det utvalda materialet genomgående skildrar genus och etnicitet på ett övergripande jämställt och mångfaldigt sätt. Detta synliggörs exempelvis via jämställd fördelning av biologiskt kön bland karaktärer, normbrytande karaktärer där män gestaltas feminint i både utstyrsel och kroppsspråk, kvinnor som karaktäriseras i roller där män generellt dominerar enligt samhällsnorm samt vidrörs viktiga ämnen där det oavsett kön talas om sådant som enligt norm ses som svagheter hos det manliga könet – att prata om sina känslor. Den normativa vita mannen är fortfarande i majoritet i studiens material. Två av tre böcker skildrar en jämställd etnisk representation. Två av tre böcker skildrar olika kroppsformer eller normativa kroppsideal. Samspelet mellan text- och bildinnehåll skildras i materialet på ett lekfullt och pedagogiskt sätt med tydlighet, struktur, färg och kreativitet.

This study aims to examine the representation of masculinity in the TV-series Top Boy, in relation to hegemonic masculinity and intersectionality in order to see how masculinity is depicted, if this depiction could be interpreted as contributing to the hegemony in the context of the show, and how intersectional factors are responsible in creating the fundament for this social construction. The series is analysed with a multimodal critical discourse analysis. The focus of the study revolves around the three main characters of Top Boy; Dushane, Sully, and Jamie. Two thematics laid the groundwork for further analysis of the chosen scenes, which were chosen through individual coding of the series as most prominent throughout the show with the purpose of the study in mind; 1) fatherhood and 2) men showing vulnerability, and their contribution to the social construction of masculinty. The characters tended to follow hegemonic norms, often as a product of their intersectional circumstances, but with some exceptions to the norm. Highlighting the complex nature that intersectionality brings to the analysis, the findings further contribute to the view of masculine representation throughout media, and how masculinity in the context of British criminality can be interpreted.

Studiens fokus ligger på att samla in flyktingars upplevelser och erfarenheter för att ta reda på vilka utmaningar som flyktingar går igenom i sin integrationsprocess. Forskning visar att invandrare har ett sämre levnadsvillkor jämfört med infödda svenskar och blir diskriminerade på arbetsmarknaden på grund av deras etnicitet. Studien görs genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som fokuserar på flyktinggrupper från Afghanistan och Syrien som har störst antal flyktingar i Sverige. Namnet på respondenter har bytts för att skydda deras integritet.  Med hjälp av vetenskapliga artiklar som förklarar begreppen integration, segregation, etnicitetsteori och intersektionalitetsteori, samt tidigare forskning om socialt utanförskap och diskriminering, analyseras insamlade data genom intervjuer för att svara på studiens frågeställningar. Frågeställningar handlar bland annat om hur flyktingar beskriver sin integrationsprocessen i det svenska samhället samt vilka hinder och framgångsfaktorer de identifierar. Resultatet av studien visar att flyktingar blir diskriminerade på arbetsmarknaden. Flyktingar lever i ett socialt utanförskap vilket betyder att de har svårigheter att knyta kontakt med svenskar. Respondenterna nämner att alla i samhället ska bli respekterade och vara inkluderade oavsett vad man har för bakgrund. I resultatet framkommer det även vikten av rättigheter och skyldigheter samt samhörighetskänslan bland respondenterna.

