I denna studie utforskas relationen mellan lönearbete och ojämlikhet inom servicearbete ur ett feministiskt perspektiv. Teoretiskt förenar avhandlingen ett arbetsprocess- och ett intersektionellt perspektiv med syfte att fånga variationen och mångfalden i de maktrelationer som formar servicearbete. Studien baseras på en kvalitativ ansats och bygger på 24 djupintervjuer med hotell- och restauranganställda verksamma i en svensk storstad. Avhandlingen visar hur arbetsprocessen är grundläggande för skapandet och återskapandet av ojämlikheter, och att arbetsprocessen formas av arbetsgivares, kunders och anställdas föreställningar, fantasier och maktrelationer. Avhandling visar också hur ojämlika sociala relationer av klass, kön, sexualitet och ”ras”/etnicitet görs i själva arbetsprocessen samt hur fundamentalt lönearbete är för skapande av gemenskap, motstånd och identiteter. / This study explores the relationship between paid work and the reproduction of (gendered) inequalities, with special focus on the hotel and restaurant branch. Theoretically the study takes it points of departure in a feminist re-appraisal of a labour process perspective and in a feminist intersectional understanding of gender relations. Methodologically the research is based on a qualitative study that consists of 24 in-depth interviews with employed in the hotel and restaurant branch located within a large city in Sweden. The study shows how different forms of inequality are shaped within and through the labour process, a labour process that is also shaped by employers, customers, and employees ideas and fantasies and the power relations between them. The study also shows how fundamental the labour process is in the doing of (unequal) social relations of gender, sexuality, class and “race”/ethnicity and how central paid work is in the construction of identities, forms of resistance and belonging.

Bullying and harassment is a common phenomenon that usually is associated with schools, but bullying among adults at workplaces is not as much discussed. Previous research shows that discrimination occurs in various social areas because of the individual's gender and ethnicity. Based on this there was a reason to suppose that bullying, which is a form of vulnerability, could also depend of belonging to a particular social category. The aim of this study was to get knowledge about the correlation between bullying at the workplace and concurrent collaboration of class, gender and ethnicity. The results of this quantitative study show that there is no correlation between the simultaneous interaction of gender, class and ethnicity towards bullying and harassment. (The concept immigration status is used instead of ethnicity). The results show, however, that there is correlation between individual social categories (gender, immigration status and class) and some specific types of vulnerability mentioned in the survey.

Med utgångspunkt i genusteori, intersektionalitet och litteraturteori analyserar denna studie två elevvalda böcker från ett bokprojekt i en gymnasieskola; Hungerspelen av Suzanne Collins och Jag är Zlatan Ibrahimović: min historia av Zlatan Ibrahimović och David Lagercrantz, varav en bok är flickvald och en är pojkvald. Böckerna analyseras utifrån genusperspektiv i förhållande till traditionella könsstereotyper, såsom hur de kvinnliga och manliga karaktärerna beskrivs, hur de talar, hur de påverkas av andra aspekter såsom klass och etnicitet samt hur fördelningen av män och kvinnor ser ut. Utöver nykritikens närläsning av litteraturen analyseras de sammanställda listorna med boktitlar som eleverna har valt, för att urskilja potentiella mönster i förhållande till genus, vilket ställs mot de böcker som i en intervju med läraren bakom bokprojektet framkommer att hon skulle välja att läsa i sin klass. Genrer och författare för de elevvalda böckerna analyseras utifrån befintlig forskning för att kunna skönja om det överensstämmer med forskningen, samt huruvida den litteratur som presenteras av läraren stämmer överens med de preferensramar som finns för flickor och pojkars läsning. Resultatet av litteraturanalysen är att huvudpersonerna i böckerna ständigt gör genus, feminitet och maskulinitet, för att uppnå olika mål och till och med överleva. Zlatan vill framstå som tuff och imponera på andra män medan Katniss måste följa de kvinnliga skönhetsidealen i huvudstaden för att få sponsorer. I båda böckerna är karaktärerna i majoritet män, vilket i Zlatans fall beror på hans karriär som är mansdominerad och följer mönstret för medelklassmannen som skapar sin manlighet i en homosocial sfär. I Hungerspelen är de viktigaste personerna som omger Katniss män, men den är i övrigt mer uppblandad och traditionella könskodade yrken är inte lika könskodade. Båda böckerna problematiserar klass och det är stor skillnad på män och kvinnor från arbetarklass och överklass. Både Katniss och Zlatan gör en klassresa igenom boken. När det kommer till elevernas läsning är det endast en av fyra lärarvalda böcker som passar pojkars läsning, övriga tre stämmer bättre överens med flickors val av litteratur. De böcker som valts av eleverna har en jämn spridning av kvinnliga och manliga författare. Pojkar föredrar att läsa deckare, biografier och fantasy, medan flickor hellre läser böcker som handlar om kärlek och romantik.

