This master’s thesis investigates the construction of the post-migration professional identity of four African migrant women in Sweden. Two of these women migrated to Sweden because of their husbands’ careers and the other two moved to Sweden after they married Swedish men. Many women who migrate to other countries because of family usually struggle to find work despite having high education from their native countries. The study uses a narrative methodology in collecting stories of the women’s lived experiences. These stories were collected through in-depth interviews and post-interview follow-up questions. It is framed by theories of narrative inquiry, identity, and intersectionality which all help in explaining how experiences are shaped. The collected data follows a descriptive analysis.  The study is guided by three research questions of which the major one addresses the pre- and post-migration circumstances that influence the construction of the post-migration professional identity. The other two questions sought to find out how the post-migration identity is constructed, and how the women’s different identities intersect to create conditions that are either favorable or otherwise in the construction of the post-migration professional identity.   The findings suggest that pre- and post-migration education, work, and personal beliefs are significant factors. Acquiring a Swedish education can also facilitate openings into social networks that are necessary for accessing the job-market. This is especially so in low profile jobs. The study also found that the biggest hindrance to accessing jobs is social networks. Another issue is the intersectionality of culture, ethnicity, class, gender, and the professional identity. Agency, interaction, and continuity all play a significant role in how the post-migration professional identity is constructed. The study also found that the construction of the professional identity is an unfinished business and is continuously constructed in relation to others through stories that people tell. The study concludes that constructing a preferred professional identity in Sweden for women who migrate because of their husbands is not easy and can take a long time. / Denna masteruppsats undersöker hur yrkesidentitet för fyra kvinnliga afrikanska migranter i Sverige formas. Kvinnorna flyttade till Sverige i följe med sina män. Många kvinnor som flyttar till andra länder på grund av familjeskäl får kämpa för att hitta arbete, trots hög utbildning från sina hemländer. Studien använder en narrativ metodik i insamlandet av berättelser om kvinnornas levda erfarenheter. Dessa berättelser genererades genom djupintervjuer och kompletterande frågor efter intervjun. Studien ramas in av en narrativ ansats i kombination med ett analytiskt intresse för identitetskonstruktion och intersektionalitet. Den insamlade data tolkas genom en deskriptiv analys.  Studien styrs av tre forskningsfrågor varav den stora tar upp omständigheter före och efter migration som påverkar konstruktionen av yrkesidentitet. De två andra frågorna syftar till att undersöka hur yrkesidentiteten efter migrationen är konstruerad, och hur kvinnornas olika identiteter samspelar för att skapa förutsättningar som antingen är gynnsamma eller försvårande.  Resultaten visar på att utbildning, arbete och personlig övertygelse före och efter migration är viktiga faktorer. Att skaffa en svensk utbildning kan också underlätta öppningar till sociala nätverk som är nödvändiga för att få jobb i Sverige. Andra frågor behandlar intersektionen mellan kultur, etnicitet, klass, kön och yrkesidentitet. Studien påvisar också att konstruktionen av yrkesidentitet är en oavslutad affär som kontinuerligt konstrueras i relation till andra genom berättelser. Studien drar slutsatsen att det kan vara utmanande att hitta ett passande jobb i Sverige för kvinnor som flyttar med sina män och detta kan vara en lång process.

