I studien granskas barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv. Materialunderlaget ärhämtat från Folkbibliotekens mest utlånade böcker för ålder 6–9 år i Gävleborg, somdärmed utgör vårt geografiska område. Syftet med studien är att belysa vilka normersom representeras i barnlitteraturen och på vilket sätt. Tanken är att detta kan bidra tillen ökad medvetenhet hos lärare som arbetar i skolan. Metoden för studien ärinnehållsanalys och semiotisk analys där vi med inspiration från Salmson (2021)konstruerat analysscheman. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundar sig i detintersektionella perspektivet och det normkritiska perspektivet. Vi undersöker även omdet normbrytande framställs normaliserande eller problematiserande. Resultatet avstudien visar en brist på mångfald i den valda barnlitteraturen, främstfunktionsvariation, kroppsformer samt etnicitet och religiös tillhörighet.

Glass ceiling is a phenomenon that describes an abstract barrier that hinders career progression and promotion to higher management positions. A majority of studies regarding this discrimination in workplaces have solely focused on women as victims. The purpose of this study is to investigate how the phenomenon is expressed in workplaces and how it could also be intersectionally conditioned by examining how experts perceive glass ceiling discrimination, which is related to several grounds of discrimination. A phenomenographic approach has been implemented to capture perceptions from experts through semi-constructed interviews along with an extraction and examination of several documents to strengthen their perspectives. The experts' contributions are evaluated through a social constructivist approach. The findings of glass ceiling are separated into different themes: individual, situational, and cultural as well as interpersonal relationship barriers. The glass ceiling discrimination has been shown to mostly affect women; however, intersectional factors have shown to create various power structures that strengthen discrimination for individuals who belong to multiple grounds of discrimination. The study contributes to an unique viewpoint of how discrimination and the glass ceiling can occur in workplaces today. The findings are useful when working with discrimination- and gender equality.

According to various sources, it is more difficult for foreign people to get a job in Sweden than for people who are native born. Statistics show that the unemployment number is higher for foreigners than Swedish born people. It has also been shown that this group of people who are born i another country are exposed to discrimination during the recruitment process. They also have it harder to get a job within their field of education. In this study we have investigated how foreign people find their employability at the Swedish labour market and if the perception differs between men and women. To answer these questions we have interviewed six people who were born in another country and have arrived in Sweden in the last four years, three men and three women. All of the respondents have an academic education from their birth country. The interviews were semi-structured to make the process a bit more flexible. The result of this study shows that the foreign born people experience that it is harder for them to find a job, than people born in Sweden. They think the fact that they do not know the language perfectly is the biggest reason the employer would rather hire a native born person instead of them. They also feel like their education from their country of birth is not valid here, and that they need a Swedish education. The last thing they feel is a disadvantage for them in the labour market is their lack of personal contacts who can help them get a job.

Syftet med studien var att undersöka hur fäder upplever sig bemötta av sociala myndigheter i utredningen kring vårdnaden om deras respektive barn samt undersöka hur normer, föreställningar och förväntningar kan förstås relaterat till faderskap. Studien utgick frånteorierna intersektionellt perspektiv och hegemonisk maskulinitet. Som empiri användes två självbiografier om fäder i vårdnadstvister. Resultatet analyserades med hjälp av en tematisk analys och tillhörande teman. Utifrån analysen av böckerna växte två teman fram. Dessa var: Föreställningar om papparollen samt Maktlöshet i föräldraskap och i möten med sociala myndigheter. Resultatet visade att sociala myndigheter bedömer vem som är den bäst lämpade föräldern utifrån normer, föreställningar och förväntningar utifrån förälderns kön. Fäderna upplevde att de var åsidosatta i sin roll som pappor och även att deras åsikter inte tillmätes betydelse. Sociala myndigheter i de här fallen gör könade bedömningar, vilket åsidosätter fäderna samt tillmäter inte deras åsikter nog med relevans. / The purpose of this study was to examine how the fathers experienced that they were treated when in contact with social authorities regarding the custody of their children and how norms, perceptions and expectations can be understood related to fatherhood. This study used the theories intersectional perspective and hegemonic masculinity. In this study I used two autobiographies about fathers in child custody disputes. The result was analyzed using a thematic analysis and associated themes. From the books I chose two themes. These were: Notions of the father role and Powerlessness in parenting and in meetings with social authorities. The results show that social authorities make judgements about who is the best suited parent based on norms, perceptions and expectations depending on gender. The fathers experienced that they were sidelined in their role as fathers and that their opinions were not given any importance. Social authorities in these cases make judgements based on gender,disregard the fathers and does not attach enough importance to their views in these matters.

