Sweden is generally regarded as progressive in politics related to LGBTQI people, and the work for LGBTQI-rights is often described as a success story. Nevertheless, success and resistance have coincided throughout history with different discourses characterizing the political conversation. The study’s aim was to identify and deconstruct the subject positioning of LGBTQI people in Swedish politics. Furthermore, I analysed how LGBTQI people are constructed as a threat or as threatened in relation to the majority society. Using the AI-based topic modeling tool BERTopic, speeches from parliamentary debates from the period 2010–2023 were sampled for a qualitative discourse analysis. The theoretical framework consists of discourse theory, intersectionality, and concepts from queer- and postcolonial theory. The results show that the positioning of LGBTQI people is made in a hegemonic vulnerability discourse. The construction of LGBTQI people as vulnerable relates to an unwanted social development in which LGBTQI people are positioned as an already vulnerable group risking further vulnerability. Two competing discourses emerge, one that constructs threats to LGBTQI people as imported problems, and one that constructs LGBTQI people as threatened by right-wing nationalism. When LGBTQI people are constructed as a threat, it is primarily a threat to the prevailing gender order.

Hedersrelaterat våld och förtryck utgör ett allvarligt samhällsproblem som kräver brådskande åtgärder, och socialtjänsten har en central roll i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialtjänsten arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige, med fokus på uppfattningar och tillvägagångssätt. Studien syftade även till att identifiera behov av förändringar i det aktuella arbetet. Ur detta avseende ansågs en kvalitativ studie med fenomenologisk-hermeneutisk ansats och ett deduktivt synsätt lämpligast, varpå semistrukturerade intervjuer med socialtjänstarbetare genomfördes. En analys utfördes utifrån ett intersektionellt teoretiskt ramverk för att ge en djupare förståelse för våldet. Resultaten belyser det kollektiva inslaget i våldet, där flera förövare bidrar till komplexiteten och utmaningarna för socialtjänsten. Förebyggande åtgärder och integration identifierades som nödvändiga inslag i arbetet mot hedersrelaterat våld. Det finns komplexa faktorer att ta hänsyn till, men om det får fortgå riskerar många kvinnor att fortsätta leva under förtryck. / Honour-related violence and oppression constitute a serious societal issue requiring urgent action, with social services playing a central role in this endeavor. The purpose of this study was to investigate how social services work with honour-related violence and oppression in Sweden, focusing on perceptions and approaches. The study also aimed to identify needs for changes in current practices. A qualitative study with a phenomenological-hermeneutic approach and a deductive perspective was deemed most appropriate, leading to semi-structured interviews with social workers. An analysis was conducted from an intersectional theoretical framework to provide a deeper understanding of the violence. The results highlight the collective nature of the violence, where multiple perpetrators contribute to the complexity and challenges for social services. Preventive measures and integration were identified as necessary components in combating honour-related violence. There are complex factors to consider, but if left unchecked, many women risks continuing to live under oppression.

The purpose of this study was to illustrate how the Swedish tabloid press construct their sports sections front pages and what they present on these pages. A second purpose, and by the first following, was to investigate the items these newspapers offer the audience to add to their daily agendas. The aim to show a bigger picture of the front pages content was reached by implementing a content analysis of 196 front pages from the two largest tabloid newspapers in Sweden, Aftonbladet and Expressen, during a period of four years. The study examined 98 items per newspaper and since the aim was to examine sports journalism the units were chosen from the two newspapers sports sections, Sportbladet and SportExpressen. The great conclusions that were made during this process were the differences in between genders, the dominating sports and what big part sponsors have in sports. The most common front page shows a Swedish man playing football in the age between 20-35. A less common page is woman, playing any sport. She is only found on nine of a hundred front pages. As in the case of men, football is the dominating sport in Swedish tabloid press. On second place we found ice hockey. What we also could find was the big part sponsors have in sports. We saw the logos of sponsors on every second front page.

