No description available.

In this research I examine, mainly focusing on representation in storytelling, how certain aspects of a persons identity in relation to the social environment gives us different modes of discrimination and privileges. I have interviewed individuals around Sweden, during 2020 to 2022, between the age span of 4 to 80 years old concerning societal and familial upbringing. I choose to focus on upbringing since how we reflect about what has shaped us tells a lot about a person and the society. What struck me during the research and the interviews is that we live at the same time, at different places, with different identities, resources and capacities giving us different experiences and views of the world. With vastly different lives: what makes us able to relate to each other? Is it our ability to feel? To feel joy, irritation or loneliness. That no matter how one's life is we all have feelings, that perhaps gives us a chance to recognize, mirror and to empathize with each other? The project resulted in six textile sculptures and eighteen photos of the textile sculptured fictional characters each photographed in their own everyday life, in “their own reality”, in different places around Sweden. The sculptures, their individual jobs, studies, unemployment and places are inspired by the interviews and the research.

Arbetet med jämställdhet i arbetslivet är något som bedrivits under flera år. Sverige är ett av de länder som ligger i framkant när det gäller arbetet med jämställdhet, trots detta förekommer det fortfarande kränkande särbehandling och ojämlika arbetsvillkor för kvinnor och män på arbetsplatserna. Att arbeta med jämställdhet handlar inte bara om att det ska vara en jämn fördelning mellan kvinnor och män på arbetsplatsen, utan det handlar även om att uppmärksamma värderingar, ideal, attityder och normer som påverkar kvinnors och mäns arbetsvillkor. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur de mjuka nyckeltalen påverkar jämställdheten i Kriminalvården. Vidare vill rapportförfattarna undersöka hur föreställningar om kön konstrueras på arbetsplatsen, utifrån jämställdhetsperspektiv. Studien kommer att genomföras genom semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdare och kompletteras med en gruppintervju från HR-funktionen och har begränsats till två verksamhetsområden. Studien visar att Kriminalvården arbetar aktivt med det kvantitativa jämställdhetsarbetet men att de behöver arbeta mer utifrån det kvalitativa jämställdhetsarbetet. Vidare visar studien att det finns en delad mening kring hur Kriminalvården bedriver sitt jämställdhetsarbete. Avsaknaden av det kvalitativa jämställdhetsarbetet medför att kvinnor och män får olika möjligheter samt att det finns en föreställning om kön på arbetsplatsen. Studien har bidragit med en ökad förståelse för hur de mjuka nyckeltalen påverkar Kriminalvårdens arbete med jämställdhet. / The work on gender equality in working life has been conducted for several years. Sweden is one of the countries at the forefront of gender equality work; despite this, there is still victimization and unequal working conditions for women and men in the workplace. Working with gender equality is not only about ensuring equal distribution between women and men in the workplace, but it is also about paying attention to values, ideals, attitudes, and norms that affect women's and men's working conditions. This study aims to gain a deeper understanding of how the soft key figures affect gender equality in the Prison and Probation Service. Furthermore, the report’s authors want to investigate how notions of gender are constructed in the workplace from a gender equality perspective. The study will be conducted through semi-structured interviews with correctional officers and supplemented by a group interview from the HR function and has been limited to two areas of activity. The study shows that the Prison and Probation Service works actively with the quantitative gender equality work, but they need to work more based on the qualitative gender equality work. Furthermore, the study shows a shared opinion about how the Prison and Probation Service conducts its gender equality work. The lack of qualitative gender equality work means that women and men have different work opportunities and perceptions of gender. The study has contributed to an increased understanding of how the soft key figures affect the Prison and Probation Service's work with gender equality.

Genom att studera Greta Thunbergs resa från riksdagshuset i Stockholm till FN:s generalförsamling i New York fyller denna uppsats två syften. Dels att studera vilka intersektioner som bidrar till Thunbergs inledande ethos, hur ethos sedan förändras över tid och vilka retoriska strategier som skapar förändringen. Dels att föra samman två ämnen och teorier, genusvetenskapens intersektionalitet och retorikens ethos, vilket hittills varit en relativt outforskad kombination. Undersökningens ramverk och material är dokumentärfilmen Greta och utifrån denna genomförs analysen, vars resultat visar att Thunbergs ethos blir allt starkare ju längre tiden går. Med hjälp av retoriska strategier som exempelvis tystnad, omfattande förberedelser, hänvisning till auktoriteter och sociala medier tar sig Thunberg in på de mer ”traditionella” retoriska arenorna. Här förändras också hennes argumentation, som blir alltmer klassisk i retorisk agitatorisk mening. Slutsatserna visar att även om Thunberg i retorisk mening lyckas framställa sig själv och sitt ethos på ett trovärdigt sätt, är hon fortsatt bunden av större strukturer och de intersektioner som redan inledningsvis bidrog till att forma hennes förutsättningar och handelsutrymme. / By studying Greta Thunberg's journey from the parliament building in Stockholm to the UN General Assembly in New York, this essay has two purposes. Firstly, to study which intersections contribute to Thunberg's initial ethos, how her ethos changes over time, and which rhetorical strategies contribute to the change. Secondly, to combine two research areas and theories: the intersectionality of gender studies and the ethos of rhetoric. A relatively unexplored combination up to this point. The framework and material of the analysis is the documentary Greta and the main result show that Thunberg's ethos becomes stronger over the period studied. The rhetorical strategies identified are silence, extensive preparation, reference to authorities and social media, and these make it possible for Thunberg to enter more "traditional" rhetorical arenas. At this point, her argumentation changes and becomes more traditionally masculine, in a rhetorical sense. To conclude, although Thunberg may succeed rhetorically, in presenting herself and her ethos in a credible way, she is still bound by larger structures and the intersections that initially contributed to shaping her intersectional conditions. / <p>2021-06-02</p>