The purpose of this study has been to understand and theorize the phenomenon of honor andhonor-systems. Honor-systems has been a widely discussed theme by different outsources.Throughout the last 20 years there has been many cases of murders rooted in the preservationof one’s honor and reputation. To understand the different factors behind honor-system,relevant theories have been carefully selected to fit the theme and direction of this study. Thechoice of method for this paper has been a qualitative literature study where the author hasexamined previous papers, reports, and other relevant studies to get an understanding of thesubject. Then the result was analyzed by two theories, a cultural theory, and a theory ofintersectionality. While researching the subject of honor-system, it has become clear that thefield of honor-systems is a researched field, there are multiple reports on the matter. Insummary the result showed that in honor-systems the biggest victim is often, women as theyare both the victim of violence and control and as the same time perpetrators. In differentcultures there are different expectations on females and males, and in in honor-systems thesystem is run as a patriarchal one. There were some key differences between the two theorieswhen trying to understand honor-systems and especially when trying to understand a culturesimpact on the individual. It has become clear that the systems of honor affect many people insociety.

Kvinnan har genom alla tider, till följd av de strukturella ojämlikheterna i samhället, mer eller mindre negligerats i stadsplaneringen. Både planeringsteorin och planeringspraktiken har historiskt karaktäriserats av maskulinitet och utgått från mannen som norm. En trend som enligt Larsson och Jalakas (2014) går att vända genom att integrera ett feministiskt perspektiv i planeringen. De menar att ”För kvinnor var – och är – staden ett befrielseprojekt, ett sätt att komma ifrån seglivade patriarkala och förtryckande strukturer.” (Larsson & Jalakas, 2014, 24). Det vill säga, genom att utmana normerna inom stadsplaneringen väntas jämställdheten öka. Vidare anses ett postmodernt feministiskt perspektiv som genomsyras av intersektionalitet identifiera de underliggande ojämställda strukturerna och generera jämställda stadsmiljöer genom inkluderande stadsplanering. Därmed anses det feministiska perspektivet addera en dimension av ifrågasättande till stadsplaneringen, som jämställd stadsplanering inte kan nå. Trots att det postmoderna feministiska perspektivet inkluderar fler aspekter än kön och genus, som till exempel etnicitet, klass och ålder, används begreppet feminism i den här studien i sammanhanget av grupperna kvinnor och män. Uppdelningen är relevant då stadsplaneringen utifrån intervjuerna har visat sig utgå från könsuppdelad statistik och forskning om att planering som sker utifrån kvinnans erfarenheter gynnar alla i samhället. Däremot bidrar det intersektionella perspektivet med vetskapen om att både kvinnor och män består av fler underkategorier som är av relevans i planeringen. Trots att intresset för feministisk teori har ökat inom arkitekturforskningen under de senaste decennierna identifierar teoretiker inom diskursen feministisk stadsplanering att diskursen inte fått fäste inom planeringspraktiken. Ett konstaterande som i den här studien anses märkligt med tanke på att målet med Sveriges samhällsplanering är att integrera ett jämställdhetsperspektiv i planeringsprocessen. Då det feministiska perspektivet på stadsplaneringen är processinriktat anses det öka medvetenheten kring sociala orättvisor och omdana stadsplaneringen från grunden. Judith Butlers (u.å.) teori om att kön är ett resultat av genus tolkas i den här studien som att genus skapas ur människors handlande vilket kan påverkas av den fysiska miljön, som i sin tur kan påverkas av stadsplaneringeringen. Alltså kan stadsplaneringen påverka skapandet av genus och vad som ter sig kvinnligt och manligt. Det har visat sig att planering som utgår från kvinnan och hennes vardagsperspektiv gynnar samtliga grupper i samhället och gör planeringen mer jämställd. En förutsättning för att feministisk stadsplanering ska kunna ge upphov till ökad jämställdhet är att de yrkesverksamma i branschen har riktlinjer och verktyg att tillgå som kan översätta teorin till praktiken. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur yrkesverksamma förhåller sig till diskursen och vilka riktlinjer de har att tillgå i olika planeringsdokument för att praktisera diskursen. De kvalitativa metoder som ligger till grund för studien är dokumentanalys samt halvstrukturerade intervjuer. Studien har visat att både litteraturen och de yrkesverksamma identifierar en avsaknad av en tydlig definition av diskursen feministisk stadsplaneringen, men de yrkesverksamma ser ingen vits med att utarbeta en då en definition ändå inte underlättar praktiserandet av diskursen. Däremot efterfrågar de yrkesverksamma tydligare riktlinjer och verktyg för det praktiska arbetet. Utifrån dokumentanalysen och intervjustudien framgår att görandet av feministiska stadsplanering bör ske utifrån lokalt anpassade verktyg som inspirerats av allmängiltiga riktlinjer. Både teorin och empirin indikerar att feministisk stadsplanering som har ett intersektionellt perspektiv och utgår från medborgarna skapar jämställdhet i den fysiska planeringen. Resultatet visar även att det bör ske en kunskapshöjning av planerarkåren, vilken behöver bli mer humanistisk för att kunna adaptera planeringen till medborgarnas behov. / Through the ages, women have been neglected in urban planning because of structural discrimination. Both planning theory and practice have been characterized by masculinity and gender norms. A trend that, according to the theory, can be reversed by integrating the feminist perspective into the planning practice. A postmodern perspective permeated with intersectionality will identify the underlying unequal structures and, through inclusive urban planning, generate equal urban environments. Thus, the feminist perspective is believed to call into question the urban planning, beyond the powers of equitable urban planning. Although the postmodern feminist perspective includes more aspects than sex and gender, such as ethnicity, class and age, the term feminism