I denna studie som förhåller sig till ett kvalitativt arbetssätt kommer vi att studera hur gärningsmän respektive offer gestaltas i olika kontroversiella våldtäktsfall i Sverige. Genom att använda oss av en kritisk diskursanalys på våra valda fall, ”Rissnevåldtäkten” och ”Stureplansvåldtäkten”, strävar vi efter att kunna analysera språket samt uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur språket kan skapa olika föreställningar gällande hur gärningsmän och våldtäktsoffer framställs. För att uppnå detta kommer vi att använda oss av valda tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Svenska Dagbladet. Vi finner det intressant att identifiera sociala kategorier som kön, klass och etnicitet för att avläsa hur dessa produceras och reproduceras i artiklarna. De frågeställningar vi använder avser således att förklara hur föreställningar om våldtäktsoffer och gärningsmän framställs samt om det förekommer några sociala kategorier som kan vara avgörande i hur tidningsartiklarna presenterar innehållet. Till en början har vi undersökt hur våldtäktsfallen framställs var för sig för att sedan kunna sätta dem i relation till varandra genom en jämförande analys. Vår övergripande teoretiska utgångspunkt är intersektionalitet, denna teori använder vi för att lyfta fram de sociala kategorierna kön, klass och etnicitet. Resultatet vi tagit fram grundar sig i de sociala kategorier vi belyst med hjälp av det intersektionella perspektivet som vi använt oss av. Gärningsmännen beskrivs med dominanta och aggressiva ordalag medan offren som i båda fallen var kvinnor, beskrivs som passiva och försvarslösa objekt. I båda våldtäktsfallen lades stor vikt vid gärningsmännens bakgrund som gav en stämplande effekt. I ”Stureplansvåldtäkten” var klass (med tillhörande status) en framträdande kategori i framställningen av gärningsmän och offer. De beskrevs bland annat som ”Stureplansprofiler”, ”krogägare” och ”stekiga och rika”, offret beskrevs som ”drinkhora”, ”gänghora”, ”barnskötare” och ”kraftigt berusad”. I ”Rissnevåldtäkten” var framförallt etnicitet framträdande vid beskrivning av gärningsmän och offer. Uttryck som bland annat ”invandrarkillar”, ”svartskallar”, ”gäng” och ”utomeuropeiska” beskrev männen. Offret i samma fall framställdes med uttryck såsom ”svennehora”, ”kraftigt berusad” och ”sönderknullad”. Offren framställs i båda fallen ur en underordnad position i förhållande till gärningsmännen som oftast framställdes som överordnade. Genom en användning av språkliga uttryck genomgående studien har vi kunnat belysa olika maktpositioner och hur dessa konstruerats. Oavsett social kategori bottnar alla uttryck och framställningar i konstruktioner som produceras och reproduceras. / In this study who relates to a qualitative approach we aim to highlight how perpetrators and victims are being portrayed in various articles regarding controversial rape cases in Sweden. Through the use of a critical discourse analysis of our selected cases, ”Rissnevåldtäkten” and ”Stureplansvåldtäkten”, we intend to analyze the language as well as achieve our purpose and answer our questions. The main purpose of the study is to gain a deeper understanding of how language can create different perceptions regarding how perpetrators and victims of rape are being portrayed. To achieve this we will use selected newspaper articles taken from Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro and Svenska Dagbladet. We find it interesting to identify social categories such as gender, class and ethnicity to determine how these are produced and reproduced in the articles. The questions we use are to explain how perceptions of rape victims and perpetrators are being portrayed and if there are social categories that can be crucial in how the newspaper articles present the content. At first we will examine how the two rape cases are portrayed separately and then be able to put them in relation to each other through a comparative analysis. Our overall theoretical perspective will be intersectionality where we focus on highlighting the social categories of gender, class and ethnicity.The result we have developed is based on the social categories we elucidated using the intersectional perspective. The perpetrators are described with dominant and aggressive terms, whereas the victims in both cases were women, described as passive and defenseless objects. In the ”Rissnevåldtäkten” ethnicity was particularly prominent in the descriptions of the perpetrators through expressions such as ”invandrarkillar” (immigrant boys), ”svartskallar” (insulting word referring to foreigners), ”gäng” (gang), ”utomeuropeiska” (referring to people from outside Europe). The victim in the same case was portrayed with expressions such as ”Svennehora” (insulting word for Swedish whore), ”kraftigt berusad” (strongly intoxicated) and ”Sönderknullad” (fucked to pieces). In the ”Stureplansvåldtäkten”, class with associated status, was a prominent category in the presentations of the perpetrators. They were described among other things as ”Stureplansprofiler” (Stureplan profiles), ”krogägare” (restaurant owners) and ”stekig och rik” (referring to a rich lifestyle) while the victim was described as ”gänghora” (in this case whore in a gang), ”barnskötare” (nanny) and ”kraftigt berusad” (strongly intoxicated). The victims are portrayed from a subordinate position in relation to the perpetrators who most often are presented as superior. Through the use of linguistic expressions throughout this study, we have been able to highlight various positions of power and how these are constructed. Irrespective of social category, all expressions and portrayals are based on compositions that are being produced and reproduced.