Att uppnå de tre dimensionerna av hållbarhet är ett av samhällsplaneringens övergripande mål, men trots det har den sociala hållbarheten fått minst uppmärksamhet och sociala aspekter åsidosatts. Samtidigt föreligger det maktstrukturer som ett hinder. Mot denna bakgrund är syftet uppsats är att kritisk granska och analysera hur social hållbarhet görs inom samhällsplaneringen i Norrköping kommun. Detta genomfördes huvudsakligen genom undersökning av 5 kommunala policydokument med Bacchis kritiska policyanalys som kompletteras med intervjuer, utifrån intersektionalitet. Vårt resultat indikerar att social hållbarhet genomgående saknar definition och är således ett abstrakt koncept, istället utgörs det av underliggande termer exempelvis trygghet eller tillgänglighet. Underliggande maktordningar tas inte hänsyn till och det förekommer en risk att problemen produceras och reproduceras i stället för att hanteras, således kan inte social hållbarhet uppnås. / Achieving the three dimensions of sustainability is among the ultimate goals of planning, despite this social sustainability has received the least attention and social aspects have been neglected. In addition, the prevailing power structures act as a hindrance. Against this backdrop, the following thesis critically examines and analyses how social sustainability is constructed in urban planning in Norrköping municipality. This was accomplished, through the lens of intersectionality, by examining 5 policy documents with Bacchi's critical policy analysis which was complemented with interviews. Our results indicate that social sustainability consistently lacks definition and is thus an abstract concept, consisting of underlying terms such as security or accessibility. Furthermore, the underlying power structures are overlooked, and the municipality is in peril of producing and reproducing them. Social sustainability thus cannot be achieved.

Denna uppsats är en textnära läsning av Gul utanpå (Lundberg, 2013), en självbiografisk roman om Patrik Lundberg som är adopterad från Korea till Sverige. I sin berättelse om resan tillbaka till födelselandet ger han en berörande skildring av hur det är att upptäcka sina rötter. Det är också en berättelse om hur det är att förstå var man har befunnit sig alla de år innan man har utforskat kopplingen till sitt hemland. Syftet med den här uppsatsen är att utforskar olika identitetskategorier i en självbiografi skriven av en utlandsadopterad svensk författare för att diskutera hur en sådan bok kan användas som ett litterärt verktyg i skolans värdegrundsarbete genom didaktisk läsning. Frågor som tas upp rör etnicitet, kön och klass samt kulturell mångfald och hur detta synliggörs i denna typ av självbiografi. Uppsatsen innehåller en litteraturteoretisk del som grundar sig på teorier av Mieke Bal vad gäller narratologi och fokalisering, samt en litteraturdidaktisk del baserad på Louise M. Rosenblatt med referens till hennes teori om didaktisk läsning. Metoden som tillämpas är läsning ur ett intersektionellt perspektiv. Min hypotes är att när en människa som inte har upptäckt sig själv ännu skriver en memoar ger berättelsen utrymme för en vidgad tolkning. Slutsatsen är att temat om adoption ger möjlighet att diskutera kulturell mångfald i klassrummet. Läsning av en självbiografisk roman ger också rum för elever att reflektera över sitt eget identitetsskapande. Men den tillåter ändå samtidigt en viss distans i läsningen, vilket gör att mottagaren kan ta till sig textens utanförskap. / This essay is a qualitative close reading of Gul utanpå (Lundberg, 2013). This book is categorised as life-writing and labelled adoption memoire. The story unfolding in the book centers around Patrik Lundberg who is adopted from Korea to Sweden. In his story about travelling back to his birth country he shares new perspectives and emotional discoveries, poignantly writing about finding your roots for the first time. This is also a story about learning how to understand your own essence in a life previously lived before discovering your roots. This essay aims to analyse perspectives and categories of identity in adoption memoires by way of using an intersectional method of reading. Theories applied are on the one hand narratology by Mieke Bal and her ideas of focalisation, and on the other theories based on Louise M.Rosenblatt’s ideas concerning didactic reading strategies. The idea is to bring forward how this type of literature can be used as a tool for working with democratic values in school, such as human rights and cultural diversity. Hopefully this will expose the didactic potential of this particular type of book. Hypothetically, when a person who has yet not reached self discovery writes a book about discovering himself the story in itself gives the reader multiple opportunities to interpret various perspectives in a wider sense. The conclusion is that the theme of adoption enables a discussion about diversity and cultural diversity in the classroom. Reading such a memoire, or autobiography, also makes way for reflecting about one's own self construction. However, it also presents the reader with a chance to separate himself from the text in order to view it with the spectacles of an outsider.