Uppsatsen tar ett avstamp i studier av den svenska skolmarknaden. Med företagen som ideal förmås skolorna att med uppgifterna som producenter konkurrera om elever som tar rollen som kunder. Marknadsföringen och synligheten i media blir en förutsättning för överlevnad på denna marknad. Skolmarknaden med dess fria skolval blir problematisk när den ökar segregationen. Problemet blir omfattande i följden vinnarskolor och förlorarskolor. Denna studie syftar till att undersöka marknadsföringsbroschyrer och medierepresentationen av fyra skolor i Stockholm, varav två är vinnarskolor och två är förlorarskolor. Teorin om New Public Management används i förståelsen för fenomenet skolmarknad och dess konsekvenser. Genom en innehållsanalys med ett intersektionellt perspektiv av skolornas broschyrer och representationen i media, kunna kartlägga maktasymmetrier. I synnerlighet används Bourdieus kapitaldefinitioner och postkolonial teori för förståelsen av hur segregation uppstått och kvarlever. Detta för att påvisa om etnisk- och socioekonomisk segregation synliggörs i marknadsföringen samt om denna kan bidra till en reproduktion av segregation. En analys av sekundärt insamlad statistik används i definieringen av dem olika skolorna. Resultatet visar på en förekomst av etnisk- och socioekonomisk segregation i skolornas marknadsföring och medierepresentation. Empirin av den kvalitativa undersökningen redovisar ett påtagligt samband mellan etnicitet/socioekonomi och studieresultat. Slutsatsen blir att marknadsföringen och medierepresentation påverkar reproduktionen av segregation men de sociala strukturerna är det som upprätthåller fenomenet.

The purpose of this thesis in Library and Information Science (LIS) is to examine concepts related to multiculturalism in Sweden. It aims to look beyond the rhetorical construction of these concepts, in an attempt to clarify the actual purpose of commonly emphasizing the importance of mulicultural library services. Norman Fairclough's critical discourse analysis (CDA) as well as theories on ethnicity and intersectionality constitute the theoretical frame. The material consists of selected anthologies, handbooks and articles in Biblioteksbladet from 1974–2014, as well as a small case study. CDA is furthermore used as method of analysis, with a focus upon how multiculturalism is constructed in relation to libraries and also on how this might be explained with regard to the social and political contexts surrounding these reasonings. The results of the analysis show that multiculturalism is continually mainly connected with the integration of immigrants by drawing upon ethnic and cultural characteristics. However, in a more present-day context, this tendency is challenged and other social elements as well as the majority culture are included in the construction of multiculturalism. In the concluding discussion, the results are considered in the view of how libraries can draw upon them to broaden their understanding of multiculturalism. This is a two-year master thesis in Archive, Library and Museum studies.

This thesis analyzes the concept of ”funktionalitet” (the dis/ability divide), normality and vulnerability in the Swedish Law on Support and Service to Certain Disabled People (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS). LSS is the main rights law for people with disabilities and was groundbreaking when it came, but has since its legislation not been developed any further. Recent debate has shown that the law is not implemented according to its intentions. Through the use of discourse analysis and the theoretical perspectives ableism, intersectionality and vulnerability this thesis investigates the understanding of ”funktionalitet” in the legislation and the official government inquiry (SOU 1991:46) that submitted a proposal for the law in 1991. The main conclusions of the analysis point toward a conception of ”funktionalitet” as both depending on the power structure of ableism and as a diversity in humanity. The position as a person with disability is portrayed as a special (or pathogenic) vulnerability in order to claim special rights. Moreover the thesis briefly discusses how the position as a person with disabilities is denied other identificatory categories such as a person with a gender identity, sexuality and/or being a parent. These are topics for further research.

Historien är speglad av bedrifter från både män och kvinnor som på ett eller annat sätt gjort avtryck och fortfarande påverkar det samhälle vi lever i idag. Utifrån det perspektivet borde både kvinnor och män finnas med i historieläromedel och bli uppmärksammade men istället är det många olika kategorier av kvinnor som lyser med sin frånvaro. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor framställs i historieläromedel för åk 1-6 utifrån ett intersektionalitetsperspektiv. I studien analyserades sex historieläromedel från årskurs 1-6, tre från årskurs 1-3 och tre från årskurs 4-6, i fyra steg. Metoden som användes för att analysera historieläromedlen var Faircloughs kritiska diskursanalys. Den fördjupade analysen i studien utgick från två delar av Faircloughs tredimensionella modell diskursiv praktik och text. Resultatet av granskningen visade att kvinnors representation i historieläromedel är begränsat och behöver utvecklas till olika kategorier av kvinnor för att bli mer inkluderande.

No description available.