The aim of this study is to investigate how gender and class are portrayed in textbooks that are used in teachings of social studies. This study uses a qualitative research method analysising both texts and images. The theoretical framework used is intersectionality and gender perspectives developed by Hirdman (1988) and Josefson (2005). The questions focused in the study are the following:  How are men and women portrayed (through both text and images) in two textbooks used in social studies? Is the portrayal of men and women based on traditionally female and male-dominated jobs? And is there a correlation between female and male characteristics in the professions that appears in the textbooks? Are men and women portrayed (in the textbooks) as if belonging to separate classes? The results show that female and male characteristics are kept apart in the textbooks, and that women and men generally are associated with traditional female and male-dominated jobs and jobs that are described by female or male characteristics. The result however shows an equal distribution of men and women in the textbooks.

This doctoral thesis examines how Sami women were represented in Swedish and Sami press during the years 1966, 1986 and 2006. Moreover, it problematises how the image of "the Sami woman" was constructed and represented in the press, in relation to the (re)production of normality and deviance, with special attention to the concepts of ethnicity and gender. The thesis adopts a theoretical framework informed by post-colonial theory and intersectional analysis, and the empirical study was approached through critical discourse analysis. Concepts such as orientalism, intersectionality, and strategic essentialism are central to the study, and the thesis includes discussions on ethics, reflexivity, knowledge and power as well as scrutinizing the hegemonic Western perspective in connection to Sami related research. As the main source materials, the Sami magazine Samefolket, and the Vilhelmina Sami press clippings archive were used. In addition to the articles, some of the women who appeared in the newspapers and magazines were interviewed, providing a valuable complement to the printed source materials. The study shows that Sami women were represented in a stereotypical manner in both Samefolket and in the Swedish press, with clear connections to the image of the Sami as it was formulated in the Swedish Sami policy during the 20th century. The balance between Sami and Swedish ethnicity was given increased attention over time, and women approached the theme by expressing themselves through various forms of art such as literature, film, photography or other extroverted activities. The importance of Sami women for the Sami ethno-political mobilisation appears to be more significant than has previously been noted, however women act from artistic platforms aswell as the traditional political arenas. As the dominant Swedish society, including members of the media, generally hold a low level of knowledge about Sami societies the discussion on Sami society, history and culture is kept at a rudimentary level. As a consequence, opportunities for in-depth discussions that represent the Sami from heterogeneous and alternative perspectives are limited. / <p>20160120: författaren har numera efternamnet Drugge. /ME</p>