Sexual harassment has existed for several decades and is still present in many differentindustries in Sweden. As the metoo movement grew, the topic became increasingly moreknown and current. This qualitative study is based on how management and employees at astate agency perceive preventative work aimed towards counteracting and neutralizing sexualharassments; moreover, the study also investigated whether the metoo-movement hasinfluenced this kind of prevention work. To be able to answer the study's question, aqualitative method was used in the form of eight semi-structured interviews. Based on theempirical data collected, we see that the perception of the preventive work differed betweenmanagement and employees. We want to believe that metoo has contributed to noticeablechanges in the organizational world.Based on information collected during some interviews, it can be stated that the metoomovement has not had a significant contribution to any adjustments in the organizationsprevention work: however, information collected from other interviews points towards therebeing major changes made to prevention work.The significant changes we have observed are updated guidelines and policies, employeesurveys, workplace meetings, and an updated intranet. We believe that sexual harassment isstill a major problem at workplaces and that there is a high number hidden statistic. / Sexuella trakasserier har funnits i flera decennier och finns även i dagsläget inom mångaolika branscher i Sverige. Ämnet blev mycket högaktuellt i takt med metoo-rörelsen. Dennakvalitativa studie är baserad på vilken uppfattning ledningen respektive medarbetare har i enstatlig myndighet på det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier dessutom om metoofenomenet har haft en inverkan på detta arbete. För att kunna besvara studiens frågeställninghar vi i utgått från en kvalitativ metod i form av åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån deninsamlade empirin har vi kunnat läsa av att uppfattningen om det förebyggande arbetetskiljde sig åt mellan ledning och medarbetare. Vi vill lita på att metoo har bidragit tillmärkbara förändringar inom organisationsvärlden. Vid vissa intervjutillfällen har vi kunnatkonstatera att metoo-rörelsen inte bidragit till några särskilda justeringar i organisationensförebyggande arbetet medan vid andra tillfällen har vi fått veta att det skett störreförändringar. De påtagliga förändringar vi har beaktat är uppdaterade riktlinjer och policys,medarbetarenkäter, arbetsplatsträffar och uppdaterad intranät. Vi anser att sexuellatrakasserier fortfarande är en stor problematik på arbetsplatser som består av ett stortmörkertal.

I en alltmer digital värld som ständigt utvecklas är det av central betydelse för arbetsplatser att presentera sig i form av digital information. De rätta värdena kan nämligen attrahera de så kallade rätta medarbetarna samtidigt som det kan leda till nöjdhet i arbetslivet och organisatoriskt engagemang. Digitaliseringen kan dock leda till en reproduktion av maktstrukturer och normupprätthållande praktiker trots att forskning visar att mångfald kan vara en tillgång. Denna studie hade därmed som syfte att med hjälp av kritisk diskursanalys undersöka hur svenska universitet och högskolor presenterade sig som arbetsplatser och arbetsgivare genom information på hemsidor. Genom ett normkritiskt förhållningssätt analyserades återkommande beskrivningar utifrån fem värden baserat på forskning i employer value proposition; interest value, social value, economic value, development value, samt application value. Resultatet visade att det går det att urskilja två strömningar som både har en konkurrerande och en komplimenterande potential