is here used in the context of the groups of women and men. The division is relevant as urban planning, based on the interviews, has proven to be based on statistics broken down by gender and research based on the knowledge that planning that is based on a woman's experiences benefits everyone in society. However, the intersectional perspective contributes to the knowledge that both women and men consist of sub-groups that are of relevance to the planning. Although interest in feminist theory has increased in the field of architectural research over the past few decades, theorists within the discourse of feminist urban planning can’t recall that the discourse has been implemented. A finding that, in this study, is considered strange considering that the goal of Sweden's urban planning is to achieve gender mainstreaming throughout the whole planning process. As the feminist perspective on urban planning is process-oriented, it is considered to raise awareness of social injustice and change urban planning from scratch. Judith Butler’s (n.d. Swedish u.å.) theory about sex being social constructed is here interpreted as gender being created from people's actions and that an action is influenced by the physical environment, which in turn is influenced by the urban planning. Thus, urban planning can influence the creation of gender and what appears female and male. It has been shown that urban planning that is based on women and their everyday perspective favours all social groups and makes planning more equal. That the professional planners possess knowledge, guidelines and tools of how to implement the feminist perspective into practice is a pre-condition of the planning’s success. The qualitative methods that form the basis of this study are document analysis and semi-structured interviews. The study has shown that both the literature and the planning profession identify a lack of a clear definition of the feminist urban planning discourse, but the professionals see no point to coin one since a definition doesn’t facilitate the practice of the discourse. However, the professionals demand clearer guidelines and tools for the practical work. Based on the document analysis and the semi-structured interviews, it appears that the practice of feminist urban planning should be based on locally adapted tools that are inspired by general guidelines. Both theory and empiricism indicate that feminist urban planning that has an intersectional perspective and starts from a citizens’ perspective generates equality in spatial planning. The result also shows that the planning profession needs a humanistic awareness-raising campaign in order to be able to incorporate the needs of the citizens into the urban planning.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som består av sex intervjuer med tjejer mellan 15-17 år. Studiens syfte är att utforska dessa tjejers upplevelser av att bo och leva i bostadsområdet Seved i Malmö, vilket är ett av media uppmärksammat bostadsområde. Med hjälp av ett fenomenologiskt samt intersektionellt teoretiskt ramverk analyserar vi informanternas resonemang. I resultatdelen skildras vad som är karakteristiskt med Seved, hur informanterna förhåller sig till ”killgängen” i området, hur de ser på trygghet och otrygghet kopplat till deras bostadsområde, hur de bemöter det dåliga ryktet om Seved samt hur de rör sig i och utanför Seved. Ett övergripande tema som utlästes ur informanternas svar är att Seved präglas av en generell gemenskap i den bemärkelse att ett ”vi” har skapats då området utsätts för stigmatisering. Trots den betonade gemenskapen är det viktigt att lyfta fram att den på ett individuellt plan inte är lika heltäckande och generell. Utifrån informanternas svar framgår det att det råder en tydlig åtskillnad mellan tjejer och killar, exempelvis är det otänkbart för tjejerna att de skulle stå och hänga med killgängen på Seveds gator. Informanterna har en nedlåtande ton då de beskriver killarnas ”hängande på gatan” och påpekar att de själva kan göra något mer meningsfullt med sin tid. Vidare betraktar informanterna Seved som en trygg plats men i deras svar går det även att utläsa att de förhåller sig till en vedertagen sanning om att tjejer i allmänhet måste vara extra försiktiga om kvällarna. Detta visar hur dolda maktstrukturer indirekt påverkar informanternas handlingsutrymme. Ytterligare en slutsats är att informanterna anser att medieskildringen av Seved är snedvriden och överdriven vilket bidrar till att området har fått ett oförtjänt dåligt rykte. / This study is a qualitative study consisting of six interviews with teenage girls between 15-17 years. The aim of the study is to explore these girls´ experiences of living in the neighbourhood Seved in Malmö, which is an area highlighted in the media. With help of a phenomenological and intersectional theoretical framework, we analyze the interviewees’ way of thinking about their neighbourhood. The result describes; what the interviewees´ think is characteristic about Seved, how they relate to the neighbourhoods´ "youth gangs", how they experience the security and insecurity which is associated with their neighbourhood, how they respond to the bad reputation of Seved and how they move in different parts of the city. Our result shows that the interviewees are talking about a widespread fellowship that exists among the residents in Seved. The fellowship becomes strong because of the stigma that area of Seved suffers from, but on an individual level this fellowship is not complete. For example, it appears that there is a clear distinction between girls and boys. The interviewees describe that they look down on the “boys on the street" and point out that they themselves can do something more meaningful with their own time. Furthermore, the interviewees consider Seved a safe place but in their responses there is also an indication of that they take it for granted that girls generally have to be extra cautious at night. This shows how the hidden structures of power indirectly do have a clear impact on the discretionary power of the interviewees. Another conclusion is that the interviewees believe that medias´ portrayal of Seved is distorted and exaggerated, and thus the neighbourhood of Seved has got an undeservedly bad reputation.