Abstrakt Studien ifrågasätter huruvida diskrimineringslagens är tillräcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts så väl som rättsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhället. Det är bland annat genom medias rapportering, genom stereotypifiering av grupper så som etniska eller religiösa minoriteter, funktionsnedsattaeller som på annat sätt utmanar den heterosexuella normen i samhället. Granskningsorganen har samstämmigt lyft upp kritik mot den hatpropaganda som finns i samhället och som Sverige uppmanas reglera i lag. Andra problem som påtalas gäller segregationen och den sociala exkluderingen. Undersökningen fokuserar på att lyfta upp det intersektionella perspektivet och framhäver anläggandet av detta helhetsperspektiv. Mer uppmärksamhet borde ges den utsattes situation som problematiseras kopplat till bevisbördan. Lagen försvårar möjligheten att hävda multipel diskriminering vilket ofta förekommer då grunder samverkar till diskriminering. Slutsatsen dras om behovet av utredning för att införa utökande av grunder eller en öppen lista samt ett generellt diskrimineringsförbud. Detta framförallt för att Sveriges lagstiftning ska vara överensstämmande med de internationella konventioner som Sverige förbundit sig till. Det visas också på behov av vidare forskning gällande domstolarnas hantering av diskrimineringsfall kopplat till deras kompetens samt möjligheten till ett mer intersektionellt perspektiv på rätten. / Abstract The study question aim at investigate whether the Swedish discrimination law is sufficient or not. International monitoring reports on Sweden was examined, as well as Swedish legal cases and academic literature. The analysis focused the attention to the arguments that was highlighted in the monitoring reports. These arguments were analyzed together with the Social Constructivist Theory and the Intersectional Theory and compared with the results from the study of the legal cases of discrimination. This was done to bring on a broader perspective on the issue. The study has shown some significant discrimination in the society for example in the way that media reports and perform stereotypes of some groups. The monitoring reports of the UN, the Council of Europe and the EU has brought critic on the matter of hate speech and recommend Sweden to forbid this. Other problems being highlighted is segregation and social exclusion. The study aims at focus on the Intersectional Theory and the study concludes that more attention should be raised towards the person in an exposed situation and this also in relation to the burden of proof. The laws obstruct the ability to argue multiple discrimination which is commonly interacting in the creation of discrimination. There is a need for investigation of the establishment on further grounds of discrimination to be able to conform to international conventions and articulate rules to support people that are discriminated in the society today. The study also call for some further research on how the court manage the discrimination cases applying the burden of proof, the sufficiency of competence on discrimination and the ability to measure multiple discrimination.

In this essay, Enid Blyton’s book Five Fall into Adventure is analyzed with a focus on behavior patterns, stereotypes and power division. Intersectionality is used as an approach and a close reading of passages is used as a method. I argue that the novel could work as a good starting point for raising important questions in the classroom, despite the criticism which has been directed towards Blyton’s works. Although the way in which Blyton portrays gender stereotypes is often more acknowledged by critics, this book could be an especially useful tool when touching upon the questions of class and ethnicity. The essay also demonstrates that the criticized aspects of the books, such as them being considered sexist, should be further analyzed, emphasized and discussed, rather than suppressed, because they could serve as a good starting point for dealing with questions which are important to touch upon in teaching situations. Inequality, sexism and xenophobia are examples of such questions. / I denna uppsats analyseras Enid Blytons bok Fem går i fällan med fokus på beteendemönster, stereotyper och maktskillnader. Analysen utförs utifrån ett intersektionellt perspektiv och närläsning av avsnitt används som metod. Jag framhåller att boken skulle kunna fungera som en bra utgångspunkt för att beröra viktiga frågor i klassrummet, trots att kritik har riktats mot Blytons verk. Det är ofta Blytons sätt att skildra genusstereotyper som uppmärksammas mest av kritiker, men jag belyser att boken skulle kunna vara ett särskilt användbart verktyg för att beröra frågor rörande klass och etnicitet. Uppsatsen visar även att de kritiserade aspekterna av böckerna, exempelvis att de kan anses vara sexistiska, borde vidare analyseras, betonas och diskuteras, istället för att undvikas. Anledningen till det är att de kan användas som en väldigt bra utgångspunkt för att ta upp frågor som är viktiga att vidröra i undervisningen. Ojämlikhet, sexism och främlingsfientlighet är exempel på sådana frågor.