Klimatförändringar har en betydande inverkan på grundläggande mänskliga rättigheter. Marginaliserade grupper anses särskilt sårbara för klimatförändringarnas återverkan, där bland annat personer med funktionsnedsättningar. Denna fallstudie undersöker därför hur funktionshinderperspektivet integreras eller konkurrerar med klimatanpassning i kommunal översiktsplanering i Sveriges storstadsregioner Stockholm, Göteborg och Malmö. Målet är att bedöma hur inkluderande svenska kommuners klimatanpassning är.Klimatförändringarnas påverkan på personer med funktionsnedsättningar och deras rättigheter utforskas, och en teoretisk ram byggs baserad på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, det sociala synsättet på funktionsnedsättning och intersektionalitet. Studien bygger på en innehållsanalys av översiktsplaner och en mindre mängd enkäter. En tematisk analys av resultaten visar skillnader i hur ett funktionshinderperspektiv integreras i kommunala planer och upplevs av personer med funktionsnedsättningar. Trots liknande förutsättningar, målsättningar och klimatrelaterade förhållanden varierar kommunernas förmåga att integrera funktionshinderperspektiv. Bristande kommunikation, skillnader i förståelse och tillämpning av tillgänglighetsåtgärder och dess upplevda funktion framträder som stora utmaningar för kommunal klimatanpassning. Den bristande kommunikationen från kommuner förvärrar problemen och understryker behovet av förbättrade åtgärder och tydligare dialoger mellan kommuner och medborgare.Vidare forskning rekommenderas för att bredda förståelsen av kunskapsluckan och i en svensk kontext ska en mer omfattande förståelse inför de utmaningar som personer med funktionsnedsättningar står inför i skuggan av klimatförändringar / Climate change is disrupting vital human rights, with marginalized groups bearing the brunt. For the marginalized group of people with disabilities, the challenges are even more pronounced. Therefore, this case study investigates the integration or potential competition between a disability perspective and climate adaptation efforts in municipal planning, focusing on Stockholm, Gothenburg, and Malmö in Sweden. The aim being to assess the inclusivity of climate adaptation initiatives in Swedish municipalities. The study establishes a theoretical framework encompassing the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities, the social model of disability, and intersectionality. It identifies crucial aspects within climate adaptation and disability rights, emphasizing the importance of an ecological and social sustainability perspective, adaptive versus mitigative adaptation strategies, and the political underpinnings of effective adaptation measures. By conducting a content analysis over municipal comprehensive plans and an additional smallscale survey, the outcome reveals disparities in integrating accessibility measures within municipal plans, hindering the participation and well-being of individuals with disabilities. While municipalities strive for incorporation of accessibility measures, the efforts fall short, leading to exclusionary outcomes. Insufficient communication and engagement from municipal authorities exacerbate these short-comings, highlighting the need for enhanced measures and clearer communication channels between municipalities and citizens to achieve equitable and inclusive climate adaptation. Despite similar geographic and climate-related conditions, municipalities exhibit variations in their ability to integrate disability perspectives effectively - the study exposes both progress and shortcomings in climate adaptation efforts across the municipalities, emphasizing the underrepresentation of disability perspectives. This resulted in a pin-pointed necessity for municipalities to intensify efforts to comprehensively integrate disability perspectives into climate adaptation strategies to ensure inclusivity and equity in Swedish municipalities. Further research is recommended to broaden the understanding of a disability perspective in climate change adaptation and to further clarify if adaptation initiatives are inclusive and just.

Syftet med denna uppsats var att sammanställa forskning kring våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vilka faktorer som påverkat deras beslut i att stanna eller lämna en våldsam relation, samt vad som har ökat deras förutsättningar att lämna relationen. Detta besvarades med forskningsfrågorna: “Vilka faktorer påverkar att en kvinna stannar kvar i eller lämnar en relation där det förekommer våld?” och “Vad ökar förutsättningarna för att lämna en relation där det förekommer våld?”. De vetenskapliga artiklar som användes till resultatet baserades på kvalitativa studier som intervjuat kvinnor som har erfarenhet av att utsättas för partnervåld och som antingen har valt att stanna i eller lämna relationen. En innehållsanalys användes för att analysera resultatet. De teorier som användes var intersektionalitet och normaliseringsprocessen, för att få en ökad förståelse för hur dessa teorier förklarar processen gällande förutsättningarna för ett uppbrott. Resultatet visade att beslutet att stanna i eller lämna relationen påverkas av bland annat kvinnornas tillgång till stöd, om de har barn och vilka känslor de har inför situationen. De faktorer som resultatet visade ökade förutsättningarna för att lämna är kvinnans ekonomiska förutsättningar att försörja sig själv och landets lagar och normer. Den slutsatsen som drogs var att det är högst individuellt vad som påverkar om en kvinna väljer att stanna i eller lämna relationen, men att ökade förutsättningar att lämna inte garanterar att kvinnan väljer att genomföra uppbrottet, då andra faktorer kan spela in. / The purpose of this essay was to compile research on abused women's experiences of which factors influenced their decision to stay or leave a violent relationship, as well as what they think has increased their chances of leaving the relationship. This was answered with the research questions: "Which factors influence whether a woman stays in or leaves a relationship where there is violence?" and "What increases the conditions for leaving a relationship where there is violence?". The scientific articles used for the results were based on qualitative studies that interviewed women who have experienced partner violence and who have either chosen to stay in or leave the relationship. A literature analysis was used to analyze the results. The theories that have been used are intersectionality and the normalization process, to gain an increased understanding of how these theories affect the process to leave the abusive relationship. The results showed that the decision to stay in or leave the relationship is influenced by, among other things, access to support, their children and what feelings they have about the situation. The results showed that conditions like the woman's financial conditions and the country's laws and norms increased the chance of leaving. The conclusion drawn is that it is highly individual what affects a woman to stay or leave the relationship, but that conditions that increase her opportunity to leave does not necessarily guarantee that the woman chooses to carry out the breakup, since other factors can play a part in her decision.