Tre women of color-poeters utgångspunkter och hur de orienterar, upplever och erfar sitt poesiskapande och framträdande är i fokus för denna studie. Intervjustudien har utgått från ett (queer)fenomenologiskt och intersektionellt perspektiv både i intervju- och analysmetod där jag utifrån en vidare tematisk analysstruktur identifierat tre olika teman presenterade i varsitt avsnitt. Det första handlar om hur poeterna introduceras till poesi och vändpunkten i identifikationen som poet. Jag tar avstamp i hur poeterna började skapa och framträda med poesi för att sedan förstå hur de orienterar sig i sitt skapande från dessa utgångs- eller nollpunkter. Klassbakgrunden blir här viktig för att förstå poeternas senare identifikationer som poeter som sker i mötet med skolans skrivundervisning. Skolan förstås här som ett orienteringsverktyg som skapar utrymme och riktar poeterna till framtida linjer längs vilka de mer seriöst ägnar sig åt poesiskapande och så småningom framträdande. Det andra temat utgår från kroppens relation till poesiskapande och framträdande. Genom främst queer- och vithetsfenomenologiska perspektiv utforskar jag poesiskapande och framträdande som levda erfarenheter utifrån de förkroppsligade poeternas upplevelser av världen och poesin genom kroppen. Centralt för kroppsliga upplevelser av världen blir vilka känslor som finns fastklibbade på dessa kroppar och i vilka intersektioner dessa befinner sig i. Poeterna marginaliseras bland annat könsmässigt, rasmässigt och sexuellt. Dessa marginaliseringar samverkar och går därmed inte att separera, och de positioner som blir tillgängliga för dem påverkar deras poesi. Under det tredje temat följer jag dessa kroppar in till de olika poesirum de bebor. Hur de bebor olika sammanhang och rum, hur de orienterar sig i dessa och kan förlänga sig i dem blir här mitt fokus. Det blir tydligt att poeternas olika marginaliseringar och de linjer de följer skapar hinder för dem att bekvämt förlänga sig i en majoritet av de poesisammanhang de rör sig i. Dock finns en subversiv potential i denna obekvämlighet som de alla tvingar sig ut i för att sätta saker i gungning och rörelse.

As of today, gender questions in Swedish schools is an emerging paradigm where pedagogues work with different kinds of methods in order to teach kids the importance of equality between the genders. However numerous studies and reports show that there is an asymmetrical balance in how boys and girls get differed based on group identity. This imbalance changes the pedagogues’ approach on how he or she communicates and approaches their students based on students’ gender. In this study we have chosen to look through the kids’ perspective with quantity methods such as an inquiry to find out if there is a difference between boys and girls on how they perceive their existence during the time they spend in after-school programs. We have also chosen to look if there is a difference between two after-school programs in two different schools. The two after-school programs are categorized as monocultural and multicultural and this is based on school location. We analyzed the empirical data evidence from the two different after-school programs through an intersectional perspective and a cognitive perspective. What the study found out was that boys and girls have different opinions on what they think about their afterschool programs. Despite the two different locations, both after-school programs had similar answers, which means that boys and girls are experiencing the same things although the location of the schools differ. The outcome was that girls might have a slight advantage than boys going to after-school program because girls find their experience more positive than boys during the time they spend in afterschool programs. Girls thrive to a greater extent than boys, girls find it easier to talk to a teacher than boys, girls had a much better understanding how school and after-school programs are inter related. This paper shows how important it is to give all students the same equality of opportunity in order for everyone to thrive and have similar feelings towards their after-school program.