No description available.

The following study examines the construction of political identities in the cinematic adaptations of Suzanne Collins "The Hunger Games". This is done through the lense of a post-structuralist, discourse-oriented, theoretical framework. Drawing on Chantal Mouffe's and Ernesto Laclau's concept of hegemony as well as Kimberle Crenshaw's theory of intersectionality (amongst others), I used the series main protagonist - Katniss Everdeen - as the focal point of my analysis. Situated in the intersection between class, gender and race, she is a pivotal subject in the hegemonic struggle of the films, having been labelled as a feminist icon. My aims were as follows: Firstly, I wished to establish the hegemonic structures of The Hunger Games. Secondly, I interpreted in what ways Katniss Everdeen related to these, and lastly, I sought to connect my findings to central concepts of school democracy - as I am to become an upper secondary teacher in social studies.       The analysis leaves one ambiguous as to whether Katniss is to be seen as a subversive or conformist figure. If we look at the narrative where she acts as the unifying "Mockingjay" in the struggle against "The Capitol", several subversive acts can be found - especially concerning class. However - the parallell narrative of the love-triangle, the one between Katniss, Peeta and Gale, distorts the picture. The revolutionary subversiveness of Gale is contrasted with the democratic conformity of Peeta. In the end, Katniss chooses the latter. This is to be seen against the horizon that most characters in disadvantaged positions die in their hegemonic resistance. Democracy is thus construed as the safe option, whereas heteronormativity and racism remain largely unchallenged. Regarding the reality of pupils - Katniss can be used to illustrate the limits and possibilities of the intersectional experience, and more so, to demonstrate the precariousness of diverging from the norm.

Studiens syfte var att undersöka vilka livsvillkor som har ett samband med individers psykiska ohälsa. Studien grundar sig i levnadsnivåundersökningen från 2010, där personer födda 1980–1991 (18/19–30 år) undersöktes. Den beroende variabeln i studien är ett index över psykisk ohälsa och de oberoende variablerna är utbildningsnivå, arbetssituation, bostadsproblem och antal nära vänner/socialt kapital. De oberoende variablerna avser att mäta olika livsvillkor hos individerna, där hypotesen är att de personerna med försvagade livsvillkor kommer skatta sin psykiska hälsa sämre. Försvagade livsvillkor i denna studie avser personer som är arbetslösa, har låg utbildningsnivå, lever i bostadsproblem och har få antal nära vänner/litet socialt kapital.   Tidigare forskning har påvisat att den psykiska ohälsan i samhället ökar, där unga kvinnor är den grupp som skattar sitt psykiska välbefinnande sämst, den främsta orsaken som förklaras till detta är den stress som unga idag upplever. Forskningen har återfunnit samband mellan bristande livsvillkor och rapporterad psykisk ohälsa, där bristande livsvillkor bland annat är arbetslöshet, hemlöshet, bristande kunskaper i språk och låg utbildningsnivå. De teorier som appliceras på undersökningen är Bourdieus kapitalteori, där analysen görs utifrån ekonomiskt kapital, socialt kapital och utbildningskapital. Metoden används för att förklara att personer som har försvagade livsvillkor i denna studie innehar litet eller svaga kapital, där hypotesen är att detta ska leda till sämre skattad hälsa. Även ett intersektionellt perspektiv har valts för att analysera resultatet, där denna förklaring ligger i att personer innehar olika kategoriseringar i samhället där vissa kategorier kan leda till försvagade möjligheter och villkor vilket kan vara en bakomliggande förklaring till individers psykiska ohälsa. Resultatet visade att de livsvillkor som har ett samband med psykisk ohälsa är utbildningsnivå, arbetssituation och antal nära vänner. De personer som skattade sin psykiska ohälsa som svårast var män, personer med enbart grundskolenivå eller motsvarande, personer som var arbetslösa samt personer med få antal nära vänner, bostadsproblem blev inte signifikant och därför kan inga slutsatser dras utifrån det.