Våld i nära relationer är ett välkänt socialt problem men aktuell forskning har ofta fokus på yngre kvinnor. Även hjälp och stödinsatser vänder sig till yngre individer. Syftet med detta arbete är att genom en litteraturstudie undersöka om det finns svårigheter att uppmärksamma och att erbjuda äldre våldsutsatta kvinnor hjälp och stöd. Om det finns svårigheter vilka är de och vilka faktorer beror det på? Kvinnor som utsätts för våld är ett stort och komplext problem både i Sverige och i resten av världen. För kvinnan som utsätts för våld drabbas kvinnan själv, deras omgivning och anhöriga. Våldet tränger sig in i samhället och anses vara en folkhälsofråga eftersom konsekvenser av våldet kan leda till flera negativa följder. Äldre kvinnor är inte en enhetlig grupp. Inte heller våldsutsatta kvinnor är en homogen grupp. Komplexiteten ökar ytterligare med en ökad ålder. Vilket gör det både besvärligt och problematiskt för omgivningen att upptäcka våldet. Det är därför min önskan att belysa äldre våldsutsatta kvinnors situation samt att se hur aktuell forskning ser på hur man kan hjälpa dessa kvinnor med hjälp och stöd. Vilka svårigheter som eventuellt kan finns i att erbjuda skydd. Samt att även belysa svårigheter som olika professioner kan stöta på i mötet med äldre våldsutsatta kvinnor. Som våldsutsatt är det ingen självklarhet att söka hjälp för att få skydd mot våldet. Därför är det av vikt och betydelse för det sociala arbetet att få en förståelse för äldre våldsutsatta kvinnors situation för att kunna erbjuda skydd och hjälp. / Intimate partner violence is known as a social problem but current research often has a focus on younger women. Also the help and support interventions turns to younger individuals.  The aim of this study is through a literature study to investigate wheter there are difficulties in paying attention and offering older women exposed to violence help and support. If there are difficulties what are they and what factors can it be due to? Women who are exposed to violence are a large and complex societal problem both in Sweden and in the rest of the world. For women who have been subject to violence, the women herself, their surroundings and relatives are affected. Violence penetrates society and is considered a public health issue because consequences of violence can lead to several negative consequences. Older women are not a unified group. Nor are women exposed to violence a homogeneous group. The complexity increases further with increasing aged. Which makes it both awkward and problematic for the environment to detect the violence. It is therefore my wish to shed a light on the situation o folder, vulnerable women and to see how current research looks at how these women can be helped with help and support. What difficulties may exists in offering protection. And to also highlight difficulties that different professions may encounter in the meeting with older women exposed to violence. As a victim of violence, it is not obvious to seek help to get protection against violence. Therefore, it is important for social work to gain an understanding of older women exposed to violence in order to be able to offer protection and help.

Sexuellt våld är ett utbrett problem bland unga tjejer. Enligt en nationell studie har nästan en tredjedel av tjejerna på gymnasiet blivit utsatta för sexuella övergrepp. Användandet av nya teknologier för att utöva sexuella övergrepp är ett fenomen som diskuteras i större utsträckning idag. För att kunna möta dessa unga tjejer som blir utsatta för sexuellt våld krävs det professionella som har kunskap om våldets mekanismer och konsekvenser. Den här kandidatuppsatsen utforskar hur professionella tolkar och förstår digitalt sexuellt våld, samt hur deras tolkningar påverkar deras förhållningssätt till problematiken. Empirin består av fyra kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med unga tjejer som har blivit utsatta för sexuellt våld via internet. Tre av informanterna använde sig av ett feministiskt förhållningssätt för att förstå hur män utnyttjar skeva maktförhållanden för att utnyttja unga tjejer. Flera av informanterna menade att sexuellt våld via internet tycks drivas av samma mekanismer som det sexuella våld som existerar utanför internet. Två av informanterna kunde dock identifiera en relevant skillnad. De menade att det finns en föreställning att det som är digitalt skulle vara mindre verkligt och att det därför skulle vara lättare att värja sig från sexuellt våld som är digitalt. Detta kan skapa ytterligare skam och skuld hos de som blir utsatta. Informanterna menade att sexuella övergrepp är präglade av skam som gör att både yrkesverksamma och utsatta kan uppleva det som svårt att ta upp ämnet. Informanterna ansåg att det enskilt viktigaste i arbetet med unga är att konsekvent ställa frågor om sexuellt våld. / Sexual violence is a widespread problem among young girls. According to a national study, almost a third of high school girls have been sexually abused. The use of new technologies for the facilitation of sexual violence is being discussed to a greater extent today. To be able to meet these young girls who are exposed to sexual violence, it requires professionals who have knowledge of the mechanisms and consequences of violence. This bachelor thesis examines professionals' interpretations and attitudes towards digital sexual violence. The thesis includes qualitative interviews with four professionals who work with young girls who have been exposed to digital sexual violence. Three of the informants used a feminist approach to understand how men use skewed power relations to exploit young girls. Several of the informants believed that digital sexual violence seems to be driven by the same mechanisms as the sexual violence that exists outside the Internet. However, two of the informants were able to identify a relevant difference. They argued that there was a perception that digital phenomenon is less real and that it would therefore be easier to defend oneself from sexual violence that is digital. This can create further shame and guilt in those who are exposed. The informants said that sexual abuse is characterized by shame, which means that both professionals and adolescents exposed to violence may find it difficult to address the subject. The informants considered that the single most important thing in the work with young girls is to consistently ask questions about sexual violence.