The purpose of this thesis work is to investigate how research on honor-related violence is structured and how this can potentially affect social work. The scientific problem we see is about the fact that the polarized debate regarding honor-related violence is a growing problem, not only in Sweden, but also in other Nordic countries. Honor-related violence is an effect of when the honor becomes affected and the person who is subjected to honor-related violence is controlled by the family´s norms and rules, this can lead to sanctions in the form of mental and physical violence. Our research question aims to investigate how research on honor-related violence in Sweden is structured and how the polarized explanations of culture and intersectionality can influence the social work on honor-related violence. We argue that the polarized and shifting explanations of cause for the honor-related violence affect the social work and the education of social workers. The research question and the related issues have been studied through a qualitative inductive research approach and the empirical material has been analyzed based on Laclau and Mouffe’s social constructivist discourse analytical instruments. We analyzed seven research works written by researchers in Sweden. What we intend to study is how these researchers portray and structure honor-related violence based on the two causal explanations of culture and intersectionality. The result shows that the cultural explanation model is more prevalent than the intersectinal line of argument regarding the honor-related violence. The empirical material define the nature of honor-related ciolence in a similar way, but that the explanations of cause separates them. Our conclusion is, among other things, that we see how one cannot relate to honor-related violence without looking at culture, but that the intersectional analysis of violence also is necessary in order to be able to absorb all surrounding influencing factors. The intersectional perspective on honor-related violence, however, emphasizes that the cultural explanation becomes a fact when research has not succeeded in solving how social work practice should deviate from a cultural stereotyping when it comes to the issue of honor-related violence. / Syftet med detta uppsatsarbete är att undersöka hur forskning kring hedersrelaterat våld är strukturerat och hur detta potentiellt kan påverka det sociala arbetet. Det vetenskapliga problemet som vi ser föreligger handlar om att den polariserade debatten om det hedersrelaterade våldet på politisk nivå även går att urskilja på en forkskarnivå. Hedersrelaterat våld är ett växande problem, inte bara i Sverige, utan även i andra nordiska länder. Hedersrelaterat våld är en effekt av när hedern blir drabbad och den som blir utsatt för hedersrelaterat våld blir kontrollerad av familjens eller släktens normer och regler, detta kan leda till sanktioner i form av psykiskt och fysiskt våld. Vår forskningsfråga ämnar att undersöka hur forskning om hedersrelaterat våld i Sverige är strukturerad och hur de polariserade orsaksförklaringarna kultur och intersektionalitet kan påverka det sociala arbetet kring hedersrelaterat våld. Vi hävdar att de polariserade och skiftande orsaksförklaringarna kring det hedersrelaterade våldet påverkar det sociala arbete och socionomers utbildning. Forskningsfrågan och de tillhörande frågeställningarna har studerats genom en kvalitativ induktiv forskningsansats och det empiriska materialet har analyserats utifrån Laclau och Mouffes socialkonstruktivistiska diskursanalytiska instrument. Vi har analyserat sju stycken forskningsverk skrivna av forskare i Sverige. Det vi ämnar att studera är hur dessa forskningsverk porträtterar och strukturerar hedersrelaterat våld utifrån de två orsaksförklaringarna kulturförklaringar och intersektionalitet. Resultatet visar att den kulturella förklaringsmodellen är mer förekommande än den  intersektionella argumentationslinje gällande det hedersrelaterade våldet. Alla forskningsverk definierar det hedersrelaterade våldets art på liknande sätt, men att orsaksförklaringarna går isär. Vår slutsats är bland annat att vi ser hur en ej kan förhålla sig till hedersrelaterat våld utan att se till kultur, men att den intersektionella analysen av våldet också är nödvändig för att kunna ta in alla omkringliggande påverkande faktorer. Det intersektionella perspektivet kring hedersrelaterat våld poängterar dock att den kulturella förklaringen blir ett faktum då forskning inte lyckats lösa hur en inom det sociala arbetets praktik ska avvända en kulturell stereotypisering när det kommer till frågan om hedersproblematik.

Unaccompanied boys are at high risk to be exploited through prostitution which the social services are responsible to identify and give support. This study aimed to investigate how social workers in Dalarna understand and handle the issue of unaccompanied boys vulnerability and exploitation through prostitution. The result of the study was analyzed with intersectionality as theoretical frame of interpretation. This essay is based on a qualitative approach and was conducted by semi-structured interviews. The results showed that the respondents had limited experience of unaccompanied exploited through prostitution. A certain deflection of responsibility of the detection to any potential exploited is further noticed and also a stigmatizing perception of prostitution. The result further showed that the perception of intersectional power relations has an impact on the understanding of unaccompanied boys and their vulnerability to be exploited through prostitution. / Ensamkommande pojkar är en högriskgrupp för att utsättas för prostitution vilka socialtjänsten ansvarar för att identifiera och stödja. Denna studie syftade till att undersöka hur socialsekreterare i Dalarna förstår och hanterar frågor om ensamkommande pojkars sårbarhet och utsatthet för prostitution. Resultatet analyserades med intersektionalitet som teoretisk tolkningsram. Uppsatsen utgick från en kvalitativ ansats och baserades på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att respondenterna har begränsad erfarenhet av att möta ensamkommande pojkar utsatta för prostitution. Även en viss ansvarsförskjutning för uppmärksammandet av en eventuell utsatthet framkom samt stigmatiserande uppfattningar om prostitution. Resultatet visade även att uppfattningen om maktordningar påverkar socialsekreterares förståelse av ensamkommande pojkar och deras sårbarhet för att utsättas för prostitution.