Through examining Judith Weir’s woman.life.song (2000), the work presented in this written reflection is centered on the power of collaboration and context to create meaningful art and music that express important and often underrepresented experiences. Through a musical and sociological analysis of this piece, it is examined how the personal is political and how the creation of music and art are therefore inherently political projects. This paper argues that musicians have a responsibility to consciously select our repertoire: a conscience based upon an understanding of intersectionality. Such consciousness must take into account structures of sexism and racism, which positions music in its socio-political context and actively challenges the concept of “quality” as it is constructed in the art music canon. Placing the composer and authors within their broader socio-political contexts, it is argued that lifting pieces such woman.life.song are important contributions of a musician’s participation in music. This paper draws upon work in sociology that centers on identity to examine how structures of power impact the voices that are heard and that are represented in the musical canon. / <p><strong>Kristine Nowlain, sopran</strong></p><p></p><p>Gustave Charpentier (1860-1956)</p><p>Depuis le jour</p><p>Ur <em>Louise</em>(Louise)</p><p>Libretto av G. Charpentier</p><p>Albert Dahllöf, piano</p><p> </p><p>Mario Castelnuovo-Tedesco (1895-1968)</p><p><em>The Divan of Moses-Ibn-Ezra</em></p><p>1. When the morning of life has passed</p><p>2. The dove that nests in the tree-top</p><p>3. Wrung with anguish</p><p>Text av Moses-Ibn-Ezra (1058-1138) </p><p>Gustav Sondén, gitarr</p><p> </p><p> </p><p>Heitor Villa-Lobos (1887-1959)</p><p>Bachianas Brasileiras, no. 5 (Aria)</p><p>Text av Ruth V. Corrêa </p><p>Gustav Sondén, gitarr</p><p> </p><p> </p><p>Åke Uddén (1903-1987)</p><p><em>Tre sånger ur ”Les Chanson de Bilitis” </em></p><p>1. Tendresses</p><p>3. Chanson</p><p>Text av Pierre Louÿs (1870-1925)</p><p>Johanna Johnsson, piano</p><p> </p><p>Gösta Nyström (1890-1966)</p><p><em>På Reveln</em></p><p>3. Havet Sjunger</p><p>Text av Ebba Lindqvist (1908-1995)</p><p>Johanna Johnsson, piano</p><p> </p><p>Rebecca Clarke (1886-1979)</p><p>The Seal Man</p><p>Text ur <em>A Mainsail Haul </em>av John Masefield (1878-1967)</p><p>Albert Dahllöf, piano</p><p> </p><p>W.A. Mozart (1756-1791)</p><p>Ach, ich Fühl’s</p><p>Ur <em>Die Zauberflöte</em>(Pamina)</p><p>Libretto av Emanuel Schikaneder (1751-1812)</p><p>KMH Kammarorkester</p><p> </p><p>Judith Weir (f. 1954)</p><p><em>woman.life.song</em></p><p>1c. Edge (text av Toni Morrison, f. 1931)</p><p>2. Eve Remembering (text av Toni Morrison)</p><p>3b. The Mothership: when a good mother sails from this world (Stave II) – (text av Clarissa Pinkola Estés, f. 1945)</p><p>KMH Kammarorkester: </p><p>Sofia Winiarski, dirigent</p><p>Albert Dahllöf, piano</p><p>Andreas Nyström, slagverk</p><p>Astrid le Clercq, klarinett</p><p>Catrin Spångberg Johansson, altflöjt</p><p>Enno Leggedör, viola</p><p>Gustav Wetterbrandt, basklarinett</p><p>Henrik Wassenius, slagverk</p><p>Hugo Olsson, klarinett</p><p>Isabel Godau, violin</p><p>Johanna Moraeus, violin</p><p>Kajsa Nilsson, flöjt</p><p>Klara Källström, cello</p><p>Miia Roiko-Jokela, flöjt</p><p>Miriam Liljefors, harpa</p><p>Moa Nissfolk, gitarr</p><p>Ragnhild Kvist, viola</p><p>Simon Landqvist, slagverk</p><p>Svante Söderqvist, kontrabas</p><p>Viktoria Hillerud, cello</p><p> </p>

