Syftet med studien som redovisas genom denna uppsats var att undersöka fenomenet asexualitet, genom att undersöka vilka normer som präglar informanternas, som identifierar sig med asexualitet eller som asexuella, berättelser om sina erfarenheter och tankar. Materialinsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med informanter som identifierar sig med asexualitet eller som asexuella och materialet analyserades genom grundad teori. I denna studie belyses aspekterna hur det är att leva som asexuell, vilka normer som genom sexualitet, ålder och genus existerar i relation till asexualiteten och vilken betydelse dessa förväntningar i form av normer får för informanterna och deras förhållningssätt till dessa normer, samt deras relation till begreppet asexuell och asexualitet som en identitet. Resultatet visar på att asexualiteten som identitet görs till en (o)möjlighet då den sexualnormativitet, de normer och begreppet asexualitet och dess mångfald gällande betydelse gör asexualiteten till både en möjlig och en omöjlig identitet.

Syftet har varit att synliggöra och analysera inkludering och exkludering inom den svenska hbtq-rörelsen, samt att fördjupa förståelsen för konflikterna inom rörelsen. Genom diskursteoretisk analys av massmedias beskrivning av aktioner under 2012 har följande resultat uppnåtts; inom rörelsen framkommer två diskurser, med olika syn på vilka politiska frågor rörelsen ska fokusera på. Dessa kallas i uppsatsen den endimensionella och den flerdimensionella diskursen. Den endimensionella vill återgå till en mer "klassisk" homokamp, medan den flerdimensionella har ett mer intersektionellt synsätt och vill bredda det politiska spektrumet. Diskurserna har även olika syn på vilka politiska metoder som är mest effektiva samt skiljer sig åt i sitt förhållningssätt till queerbegreppet. Enligt min analys diskuterades vad som beskrevs som en splittring inom rörelsen under denna tidsperiod på ett väldigt specifikt sätt, där begreppet extremism var centralt.

I tidningen Aftonbladet publicerades i februari, 2014, artikeln ”Glöm inte bort oss när historien skrivs”, där en historieskrivning som osynliggjort kvinnliga musiker uppmärksammas och diskuteras. Med bakgrund av ett ökat engagemang för synliggörandet av kvinnliga musiker är syftet med studien att ur ett genusperspektiv undersöka den kvalitativa representationen av kvinnliga musikartister i svenska dagstidningar. Utifrån sju artiklar om kvinnliga artister som deltagit i tv-programmet Så mycket bättre undersöks tre teman som noterats är genomgående i materialet. Detta sker med utgångspunkt i Stuart Halls teorier om representation samt Nina Lykkes och Paulina de los Reyes teorier om intersektionalitet. Det hermeneutiska kulturbegreppet är centralt, då materialet betraktas som kulturella texter. Avslutningsvis resonerar jag kring mitt resultat vad gäller representationen av kvinnliga musikartister i materialet.

The aim of this study has been to investigate future history teachers’ perspectives of the development of the subject of history, in conjunction with the democratic mission of the curriculum. Based on critically constructivist theories, the history subject is reproducing oppressive structures, especially related to gender, sexuality, and ethnicity, which is not in line with the democratic mission, teachers are obliged to comply with. History didactic research also shows that the subject of history tends to be characterized by eurocentrism, ethnocentrism and a perspective based on male domination which problematizes an inclusive, democratic education.

Title:  Will you cope, without your family? – The importance of support for youths who are subject to honour related violence.   The aim of this study has been to examine which support has been given to the youths who have been subjected to honour related violence and their experiences about the support. The data were collected through four semi-structured, qualitative interviews with youths who had separated from their families. The result showed that according to an intersectional perspective the individual needs should dictate the support offered and that honour related violence is a complex problem. System theory, shows us that it is important to belong to a family system, whether it is biological or not – is of less importance. The social services and the foster homes are important for the youths in their efforts to cope without their families Based on the results, our conclusion is that many need a lot of therapy in order to return to a “normal life”. / Orkar du, utan din familj? – Betydelsen av stödinsatser till ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Studiens syfte var att undersöka vilket stöd, ungdomar som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (HRV), fått samt deras upplevelse av detta. Data samlades in genom fyra semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med ungdomar som har haft ett uppbrott från sin biologiska familj. Resultatet visade att enligt intersektionellt perspektiv bör individuella behov styra det erbjudna stödet och att HRV är ett komplext problem. Systemteorin ger oss förståelse för familjens betydelse och vikten av att tillhöra ett familjesystem, biologiskt eller inte är av mindre betydelse. Både socialtjänsten och familjehemmen är viktiga för ungdomarna i deras strävan att orka utan sina familjer. Utifrån resultatet är vår slutsats att det för många krävs mycket samtalsstöd för att återgå till ett ”normalt liv”.

No description available.