In this study, five young and highly educated individuals' perceived ethnic discrimination at their respective workplaces, has been examined. Furthermore, the individuals' reactions and actions, as well as their perception of their colleague’s behavior during the discrimination situations, have been examined. This has been done through five qualitative semi-structured interviews. The study primarily has its theoretical base in an intersectional and an othering perspective. The study shows several behaviors that are perceived as offensive based on the individuals' own assessments. The study also demonstrates the influence of power and workplace hierarchy, on taken actions in perceived discrimination cases.

Tidigare forskning har visat att media har stor påverkan på hur samhället ser på kriminalitet och gäng. Gängkriminalitet är ett aktuellt och stort ämne i svensk media i dagsläget på grund av våldet och skjutningarna som gängkriminaliteten associeras med idag, som får storuppmärksamhet i media. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kriminella gäng och individer med koppling till kriminella gäng konstrueras och positioneras i den nyhetsmediala samhällsdebatten ur ett intersektionellt perspektiv samt utifrån den kritiska diskursanalysen. Detta genomförs genom att kritiskt granska innehållet i artiklar publicerade i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Resultatet visar bland annat på att svensk media konstruerar gäng som hänsynslösa och våldsamma. Miljön som gängen rör sig inom beskrivs som en gangstermiljö som är fylld med narkotika och vapen. Män är det mest framträdande könet när media skriver om gängmedlemmar, och segregation, klasskillnader och svag integration är faktorer som anses påverka till gängmedlemskap. Uppsatsen visar på hur svensk nyhetsmedia skildrar och framställer gängkriminella, och på hur detta bidrar till att konstruera och reproducera identiteter för gängkriminella. Studien bidrar med att synliggöra diskurserna om gängkriminella samt hur detta skapas och stärks av svensk nyhetsmedia. / Gang crime is a current and major topic in the Swedish media at the moment due to the violence and shootings that gang crime is associated with today, and it receives a lot of attention in the media. The purpose of this study is to examine how criminal gangs and gang members are constructed and positioned in the news media from an intersectional perspective and based on the critical discourse analysis. This is done by critically reviewing the content of articles published in Aftonbladet and Svenska Dagbladet during the period January 2019 to April 2023. The results show, among other things, that the Swedish media constructs gangs as ruthless and violent. The environment the gangs operate in is described as a gangster environment filled with drugs and weapons. Men are the most prominent gender when the media writes about gang members. Segregation, class differences and weak integration are factors considered to influence gang membership. The essay shows how the Swedish news media portrays gangs and gang members, and how this contributes to construct and reproducing identities for gang criminals. / <p>2023-01-01</p>

Studiens syfte är att undersöka vilka identitetskategorier som representeras i tv riktad till barn i förskola, och vidare problematisera representationen genom ett intersektionellt perspektiv med fokus på hur olika identitetskategorier samverkar i konstruktionen av identitet. Studien utgår från en tematisk analys av UR:s program “Tripp, Trapp, Träd”. Resultatet visar att kategorierna genus, etnicitet, ålder, sexualitet och funktionalitet representeras genom programmet i varierande grad sett till antal. Inom kategorierna representeras kvinnor, vita, barn, heterosexuella och ej funktionsvarierade karaktärer mest. Genom att problematisera representationen av kategorierna ur ett intersektionellt perspektiv framträder en mer komplex bild kring vilka identiteter som representeras i programmet då varje kategori inte lägre framställs som en homogen grupp. Genomgående går de olika kategorierna in i varandra, då samma karaktär identifieras i flera kategorier. Utifrån denna bild synliggörs en skillnad i representationen av bland annat etnicitet då den inte framträder som lika varierad inom alla kategorier.