I denna uppsats intervjuas fem unga kvinnor om sina erfarenheter av att delta i separatistiska grupper av och för kvinnor och icke-binära med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad unga kvinnor med NPF kan få ut av att delta i en separatistisk samtalsgrupp, för att på så sätt synliggöra deras erfarenheter samt öka kunskapen om målgruppens möjligheter att förbättra sin livskvalité genom att stärka sig själva. Forskningsfrågan handlar därmed om vilka funktioner deltagandet i en separatistisk grupp kan fylla för kvinnor med NPF, givet deras livssituationer samt den position de befinner sig i som kvinnor med icke-normativa funktionssätt. Studien bygger på fem halvstrukturerade intervjuer som analyserats enligt tematisk analysmetod. Det teoretiska ramverket byggs upp kring utgångspunkter och begrepp inom fälten intersektionalitet och empowerment. Resultatet visar att informanterna har delat känslor av utanförskap och avvikelse; både i relation till sina könsroller och i relation till sina funktionssätt, vilket också kan förstås som maktlöshet. Denna maktlöshet förklaras genom intersektionalitet som att informanterna, i egenskap av att vara kvinnor med NPF, tillhör sociala kategorier som underordnas i jämförelse med andra sociala kategorier, vilket också tycks få en negativ inverkan på deras liv. Mot denna bakgrund har informanterna därför sökt sig till separatistiska grupper med en förhoppning om att finna en förstående gemenskap samt öka kunskapen om sina livssituationer. Informanternas deltagande i grupperna kan även förstås ur ett empowermentperspektiv. Dels som empowerment i egenskap av motmakt och dels empowerment som emotionellt stärkande process. Vad denna studie visar är således att deltagandet i en separatistisk grupp kan fylla olika stärkande funktioner. Dels möjliggörs, genom deltagandet, empowerment i form av motmakt - då den separatistiska gruppen blir en arena för reflektion, lärande och handling samt en trygg och stärkande gemenskap och samhörighet. Dels möjliggörs emotionell empowerment, genom att samhörigheten bidrar till ett ökat engagemang för målgruppen, till förbättrad självbild, till ökat mod samt till en lust att fortsätta engagera sig - det vill säga till en högre nivå av emotionell energi. / In this paper, five young women are being interviewed about their experiences of participating in separatist groups for women and non-binary with neuropsychiatric disabilities (NPF). The purpose of this study is to contribute with knowledge of what young women with NPF can gain from participating in a separatist conversation group; thus to visualizing their experiences and raising awareness of the target group's ability to strengthen themselves. The research question is about addressing the functions of participating in a separatist group, given the target group’s life situations and their social position as women with a non-normative way of functioning. The study is based upon five semi-structured interviews, analyzed according to the thematic method of analysis. The theoretical framework is built around terms and perspectives in the fields of intersectionality and empowerment. The result shows that the informers have shared feelings of exclusion and deviation; both in relation to their gender roles and in relation to their ways of functioning, which can also be understood as powerlessness. This powerlessness, explained through intersectionality, points out that the informers, as in being women with NPF, belong to social categories that subordinate to other social categories, which also seems to have a negative impact on their lives. Against this background, the informers have searched for separatist groups, in hope to find an understanding community and to increase knowledge about their life situations. To participate in these groups can also be understood from an empowerment perspective. Partly as empowerment in the meaning of counter-power, and partly as empowerment as an emotionally strengthening process. What this study shows is therefore that participation in a separatist group can fill different strengthening functions. Through participating in a group, empowerment in the form of counter-power is made possible; thus the separatist group becomes an arena for reflection, learning and action as well as a safe and strengthening community and togetherness. Secondly, emotional empowerment is made possible by the fact that the togetherness contributes to increased commitment, to improved self-image, to increased courage and to a desire to continue to engage - in other words; to a higher level of emotional energy.