Abstract  In 2011, the war broke out in Syria, affecting a significant portion of the Syrian population. Many have been forced to flee the war in search of a safe and secure life. However, those who have left Syria have also left their loved ones behind and carry with them the traumas of war. The main purpose of this essay is to examine the challenges that Syrian refugees diagnosed with PTSD face when they arrive in Sweden. The essay is based on qualitative research methodology and semi-structured interviews with six Syrian refugees. The results of the essay identify the significance of war traumas for these refugees and their negative impact on their ability to integrate into Swedish society. The lack of access to specialized psychiatric care and communication barriers exacerbates the situation and emphasize the importance of a person-centered approach in healthcare. Gender differences are highlighted, where both men and women face unique challenges based on their cultural norms and experiences. Special emphasis is placed on the need for targeted interventions to address the needs of Syrian refugee women, who are at increased risk of gender-based violence and psychological distress.   The essay contributes to a better understanding of the specific challenges that Syrian refugees with PTSD face in Sweden and underscores the importance of designing adequate support and care programs to meet their needs.

Det saknas forskningsunderlag kring våld i nära relation mot äldre kvinnor. Det leder till en kunskapslucka gällande på vilka sätt äldre utsätts och hur de uppfattar sina möjligheter att ta sig ur en våldsam relation. Hemtjänstpersonal träffar ofta de äldre dagligen i de fall där de har dagliga insatser och kan få en bild av hur situationen ser ut, samt i vissa fall en tillitsbaserad relation med den enskilde. Resultatet visar att hemtjänstpersonal saknar utbildning och kunskap om våld i nära relationer och sällan upptäcker om våld förekommer i kundernas parrelationer. I fall där en av parterna har demenssjukdom kan våldet lättare upptäckas. Verksamheterna har gjort försök till en fungerande samverkan med socialtjänsten i kommunen, med varierande resultat. Intersektionalitetsperspektivet och systemteori har använts tillsammans med informanternas upplevelser för att belysa faktorer kring det bristande forskningsläget gällande äldre kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. / The lack of research data on intimate partner violence against older women indicates a knowledge gap regarding how the women are exposed and how they perceive their opportunities to get out of a violent relationship. Home care staff often meet the elderly daily and can get a picture of what the situation looks like, as well as create a trust-based relationship with the individual. The results show that home care staff lack training and knowledge about intimate partner violence and rarely discover if violence occurs. In cases where one of the parties has dementia, the violence is easier to detect. Home care services have not been able to establish cooperation with social services in the municipality. The intersectionality perspective and systems theory have been compared with the informants' experiences to highlight factors surrounding the lack of research concerning older women exposed to intimate partner violence.

The purpose of this case study is to examine and explore the consequences of reintegration among female ex-combatants in Sri Lanka and Nepal. DDR-programs have often been critiqued by scholars for their lack of gender perspective, consequently this research aims to understand the unique challenges and outcomes faced by women with different intersectional identities. This study uses structured, focused comparison, to systematically compare social, economic and political aspects of reintegration based on several comparing factors such as psychological health, stigmatisation, employment opportunities, education, financial support, political participation and representation. Through this methodology, and the creation of the theoretical framework based on critical feminism and the analytical tool intersectionality, the study aims to answer what differences and similarities can be found in the two countries. The findings shows that social identities such as gender, class, caste, ethnicity, age and ideology have a significant impact on female ex-combatants’ access to reintegration. Furthermore, that prior education levels of female ex-combatant have a decisive influence on the possibility of a meaningful reintegration in society.

This thesis examines the representation of interviewees according to apperance and time of apperance in the Swedish children’s news programme Lilla Aktuellt, 1994 and 2014 set out from an intersectional perspective. The thesis therefore examines whom of the interviewees that is over-and underrepresented in the programme, when it comes to the collaboration of the chosen categories: Sex, Age and Ethnicity. As researchers point out that a high frequency in appearance in media means domination and a conception of representing the norm in society this thesis therefore also does examine the superiority and inferiority that occures in the programme both years.   The result of this thesis show that there has been changes in the representation over time. All groups of children have been given a larger amout of space while the representation of all groups of people that don’t follow the ethnical norm, basically hasn’t changed at all. Amongst the different sexes there has been a fairly more even representation over time. The overall results show that there has been a slightly more balanced distribution over time between all of the groups appearances and time of appearances. Therefore not said that there isn’t room for improvement, on the contrary there are still things to be done for a greater representation according to multiplicity and equality in Lilla Aktuellt.   Of all the groups of interviewees in Lilla Aktuellt the people that are “male and not children who follow the ethnical norm” have decreased their visability most over time and are therefore the ones that have decreased their power most. The people that are “female children who don’t follow the ethnical norm” are the ones that have increased their visability most over time thus this means that they are the ones that have increased their power most over time.