Näthat är idag en förväntad nackdel av att använda internet och sociala medier. Även när hatet är riktat mot en individ blir det oftast en attack mot en kollektiv identitet. Syftet med studien var att analysera vilka normer och ideologier som främjas i hatkommentarer och hur de samspelar med varandra baserat på mottagarens kön, ålder, hudfärg och sexualitet. Totalt analyserades kommentarer från åtta videoklipp publicerade på Youtube, fyra vardera spel- respektive sminkbranschen. Genom att använda ett Python script och Googles’ Perspective API, kunde kommentarer med en viss nivå av toxicitet väljas från videoklippens kommentarsfält. Sedan analyserades kommentarerna av författarna utifrån olika diskurskritiska kriterier utifrån metoden kritisk diskursanalys. Analysen visade att nationalism och misogyni var de största ideologierna bakom hatkommentarerna och många avsändare hade tydligt använt olika härskartekniker. Förutom de nämnda ideologierna, hittades även patriarkat och skönhetsideologin. Resultaten visade att även fast det är samma ideologi bakom flera hatkommentarer, vad som specifikt attackeras och kritiseras varierar beroende på mottagarens kön, ålder, hudfärg och sexualitet. För framtida studier skulle en liknande analys kunna göras fast med fokus på hur mycket och vilken sorts näthat personer med färre följare och engagemang får. / Online hate is an expected downside of using the internet and even when hate is solely targeted towards an individual, it becomes an attack on a collective identity. The purpose of this study was to examine which norms and ideologies could be found in hate comments and how they interact with each other – based on gender, age, skin colour, and the sexuality of the receivers. In total, the comments of eight YouTube videos were examined. Four in the gaming genre and four in the beauty genre. Using a Python script and Google’s Perspective API, comments above a certain toxic threshold were taken from the videos which were then analysed by the authors based on different criteria. The analysations were done using critical discourse analysis. The analysis showed that nationalism and misogyny were the main ideologies behind the hate comments and multiple comments used master suppression techniques. In addition to the mentioned ideologies, patriarch and the ideology of beauty were also found. The results show that even if the same ideology is behind multiple hate comments, what is being attacked or criticised varied depending on the receiver’s gender, age, skin colour, and sexuality. Due to many of the youtubers having a big following and engagement, many of their followers defended them against online hate. For future studies, a similar analysis could be done but with a focus on people with less followers and engagements.

Studien undersöker hur tonårsserien 13 Reasons Why framställer sina karaktärer genom representationer av kön, sexuell läggning och etnicitet. Urvalet består av seriens fjärde säsong och elva karaktärer analyseras. Målet med studien är att bidra med kunskap om hur en populär tonårsserie stärker eller går emot rådande stereotyper kring kön, sexuell läggning och etnicitet. Det teoretiska ramverket består av feministisk teori, intersektionalitet, genusteori, representation, stereotyper och icke-stereotyper. Metoden är en semiotisk textanalys och för att analysera resultatet har denotation och konnotation använts med stöd från analysverktygen ikon, index och symbol. Genom att titta på variabler som scen, utseende, beteende, språk/tal, ljud och kroppsspråk har slutsatser om serien framställningar kunnat dras. Resultatet av studien visar på att serien 13 Reasons Why representerar kvinnor som starka och självständiga, men att kvinnor fortsatt är underrepresenterade i tv-serier. Männen framställs som både stereotypiskt manliga men även som icke-stereotypiska genom en framställning av mer känsliga män. Serien visar på en bred framställning av olika etniciteter med både stereotypiska och icke-stereotypiska framställningar. Framställningen av sexuell läggning visar på nya perspektiv och även om vissa stereotypiska representationer förekommer har serien öppnat nya vägar för representationen av bisexualitet och homosexualitet. / The study examines how the teen series 13 Reasons Why portrays its characters through representation of gender, sexual orientation and ethnicity. The selection consists of the series’ fourth season and eleven characters are analyzed. The aim of the study is to contribute with knowledge of how a popular teen series reinforces or goes against prevailing stereotypes about gender, sexual orientation and ethnicity. The theoretical framework consists of feminist theory, intersectionality, gender theory, representation, stereotypes and counter-stereotypes. The method is a semiotic text analysis and to analyze the result, denotation and connotation has been used with support from the analytical tools icon, index and symbol. By looking at variables such as scene, appearance, behavior, language/speech, sound and body language, conclusions about the series representations have been drawn. The results of the study show that the series 13 Reasons Why represent women as strong and independent, but that women are still underrepresented in tv-series. Men are portrayed as both stereotypically manly but also as counter-stereotypical through the portrayal of more sensitive men. The series shows a broad representation of different ethnicities with both stereotypical and counter-stereotypical representations. The presentation of sexual orientation shows new perspectives and although some stereotypical representations occur, the series has opened new avenues for representation of bisexuality and homosexuality.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt könsstereotypa föreställningar kan påverka arbetet inom biståndshandläggning. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med sju biståndshandläggare i en gemensam nämnd. Intervjumaterialet analyserades utifrån feministisk teori samt intersektionellt förhållningssätt. Resultatet för studien visar att biståndshandläggare inte själva anser att könsstereotypa föreställningar generellt påverkar handläggningsförfarandet. Majoriteten av respondenterna menade dock att ett genusperspektiv är viktigt att ha med sig inom arbetet för biståndshandläggning och att det kan komma att bli mer aktuellt i framtiden. På arbetsplatsen talar man däremot inte om genus, stereotyper och dess praktiska inverkan vilket ändå enligt feministisk teori kan ses som en bidragande faktor till att dessa stereotyper bibehålls. Samtliga respondenter menade dock att de har en god kommunikation samt arbetar för individens bästa med behoven i fokus vilket kan ses som en god grund för att föra en mer öppen diskussion kring genus i framtiden. / The purpose of this study is to investigate if and if so in which way gender stereotyped conceptions can influence assessment work. To investigate this, qualitative interviews with seven assessment workers were conducted. The content of the interviews were analyzed based on feminist theory and intersectionality. The result of the study shows that assessment workers do not consider that gender stereotypes generally influence their work. The majority of the respondents, however, mentioned that a gender perspective is important to include in their practice. In the workplace, on the other hand, there is no mention of gender, stereotypes and their practical impact, which according to feminist theory nevertheless can be seen as a contributing factor in maintaining these stereotypes. However, all respondents believed that they have good communication and that they are focusing on the individual's needs, which we believe provides a good basis for having a more open discussion about gender in the future.

No description available.