The purpose of this study was to examine how ethnicity and gender of victim and perpetrator might influence students’ assessment of the severity of cyber-harassment in three different contexts. One hypothesis was that severity is mediated by indicators of power (blame, control balance and status-difference), which in turn are dependent on dimensions of ethnicity and gender. A semi-factorial survey was conducted among 365 students in five different high schools in Stockholm county. The students assessed three different vignettes, which described 1) harassment on a blog, 2) grieving in a first-person-shooter video game and 3) the uploading of a nude picture on Facebook. The effects of the dimensions on participants’ perception of the harassment and choice of action were analysed using linear- and logistic regression analysis, respectively. The results showed the following in each respective vignette: 1) Male bystanders were more prone to choose a passive action if the victim was female and the perpetrator male. 2) Men attributed less blame to female victims while women made no such difference. 3) The results indicate that women deemed the situation more severe if the victim was female. To conclude, the effects of the dimensions seem to vary depending on the different contexts.

This dissertation examines the different depictions of ‘immigrants’ and the ways in which migration, ethnicity and racism have been handled by Swedish HIV/AIDS policy since the early 1980s. The dissertation consists of five separate articles and an introductory chapter that outlines the discourse-theoretical approach used in the subsequent articles. The introduction also provides a contextual framework by summarizing recent research on, and sketching a background to, HIV/AIDS policy development in Sweden. The dissertation argues that, although the policy discourse early on established that inducing safer sex practices among the Swedish population was the only viable solution to the pandemic, the discourse is nonetheless permeated by notions of unsafe identities. The dissertation also stresses the importance of scrutinizing HIV/AIDS policy in light of broader political developments, and argues that an increasing focus on migrants in HIV/AIDS policy should not be seen as a simple reflection of the global epidemiological development, but should rather be understood in relation to the general political and economic phenomenon of welfare state retrenchment. Applying postcolonial feminist theories, the dissertation reveals how the policy discourse is permeated by conceptions of migrant cultures as not susceptible to change but steeped in tradition and primordiality, alongside racialized fantasies about Africa as the ‘dark continent’ and the source of disease. It also discusses how both masculinity and femininity, as well as heterosexuality and homosexuality, feature in the policy discourse as demarcations between Western and non-Western subjects – between whites and blacks and between Swedes and non-Swedes – and identifies the challenges that such knowledge implies for feminist HIV/AIDS research and policy. / Denna studie undersöker hur frågor om migration, etnicitet och rasism hanteras i svensk hiv/aids-policy från 1980-talet fram till idag. Avhandlingen består av fem artiklar och ett introduktionskapitel som presenterar tidigare forskning och det diskursteoretiska ramverket som studien utgår från. Introduktionen innehåller även en presentation av hur svensk hiv/aids-policy utvecklats genom åren. Avhandlingen visar att trots att policydiskursen tidigt lyfte fram att säkrare sexuella praktiker är av avgörande betydelse i kampen mot hiv/aids, så vilar diskursen ändå på en föreställning om säkra och osäkra identiteter. Avhandlingen poängterar också vikten av att studera hiv/aids policy i relation till en samtida politisk och ekonomisk utveckling och ställer sig kritiskt till att förklara ett ökat fokus på invandring i policydiskursen enbart med hänvisning till den globala epidemiologiska utvecklingen. Det empiriska materialet består av policydokument och sexualupplysnings-material. Analysen av materialet visar att policydiskursen vilar på föreställningar om statiska ‘invandrarkulturer’ och rasifierade fantasier om Afrika och sjukdomens ursprung. Studien visar också hur såväl maskulinitet och femininitet, som heterosexualitet och homosexualitet, fungerar som markörer mellan västerländska och icke-västerländska subjekt – mellan vita och svarta och mellan svenskar och icke-svenskar – och diskuterar vad detta innebär för feministisk hiv/aids-forskning.

Uppsatsen undersöker feministisk argumentation i två artiklar publicerade av Expressen. Syftet har varit att ta reda på hur diskussionen om ett slags normerande feministisk kvinnlighet tar form. Analysen är uppdelad i två delar: i den första används Lloyd Bitzers teori om den retoriska situationen samt en pragmadialektisk teori och metod. Den information som utvinns i analysens första del kontextualiseras sedan med hjälp av olika genusvetenskapliga ingångar.  I den första delen skisseras argumentationens utgångspunkter och sedan dess argumentationsstruktur. I analysens andra del knyts den ena artikelförfattarens argumentation till en radikalfeministisk tradition, och den andra till en mer postmodern feministisk hållning. Argumentationsstrukturen var till stor nytta för att identifiera hur den första artikelförfattaren räknar upp flera egenskaper som ett kvinnligt subjekt inte kan inneha om hon ska erhålla rätten att kalla sig för feminist. Uppsatsen diskuterar sedan feministers möjligheter att skava, göra fel, och på så sätt tänja gränserna för vad som anses vara respektabelt. Också möjligheter för en bredare feminism som kan inkludera fler och en eventuell dekonstruktion av begreppet feminism är ämnen som uppsatsen argumenterar för. Slutligen resoneras kring de faktorer som samverkar för att skapa normer som både inkluderar och exkluderar kvinnliga subjekt.